Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudlooparna. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Indikatordiagram. En kort sammanfattning av termodynamiken"

Transkript

1 Fö 6: Repetition - MVEM Luft och bränsle Arbete och emissioner Huvudlooparna Fö 6: Repetition - Reglering Medelvärdesmodellering Samband mellan aktuator och sensorer samt sensorer inbördes. Huvudlooparna vid reglering av bensinmotorer. Övre loopen är luft/bränsleregulatorn. Nedre loopen är tändningsregulatorn. ṁat α pi ṁfi θign λbc λac From engine sensors and driver requests Lambda Intake Catalyst Exhaust Basic and transient fuel metering * Injector Engine λ sensor Mth Ti timing + Knocksensing Me Mload N Knock Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson September 7 Indikatordiagram Cylindertryck som funktion av vevaxelvinkel θ. Termodynamiska cykler som modell av uppmätt indikatordiagram. Cylinder, intake, and exhaust pressure at rpm Nm intake comp. exp. exhaust intake a Measured cycle Seliger cycle Otto cycle Diesel cycle En kort sammanfattning av termodynamiken Mass specifika storheter små bokstäver v = m V, q = Q m, u = m U, h = H m, w = W m Ideal gas p V = m R T p v = R T :a Huvudsatsen dq = du + dw dq = du + dw Rev. arbete dw = p dv dw = p dv Entalpi H = U + p V h = u + p v dh = du + dp V + p dv dh = du + dp v + p dv :a H. (igen) dq = dh V dp dq = dh v dp Värmekapacitet C v = ( ) dq dt c v = ( ) dq v dt v C p = ( ) dq dt c p = ( ) dq p dt p Samband: du = c v dt dh = c p dt Ratio of specific heats γ = cp c v γ [.,.] Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson September 7 Isentropisk kompression och expansion Ideal gas Isentropisk betyder Ingen värmeöverföring dq = Isentropisk kompression och expansion Ideal gas T v T T dt = (γ ) v v dv ln T ln T = (γ )(ln v ln v ) Reversibel process dw = p dv T T = ( ) γ v v Utgå från :a Huvudsatsen dq = du + dw = c v dt + p dv Ideal gas p = RT v : c v dt = RT v dv T dt = R c v v dv [ T = p v ] R Viktigaste ekvationen p p = [ v = R T ] p ( v v ) γ p v γ = p v γ T T = ( p p )γ γ cv T dt = cp T c v v dv T T dt = (γ ) v v v dv p v γ = konstant Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson 6 September 7 Fö 6: Motor Termodynamiska cykler Isokor process (konstant volym) t.ex. förbränning Fri blandning Fö 6: Motor Termodynamiska cykler Konstant volym dv = Ideal gas, konstant c p och c v :a huvudsatsen (energiekvationen) dq = du + p dv dq = du Blandning av residualgaser T r och färska gaser T i :a lagen Energi före: Inre energi U = m u du = m tot du = m tot c v dt U = (m a + m f ) c v T i + m r c v T r Frigjord energi från bränslet Q in = min(λ,) m f q LHV Energi efter: U = (m a + m f + m r) c v T Integrera :a huvudsatsen T dq = m tot c v dt T Q in = m tot c v (T T ) Temperatur efter T = ma + m f m r T i + T r = ( x r) T i + x r T r m a + m f + m r m a + m f + m r Lars Eriksson 7 September 7 Lars Eriksson 8 September 7

2 Fö 6: Motor Arbetsprinciper Medelvärdesmodell för indikerat bruttoarbete W ig Ottocykelns effektivitet Utgår från tillgänglig energi.8 Efficiency for the Otto cycle W ig = m f q HV η ig (λ c, θ ign, r c, ω e, V d ) η f,i = r γ c Normalfall γ =. η fi γ=. γ=. γ=. Dra bort ideal Ottocykel samt verkliga förluster ηig(λc, θign, rc, ωe, Vd) = ( rc γ ) min(, λc) ηign(θign) ηig,ch(ωe, Vd) Skillnad verklig/ideal η ig,ch (ω e, V d ) (chamber losses) Ändlig förbränningshastighet % Värmeöverföring % resultat η ig,ch [.7,.8]. r c Optimal tändtidpunkt beror på..., momentkurvan på... η ign (θ ign ) = C ign (θ ign θ ign,opt (ω e, m f, λ,...)) Lars Eriksson 9 September 7 Lars Eriksson September 7 MEP Ett viktigt begrepp Pumparbete Mean effective pressure Medeleffektivt tryck MEP = Arbete under en cykel = W Motor Volym V d W = M π enheten Nm/m =N/m vilket är detsamma som tryck. xmep x anger var man mäter arbetet IMEP Indikerat arbete (cylindertryck) FMEP Friktionsarbete BMEP Bromsat arbete PMEP Pumparbete (cylindertryck) Volume [dm ] Max BMEP för sugmotor = ca MPa (bra att komma ihåg) Lars Eriksson September 7 Brutto IMEP (IMEP g gross) och netto IMEP. IMEP = IMEP g - PMEP. Lars Eriksson September 7 Medelvärdesmodell för pumparbete Motorfriktion TFMEP Dellast p i =. bar and p e = bar Volume/V c Volume/V c Pumparbete (omsluten area) W p = (p e p i ) V d = PMEP V d Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson September 7 Motorfriktion Lastberoende effektivitet Friktionen kan uttryckas i FMEP (friction mean effective pressure) W f = V d FMEP η fi... Heywood polynomial FMEP = C f + C f N + C f N imep / imep max ETH model ( ).7. FMEP = ξaux [( Sp.8 ) Πbl +. BMEP] B sfc Q HV Finns omfattande MIT modell från (989) utvidgad () imep / imep max Bra att komma ihåg BMEP 6 Pa FMEP Pa Lars Eriksson September 7 Ökande last förbättrar effektiviteten. Indikerad sfc visas också. Lars Eriksson 6 September 7

3 Musseldiagram Performance map sfc [g/kwh] Maxmomentet Varvtalsberoende Engine torque [Nm] Effekt och moment som funktion av varvtal. SAAB-sugmotor P = w M enhetsbyte P = π N M 6 Engine speed [RPM] Medelkolvhastighet: S p = S p = L N = a N Lars Eriksson 7 September 7 Lars Eriksson 8 September 7 Ottocykelns effektivitet En kolv som upplevt kraftigt knack η f,i = r γ c.8.7 Efficiency for the Otto cycle γ=. Normalfall γ =..6 γ=.. γ=. η fi.. η f,i ökar med r c för alla cykler... Varför är inte r c =? r c Lars Eriksson 9 September 7 Lars Eriksson September 7 En annan kolv som upplevt kraftigt knack Knack En fundamental begränsning för bensinmotorn Knack och oktantal är relaterade. Oktantal Bränslets förmåga att motstå knack. Lars Eriksson September 7 Knack kan förstöra motorn!!! Lars Eriksson September 7 Varför är kompressionen begränsad? Alla cykler visar att högre kompressionstal ger bättre effektivitet, vad är problemet? Emissioner begränsning på maxtrycket värmeöverföring dq ökade emissioner C ah b + (a + b )(O +.77N ) aco + b H O +.77(a + b )N Vatten, koldioxid och kväve räknas inte som emissioner. (Minskning av koldioxidutsläpp kräver minskad bränsleförbrukning, eller att man samlar alla avgaser?) Bildas även NO, NO, CO, och oförbrända kolväten HC En diesel motor har högre kompressionstal än en bensinmotor, och det är ett av skälen till dieselmotorns högre effektivitet. Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson September 7

4 Emissioner Lagstiftning US federal test procedure FTP 7 (Tre faser) Internationellt enhetliga procedurer för uppsamling av avgaser och mätningar. Komb. m. SHED (Sealed Housing for Evaporative Determiantion). Hel bil i chassi-dynamometer (Jfr Bilprovning) Olika körcykler i olika länder. Förare håller hastigheten. CVS-metoden (Constant Volume Sampling) Utspädning : Fördelar: Slipper kondensation av vattenånga, vilket skulle reducera NO x. Minskar reaktionstendensen i avgaserna. Nackdel: Svårare mätning ty lägre koncentration Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson 6 September 7 New European Driving Cycle NEDC (Lab. c) Vehicle speed [km/h] 8 6 New European Drive Cycle (NEDC) for passenger cars 6 8 year CO HC NO x Metods g/mile g/mile g/mile Pre Retarded ignition, thermal reactors, and exhaust gas recirculation (EGR) Same as above Oxidizing catalysts Ox.cat. and improved EGR Improved ox.cat. and three way catalysts Improved threeway catalyst and support material Continuous improvements Gear number Evolution of federal emission regulation for passenger cars in the US. Note that the emission levels are given in g/mile. 6 8 Time [s] NMHC Non-methane Hydrocarbons (total hydrocarbons less methane). Lars Eriksson 7 September 7 Lars Eriksson 8 September 7 Katalysator effektivitet och temperatur Emissioner under en europeisk körcykel Vid start T C. Gaserna efterbehanlas inte. Enkel medelvärdesmodell: Light-off tid. Lars Eriksson 9 September 7 Lars Eriksson September 7 Tändningsloopen Tändningsreglering Huvudlooparna vid reglering av bensinmotorer. Övre loopen är luft/bränsleregulatorn. Nedre loopen är tändningsregulatorn. Varför: Vad: Tända blandningen. Bra bränsleekonomi. Ger en gnista i cylindern som startar förbränningen i rätt ögonblick. From engine sensors and driver requests Lambda Hur: Laddar upp kondensator eller spole och laddar ur den genom gnistgapet i tändstiftet. Basic and transient fuel metering * Injector Engine λ sensor Utmaningar: Bra bränsleekonomi i alla driftsfall. Hålla knack borta. Kalibrering Sluten loop reglering. timing + Knocksensing Tändtidpunkt Knock Tändenergi Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson September 7

5 Bränsleförbrukning Moment, Tändningstidpunkt och MBT Tändningstidpunkt cylindertryck Positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen och styr pv-diagrammet MBT. SA Engine Torque [Nm] Pressure [MPa].. SA SA SA. SA SA SA angle [deg] Lars Eriksson September 7 SA TDC Lars Eriksson September 7 Tändningstidpunkt pv-diagram. Tändtidpunkt Tändtidpunkten positionerar förbränningen relativt kolvrörelsen Pressure [MPa]. PPP - Pressure Peak Position x b (θ) = m burned(θ) m total. Mass fraction burned 6 7 Volume [m ] x MBT Lars Eriksson September 7 Lars Eriksson 6 September 7 Tändningstidpunkt Cylindertryck och MFB Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Sex cylindertryck i arbetspunkten rpm Nm. Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. Mean cylinder temperature Cylinder pressure Mass fraction burned x b T [K] Var finns tändtidpunkten? Var finns PPP och x b =.? De höga maxtemperaturerna medför att mer NO x bildas. Lars Eriksson 7 September 7 Lars Eriksson 8 September 7 Knackrisk som funktion av tändtidpunkt Cykel till cykel variationer End gas temperature Alla styrvariabler konstanta, lambda reglering urkopplad. konsekutiva cykler T [K] 6 Cycle to cycle variations Ändgastemperaturen för olika tändtidpunkter. Senare tändtidpunkt ger lägre temperaturer. Knackreglering Cylinder pressure [bar] Lars Eriksson 9 September 7 Lars Eriksson September 7

6 Knack detektering Bandpassfiltrera signalen Likrikta (eller kvadrera) Integrera Knack reglering Knackreglering kompenserar för inverkan av parametervariationer. p Omgivningstemperatur xy Druck Omgivningstryck vid olika höjder Oktantal for olika bränslen gefilterter fp Druck Motorernas tillverkningstolerans och åldring ms T Kompressionsförhållandet kan ökas med enhet. Bränsleförbrukningen reduceras med omkring 7%. För turboladdade motorer är vinsterna större. Tändtidpunktens betydelse för emissionerna Medeltemperatur för olika tändtidpunkter. Mean cylinder temperature T [K] De höga maxtemperaturerna medför att mer NO x bildas. Lars Eriksson September 7

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 9. Drivlina. Drivlina Modellering. Model-Based Control. Drivlina Reglering Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö 9 oh knakreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se November, Drivlina Drivlina

Läs mer

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. Nedskalning och överladdning. Kompressor och Turbin Modeller. Motor Repetition Turboreglering. Motor Knack. Tändningsreglering .8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4...

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering

Innehållsförteckning. Tändningsloopen. Repetition Ottocykelns effektivitet. Motor Knack Oktantal Oktantal & Knack. Tändningsreglering η fi.8.7.6..4.3.. Efficiency for the Otto cycle γ=.4 γ=.3 γ=. Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8 Motor Övergripande reglering, tändning, tomgång, knack och

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret.

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 5. Luft och bränsle Arbete och emissioner. Trevägskatalysatorn och lambdafönsteret. Innehållsförtekning TSFS Fordonssystem Fö Prinier oh modellering för motormoment, emissioner, oh köykler Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 3 Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Arbetsprinciper, termodynamik och modeller för motormoment Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 4 Momentmodellen, Motorreglering Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö Momentmodellen, Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering.

Innehållsförteckning. Kompressor och Turbin Modeller. Nedskalning och överladdning. Motor Repetition. Övergripande Reglering. .8.6.4..8.6.4. Reference cond. p r = atm T r = C Surge region Surge Line.68 Compressor Map.64.7.64 8..4.6.8...4.6.8. Corrected mass flow [kg/s].7.77.78 Corrected speeds, N co [krpm].68 4 6 8 Choke Region..4.3..

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 8. Motorreglering Kort historik Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö Motor Övergripande reglering, laddtryck, knack och knackreglering Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna TSFS5 Fordonssystem Fö 1 Jämförelse och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Överladdning Avancerade koncept November

Läs mer

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12

Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-12 Kortfattat facit till Tentamen TSFS 05 Fordonssystem 22 december, 2009, kl 8-2 Uppgift. Betrakta en ideal Seiliger cykel utan residualgaser. Givet data nedan beräkna det maximala trycket och temperaturen

Läs mer

r c λ >1.1

r c λ >1.1 Repetition Motor Överladdning och Turbo - och bensinmotorer De stora skillanderna (Spark Ignited) (Compression Ignited) Bränsle Luftintag Trottel Raka rör Bränsleinsprutning I insugningssystemet Direkt

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 11. Nedskalning och överladdning. Modelleringsstrategi MVEM. Kompressor och Turbin Modeller _amb _amb ambient _amb ambient _amb W_es W_af _ambient _amb ambient _amb_ W_af [kg/s] _es [K] _es Ground _af _es Ground6 _af _es[pa] Comressor _af [Pa] _af [K] u_wg [...] W_com [kg/s] [rad/s] q_c q_t C

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö 5 Lambda reglering, Emissioner, Bonus om Lambda Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-04-09 Sal U6 (12 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TENA Kursnamn Fordonssystem Institution ISY Antal uppgifter

Läs mer

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a

C a H b +(a+ b 4 )(O N 2 ) aco 2 + b 2 H 2O+3.773(a+ b 4 )N 2. (A/F) = m a .996.6.8.6.......5.6.7.8.9 Pressure ratio p r [ ] γ γ+ γ γ Compressible flow restriction Sonic velocity Sub sonic velocity Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö Motorreglering Lars Eriksson - Kursansvarig

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 14. Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av er och Drivlinor Fö Repetitionsföreläsning, Avslutning Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation. Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Termodynamiska cykler Kan klassificera på många olika sätt! Kraftgenererande cykler (värmemotorer) och kylcykler (kylmaskiner/värmepumpar). Exempel på värmemotor är ångkraftverk, bilmotorer. Exempel på

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation. Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration?

Fordonssystem. TSFS05 Fordonssystem. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Genomgång av kursinformationen. Frivillig laboration? Fordonssystem TSFS5 Fordonssystem Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se Kursens Mål är att

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

ARBETSGIVANDE GASCYKLER

ARBETSGIVANDE GASCYKLER ARBETSGIVANDE GASCYKLER Verkliga processer är oftast mycket komplicerade till sina detaljer; exakt analys omöjlig. Om processen idealiseras som internt reversibel fås en ideal process vars termiska verkningsgrad

Läs mer

Förbränningsmotorer. Per Tunestål

Förbränningsmotorer. Per Tunestål Förbränningsmotorer Per Tunestål per.tunestal@energy.lth.se Varför hålla på med förbränningsmotorer Varför hålla på med förbränningsmotorer? Förbränningsmotorforskning = Aktivt miljöarbete Lokala emissioner:

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2010-12-22 Sal G35 (13 platser) G37 (18 platser) TER3 (5 platser) Tid 8-12 Kurskod TSFS05 Provkod TEN2 Kursnamn Fordonssystem

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

Termodynamik (repetition mm)

Termodynamik (repetition mm) 0:e HS, 1:a HS, 2:a HS Termodynamik (repetition mm) Definition av processer, tillstånd, tillståndsstorheter mm Innehåll och överföring av energi 1: HS öppet system 1: HS slutet system Fö 11 (TMMI44) Fö

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft?

Innehållsförteckning. TSFS05 Fordonssystem Fö 2. En viktig bild. Vilka är de viktigaste egenskaperna för ett fordon? Vad är luft? Innehållsförteckning TSFS5 Fordonssystem Fö forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Per Öberg - Vikarierande föreläsare Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi

Kap 7 entropi. Ett medium som värms får ökande entropi Ett medium som kyls förlorar entropi Entropi Är inte så enkelt Vi kan se på det på olika sätt (mikroskopiskt, makroskopiskt, utifrån teknisk design). Det intressanta är förändringen i entropi ΔS. Men det finns en nollpunkt för entropi termodynamikens

Läs mer

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin. Förbränningsprocesserna Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 9 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Motor Motor Avancerade koncept Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen

Läs mer

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action

Kapitel III. Klassisk Termodynamik in action Kapitel III Klassisk Termodynamik in action Termodynamikens andra grundlag Observation: värme flödar alltid från en varm kropp till en kall, och den motsatta processen sker aldrig spontant (kräver arbete!)

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Testresultat från FFV fordon körda på etanolinblandad. Roger Westerholm, Institutionen för Analytisk kemi

Testresultat från FFV fordon körda på etanolinblandad. Roger Westerholm, Institutionen för Analytisk kemi Testresultat från FFV fordon körda på etanolinblandad bensin Roger Westerholm, Institutionen för Analytisk kemi An exhaust characterisation study based on regulated and unregulated tailpipe and evaporative

Läs mer

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor

Inneha llsfo rteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor nneha llsfo rteckning TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Kursinformation Grundla ggande om motor Fo 1 Kursinformation, Grundla ggande om motorn, Medelva rdesmodellering fo

Läs mer

Slutet på början p.1

Slutet på början p.1 Slutet på början Rudolf Diesel En man och hans vision Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet Slutet på början p.1 Introduktion Rudolf Diesels vision var att bygga en motor som förbrukade

Läs mer

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium

Kap 9 kretsprocesser med gas som medium Ottocykeln den ideala cykeln för tändstifts /bensinmotorer (= vanliga bilar!) Består av fyra internt reversibla processer: 1 2: Isentrop kompression 2 3: Värmetillförsel vid konstant volym 3 4: Isentrop

Läs mer

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment

Luft/Bränsleförhållande och bränsleomvandlingsgrad. Stegsvar: Trottel Luftmassflöde, Insugstryck, Moment Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor (MoDr) Fö - Medelvärdesmodellering forts. Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Arbete är ingen tillståndsstorhet!

Arbete är ingen tillståndsstorhet! VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Arbetet beror på vägen

Arbetet beror på vägen VOLYMÄNDRINGSARBETE Volymändringsarbete = arbete p.g.a. normalkrafter mot ytor (tryck) vid volymändring. Beteckning: W b (eng. boundary work); per massenhet w b. δw b = F ds = P b Ads = P b dv Exempel:

Läs mer

Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi

Mer om medelvärdesmodellering av motorer Generell modelleringsstrategi Fö : Kursinformation Inbjudan till föreläsning av Per Gillbrand urbo-pelle Drivlina Wheel orsdagen oktober,. - ca 7 ngine lutch Drive shaft Pensionerad teknisk chef för SAAB Motorutveckling. n legend.

Läs mer

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM

Termodynamik FL4. 1:a HS ENERGIBALANS VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Termodynamik FL4 VÄRMEKAPACITET IDEALA GASER 1:a HS ENERGIBALANS ENERGIBALANS FÖR SLUTNA SYSTEM Energibalans när teckenkonventionen används: d.v.s. värme in och arbete ut är positiva; värme ut och arbete

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 12. Diesel- och bensinmotorer De stora skillanderna nnehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 1 Motor Jämförelse Diesel och Bensin Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, nstitutionen för Systemteknik Linköpings

Läs mer

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon Svenska Luftvårdsföreningens seminarium Införande av alternativa bränslen -Utmaningar, möjligheter och utsläpp 6 november 2014 Fyra trafikslag

Läs mer

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner.

Motor Begrepp. Fordonssystem. Fordonssystem. är att sträva efter: Fordon är idag datoriserad maskiner. Fö : Introduktion Fö : Introduktion Fordon är idag datoriserad maskiner. Ugifterna för sådan förbättrade lösningar är många men huvudmålen är att sträva efter: Effektivitet, vilket ger sänkt bränsleförbrukning.

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation.

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 06 Motor MVEM och Turbo. Kursinformation. Innehållsförteckning SFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 6 Motor MVM och urbo Lars riksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköings universitet larer@isy.liu.se

Läs mer

Motorkoncept 2. Nhut Lam, doktorand. Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet

Motorkoncept 2. Nhut Lam, doktorand. Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet Motorkoncept 2 20160406 Nhut Lam, doktorand Avd. för förbränningsmotorer, Lunds Universitet Projektinformation Projektnamn: Motorkoncept 2 (etapp 1) Projekduration: 2013-01-01 till 2016-01-31 Huvudstödmottagare:

Läs mer

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden.

Ottos fyrtaktsmotor. Marcus Klein. Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden. Ottos fyrtaktsmotor Marcus Klein klein@isy.liu.se Vehicular Systems Dept. of Electrical Engineering Linköping University, Sweden Ottos fyrtaktsmotor p.1/17 1876 Första (bra) motorn med intern förbränning

Läs mer

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00

Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 25 maj 2010, kl. 9:00-13:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling typ Beta),

Läs mer

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13 Tentamen i KFK080 Termodynamik 091020 kl 08-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 28 september 2011 Lars Nilsson Arbetsgivande gascykler Föreläsning i termodynamik 28 september 211 Lars Nilsson Tryck volym diagram P V diagram Isobar process (konstant tryck)?? Isokor process (konstant volym)?? Isoterm process (konstant

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion

Statoils nya Diesel. Tekniska fördelar och funktion Statoils nya Diesel Tekniska fördelar och funktion Introduktion Statoils nya Diesel innehåller 95 vol-% MK1-diesel och 5 vol-% RME (rapsmetylester) samt ett multi-funktionellt additiv som har en renhållande

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen

Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Termodynamik Föreläsning 2 Värme, Arbete, och 1:a Huvudsatsen Jens Fjelstad 2010 09 01 1 / 23 Energiöverföring/Energitransport Värme Arbete Masstransport (massflöde, endast öppna system) 2 / 23 Värme Värme

Läs mer

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

Diesel Tuning Module Teknisk Guide Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen

Läs mer

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities

Termodynamik FL7 ENTROPI. Inequalities Termodynamik FL7 ENTROPI Varför är den termiska verkningsgraden hos värmemaskiner begränsad? Varför uppstår den maximala verkningsgraden hos reversibla processer? Varför går en del av energin till spillvärme?

Läs mer

Termodynamik Föreläsning 4

Termodynamik Föreläsning 4 Termodynamik Föreläsning 4 Ideala Gaser & Värmekapacitet Jens Fjelstad 2010 09 08 1 / 14 Innehåll Ideala gaser och värmekapacitet TFS 2:a upplagan (Çengel & Turner) 3.6 3.11 TFS 3:e upplagan (Çengel, Turner

Läs mer

Teknisk termodynamik repetition

Teknisk termodynamik repetition Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet

Läs mer

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod:

7,5 högskolepoäng ENERGITEKNIK II. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B. TentamensKod: ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Måndagen 23 oktober 2017 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Partikelemissioner från Sjöfart

Partikelemissioner från Sjöfart Partikelemissioner från Sjöfart Åsa Jonsson IVL Svenska Miljöinstitutet Disposition Introduktion Emissioner Partiklar Mätningar, pågående projekt ombord Slutsatser Introduktion Idag står sjöfart för >80%

Läs mer

Kap 6 termodynamikens 2:a lag

Kap 6 termodynamikens 2:a lag Termodynamikens första lag: energins bevarande. Men säger ingenting om riktningen på energiflödet! Men vi vet ju att riktingen spelar roll: En kopp varmt kaffe kan inte värmas upp ytterligare från en kallare

Läs mer

PTG 2015 övning 1. Problem 1

PTG 2015 övning 1. Problem 1 PTG 2015 övning 1 1 Problem 1 Enligt mätningar i fortfarighetstillstånd producerar en destillationsanläggning 12,5 /s destillat innehållande 87 vikt % alkohol och 19,2 /s bottenprodukt innehållande 7 vikt

Läs mer

Verkliga utsläpp från fartyg

Verkliga utsläpp från fartyg Verkliga utsläpp från fartyg Maria Zetterdahl & Kent Salo, Sjöfart och marin teknik, Chalmers Erik Fridell, IVL & Chalmers Finansiär: Göteborg energi AB:s stiftelse för forskning och utveckling 5/17/2016

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 23 Augusti 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: V-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 9.30 och 11.30. Tentamen

Läs mer

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

David Wessman, Lund, 29 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 3. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Entropi 1.1 Inledning Entropi införs med relationen: S = k ln(ω (1 Entropi har enheten J/K, samma som k som är Boltzmanns konstant. Ω är antalet

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 6 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Fordonssystem,

Läs mer

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2014-01-14 kl. 08.30-12.30

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2014-01-14 kl. 08.30-12.30 CHALMERS (4) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM09/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM09 och KVM090) 204-0-4 kl. 08.30-2.30

Läs mer

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ

mg F B cos θ + A y = 0 (1) A x F B sin θ = 0 (2) F B = mg(l 2 + l 3 ) l 2 cos θ Institutionen för teknikvetenskap och matematik Kurskod/kursnamn: F0004T, Fysik 1 Tentamen datum: 019-01-19 Examinator: Magnus Gustafsson 1. Friläggning av balken och staget: Staget är en tvåkraftsdel

Läs mer

Övningstentamen i KFK080 för B

Övningstentamen i KFK080 för B Övningstentamen i KFK080 för B 100922 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas. För godkänt

Läs mer

En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag

En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag Per Andersson peran@isy.liu.se Linköpings Universitet En vals om 2-taktsmotorns tidiga andetag p.1 Introduktion Definition av en tvåtaktsmotor: En motor som producerar

Läs mer

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Repetition Fortsättning på turbo Hårdvara för laddtrycksreglering Övergripande

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM

Innehållsförteckning. TSFS09 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 07 Motor MVEM och Turbo. Modelleringsstrategi MVEM Innehållsförteckning TSFS9 Modellering och Reglering av Motorer och Drivlinor Fö 7 Motor MVEM och Turbo Lars Eriksson - Kursansvarig Fordonssystem, Institutionen för Systemteknik Linköpings universitet

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump.

ÅNGCYKEL CARNOT. Modifieras lämpligen så att all ånga får kondensera till vätska. Kompressionen kan då utföras med en enkel matarvattenpump. ÅNGCYKEL CARNOT Arbetsmedium: H 2 O, vanligt vatten. Isobarer och isotermer sammanfaller i det fuktiga området. Låt därför vattnet avge värme under kondensation vid ett lågt tryck (temperaturt L ) ochuppta

Läs mer

MDE - Dual fuel ETT RENARE ALTERNATIV

MDE - Dual fuel ETT RENARE ALTERNATIV MDE - Dual fuel ETT RENARE ALTERNATIV Mats Landin 2009-09-22 Agenda Tekniska verken Partner Teknik Prototyper Miljö, Emissioner Ekonomi Politik, myndigheter, dispenser Tekniska Verken organisation Organisation

Läs mer

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen

Kapitel I. Introduktion och första grundlagen Kapitel I Introduktion och första grundlagen Introduktion Vad är Termofysik? Termofysiken handlar om att studera system bestående av ett stort antal partiklar (atomer, molekyler,...) i vilka temperaturen

Läs mer

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2)

U = W + Q (1) Formeln (1) kan även uttryckas differentiells, d v s om man betraktar mycket liten tillförsel av energi: du = dq + dw (2) Inre energi Begreppet energi är sannerligen ingen enkel sak att utreda. Den går helt enkelt inte att definiera med några få ord då den förekommer i så många olika former. Man talar om elenergi, rörelseenergi,

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00 CHALMERS 1 (3) Energi och Miljö/Värmeteknik och maskinlära Kemi- och bioteknik/fysikalisk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M2 (KVM091 och KVM090) 2012-01-13 kl. 14.00-18.00

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme

Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme Höghastighetsturbiner för småskalig kraftvärme Utvalda resultat från projekt P22444-1 Biobränslen för småskalig kraftproduktion inom STEMs ramprogram Bränslekraft Miroslav Petrov KTH Skolan för Industriell

Läs mer

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion

3. En konvergerande-divergerande dysa har en minsta sektion på 6,25 cm 2 och en utloppssektion Betygstentamen, SG1216 Termodynamik för T2 26 augusti 2010, kl. 14:00-18:00 SCI, Mekanik, KTH 1 Hjälpmedel: Den av institutionen framtagna formelsamlingen, matematisk tabell- och/eller formelsamling (typ

Läs mer

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning.

Termodynamik FL6 TERMISKA RESERVOARER TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION. Processer sker i en viss riktning, och inte i motsatt riktning. Termodynamik FL6 TERMODYNAMIKENS 2:A HUVUDSATS INTRODUCTION Värme överförd till en tråd genererar ingen elektricitet. En kopp varmt kaffe blir inte varmare i ett kallt rum. Dessa processer kan inte ske,

Läs mer

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar 150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett "kallare" till ett "varmare" system utan att samtidigt utföra arbete.

Entropi. Det är omöjligt att överföra värme från ett kallare till ett varmare system utan att samtidigt utföra arbete. Entropi Vi har tidigare sett hur man kunde definiera entropi som en funktion (en konstant gånger naturliga logaritmen) av antalet sätt att tilldela ett system en viss mängd energi. Att ifrån detta förstå

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv?

Vad tror du ökning av entropi innebär från ett tekniskt perspektiv? Entropi Entropi är ett mått på oordning En process går alltid mot samma eller ökande entropi. För energi gäller energins bevarande. För entropi gäller entropins ökande. Irreversibla processer innebär att

Läs mer

BMW MOTORTEKNOLOGI. DIESEL

BMW MOTORTEKNOLOGI. DIESEL BMW MOTORTEKNOLOGI. DIESEL ATT VÄLJA RÄTT MOTOR. DIESEL. BENSIN. HYBRID. ELEKTRISK. Utvecklingen av motorer har tagit enorma steg de senaste åren. BMWs diesel-, bensin- och plug-in hybridmotorer är inget

Läs mer