Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering"

Transkript

1 Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö 9 oh knakreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November, Drivlina Drivlina Modellering Wheel Cluth Drive shaft Final drive Stelkroppsmodellen Tillståndsval: θ w Användningsområden: Kopplar motor till väglast Drivlina med en elastiitet oh två massor Tillståndsval: θ w, θ m oh θe i θ w Användningsområden: Hastighets- oh momentreglering. Transmission Propeller shaft Drivlina Reglering Model-Based Control Överföringsfunktion oh analys mha rotort illustrerar priniperna Hastighetsreglering Motorvarvtal Hjulvarvtal Momentreglering Växlingsreglering r H s) Filter and inverse model Proess model xref uf ˆx e u L Control Law Observer u v Hs) Proess Load disturbane y w Measurement disturbane Controller Innehållsförtekning Reglering Huvudlooparna Motor Arbetspriniper Repetition: Momentmodellen Luft oh bränsle Arbete oh emissioner Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator oh sensorer samt sensorer inbördes. ṁat θth pi ṁfi θign λb λa Catalyst Intake Ti Exhaust Mth Me Mload N

2 Huvudlooparna Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn oh den nedersta är tändningsregulatorn. From engine sensors and driver requests Lambda Indikatordiagram Cylindertryk som funktion av vevaxelvinkel θ. Termodynamiska ykler som modell av uppmätt indikatordiagram. Cylinder, intake, and exhaust pressure at rpm Nm intake omp. exp. exhaust intake Measured yle Otto yle Basi and transient fuel metering * Injetor λ sensor....8 Seliger yle....8 Diesel yle timing Knoksensing 8 a Knok En kort sammanfattning av termodynamiken Isentropisk kompression oh expansion Ideal gas Mass speifika storheter små bokstäver v = V m, q = Q m, u = U m, h = H m, w = W m Ideal gas pv = mr T pv = R T :a Huvudsatsen dq = du dw dq = du dw Rev. arbete dw = pdv dw = pdv Entalpi H = U pv h = u pv dh = du dpv pdv dh = du dpv pdv :a H. igen) dq = dh V dp ) dq = dh v ) dp Värmekapaitet C v = dq v v = C p = ) dq p p = dq dq Samband: du = v dh = p Ratio of speifi heats γ = p v γ [.,.] ) v p Isentropisk betyder Ingen värmeöverföring dq = Reversibel proess dw = pdv Utgå från :a Huvudsatsen Ideal gas p = RT v : dq = du dw = v pdv v = RT v dv T = R v v dv T = p v v v dv T T T v = γ ) v v dv Isentropisk kompression oh expansion Ideal gas Isokor proess konstant volym) t.ex. förbränning T T T v = γ ) v v dv lnt lnt = γ )lnv lnv ) [ T = pv ] R Viktigaste ekvationen T T = p = p [ v = R T ] p ) γ v v v v ) γ p v γ = p v γ T T = p pv γ = konstant p )γ γ Konstant volym dv = :a huvudsatsen energiekvationen) dq = du pdv dq = du Inre energi U = mu du = m tot du = m tot v Frigjord energi från bränslet Integrera :a huvudsatsen Q in = minλ,) m f q LHV T dq = m tot v T Q in = m tot v T T ) Fri blandning Ottoykelns effektivitet Ideal gas, konstant p oh v Blandning av residualgaser T r oh färska gaser T i :a lagen Energi före: U = m a m f ) v T i m r v T r η f,i = r γ Normalfall γ = Effiieny for the Otto yle γ=. γ=. Energi efter: η fi. γ=. U = m a m f m r ) v T. Temperatur efter. T = m a m f m r T i T r = x r )T i x r T r m a m f m r m a m f m r. r

3 Medelvärdesmodell för indikerat bruttoarbete W ig MEP Ett viktigt begrepp Utgår från tillgänglig energi W ig = m f q HV η ig λ,θ ign,r,ω e,v d ) Dra bort ideal Ottoykel samt verkliga förluster η ig λ,θ ign,r,ωe,v d ) = r γ ) min,λ) η ign θ ign ) η ig,h ωe,v d ) Skillnad verklig/ideal η ig,h ω e,v d ) hamber losses) Ändlig förbränningshastighet % Värmeöverföring % resultat η ig,h [.7,.8]. Optimal tändtidpunkt beror på..., momentkurvan på... η ign θ ign ) = C ign θ ign θ ign,opt ω e,m f,λ,...)) Mean effetive pressure Medeleffektivt tryk MEP = Arbete under en ykel Motor Volym W = Mπ = W V d enheten Nm/m =N/m vilket är detsamma som tryk. xmep x anger var man mäter arbetet IMEP Indikerat arbete ylindertryk) FMEP Friktionsarbete BMEP Bromsat arbete PMEP Pumparbete ylindertryk) Max BMEP för sugmotor = a MPa bra att komma ihåg) Pumparbete Medelvärdesmodell för pumparbete Dellast p i =. bar and p e = bar Volume [dm ] Volume/V Pumparbete omsluten area) Volume/V Brutto IMEP IMEP g gross) oh netto IMEP. W p = p e p i )V d = PMEP V d IMEP = IMEP g - PMEP. Motorfriktion TFMEP Motorfriktion Friktionen kan uttrykas i FMEP frition mean effetive pressure) W f = V d FMEP Heywood polynomial ETH model FMEP = C f C f N C f N ) FMEP = ξaux [..7Sp.8 ) Π bl.7.. BMEP] B Finns omfattande MIT modell från 989) utvidgad ). Bra att komma ihåg BMEP Pa FMEP Pa Lastberoende effektivitet Musseldiagram Performane map. sf [g/kwh] η fi... sf Q HV imep / imep max imep / imep max Ökande last förbättrar effektiviteten. Indikerad sf visas okså. torque [Nm] speed [RPM]

4 o o 8 Maxmomentet Varvtalsberoende Effekt oh moment som funktion av varvtal. SAAB-sugmotor P = w M enhetsbyte P = π N M Innehållsförtekning Oktantal & Knak Medelkolvhastighet: S p = S p = LN = an Ottoykelns effektivitet η f,i = r γ En kolv som upplevt kraftigt knak Normalfall γ =. η f,i ökar med r för alla ykler. Varför designar vi inte för r =?.8 Effiieny for the Otto yle.7 γ=.. γ=.. η fi. γ=.... r En annan kolv som upplevt kraftigt knak Knak En fundamental begränsning för bensinmotorn Hur kan man detektera knak? x no knok x slight knok x severe knok 7 7 osillations 7 9 osillations Cylinder pressure [Pa] Crank Angle [deg] Crank Angle [deg] Crank Angle [deg] Knak kan förstöra motorn!!! Knak oh oktantal är relaterade. Oktantal Bränslets förmåga att motstå knak. Oktantal RON & MON RON Researh Otane Number Europa, Sydafrika, Australien MON Motor Otane Number Motorsport, Högre temperatur oh varvtal på motorn. 8 till enheter lägre än RON. RONMON)/ Används i USA oh Kanada AKI Anti Knok Index PON Pump Otane Number RdON Road Otane Number RdON = aronbmon, Erfarenhet har visat a = b =., = Fuel sensitivity = RON - MON Arbetspunkter för ON bestämning Researh Motor speed rpm 9 rpm timing BTDC 9 BTDC fixed fr ) Inlet temperature C F) 9 C F) Inlet pressure atm Humidity.-.7 kg/kg dry air Coolant temperature C Air to fuel ratio Adjusted for maximum knok Hur bestämmer man ON >? T milliliter CH)Pb Referensbränsle: iso-oktan blyadditiv, T = gallon iso-otane ON = 8.8T..7T..7T.T ).

5 Litet mer om varför kompressionen är begränsad? Innehållsförtekning Alla ykler visar att högre kompressionstal ger bättre effektivitet, vad är problemet? begränsning på maxtryket värmeöverföring dq ökade emissioner En diesel motor har högre kompressionstal än en bensinmotor, oh det är ett av skälen till dieselmotorns högre effektivitet. Motor Moment Tändningsloopen Tändningsreglering Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn oh den nedersta är tändningsregulatorn. Varför: Tända blandningen. Bra bränsleekonomi. From engine sensors and driver requests Basi and transient fuel metering timing * Injetor Lambda λ sensor Knoksensing Vad: Hur: Ger en gnista i ylindern som startar förbränningen i rätt ögonblik. Laddar upp kondensator eller spole oh laddar ur den genom gnistgapet i tändstiftet. Utmaningar: Bra bränsleekonomi i alla driftsfall. Hålla knak borta. Kalibrering Sluten loop reglering. Tändtidpunkt Tändenergi Knok Bränsleförbrukning Moment, Tändningstidpunkt oh MBT Tändkrokar Fish Hooks. Experimental data for ignition timing effiieny MBT.9.8 Torque [Nm] η ign.7... angle [deg] θ ign θ ign,opt Tändningstidpunkt ylindertryk Positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen oh styr pv-diagrammet Tändningstidpunkt pv-diagram.. SA Pressure [MPa].. SA SA Pressure [MPa]. SA. SA. SA SA SA TDC 8 7 Volume [m ] x

6 Tändtidpunkt Tändningstidpunkt Cylindertryk oh MFB Tändtidpunkten positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen PPP - Pressure Peak Position Sex ylindertryk i arbetspunkten rpm Nm. Cylinder pressure Mass fration burned MBT x b θ) = m burnedθ) m total 8 8 Mass fration burned x b Var finns tändtidpunkten? Var finns PPP oh x b =.? Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Knakrisk som funktion av tändtidpunkt Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. Mean ylinder temperature 9 End gas temperature 8 7 T [K] T [K] De höga maxtemperaturerna medför att mer NO x bildas. Ändgastemperaturen för olika tändtidpunkter. Senare tändtidpunkt ger lägre temperaturer. Knakreglering Cykel till ykel variationer Knakdetektering Alla styrvariabler konstanta, lambda reglering urkopplad. konsekutiva ykler Bandpassfiltrera signalen Likrikta eller kvadrera) Integrera p Cyle to yle variations xy Druk Cylinder pressure [bar] gefilterter fp Druk ms T Knakreglering Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Knakreglering kompenserar för inverkan av parametervariationer. Omgivningstemperatur Omgivningstryk vid olika höjder Oktantal for olika bränslen Motorernas tillverkningstolerans oh åldring Kompressionsförhållandet kan ökas med enhet. Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. T [K] Mean ylinder temperature Bränsleförbrukningen redueras med omkring 7%. För turboladdade motorer är vinsterna större. De höga maxtemperaturerna medför att mer NO x bildas.

7 Motormoment oh insugstryk Huvudlooparna Tändning Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn oh den nedersta är tändningsregulatorn. BMEP [bar] From engine sensors and driver requests Lambda model measurement Intake manifold pressure [bar] Basi and transient fuel metering * Injetor λ sensor Korrelation, som motiverar varför insugstryket används som synonym för last. Vid höga laster: Kompromissar på tändningen för att skydda motorn mot knak. timing Knok Knoksensing Innehållsförtekning Reglering Huvudlooparna Motor Arbetspriniper Repetition: Momentmodellen Oktantal & Knak Motor Moment

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken Fö 6: Repetition - MVEM Luft och bränsle Arbete och emissioner Huvudlooparna Fö 6: Repetition - Reglering Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. Huvudlooparna

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret. Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö Prinier oh modellering för motormoment, emissioner, oh köykler Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet

Läs mer

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering .8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4...

Läs mer

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering η fi.8.7.6..4.3.. Efficiency for the Otto cycle γ=.4 γ=.3 γ=. Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, tändning, tomgång, knack och

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering. .8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4.3..

Läs mer

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12 Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-2 Uppgift. Betrakta en ideal Seiliger cykel utan residualgaser. Givet data nedan beräkna det maximala trycket och temperaturen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Momentmodellen, Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna TSFS5 Fordonssystem Fö 1 Jämförelse och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Överladdning Avancerade koncept November

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-04-09 Sal U6 (12 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TENA Kursnamn Fordonssystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

r c λ >1.1

r c λ >1.1 Repetition Motor Överladdning och Turbo - och bensinmotorer De stora skillanderna (Spark Ignited) (Compression Ignited) Bränsle Luftintag Trottel Raka rör Bränsleinsprutning I insugningssystemet Direkt

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi

Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi Fö : Kursinformation Inbjudan till föreläsning av Per Gillbrand urbo-pelle Drivlina Wheel orsdagen oktober,. - ca 7 ngine lutch Drive shaft Pensionerad teknisk chef för SAAB Motorutveckling. n legend.

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 10. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering.

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 10. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering. 8 6.9 H H O O NO x.. λ Lambda window NO x SFS Fordonssystem Fö Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se Reetition

Läs mer

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a .996.6.8.6.......5.6.7.8.9 Pressure ratio p r [ ] γ γ+ γ γ Compressible flow restriction Sonic velocity Sub sonic velocity Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation. Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation. Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering Lars Eriksson - Kursansvarig Drivlina Översikt Drivlina Modellering Drivlina Dynamiska förlopp Drivlina

Läs mer

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration? Fordonssystem TSFS5 Fordonssystem Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Kursens Mål är att

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering Innehållsförteckning TSFS Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Motiverande exempel Motiverande

Läs mer

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-12-22 Sal G35 (13 platser) G37 (18 platser) TER3 (5 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TEN2 Kursnamn Fordonssystem

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Motor Motor Avancerade koncept Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft? Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering. Drivlinemodellering. Drivlina - Modellering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering. Drivlinemodellering. Drivlina - Modellering Engine Transmission Clutch Wheel Driveshaft Final drive Propellershaft Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 11 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller _amb _amb ambient _amb ambient _amb W_es W_af _ambient _amb ambient _amb_ W_af [kg/s] _es [K] _es Ground _af _es Ground6 _af _es[pa] Comressor _af [Pa] _af [K] u_wg [...] W_com [kg/s] [rad/s] q_c q_t C

Läs mer

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

ARBETSGIVANDE GASCYKLER ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik

Läs mer

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Arbete är ingen tillståndsstorhet! VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation. Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på

Läs mer

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13 Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor nneha llsfo rteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Kursinformation Grundla ggande om motor Fo 1 Kursinformation, Grundla ggande om motorn, Medelva rdesmodellering fo

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme

Läs mer

PTG 2015 övning 1. Problem 1

PTG 2015 övning 1. Problem 1 PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt

Läs mer

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet

Läs mer

Förbränningsmotorer. Per Tunestål

Förbränningsmotorer. Per Tunestål Förbränningsmotorer Per Tunestål per.tunestal@energy.lth.se Varför hålla på med förbränningsmotorer Varför hålla på med förbränningsmotorer? Förbränningsmotorforskning = Aktivt miljöarbete Lokala emissioner:

Läs mer

Teknisk termodynamik repetition

Teknisk termodynamik repetition Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö - Medelvärdesmodellering forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Arbetet beror på vägen

Arbetet beror på vägen VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett kallare till ett varmare system utan att samtidigt utföra arbete. Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Fordonssystem,

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering UPPGIFT 1 Cylinder a) Cylinderdimension 80/50 x 400 F + 80000 N F 10000 N t + 3 sek t 1 sek + 50,6 cm 0,506 dm 50,6 10-4 m 30,63 cm 0,3063 dm 30,63 10-4 m η mek 0,9 Tryck p η mek F p F η mek p + p 80000

Läs mer

Slutet på början p.1

Slutet på början p.1 Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002

Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 UPPSALA UNIVERSITET Fysiska institutionen Sveinn Bjarman Tentamen i Termodynamik Q, F, MNP samt Värmelära för kursen Värmelära och Miljöfysik 20/8 2002 Skrivtid: 9-14 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook

Läs mer

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner.

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner. Fö : Introduktion Fö : Introduktion Fordon är idag datoriserad maskiner. Ugifterna för sådan förbättrade lösningar är många men huvudmålen är att sträva efter: Effektivitet, vilket ger sänkt bränsleförbrukning.

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),

Läs mer

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod: ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?

Läs mer

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv? Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att

Läs mer

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2) Inre energi Begreppet energi är sannerligen ingen enkel sak att utreda. Den går helt enkelt inte att definiera med några få ord då den förekommer i så många olika former. Man talar om elenergi, rörelseenergi,

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

Hydraulik - Lösningsförslag

Hydraulik - Lösningsförslag Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P

Läs mer

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln.

Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Föreläsning 14: Termodynamiska processer, värmemaskiner: motor, kylskåp och värmepump; verkningsgrad, Carnot-cykeln. Maj 7, 2013, KoK kap. 6 sid 171-176) och kap. 8 Centrala ekvationer i statistisk mekanik

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi

Termodynamik Föreläsning 7 Entropi ermodynamik Föreläsning 7 Entropi Jens Fjelstad 200 09 5 / 2 Innehåll FS 2:a upplagan (Çengel & urner) 7. 7.9 FS 3:e upplagan (Çengel, urner & Cimbala) 8. 8.9 8.3 D 6:e upplagan (Çengel & Boles) 7. 7.9

Läs mer

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan

Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Termodynamikens grundlagar Nollte grundlagen Termodynamikens 0:e grundlag Två system, bägge enskilt i termisk jämvikt med en tredje, är i jämvikt sinsemellan Temperatur Temperatur är ett mått på benägenheten

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2015-01-05 kl. 08.30-12.30

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2015-01-05 kl. 08.30-12.30 CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi Termodynamik (KVM091/KVM090) TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2015-01-05 kl.

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Mer om kretsprocesser

Mer om kretsprocesser Mer om kretsprocesser Energiteknik Anders Bengtsson 18 mars 2010 Sammanfattning Dessa anteckningar är ett komplement till avsnittet om kretsprocesser i häftet Värmetekniska formler med kommentarer. 1 1

Läs mer

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0

OMÖJLIGA PROCESSER. 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 OMÖJLIGA PROCESSER 1:a HS: Q = W Q = Q out < 0 W = W net,out > 0 Q W; GÅR INTE! PMM1 bryter mot 1:a HS 1:a HS: Q in = W net,out ; OK 2:a HS: η th = W net,out /Q in < 1 η th = 1; GÅR INTE! PMM2 bryter mot

Läs mer

Övningstentamen i KFK080 för B

Övningstentamen i KFK080 för B Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt

Läs mer

Motorkoncept 2. Nhut Lam, doktorand. Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet

Motorkoncept 2. Nhut Lam, doktorand. Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet Motorkoncept 2 20160406 Nhut Lam, doktorand Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet Projektinformation Projektnamn: Motorkoncept 2 (etapp 1) Projekduration: 2013-01-01 till 2016-01-31 Huvudstödmottagare:

Läs mer

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall. Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde

Läs mer

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ

Läs mer

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida

Läs mer

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem

Läs mer

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Överbelastningsskydd för en transmission Övertrycksventilerna skyddar pump och motor. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 24 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system)

Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING VÄRME. Värme Arbete Massa (endast öppna system) Termodynamik FL 2 ENERGIÖVERFÖRING, VÄRME, ARBETE, TERMODYNAMIKENS 1:A HUVUDSATS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM ENERGIÖVERFÖRING Värme Arbete Massa (endast öppna system) Energiöverföring i ett slutet system

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00 CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00

Läs mer

Personnummer:

Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk termodynamik 2005-11-07 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

Diesel Tuning Module Teknisk Guide Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen

Läs mer

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden.

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden. Ottos fyrtaktsmotor Marcus Klein klein@isy.liu.se Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden Ottos fyrtaktsmotor p.1/17 1876 Första (bra) motorn med intern förbränning

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer