Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering"

Transkript

1 η fi Efficiency for the Otto cycle γ=.4 γ=.3 γ=. Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, tändning, tomgång, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November 6, Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack Ytterligare detaljer om Motor Mer (A/F) Reglering Tändningsloopen Repetition Ottocykelns effektivitet Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. Lambda feedback control ηf,i = rc γ Normalfall γ =.3 From engine sensors and driver requests Torque based structure Open loop & feedforward fuel manager Air manager Ignition timing manager * + Injector hardware Throttle Ignition hardware Engine λ sensor Engine torque Knocksensor ηf,i ökar med rc för alla cykler. Varför designar vi inte för rc =? r c Knock detection & control

2 x 6 no knock 4 6 Crank Angle [deg] x 6 slight knock oscillations 4 6 Crank Angle [deg] x 6 o 9 o 8 severe knock oscillations 4 6 Crank Angle [deg] En kolv som upplevt kraftigt knack En annan kolv som upplevt kraftigt knack Knack kan förstöra motorn!!! Knack En fundamental begränsning för bensinmotorn Knack Oktantal Hur kan man detektera knack? Bränslets oktantal: Motstånd mot självantändning vid höga kompressioner. Definierar referensbränslen: Cylinder pressure [Pa] n-heptan ON=. Lång rak molekyl isooktan ON=. Kort kompakt molekyl. Hur bestäms oktantalet? Knack och oktantal är relaterade. Oktantal Bränslets förmåga att motstå knack.

3 Oktantal RON & MON RON Research Octane Number Europa, Sydafrika, Australien MON Motor Octane Number Motorsport, Högre temperatur och varvtal på motorn. 8 till enheter lägre än RON. (RON+MON)/ Används i USA och Kanada AKI Anti Knock Index PON Pump Octane Number RdON Road Octane Number RdON = aron+bmon+c, Erfarenhet har visat a = b =., c = Fuel sensitivity = RON - MON Arbetspunkter för ON bestämning Research Motor Engine speed 6 rpm 9 rpm Ignition timing 3 BTDC 9 6 BTDC fixed f(rc) Inlet temperature C ( F) 49 C (3 F) Inlet pressure atm Humidity kg/kg dry air Coolant temperature C Air to fuel ratio Adjusted for maximum knock Hur bestämmer man ON >? T milliliter (CH)4Pb Referensbränsle: iso-oktan + blyadditiv, T = gallon iso-octane ON = + 8.8T.+.736T+(.+.47T.36T ). Litet mer om varför kompressionen är begränsad? Innehållsförteckning Motor Knack Alla cykler visar att högre kompressionstal ger bättre effektivitet, vad är problemet? begränsning på maxtrycket värmeöverföring dq ökade emissioner En dieselmotor har högre kompressionstal än en bensinmotor, och det är ett av skälen till dieselmotorns högre effektivitet. Samverkan tänding, moment Tändning och knack Motor Moment Ytterligare detaljer om Motor Mer (A/F) Reglering

4 Cylinder pressure Tändningsloopen Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. From engine sensors and driver requests Torque based structure Open loop & feedforward fuel manager Air manager Ignition timing manager * + Injector hardware Throttle Ignition hardware Lambda feedback control Engine Knock detection & control λ sensor Engine torque Knocksensor Varför: Vad: Hur: Tända blandningen. Bra bränsleekonomi. Ger en gnista i cylindern som startar förbränningen i rätt ögonblick. Laddar upp kondensator eller spole och laddar ur den genom gnistgapet i tändstiftet. Utmaningar: Bra bränsleekonomi i alla driftsfall. Hålla knack borta. Kalibrering Sluten loop reglering. Tändtidpunkt Tändenergi Hårdvara Kapacitivt resp. induktivt system, det senare är vanligast. Capacitive ignition system Inductive ignition system Tändningstidpunkt Cylindertryck och MFB Positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen och styr pv-diagrammet Sex cylindertryck i arbetspunkten rpm Nm. R R Pressure [bar] Ubatt C Spark Plug Gap Ubatt L Spark Plug Gap Mass fraction burned x b Var finns tändtidpunkten? Var finns PPP och xb =.?

5 3 3 3 Mean cylinder temperature Tändningstidpunkt pv-diagram Bränsleförbrukning Moment, Tändningstidpunkt och MBT. MBT 4 Pressure [MPa]. Engine Torque [Nm] Volume [m ] x Ignition angle [deg] Tändkrokar Ignition Fish Hooks Centrerat runt θ = θign θign,opt Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Medeltemperatur för olika tändtidpunkter.. Experimental data for ignition timing efficiency.9.8 T [K] η ign θ ign θ ign,opt Höga maxtemperaturer medför att mer NOx bildas. Tidig tändning ger också högre tryck (mekanisk påfrestning) och HC utsläpp.

6 Knackrisk som funktion av tändtidpunkt Cykel till cykel variationer 9 End gas temperature Alla styrvariabler konstanta, lambda reglering urkopplad. konsekutiva cykler 8 7 Cycle to cycle variations T [K] Cylinder pressure [bar] Ändgastemperaturen för olika tändtidpunkter. Senare tändtidpunkt ger lägre temperaturer. Knackreglering En cykel med snabb förbränning är mer benägen att knacka. Knackdetektering Hårdvara Knackdetektering Signalerna Bandpassfiltrera signalen Likrikta (eller kvadrera) Integrera θign Tre signaler med ringning i frekvensbandet för cylinderns egenmod.. EMS LP Ion sensing BP Cylinder pressure. Cylinder pressure Ion current Rectifier Knock sensor Knock sensor Tidsfönster i vevaxeldomänen och mät energiinnehållet Ei för cykel i.

7 3 3 Mean cylinder temperature Knackreglering Söka sig mot knack gränsen Knackreglering Söka sig mot knackgränsen Vid detektion flytta snabbt bort, gå sedan mot gränsen. if (Ei > limit) α = α+β else α = min(α γ,) end θign = θff +α β - stor för snabbt skydd γ - liten för att gå sakta mot gränsen Illustration av knack reglering med justering β nedåt γ uppåt. Ignition advance Cycle number Spark advance [deg] Cycle number Knackreglering Tändtidpunktens betydelse för avgastemperaturen Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. Knackreglering kompenserar för inverkan av parametervariationer. Omgivningstemperatur Omgivningstryck vid olika höjder Oktantal for olika bränslen Motorernas tillverkningstolerans och åldring Kompressionsförhållandet kan ökas med enhet. T [K] Återkopplad reglering, jämfört med konservativ kalibrering: Bränsleförbrukningen reduceras med omkring 7%. För turboladdade motorer är vinsterna större. Sen tändning ger högre avgastemperatur. Hög last och knack, skydda katalysator med andra motmedel (λ < ). Kallstart, värma katalysator med sen tändning.

8 Motormoment och insugstryck Huvudlooparna Tändning Viktigaste reglerlooparna för bensinmotorer. Den översta är lambda-regulatorn och den nedersta är tändningsregulatorn. BMEP [bar] model measurement Intake manifold pressure [bar] Korrelation, som motiverar varför insugstrycket används som synonym för last. Vid höga laster: Kompromissar på tändningen för att skydda motorn mot knack. From engine sensors and driver requests Torque based structure Open loop & feedforward fuel manager Air manager Ignition timing manager * + Injector hardware Throttle Ignition hardware Lambda feedback control Engine Knock detection & control λ sensor Engine torque Knocksensor Samtidig tändning och turbotryck APC Momentstyrning med tändning Snabb aktuator för moment. Moment neddragning vid växlingar. Hjälp vid tomgångsreglering. Vid ytterligare moment neddrag används fuel cut.

9 φ=. φ=. φ=.. Compression ratio r [ ] c r c = r c =... Fuel air ratio φ [ ] Tomgångsreglering med stöd från tändningen Tomgångsreglering med stöd från tändningen Två aktuatorer för momentet: luft och tändning. Me,l Me,ref αref Ml + Air manager Nref - Ma ηign θign θign N PID (.8) (7.8) + Me,s + Me,a θign,opt Första delen av NEDC, tomgångsreglering aktiv. v [m/s], N [ rpm] p [kpa] θ [ ] im Torque [Nm] ign N real N idle v ref v real M long M short p im ref p actual im θ ign time [s] Innehållsförteckning Motor Knack Ytterligare detaljer om Motor Mer (A/F) Reglering Fortsatt analys av arbetsprocessen Ideal Ottocykel, icke idealgas (cp och cv varierar). Cykeleffektivitet som funktion av φ = /λ och rc. Högre rc ger högre η Efficiency η f Efficiency η f γ ändras med φ Knä vid φ = Jfr momentmodellen min(,λ) = min(, φ ) Fullständig förbränning

10 λ-svep Mätningar på en Ottomotor Cykel till cykel variationer 4 4 Fuel constant Efficiency max Air constant Power max Alla styrvariabler konstanta, lambda reglering urkopplad. konsekutiva cykler Engine torque [Nm] 3 3 Cylinder pressure [bar] Cycle to cycle variations Air/fuel ratio λ [ ] Minst variation runt λ =.9 Innehållsförteckning 4 Motor Knack 4 3 Engine torque [Nm] 3 Ytterligare detaljer om Motor Mer (A/F) Reglering Fuel constant Efficiency max Air constant Power max Air/fuel ratio λ [ ]

11 Andra regulatorer som påverkar λ EGR, Purge, PCV. EGR reglering (Exhaust Gas Recirculation) Varför: Minska NOx. Bättre dellastbeteende pi-ökar. Minska knacktendenserna vid hög last (kyld EGR). EMS pcc Purge valve pi EGR valve Vad: Hur: Blanda oförbrända gaser med förbrända. Öppna ventil mellan insugssystem och avgassystem. Avstängd vid tomgång och fullast. Fuel tank Fuel vapor Carbon canister Diagnostic valve Air Throttle PCV orifice λ bc Utmaningar: Konsekvenser för λ-reglering (Exempel) Hur bestämmer man mängden EGR? Det finns en övre gräns på utspädningsmängden. Det finns ännu inga bra modeller. Sot och partiklar täpper igen rören. Öppen styrning, kalibrering. Återkopplad reglering. Avdunstningskontoll (Purgeventilreglering) Avdunstningskontroll & Diagnosventil Varför: HC emissioner. Vad: Tömmer kolkanistern på HC. Hur: Öppna ventilen in till insugssystemet. Utmaningar: Hålla λ = och körbarhet vid ventilöppnandet. % volymflöde med HC % i λ. Binär ventil (svårt). Kontinuerlig ventil (lättare). Avstängd vid tomgång och fullast.

12 Några ytterligare reglerstrategier Några ytterligare reglerstrategier Knock limited Cylinderindividuell λ-reglering Upprikning vid maxlast Tomgångsreglering Övervarvningsskydd Motorbromsning (overrun) Kallstart: Emissioner (light-off tid) Uppfetning Engine Torque [Nm] Rough running Idle speed control λ = λ < Engine Overrun Fuel Cut Engine Overspeeding Fuel Cut Engine speed [RPM] Innehållsförteckning Motor Knack Använd tändstiftet när det inte används för tändning Ignition Coil Ytterligare detaljer om Motor HV side Secondary Primary U batt Mer (A/F) Reglering Spark plug Electrons and ions LV side I ign I ion - R m + + U - meas Dwell time and timing control Interpretation Cam phasing Misfire detection Knock intensity Pre ignition Coil failure Plug fouling Combustion stability Cylinder balancing Fuel quality Lambda EGR Cylinder pressure MFB PPP

13 3... Cylinder Pressure Cycles Ionization Current Cycles Crank Angle [deg] och cylindertrycket Innehållsförteckning Pressure [MPa] Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack Samverkan tänding, moment Tändning och knack Motor Moment Current Ytterligare detaljer om Motor Direkt mätning i cylindern. Återkoppling från förbränningen. Mer (A/F) Reglering

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering .8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4...

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken Fö 6: Repetition - MVEM Luft och bränsle Arbete och emissioner Huvudlooparna Fö 6: Repetition - Reglering Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. Huvudlooparna

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering. .8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4.3..

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna TSFS5 Fordonssystem Fö 1 Jämförelse och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Överladdning Avancerade koncept November

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö 9 oh knakreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November, Drivlina Drivlina

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Motor Motor Avancerade koncept Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

r c λ >1.1

r c λ >1.1 Repetition Motor Överladdning och Turbo - och bensinmotorer De stora skillanderna (Spark Ignited) (Compression Ignited) Bränsle Luftintag Trottel Raka rör Bränsleinsprutning I insugningssystemet Direkt

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller _amb _amb ambient _amb ambient _amb W_es W_af _ambient _amb ambient _amb_ W_af [kg/s] _es [K] _es Ground _af _es Ground6 _af _es[pa] Comressor _af [Pa] _af [K] u_wg [...] W_com [kg/s] [rad/s] q_c q_t C

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik

Läs mer

Motorstyrningar. Piggy back. Stand alone

Motorstyrningar. Piggy back. Stand alone Motorstyrningar Piggy back Kopplas mellan motor och originalstyrning Kortar/förlänger originalbränslet Backar/avancerar originaltändning Tar över laddtrycksstyrning Stand alone Ersätter original motorstyrning

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12 Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-2 Uppgift. Betrakta en ideal Seiliger cykel utan residualgaser. Givet data nedan beräkna det maximala trycket och temperaturen

Läs mer

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a .996.6.8.6.......5.6.7.8.9 Pressure ratio p r [ ] γ γ+ γ γ Compressible flow restriction Sonic velocity Sub sonic velocity Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig

Läs mer

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. Pilotventilen c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll:

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration? Fordonssystem TSFS5 Fordonssystem Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Kursens Mål är att

Läs mer

Elanvändning direkt och indirekt. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Elanvändning direkt och indirekt. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Elanvändning direkt och indirekt Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Belysning Pumpar och fläktar Elhybridfordon Värma & kyla (Examinerbart) Lunds universitet/lth/bme/iea

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-04-09 Sal U6 (12 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TENA Kursnamn Fordonssystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

Instruktion till Haltech E11

Instruktion till Haltech E11 Instruktion till Haltech E11 Skrivet av Mats Ivarson 2004-05-29 1 Hjälp till självhjälp Syftet är att ge en grundläggande bild av hur man konfigurerar och optimerar upp en motor med ett Haltech E11 (eller

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 4

Miljöfysik. Föreläsning 4 Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst

Läs mer

EBK system Suzuki GSXR 1000 2002 Provat i Särimner 090423. Laddis. Komp

EBK system Suzuki GSXR 1000 2002 Provat i Särimner 090423. Laddis. Komp Laddis Turb CAT Komp Sammanfattning Prov med efterbrännkammarsystem på turboladdad motorcykelmotor med långa avgasrör före turbinen visar att systemet fungerar och förbättrar turbons arbetsområde c:a 1000

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTOTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTE I ELEKTOTEKNIK MED SV Elektroteknik MF117 11 1 18 Kl: 14: 17: För godkänt fordras c:a 5% av totalpoängen. Du får lämna salen tidigast

Läs mer

Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon?

Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon? Diagnos i fordon och andra tillämpningar Vad är diagnos? Diagnos är att automatiskt, och helst under normal drift, detektera fel. (ibland) isolera fel, dvs. peka ut vilken komponent som är trasig. Erik

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Cell A: Frikolv... 2 Cell B: 1-cylinderrigg för lastbilsdiesel... 2 Cell C: 1-cylinderrigg för bensinmotorer... 3 Cell D: Multicylinderrigg för personbilsmotorer... 3 Cell E: 1-cylinderrigg

Läs mer

Förbränningsmotorer. Per Tunestål

Förbränningsmotorer. Per Tunestål Förbränningsmotorer Per Tunestål per.tunestal@energy.lth.se Varför hålla på med förbränningsmotorer Varför hålla på med förbränningsmotorer? Förbränningsmotorforskning = Aktivt miljöarbete Lokala emissioner:

Läs mer

Svensk installationsmanual Nissan S14 SR20 (76-pin) MaxxECU Plugin

Svensk installationsmanual Nissan S14 SR20 (76-pin) MaxxECU Plugin Svensk installationsmanual Nissan S14 SR20 (76-pin) MaxxECU Plugin 2015-06-05 Viktig information! (måste läsas innan installation) Maxxtuning AB - www.maxxtuning.se - info@maxxtuning.se 1 - Förord Denna

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Momentmodellen, Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system

Vad är systemteknik och reglerteknik? Föreläsning 1. Systemteknik handlar om dynamiska system 1 Föreläsning 1 Vad är systemteknik oc reglerteknik? Grundläggande begrepp Grafiska representationer Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling Vad är systemteknik oc reglerteknik?

Läs mer

Conventional Cruise control / Adaptive Cruise Control

Conventional Cruise control / Adaptive Cruise Control Conventional Cruise control / Description Conventional Cruise Control (Farthållare) Ett system i bilen som håller den inställda hastigheten på bilen oberoende av om bilen går i uppförsbacke, nedförsbacke

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR ELEKTROTEKNIK Inlämningstid Kl: 1 MSKINKONSTRUKTION KTH TENTMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVR Elektroteknik MF1017 013 10 31 Kl: 14:00 17:00 Du får, som hjälpmedel, använda räknedosa, kursens lärobok

Läs mer

Ingenjörsprojekt. Utmaningar i projektet. Projektbeskrivning. Styrning och optimering av bilbana

Ingenjörsprojekt. Utmaningar i projektet. Projektbeskrivning. Styrning och optimering av bilbana Beställarmöte Ingenjörsprojekt Styrning och optimering av bilbana Erik Frisk, Lektor, Institutionen för teknik Fordons, Linköpings universitet 2015-09-21 Projektet Akademisk och industriell

Läs mer

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency EMERSON Marine Fuel Measurement Solutions Emerson Overview Michael Jägbeck Product Marketing Manager Flow North East Europe: NEE Per Stenhammar Marine Sales Denmark

Läs mer

MS-250M. Elektriskt ställdon för styrning/reglering av spjäll, ledskenor och ventiler

MS-250M. Elektriskt ställdon för styrning/reglering av spjäll, ledskenor och ventiler Elektriskt ställdon för styrning/reglering av spjäll, ledskenor och ventiler Mimablad : Mi-166se/060404 MS-250M Innehåll Sida Tekniska data ställdon 2 Tekniska data potentiometer 3 Dimensioner ställdon

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering. Drivlina - Reglering Innehållsförteckning TSFS Fordonssystem Fö 7 Drivlina Reglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Motiverande exempel Motiverande

Läs mer

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)

Läs mer

Designspecifikation. FUDGE - The FUn to Drive Generic Engine. Version 1.0 Dokumentansvarig: Johan Nyman Datum: 16 december 2014

Designspecifikation. FUDGE - The FUn to Drive Generic Engine. Version 1.0 Dokumentansvarig: Johan Nyman Datum: 16 december 2014 Designspecifikation FUDGE - The FUn to Drive Generic Engine Version 1.0 Dokumentansvarig: Johan Nyman Datum: 16 december 2014 STATUS Granskad Johan Nyman 2014-10-22 Godkänd PROJEKTIDENTITET Gruppens epost:

Läs mer

Företagsnamn: Grundfos Skapad av: Magnus Johansson Tel: +46(0) Datum:

Företagsnamn: Grundfos Skapad av: Magnus Johansson Tel: +46(0) Datum: Position Antal Beskrivning 1 HYDRO MULTI-E CRIE5-1 Art.nr.: 9913311 OBS! Bilden på produkten kan avvika från aktuell produkt GRUNDFOS Hydro Multi-E booster sets are designed for the transfer and pressure

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Personbilsmekanikerprov 2015

Personbilsmekanikerprov 2015 Personbilsmekanikerprov 2015 1. Vid vilket/vilka tillfälle(n) finns det möjlighet att öka kundnöjdheten och se till att kunden blir en återkommande kund? a. När kunden ringer och beskriver problemet och

Läs mer

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR EEKTOTEKK nlämningstid Kl: MASKKOSTKTO KTH TETAMESPPGFTE EEKTOTEKK MED SVA Elektroteknik MF06 0 0 8 kl: 9:00 3.00 Du får lämna salen tidigast timme efter tentamensstart. Du får, som hjälpmedel, använda

Läs mer

Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation

Utbildning i reglerteknik. Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation Utbildning i reglerteknik Ett samarbete inom ProcessIT mellan LTU och Optimation Upplägg Grov planering Seminarium Riktat mot en bredare publik än bara kursdeltagarna. Syftar till att skapa en förståelse

Läs mer

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Kraft Newtons andra lag: kraften F = massan m * accellerationen a "Begreppet kraft är en abstraktion inom fysiken för att förklara och beskriva orsaken till

Läs mer

TMT Maskinvaruhus AB Södra Skeppsbron 21 802 84 GÄVLE 126 : 1

TMT Maskinvaruhus AB Södra Skeppsbron 21 802 84 GÄVLE 126 : 1 TMT Maskinvaruhus AB Södra Skeppsbron 21 802 84 GÄVLE 126 : 1 Specifications PV 13C Idle air consumption - 1.gear / 2.gear m³.min-¹ 0,95 Idle Speed - 1.gear / 2.gear min-¹ 350 Air consumption at max. power

Läs mer

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall.

Kretsprocesser. För att se hur långt man skulle kunna komma med en god konstruktion skall vi ändå härleda verkningsgraden i några enkla fall. Kretsrocesser Termodynamiken utvecklades i början för att förstå hur bra man kunde bygga olika värmemaskiner, hur man skulle kunna öka maskinernas verkningsgrad d v s hur mycket mekaniskt arbete som kunde

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft? Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Onlinedatablad FLOWSIC600 GASFLÖDESMÄTARE

Onlinedatablad FLOWSIC600 GASFLÖDESMÄTARE Onlinedatablad FLOWSI600 GSFLÖESMÄTRE FLOWSI600 GSFLÖESMÄTRE E F H I J K L M N O P Q R S T US eställningsinformation Typ FLOWSI600 rtikel nr På förfrågan en exakta utrustningsspecifikationen och produktens

Läs mer

The Two Stroke Cycle

The Two Stroke Cycle The Two Stroke Cycle Andreas Thomasson ISY/FS June 22, 2011 Andreas Thomasson (ISY/FS) Tvåtaktscykeln June 22, 2011 1 / 12 Dugald Cleark (1854-1932) Engelsman som a gnade minst 10 a r av sin tidiga karria

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-12-22 Sal G35 (13 platser) G37 (18 platser) TER3 (5 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TEN2 Kursnamn Fordonssystem

Läs mer

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Utveckling och demonstration av användning av metan/vätgasblandningar som bränsle i befintliga metangasdrivna bussar

Utveckling och demonstration av användning av metan/vätgasblandningar som bränsle i befintliga metangasdrivna bussar Rapport SGC 170 Utveckling och demonstration av användning av metan/vätgasblandningar som bränsle i befintliga metangasdrivna bussar Svenskt Gastekniskt Center Oktober 2006 Slutrapport i STEM-projekt nr

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop

Läs mer

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens

Läs mer

INSTALLATIONSANVISNING BC500G2 6 CYL, MED GENERELLT KABLAGE

INSTALLATIONSANVISNING BC500G2 6 CYL, MED GENERELLT KABLAGE INSTALLATIONSANVISNING BC500G2 6 CYL, MED GENERELLT KABLAGE INSTALLATION Generellt om kablaget och installation Monteringen är relativt enkel, men kräver att man är lite händig med bilar och lödkolv. Kopplingsschema,

Läs mer

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00

KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 KTH MMK JH TENTAMEN I HYDRAULIK OCH PNEUMATIK allmän kurs 2006-12-18 kl 09.00 13.00 Svaren skall vara läsligt skrivna och så uppställda att lösningen går att följa. När du börjar på en ny uppgift - tag

Läs mer

Introduktion. Aktivera funktionen

Introduktion. Aktivera funktionen 1/7 Introduktion I Saab trionic 7 finns dold funktionalitet för att styra om information från motorstyrsystemet till SID så att man under körning kan se data från en mängd sensorer och andra beräknade

Läs mer

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige

Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik. Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige Alternativa drivmedel och ny fordonsteknik Marcus Olsson Volvo Lastvagnar Sverige Dettifoss 200 ton per sekund Lagstiftning, en kraftfull grön resurs PM (g/kwh) 0.36 Eu1 (1993) Existerande och planerad

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik, LKT325, 2010-08-26

Tentamen i Matematisk statistik, LKT325, 2010-08-26 Tentamen i Matematisk statistik, LKT35, 010-08-6 Uppgift 1: Beräkna sannolikheten P(A B) om P(A C B) = 0.3 och P(B C ) = 0.6 Uppgift : Sannolikheten för att behöva kassera en balk p.g.a. dålig hållfasthet

Läs mer

Emissionsutvecklingen tunga fordon bränslekvalitet och motorteknik

Emissionsutvecklingen tunga fordon bränslekvalitet och motorteknik Emissionsutvecklingen tunga fordon bränslekvalitet och motorteknik Anders Röj Fuels and Lubricants Volvo Group Trucks Technology Luftvårdsseminarium, 23 November 2012, Göteborg EU emissions legislation

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på

Läs mer

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

ARBETSGIVANDE GASCYKLER ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad

Läs mer

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor nneha llsfo rteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Kursinformation Grundla ggande om motor Fo 1 Kursinformation, Grundla ggande om motorn, Medelva rdesmodellering fo

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering Lars Eriksson - Kursansvarig Drivlina Översikt Drivlina Modellering Drivlina Dynamiska förlopp Drivlina

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se

Förbränning. En kort introduktion 2013-01-25. Joakim Bood Joakim.Bood@forbrf.lth.se Förbränning En kort introduktion 2013-01-25 Joakim.Bood@forbrf.lth.se Avdelningen för Förbränningsfysik vid Fysiska Institutionen ~ 35 anställda ~ 20 doktorander 2-5 examensarbetare Forskning inom Laserdiagnostik

Läs mer

4A A 2346B SPARE PARTS

4A A 2346B SPARE PARTS 34 24 35 6 1 25 16 17 2A 7 8 9 2 3 5 18 10 21 11 22 27 15 30 29 4A 4 33 20 28 13 29A A 2346B SPARE PARTS 9A Reservdelskatalog Parts Catalogue MOTOR ENGINE Utgåva Issue Bildnr Picture No 2009-11 2346B GGP-

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

Konvertering av Opel Vectra 1996 med X20XEV motor och Simtec 56.5 styrsystem till ren E85.

Konvertering av Opel Vectra 1996 med X20XEV motor och Simtec 56.5 styrsystem till ren E85. 1 Konvertering av Opel Vectra 1996 med X20XEV motor och Simtec 56.5 styrsystem till ren E85. Av Gunnar Lysell Uppdaterad 28 oktober 2014 Luftövertryck till bränsletryckregulatorns vacuumanslutning ger

Läs mer

BatterIaddare Smart 20 för 1-20Ah bly-syra batterier

BatterIaddare Smart 20 för 1-20Ah bly-syra batterier ANVÄNDARMANUAL BatterIaddare Smart 20 för 1-20Ah bly-syra batterier Läs igenom denna manual noggrant innan du använder laddaren Använd alltid ögonskydd vid hantering av batterier INTRODUKTION Tack för

Läs mer

1. Inledning. 1. Inledning

1. Inledning. 1. Inledning För de flesta människor är ett relativt okänt begrepp trots att var och en i det dagliga livet ständigt kommer i kontakt med och t.o.m. själv utövar. Reglerteknik är varje rationell metod att styra eller

Läs mer

NGR. Radarnivåtransmitter (TDR)

NGR. Radarnivåtransmitter (TDR) Radarnivåtransmitter (TDR) mätning övervakning analys NGR För vätskor Oberoende av densitet, temperatur, tryck, fuktighet och konduktivitet Mätlängd: max. 4000 mm Temperaturområde: -20... + 100 C Tryckområde:

Läs mer

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING

INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING INSTALLATIONS- och DRIFTSANVISNING ARITERM Solstyrning RC-SolEx ARITERM Solstyrning RC-SolEx Innehållsförteckning Viktiga funktioner...2 Produktinformation...3 Tekniska data...4 Huvudmeny...5 Meny temperaturer...6

Läs mer

Reglerteknik, TSIU 61

Reglerteknik, TSIU 61 Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 7 Regulatorkonstruktion i Bodediagram Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(18) 1. Sammanfattning av föreläsning 6 2. Hur ställer man in en PID-regulator

Läs mer

Optimerande kontrollenheter Ventiler

Optimerande kontrollenheter Ventiler pisave sense, avkänningsventil Vakuumbackventiler som möjliggör att ett fåtal sugkoppar missar objektet/objekten och fortfarande håller tillräcklig vakuumnivå i systemet med snabb svars- och frisläppstid.

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z3 Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda

Läs mer

FLÖDE. Flödesgivare Flödesvakter Magnetventiler Reglerventiler Kulventiler Zonventiler Pumpar

FLÖDE. Flödesgivare Flödesvakter Magnetventiler Reglerventiler Kulventiler Zonventiler Pumpar FLÖDE Flödesgivare Flödesvakter Magnetventiler Reglerventiler Kulventiler Zonventiler Pumpar Flöde Flödessensor FS5/FS5L, FS5LA serie för Gas och vätskor Flödessensorn består av två temperaturberoende

Läs mer

REALTIDSOPTIMERING AV KROSSANLÄGGNINGAR

REALTIDSOPTIMERING AV KROSSANLÄGGNINGAR Erik Hulthén 4/5/2011 1 Syfte Mål Att köra anläggningen optimalt i varje ögonblick Att öka utbytet med 5 10% Sagrex (HC), Quenast, Belgien 4/5/2011 2 Idag: Operatören väljer börvärden Min vision: Operatören

Läs mer

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning

Kursinformation. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering. Drivlinans komponenter. Innehållsförteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Drivlina modellering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November

Läs mer

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon Svenska Luftvårdsföreningens seminarium Införande av alternativa bränslen -Utmaningar, möjligheter och utsläpp 6 november 2014 Fyra trafikslag

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Enheten för Kalibrering och Verifiering, Borås - 1002 Ackrediterad kalibreringsverksamhet bedrivs vid följande laboratorier: Box 56 230 53 ALNARP Sundsvägen 8 Box

Läs mer

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6

Industriell reglerteknik: Föreläsning 6 Föreläsningar 1 / 15 Industriell reglerteknik: Föreläsning 6 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande

Läs mer

INSTALLATIONSANVISNING BC250/500 VAG 1.8T LÄNGSMONTERAD 95-00

INSTALLATIONSANVISNING BC250/500 VAG 1.8T LÄNGSMONTERAD 95-00 INSTALLATIONSANVISNING BC250/500 VAG 1.8T LÄNGSMONTERAD 95-00 Audi, VW, Skoda & Seat 1996-> Effekt: 150 hk Moment: 210 Nm Audi, VW, Skoda & Seat Effekt: 180 hk Original Med BC 250 Audi, VW, Skoda & Seat

Läs mer

The Problem. Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon? diagnos i fordon? Vad krävs?

The Problem. Vad är diagnos? Diagnos i fordon och andra tillämpningar. Varför diagnos i fordon? diagnos i fordon? Vad krävs? rman Information AB. All rights reserved. he Problem Diagnos i fordon och andra tillämpningar Vad är diagnos? Diagnos är att automatiskt, och helst under normal drift, detektera fel. (ibland) isolera fel,

Läs mer