Malmö högskola. Hur bemöter pedagogerna begåvade elever? Individ och samhälle. How do teachers deal with gifted children?

Transkript

1 Malmö högskola Individ och samhälle Hur bemöter pedagogerna begåvade elever? How do teachers deal with gifted children? Maria Sandström Samhällsorienterade ämnen och barns lärande Examensarbete 10 poäng Examinator: Torsten Janson Handledare: Maja Nordenankar

2 Sammanfattning Denna uppsats tar sin utgångspunkt i min upplevelse att pedagogerna på den skolan jag har vikarierat på under min lärarutbildning, satsar alla resurser på de elever som är i behov av särskilt stöd i undervisningen. Resurser läggs främst på elevernas svagheter, snarare än att främja de styrkor som våra begåvade elever har. Om vi skall kunna uppnå målet med "en skola för alla" måste vi också se till de begåvade elevernas behov av särskilt stöd i undervisningen. Med detta som bakgrund gör denna uppsats en studie i de åtgärder som riktas mot en elev som jag kallar Max. Uppsatsen bygger på intervjuer med de pedagoger som Max har varit i kontakt med från förskolan till årskurs fyra. En slutsats i min undersökning har varit att det finns svårigheter att urskilja de begåvade eleverna. Därmed blir det också svårt att tillgodose deras behov. Uppsatsen visar också hur lärarna ofta fokuserar på den begåvade elevens oroliga beteende och negativa inverkan på sin omgivning, istället för att sträva efter att tillgodose dennes behov av stimulans, något som skulle kunna förebygga ett störande beteende från den begåvade elevens sida Nyckelord: Begåvade elever, individualisering, en skola för alla, resurser 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning, syfte och problemställning Kunskapsbakgrund Begreppet begåvning Begåvade elever De begåvade elevernas behov Egenskaper hos begåvade barn Pedagogernas roll Stimulerande utmaningar i undervisningen Individ anpassad undervisning Resurser och stöd Framtiden Flickor och pojkar Hur kan vi skapa bästa möjliga undervisning för de begåvade eleverna Metod Undersökningsgrupp Val av metod Genomförande Urval Beskrivning av Max Resultat Intervjusvar Sammanfattning Analys och diskussion Referenslist...22 Bilaga 1. Intervjufrågor 3

4 1. Inledning, syfte och problemställning Min undersökning handlar om begåvade elever och grundar sig på mitt möte med Max. Jag kom i kontakt med Max då jag vikarierade i hans klass, 4B, på en skola i södra Sverige. Max nyfikenhet och förmåga att lösa problem fascinerade mig och därmed beslöt jag mig för att undersöka hans beteende. Jag upplevde honom som väldigt begåvad till skillnad från sina övriga klasskamrater. Hans nyfikenhet och kreativa förmåga är väldigt tydlig. Jag upplevde också att han krävde mycket uppmärksamhet och bekräftelse. Vidare intresserade jag mig för vad som kännetecknar begåvade barn, samt vad de har för behov i sin undervisning därför beslöt jag mig att skriva mitt examensarbete om begåvade elever i skolan, med Max som utgångspunkt för undersökningen. Enligt skollagen har skolan i uppdrag att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar. (Lärarens handbok, 2004) Jag upplever att man inte tar vara på förutsättningarna i detta fall och inte heller tillgodoser de behov som Max har, utan att man strävar efter att neutralisera beteende som avviker från skolans norm istället för att se till individens unika förutsättningar och behov. Jag upplevde vid ett tillfälle en incident med Max som förefaller peka på motsatsen. Det var temadag och en äldre kvinnlig lärare och en yngre manlig lärare skulle undervisa barnen i magnetism. De presenterade temat och skulle sedan genomföra praktiska exempel inför klassen. Max blev fullständigt uppslukad av ämnet och räckte upp handen gång på gång och kom med långa förklaringar. Den äldre kvinnan blev irriterad men försökte att behärska sig. Tillslut rann bägaren över. Max tillrättavisade henne, då hon enligt honom inte uttryckte sig ordentligt och uteslöt detaljer, enligt honom. Hon blev rasande och slängde ut honom. Max blev jätteledsen eftersom han ansåg att det var viktigt att det blev rätt. I början av min kunskapsbakgrund vill jag försöka förtydliga begreppet begåvning enligt den litteratur jag har tagit del av. Syftet med min undersökning är hur de begåvade eleverna och deras behov blir bemötta i "en skola för alla". För att nå mitt syfte behöver jag först få veta hur de begåvade eleverna kännetecknas och vilka särskilda behov de har. I min undersökning söker jag svar på mina frågeställningar som är: Vad är det som kännetecknar de begåvade eleverna? Vilka behov i undervisningen har de begåvade eleverna? 4

5 2. Kunskapsbakgrund 2.1 Begreppet begåvning. Ellen Winner är professor i psykologi vid Boston Collage i USA. I sin bok, Begåvade barn (2000) påpekar hon att begreppet begåvning har blivit ett ganska diffust begrepp eftersom dagens pedagoger gärna utgår från att alla elever är begåvade. Lågstadieläraren och författaren Gunilla O. Wahlström hävdar i sin bok, begåvade barn i skolan (1995) att begåvning inte är ett mått på IQ, utan visar sig i olika sorters skapande, som sport, ledarskap, problemlösning och samarbete. Kreativitet är också en form av begåvning, att komma på nya idéer och associationer. Några av världens främsta experter på inlärningsstilar menar att intelligenskvottester ger ett bra mått inom områden som korttidsminnet och ordförråd men uppger inte individens kreativa fantasi och ledarskapsförmåga, inte heller den sociala kompetensen. Rita Dunn, Ken Dun & Donald Treffinger skriver i sin bok, Alla barn är begåvade - på sitt sätt (1995) att man bör se intelligens som ett samspel mellan individens anlag och förutsättningar men också de utvecklingsmöjligheter och begränsningar individen upplever i sin omgivning, det är förmågan att reagera på omständigheterna, som förknippas med intelligensen. För att kunna påvisa sin intelligens krävs yttre redskap som material och uppgifter, hävdar professor Howard Gardner vid Harvard Graduate School of Education i sin bok, De sju intelligenserna (1994) Redskapen är en viktig faktor för att utveckla elevers begåvning, har man dom förutsättningarna kan man upptäcka och utveckla intelligenser hos alla bar. (Dunn, Dunn, Treffinger, 1995) Enligt Piaget är inte det viktigaste att barnet löser en uppgift utan hur de resonerar för att läsa den. (Gardner, 1994) För att barnen skall kunna utveckla sin speciella begåvning, krävs det att man hittar de rätta faktorerna hos barnet för att de skall kunna utveckla dem, samt att de får stöd och stimulering av omgivningen. (Dunn, Dunn, Treffinger, 1995) Barn som har en begåvning inom idrott eller musik uppmärksammas ofta inte som speciellt begåvade utan omgivningen anser att de har en speciell talang, medan barn som har påtagliga teoretiska fallenheter ofta uppfattas som begåvade, enligt (Winner, 2000) Lev Vygotskys teori skiljer sig från andra, han anser att intelligens bör mätas genom att undersöka skillnader i kulturer snarare än individer emellan. På uppdrag av Växjö Universitet har en undersökning gjorts hur man kan stödja elever med fallenhet för matematik, av Håkan 5

6 Stoller och Inger Wistedt. Termen begåvade antyder också att förmåga och fallenhet för vissa aktiviteter på något sätt skulle vara naturgiven. De menar att begåvning inte är ett entydigt begrepp. Det betyder inte det samma i ett jordbrukssamhälle eller industrisamhälle som i ett informations och kunskapssamhälle. Det får olika innebörd i olika sociala sammanhang vilket betyder att könsmässiga, sociala och kulturella faktorer ofta kan maskera olika fallenheter, exempelvis den matematiska. Bortsett från att studien gjorts i syfte att undersöka matematiska fallenheter är det intressant och nämnvärt att begåvning skulle kunna betyda olika i olika sammanhang.(wahlström, 1995) 2.2 Begåvade elever Om skolan ställer för låga krav i undervisningen och inte utmanar de begåvade elevernas potential blir de omotiverade och uttråkade. Detta leder till att de presterar under sin förmåga. Begåvade underpresterande elever är de elever som inte presterar efter deras förmåga. (Winner, 2000) Eleverna fungerar dåligt socialt och har koncentrationssvårigheter. De är ofta duktiga på att tala men sämre på att skriva, kan upplevas uttråkade, ouppmärksamma för att de är inne i sin egen värld. Många är självkritiska och känslomässigt instabila. De kan vara väldigt kreativa när de är motiverade och lär snabbt. Frågar provocerande frågor och är uppfinningsrika, har förmågan att tänka abstrakt. Andra kännetecken är att de ofta utför slarviga arbeten och dagdrömmer. De är angelägna att göra saker på sitt sätt och är därför inte gärna villiga att arbeta i grupp. Många av de begåvade barnen har en förmåga att dra sig undan sociala kretsar. Det beror på att kamraterna inte uppfyller de krav som de begåvade barnen ställer på sina kamrater. Den sociala biten hos dessa elever måste få viss uppmärksamhet för att de skall lära sig att se omgivningen som en resurs istället för hinder. De begåvade barnen kan upplevas av sina kamrater som udda, resultatet blir att de drar sig undan eller att de begåvade barnen medvetet försöker dölja sin förmåga, för att passa in. Kamraterna är viktiga och därför vill de begåvade eleverna inte utsättas för kamraternas avund och presterar därför medvetet sämre. (Wahlström,1995) 2.3 De begåvade barnens behov De begåvade eleverna har ett stort behov av att bli uppslukade av sitt arbete, det innebär inte att de föredrar de uppgifter läraren delegerar utan de väljer gärna själv vad de vill arbeta med och ifrågasätter gärna lärarens planering för att få utlopp för sina egna idéer. De har behov av 6

7 att bli stimulerade och få tänka kritiskt och upptäcka samband mellan olika saker. Viktigt är också att de får ge utlopp för sin känslighet och kunna ifrågasätta andras slarvighet i syfte att eftersträva struktur och konsekvens. Detta inger trygghet. (Wahlström,1995) 2.4 Egenskaper hos begåvade barn Vidare beskriver Wahlström (1995) några utmärkande egenskaper hos de begåvade eleverna som vetgirighet och ett utmärkande bra minne. De upplevs som väldigt energiska och intensiva av sin omgivning och upplever sina egna känslor intensivt. De har även lätt för att förstå ironi och kan urskilja invecklade abstrakta sammanhang som jämnåriga kamrater inte förmår. Deras förmåga att se lösningar gör att de tidigt är väldigt duktiga på att lägga pussel. De har en livlig fantasi och dagdrömmer gärna. Bra perception, association och förmåga att föra logiska resonemang är utmärkande för de begåvade barnen, de lär sig därför att läsa tidigt, men har ofta en väldigt dålig handstil. När de arbetar, arbetar de ofta effektivt och oberoende. Howard Gardner (1994) anser att barn har intelligenser inom olika områden, en del är starkare och mer framträdande hos individen, en del svagare. De kan vara Språkliga - känsliga för ljud, matematiska - lätt för att urskilja mönster, samt följa logiska resonemang, visuella - lätt för att uppfatta eventuella förändringar i den fysiska miljön, kroppsliga - har bra motorik och har kontroll över sin kropp, musikaliska - lätt för att uppfatta rytmer, sociala - känsla för sinnesstämningar hos andra människor eller ha stark självkännedom - god självinsikt. 2.5 Pedagogernas roll De begåvade eleverna ställer högre krav på lärarna. Som pedagog är det viktigt att kunna bemöta elevernas kunskap på ett uppriktigt sätt även om det innebär att de tar över. (Winner, 2000) Pedagogerna måste ha ett bra självförtroende och självinsikt för att kunna släppa fram de begåvade eleverna och låta sig lära av dem. "Vi är skyldiga att vara tydliga vuxna, som är så starka i vår vuxenroll så att barnen kan slå ut i full blom även om det innebär att det överträffar oss" (Wahlström s.13, 1995) Pedagogerna bör ta tillvara på elevernas nyfikenhet och uppmuntra deras vetgirighet. (Dunn, Dunn, Treffinger, 1995) 7

8 2.6 Stimulerande utmaningar i undervisningen Eleverna måste ha en positiv inlärningsmiljö som ger dem möjlighet att använda sin egenskap och begåvning, om miljön kring det begåvade barnet är positiv och ger möjligheter så kan barnet använda sin fallenhet och begåvning på bästa sätt. Vi måste uppmuntra och stimulera våra barns kreativitet men samtidigt låta dem vara barn, det får inte gå över gränsen. Pedagogik handlar om att kunna utveckla leken och använda sig av omgivningens material för att kunna stimulera eleverna. (Dunn, Dun, Treffinger, 1995) Mångsidiga uppgifter och utmaningar motiverar dem. Gardner (1994) hävdar att man bör stimulera alla intelligenser dagligen i undervisningen. Deras självbild påverkas av hur de själva upplever sig genomföra de uppgifter som läraren ger dem. Om dessa uppgifter är för enformiga eller enkla kommer eleven att tröttna och tappa intresset, detta ger dem en falsk självbild av sin kapacitet och kan i värsta fall leda till destruktivt beteende hos eleven. Däremot påpekas att positiva förväntningar från sin omgivning stärker elevens självförtroende och därmed påverkar skolarbetet positivt. Ett exempel är atleter som har en viss begåvning inom en sport är väldigt bejakade av sina kamrater och omgivning, därför lyckas bättre. Medan de som har en mer dold begåvning inte blir bejakade på samma sätt och därför inte lyckas lika bra. 2.7 Individ anpassad undervisning Wahlström (1995) talar också för en mer individualiserad form av undervisning samt hur viktigt samarbetet mellan förskolan och skolan är. Hon talar för att eleverna skall ha möjlighet att utvecklas i sin egen takt och inte på grund av sin ålder flyttas upp en klass. Detta gäller inte endast övergången mellan förskolan och skolan utan bör gälla eleverna i de högre årskurserna med. De begåvade elever som har lätt för ett visst ämne får ofta vänta in sina övriga klasskamrater för att läraren skall ha någon form av kontroll av undervisningen, de sysselsätter de begåvade eleverna för stunden för att undvika att de stör övriga kamrater men gynnar inte deras egen kunskapsutveckling och inte heller motiverar det dem. 2.8 Resurser och stöd Om de begåvade barnen har ett stort behov av att bli bejakade och behöver mycket uppmärksamhet, så menar Wahlström (1995) att det är ett särskilt behov som vi bör ta hänsyn till lika väl som de elever som har svårt med läsinlärningen. Barn med särskilda behov är inte endast de elever som är svagpresterande eller har utmärkande problem, utan även de begåvade 8

9 eleverna. På grund av att eleverna är uttråkade eller rastlösa för att de får för lite stimulering och kräver mer utmaningar kan det uppfattas och missförstås att de har andra problem, därför blir valet av resurser inte alltid till elevens fördel främst. (Winner, 2000) Ett förslag är mindre klasser och välutbildade pedagoger som kan ge alla elever en mer individualiserad undervisning och de begåvade eleverna den stimulans och de utmaningar de kräver. Därigenom kan man anpassa resurserna efter de verkliga behoven. (Wahlström, 1995) 2.9 Framtiden Den sociala förmågan hos alla elever är viktig, inte minst hos de begåvade barnen, chansen att dessa barn kommer att leda andra individer är stor och därför är den sociala kompetensen väldigt viktig för samarbete ute på våra arbetsplatser. Vårt eget välbefinnande är beroende av hur vårt sociala nätverk fungerar. Kommer vi som samhälle och kultur att klara oss utan att ta extra tillvara på dessa begåvningar i framtiden. (Wahlström, 1995) I USA har man infört särskilda begåvningsläroplaner, detta har ökat medvetenheten om de begåvade elevernas behov, samt gett pedagoger möjlighet att avancera sin utbildning för att tillgodose de behov som eleverna har. Problemet är att urskilja eleverna.(dunn, Dunn, Treffinger, 1995) En grupp begåvade individer som vi i dagens mångkulturella samhälle bör uppmärksamma är invandrarbarnen. De har ett handikapp, språket, som måste förbises. "Man lär sig inte simma för att simma torrsim resten av livet. Lika litet bör det vara så att vi lär oss tänka kritiskt för att sedan inte få ifrågasätta". (Wahlström s.62, 1995) 2.10 Pojkar och flickor Flickor och pojkar mognar olika fort och det är viktigt för pojkarna som ofta är senare i sin mognad att få möjlighet att utvecklas i sin egen takt för att undvika de problem som uppstår då de inte är mogna för att börja med exempelvis läsinlärning. De bör kunna övergå till skolans undervisning när de är redo för det. Flickor är mer angelägna om att vara till lags och kommer därför villigt att göra de som läraren ber dem om oavsett om de inte känner stimulans eller inte, medan pojkar som inte känner sig studiemotiverade på grund av de enformiga uppgifterna som varken stimulerar eller utmanar dem, upplevs som stökiga, lata och ointresserade. Mångsidighet och utmaningar är viktiga för alla elevers studievanor. (Wahlström, 1995) 9

10 2.11 Hur kan vi skapa bästa möjliga undervisning för de begåvade eleverna. Benjamin Bloom som var professor i pedagogisk psykologi vid University of Chicago anser att de begåvade eleverna bör ha möjlighet att fördjupa sig i undervisningen istället för att springa ifrån sina kamrater i böckerna. Om de får möjlighet att göra det så upplever de inte utanförskap lika påtagligt. Han har en teori om successiv fördjupning som innebär kortfattat att man bör utveckla och fördjupa ämnen genom att variera metoderna successivt, ta vara på kreativitet och relatera till andra studier, man kan även låta eleverna jämföra och ifrågasätta idéer. Den divergenta pedagogiken innebär att det finns fler svar än ett, på en fråga. Det ger mer utrymme för eleverna att använda sin kreativitet och tolka enligt deras åsikter. Att låta eleverna skriva om Sveriges största sjöar enligt deras egen uppfattning, man har här en mer öppen frågeställning. Viktigt är också att de får använda så många sinnen som möjligt då de lär. (Wahlström, 1995) 10

11 3. Metod 3.1 Undersökningsgrupp Jag har valt att undersöka hur Max skolsituation ser ut och hur han utmärker sig från övriga elever enligt de pedagoger som har undervisat honom, samt mina egna anteckningar från mötet med honom. Max intensitet fascinerade mig, därför beslöt jag mig för att undersöka närmare vad det var som utmärkte honom. Jag har gjort en del observationer av Max och hans skolsituation, samt vad det är som skiljer honom från övriga klasskamrater. Detta blev grunden till mitt examensarbete. I min undersökning ingår endast kvinnor eftersom det inte förekommit några manliga förebilder i undervisningen av Max. En medelålders kvinna som har varit i kontakt med Max sedan han var fem år, hon har sedan varit hans lärare i årskurs 1-2. Jag kommer vidare att refererar till henne som (Int.1) En annan kvinna i yngre medelåldern har haft Max i förskolan, henne refererar jag till som (int.2) Nuvarande klassföreståndaren är en äldre dam som haft Max i årskurs 3-4 (int.3) samt en ung tjej som varit långtidsvikarie i klassen, då hans nuvarande klassföreståndare varit sjukskriven (int.4) I klassen finns en assistent som hjälper till vid behov (int.5) Jag har även kontaktat resursteamet som finns på skolan för att ge stöd åt elever. (Int.6) Max har varit i kontakt med teamet regelbundet under hela sin skoltid. Jag har valt en begränsad undersökningsgrupp för att materialet skall bli hanterbart.(trost, 2005) Naturligtvis är alla uppgifter anonyma och konfidentiella (Patel, Davidson, 2003) 3.2 Val av metod Jag har valt att jämföra mina egna erfarenheter samt koppla detta till tidigare skriven litteratur. Eftersom det har gått en tid sedan de personer som ingår i min undersökningsgrupp har varit i kontakt med Max har jag valt att genomföra mina intervjuer via mail, för att de skall i lugn och ro kunna tänka igenom sina upplevelser och erfarenheter med Max. Jag tror inte att jag hade haft samma möjlighet att uppnå en fördjupning och eftertänksamhet i svaren om jag hade genomfört en vanlig intervju. Nackdelen är att jag inte har haft möjlighet till omedelbara följdfrågor men därför har jag förberett mina intervjupersoner på återkommande kontakt. Jag har kompletterat mina intervjufrågor med telefonsamtal, då något av svaren varit oklara för mig. Det har gett mig möjlighet att ändå ställa följdfrågor till mina intervjupersoner. 11

12 Mina intervjufrågor är kvalitativa och jag kommer att söka mönster i svaren och jämföra dessa med mina egna erfarenheter och observationer samt med den litteratur jag tagit del av. Olika informationskällor vägs samman i analysen för att ge en fyllig bild, utfallen kan vara olika men lika intressanta, det är variationen i svaren jag söker. ( Patel, Davidson, 2003) Alla mina intervjupersoner har fått samma intervjufrågor att besvara. Vidare kommer jag att göra en analys för att nå mitt resultat, men även läsa mellan raderna för att inte övertolka mitt material. (Trost, 2005) Observationerna är även de ostrukturerade, jag har varit både deltagande och icke-deltagande som observatör ( Patel, Davidson, 2003) då jag även har undervisat eleven. 3.3 Genomförande Inledningsvis började jag med att kontakta rektorn på den skolan där Max går för att höra om det var möjligt att genomföra min undersökning. Han hjälpte mig att kontakta de personer som var aktuella för min undersökning. Jag började med att ringa upp de personer som jag valt att intervjua. Jag presenterade syftet med mitt arbete och berättade om Max som inspirationskälla men att arbetet riktade sig generellt till begåvade elever i skolan och hur de individualiseras och undervisas. Målet är att fördjupa mig i den pedagogiska verksamheten kring denna elev för att sedan jämföra med empirirsk vetenskap, söka likheter och skillnader och återigen jämföra med tidigare skriven litteratur. (Patel, Davidson, 2003) 3.4 Urval Jag har valt Max som utgångspunkt i min undersökning. Den erfarenhet jag har och det jag har upplevt i mötet med honom vill jag jämföra med andra erfarna pedagogers erfarenheter, samt den kunskapsbakgrund jag har studerat. Jag har bestämt mig för att inte intervjua Max själv, men hävdar bestämt att elevperspektivet är ytterst viktigt. Max föräldrar har varit aktuella men även där har jag utelämnat dem på grund av att jag intresserar mig för den pedagogiska synvinkeln i syfte att kunna se mönster utifrån pedagogiskt perspektiv. Med hänsyn till Max rådande familjesituation beslöt jag mig i samråd med rektorn att utlämna dem. Detta kommer jag inte att vidare diskutera i min undersökning. Jag har personliga erfarenheter och observationer kring denna elev som jag presenterar nedan. 12

13 3.5 Beskrivning av Max Vetgirighet och nyfikenhet är framstående egenskaper hos Max. Om man skall förtydliga ytterligare några av de egenskaper som Max står för, baserat på mina tidigare erfarenheter av honom, är det enligt Gardners teori den matematiska intelligensen som beskriver Max. Han har en förmåga att se invecklade lösningar och kunna resonera kring dessa. Han är väldigt kreativ och tycker om att fördjupa sig i sina kreativa projekt. Att arbeta oberoende och självständigt stämmer inte på Max. Han kräver mycket uppmärksamhet och delaktighet från sin omgivning, men har också en förmåga att försvinna in i en annan värld då han hittar en uppgift som berör honom och stimulerar hans intresse. Max älskar Manga, japanska animerade figurer. Han ritar och berättar gärna om dem för sin omgivning, som fascineras av hans tecknande. Max kräver enligt de observationer jag har gjort struktur omkring sig. Ett sätt är att låta honom hjälpa till att planera och organisera. 13

14 4. Resultat Alla de personer som jag har valt att intervjua har varit positiva till min undersökning, trots det har svaren dröjt och tyvärr försenat min tidsplan. Detta har dock inte påverkar mitt arbete. Jag har inga bortfall i min undersökningsgrupp, även om en del svar inte varit fullt så utförliga som jag hoppats på. Jag har ju som tidigare nämnt valt att genomföra mina intervjuer via mail. Det faktum att jag inte har varit närvarande under mina intervjuer har inte påverkat svaren eftersom jag haft möjlighet till telefonkontakt med personerna i min undersökning för eventuella följdfrågor eller förtydligande. Nedan kommer jag att presentera svaren samt den analys jag gjort utifrån svaren. Intervjufrågorna kommer att finnas som bilaga i mitt arbete. Bilaga Intervjusvaren (Int.1) Har varit i kontakt med Max sedan han var fem år gammal, hon har även varit hans klassföreståndare i 1-2. Enligt henne innebär en skola för alla att alla skall få lära på sina villkor. Detta anser hon kan bli möjligt om man satsar på mindre grupper så att man hinner med att se till elevernas behov. På detta sätt kan man individualisera undervisningen av eleverna. Hennes beskrivning av begåvning är "något man kan lite extra". Men som utmärkande kännetecken hos de begåvade eleverna anser hon att vetgirighet och ifrågasättande är de främsta. Hon berättar om hur hon upplevt Max uppfinningsrikedom och att han ofta fastnade i projekt och konstruerande av apparaturer. Enligt henne så gjorde han helst saker på sina villkor och på sitt sätt vilket ställde till problem för henne då hon undervisade sin klass. Hon beskriver Max styrkor som nyfikenhet och lust att lära medan hon mer ingående beskriver hans svagheter som behovet av uppmärksamhet och att han stör sina kamrater. Hon var även bekymrad över Max situation med kamrater men beskriver inga konkreta situationer. För att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov anser hon att man bör uppmuntra eleverna i deras lärande. På frågan om det finns behov av extra stöd hos dessa elever svarar hon inte, men i så fall bör de tillgodoses inom klassen ram. (Int.2) Arbetade med Max i förskolan. Hennes syn på en skola för alla är att alla möjligheter tas tillvara, vidare säger hon att skolan uppgift är att väcka nyfikenhet och sporra elevernas 14

15 lust att lära. Detta tillgodoses genom att lyssna på barnet och samtala med dem. Hon påpekar hur viktig leken är och att man förser barnen med material till den fria leken, men svarar inte på hur man skulle kunna individualisera undervisningen av eleverna. Hennes uppfattning om hur de begåvade barnen utmärker sig är att de är väldigt kreativa jämfört med sina övriga kamrater, de är uppfinningsrika och nyfikna på nya kunskaper som de har lätt för att ta till sig. Begreppet begåvning kan här inte identifieras. De svagheter hon upplever är bristen på den sociala kompetensen samt svårigheter att samarbeta i grupp. Vidare påpekar hon att deras intensitet tröttar ut omgivningen. Hon upplever ett stort bekräftelsebehov som är svårt att tillgodose i en barngrupp. Deras styrkor är förmågan att sprudla av idéer och lösningar, samt lusten att lära. Hon påpekar att detta är en drivkraft i sig som de begåvade barnen har. För att kunna hjälpa dessa elever på bästa sätt anser hon att de får lära i sin egen takt med stimulerande uppgifter, ett förslag är gruppsamtal med likasinnade. Behovet av resurser finns, men de får sällan tillgång till några resurser. (Int.3) är klassföreståndare åt Max. Hennes syn på en skola för alla är att enskilda behov tillgodoses men att man också måste se till klassens bästa då Max stör sina kamrater. Hon hade föredragit mindre klasser, hennes nuvarande klass består av 28 elever, vilket gör det svårt att individualisera undervisningen. Begåvning är ett begrepp som hon väljer att inte svara på, när hon sedan beskriver vad som utmärker de begåvade eleverna säger hon att de är nyfikna och tror på sig själva. Men påpekar att de har många nackdelar, som envishet och ifrågasättande. Vidare nämner hon bristande social kompetens och självständighet. När hon sedan svarar på frågan om deras styrkor och svagheter refererar hon till ovanstående. De begåvade eleverna har behov av krävande uppgifter. Med detta utlägg svarar hon inte på frågan. Hur bör man tillgodose deras behov för att de skall utvecklas på bästa sätt, utan snarare på vilket behovet är. Det finns enligt henne ett behov av extra stöd och i detta fall är resursen en assistent som underhåller honom så att han får komma bort från klassen och ge dem arbetsro. (Int.4) Har vikarierat i klassen en termin och har lagt märke till Max speciella egenskaper. En skola för alla är den skola som ser vad alla elever behöver, men även hon tycker att klasserna är för stora för att uppfylla det. Hon ger inga förslag på hur man skulle kunna individualisera undervisningen av eleverna, men hävdar att det är viktigt att göra. Begåvning innebär för 15

16 henne nyfikenhet och många idéer. Vad som är utmärkande för de begåvade eleverna är deras vetgirighet och intensitet. Deras styrka är deras självförtroende och mod att anta utmaningar. Nackdel är enligt henna att de anser sig alltid veta bäst och gör saker på sina villkor. För att tillgodose deras behov bör man stimulera dem i form av olika utmaningar både teoretiska, praktiska och fysiska. De har behov av att bli stimulerade men det finns inte tid och resurser för det. Hon upplever att de används till elever som har inlärningssvårigheter. (Int.5) är assistent i den klass Max går i och får ofta ta sig an Max då han blir för stökig. Hon ger som exempel då han försöker att ta över undervisningen och styra in samtalet på sina idéer. En skola för alla är en skola för både svaga och starka elever. Begreppet begåvning har hon inte definierat, inte heller ur man skulle kunna individualisera undervisningen. Enligt henne är utmärkande för Max nyfikenhet och viljan att lära sig. En svaghet hos Max är hans oförmåga att arbeta i grupp. Han kan inte anpassa sig till gruppen och behöver hjälp med att hantera sådana situationer. Ibland upplever hon att han backar, rädd för kompisarnas åsikter men är för det mesta envis och tror på sina idéer och sig själv och pratar gärna för sina tankar och idéer. Max behöver mer utmaningar och ett förslag är att låta honom arbeta lite i högre klasser, det är inget nämnt om detta är beprövat. Det är brist på resurser, men Max behöver enligt henne hjälp att fungera tillsammans med andra elever. (Int.6) Har arbetat i skolans resursteam och har god kontakt med Max och hans familj. Alla elever behöver stöd och uppmuntran i skolan, detta skulle enligt henne vara ett sätt att individualisera undervisningen av eleverna. Hon beskriver begåvning, att barn som har lätt för att lära är begåvade. Vidare förklarar hon att det som utmärker begåvade elever är deras vilja att lära, och att de är väldigt känsliga för omgivningens reaktioner, ofta känner de sig missförstådda. De svagheter som finns hos Max är hans relationer med sina kamrater. Hon beskriver hans behov med att Max behöver lugn, ro och struktur, när det blir för stökigt kring honom blir han stökig. Deras styrkor är att de ifrågasätter saker runt omkring dem, de vill lära sig och är väldigt kreativa och energiska. Max har väldigt svårt att vänta på sin tur, han blir ofta intensiv. För att tillgodose hans behov behöver han olika val av nya kunskaper som stimulerar och utmanar honom. Dessa elever är i största behov av extra stöd då de har svårt att arbeta i stora klasser, de behöver arbetsro och uppmärksamhet men tyvärr anser hon inte att detta tillämpas som de borde utan att man satsar på elever som är i behov av särskilt stöd. 16

17 4.2 Sammanfattning Gemensamt för de personer som ingår i min undersökning är att alla beskriver "en skola för alla", där man ser till elevernas förutsättningar och behov för att tillgodose dem. (Int.2) anser även att man bör sporra eleverna och stimulera deras lust till inlärning. Här talar man om en skola för alla elever oavsett begåvning. För att kunna individualisera undervisningen utgör de stora grupperna ett hinder enligt de svara jag har fått. Vidare sökte jag en mer allmän bild av hur de som ingått i min undersökning beskriver begåvning. Svaren jag fick var beskrivningar av egenskaper hos begåvade eleverna, mer än definitionen av ordet begåvning. Vetgirighet och nyfikenhet var de begreppen som enligt personerna i min undersökning beskrev som utmärkande hos begåvade elever. Lusten till att lära sig nya saker samt tron på sin förmåga var även ett sätt att beskriva begåvning. Vilket mer beskriver en styrka hos de begåvade eleverna. (Int.1) beskrev begåvning som "något man kan lite extra". Vidare ville jag veta hur de begåvade eleverna utmärker sig, vad deras svagheter är respektive styrkor är. Bristande social kompetens var ett stort bekymmer för Max enligt de svar jag fått. Kamraterna tröttnar på hans intensitet och de som undervisar på hans ständiga ifrågasättande Svårigheter att samarbeta i grupp med övriga kamrater stör undervisningen i klassrummet. Att ge de begåvade eleverna stimulerande uppgifter och utmaningar var förslag på hur man skulle kunna tillgodose elevernas behov. Förslagsvis kunde de begåvade eleverna arbeta med äldre elever, det nämns inte om förslaget var beprövat eller inte. Ett annat förslag för att tillgodose deras behov var att försöka stimulera såväl praktiska, teoretiska som fysiska behov hos eleverna. I svaren framkommer det att behovet av resurser finns, men inte vad dessa behov är. Han behöver hjälp i sina och stöd med dessa relationer i klassrummet. Men enligt kvinnan från resursteamet har Max har problem med sin omgivning och inte tvärt om. Hon nämner därefter inga konkreta exempel eller lösningar på hur denna situation ser ut. 17

18 5. Analys och diskussion Mina slutsatser är att de pedagoger som intervjuas i denna uppsats man fokuserar på de problem som förekommer och inte ser den begåvade eleven som en tillgång. Det finns ingen fördjupad definition av vad som utmärker begåvade elever och därför är det inte möjligt att kunna identifiera och tillgodose deras behov. De resurser som finns blir därför lätt missriktade. Man lägger stor vikt vid Max beteende och hur det påverkar hans omgivning istället för att se till Max behov och hur omgivningen påverkar Max. Jag har kommit fram till att de resurser som fördelas på den skolan som Max går i används främst åt de svaga eleverna. De resurser som tillämpas i Max fall är inte i syfte att hjälpa honom utan att hindra honom från att störa sina övriga klasskamrater så att de får arbetsro. Det han behöver är vägledning och extra stöd i den miljön som han inte behärskar framgår i svaren ändå avlägsnas han från klassen då han inte behärskar situationen. På så sätt använder man resursen till att skydda omgivningen från Max, det är inte till hans fördel. För att kunna förverkliga elevernas individuella behov har jag in min undersökning kommit fram till att mindre klasser hade gjort detta lättare. Som Winner (1999) påpekar har begreppet begåvning blivit ett diffust begrepp. I dagens moderna skola är alla elever begåvade på sitt sätt viket också stämmer in på Gardners teori om att alla elever har olika intelligenser inom olika områden. De slutsatser jag dragit utifrån svaren på mina intervjuer. Det finns det väldigt begränsad kunskap om vad som kännetecknar begåvning och därmed, de begåvade elevernas behov. Detta är kanske ett tecken på hur dagens pedagoger generaliserar begreppet med allas enskilda styrkor och svagheter. I skolorna får pedagoger ta del av utbildningar som berör elever med särskilda behov, så som dyslexi eller andra svårigheter, men inte tillräckligt om hur man urskiljer elever och deras unika behov. Trots det är en skola för alla som man strävar efter så tror jag att det än så länge för många är en utopi som är svår att infria. Jag upplever i min undersökning att man fokuserar på svagheter hos elever istället för att ta tillvara på styrkorna hos eleverna. Många forskare ser intelligens som ett samspel mellan individens anlag och förutsättningar men också de utvecklingsmöjligheter och begränsningar individen upplever sin omgivning. Det är förmågan att reagera på omständigheterna, som förknippas med intelligensen. (Dunn, Dunn, Treffinger, 1995) Hur skall man kunna tillgodose de begåvade elevernas behov om man 18

19 endast fokuserar på de problem som de medför och inte på den kapacitet som finns. Max har bra och konkreta lösningar, varför inte dra nytta av dem istället. På så sätt får han en möjlighet att ge utlopp för sina behov. Många av de begåvade barnen har en förmåga att dra sig undan sociala kretsar. Det beror på att kamraterna inte uppfyller de krav som de begåvade barnen ställer på sina kamrater. Elevernas sociala kompetens måste utvecklas och istället för att se sin omgivning som ett hinder skall de lära sig att omgivningen är en resurs menar Wahlström (1995) I min undersökning framgår det att den grupparbete är ett stort problem för Max och att det är här man borde lägga resurserna. Jag upplever att de stänger Max ute från klassen då han blir stökig istället för att hjälpa och stötta honom i situationen. Wahlström (1994) anser att begåvade elever har ett stort behov av att bli uppslukade av sitt arbete. Det innebär inte att de föredrar de uppgifter läraren delegerar utan de väljer gärna själv vad de vill arbeta med och ifrågasätter gärna lärarens planering för att få utlopp för sina egna idéer och kreativitet. De har behov av att bli stimulerade och få tänka kritiskt och upptäcka samband. Ställer skolan för låga krav i undervisningen och inte utmanar de begåvade elevernas potential blir de omotiverade och uttråkade enligt Winner (2000) Man bör sträva efter att stimulera alla de olika intelligenserna dagligen i undervisningen enligt Gardner (1994). Men i min undersökning framgår att tiden är ett hinder samt att klasserna är för stora. För att tillgodose behoven krävs kunskap och en tydlig identifikation. Som blivande lärare upplever jag att det är ytters viktigt att hitta sin roll i yrket, utveckla den och vara säker på sig själv och sina värderingar. Winner (1995) anser de begåvade eleverna ställer högre krav på lärarna då det är viktigt att de får ge utlopp för sin känslighet och kunna ifrågasätta andras slarvighet i syfte att eftersträva struktur och konsekvens. Exemplet från temadagen är en situation där läraren inte känner sig tillräckligt säker i sin roll eller inte känner till de begåvade elevernas behov av struktur och ordning. Eleverna är uttråkade eller rastlösa för att de får för lite stimulering och kräver mer utmaningar. Detta kan det uppfattas som att de har andra problem än understimulering risken blir då att man tillämpar fel resurser. (Winner, 1995) Ett förslag är mindre klasser och välutbildade pedagoger som kan ge alla elever en mer individualiserad undervisning och de 19

20 begåvade eleverna den stimulans och de utmaningar de kräver. Därigenom kan man anpassa resurserna efter de verkliga behoven. (Wahlström, 1995) De personer som arbetat med Max hävdar att mindre klasser är ett måste, men de reflekterar inte själv kritiskt på sin roll som lärare. Det borde finnas specialutbildade pedagoger som kan arbeta med dessa elever. Wahlström (1995) talar för en mer individualiserad form av undervisning samt hur viktigt samarbetet mellan förskolan och skolan är. Hon talar för att eleverna skall ha möjlighet att utvecklas i sin egen takt och inte på grund av sin ålder flyttas upp en klass. Detta gäller inte endast övergången mellan förskolan och skolan utan bör gälla eleverna i de högre årskurserna med. I undersökningen påpekas detta men inget förslag på tillämpning. De begåvade elever som har lätt för ett visst ämne får ofta vänta in sina övriga klasskamrater. Benjamin Bloom anser att de begåvade eleverna bör ha möjlighet att fördjupa sig i undervisningen istället för att springa ifrån sina kamrater i böckerna. Han har en teori om successiv fördjupning som innebär kortfattat att man bör utveckla och fördjupa ämnen genom att variera metoderna successivt, ta vara på kreativitet och relatera till andra studier, man kan även låta eleverna jämföra och ifrågasätta idéer. (Wahlström, 1995) Syftet med min undersökning är att undersöka hur de begåvade eleverna blir bemötta i en skola för alla. Pedagogerna i min undersökning hävdade att det som utmärkte de begåvade eleverna är kreativa och motiverade, vilket mer beskriver en egenskap hos de begåvade eleverna än själva definitionen av begåvning. Den problemfokuserade bild som mina intervjupersoner framförde, med undantag kvinnan från resursteamet, kanske beror på att de är för involverade och påverkade för att kunna se situationen objektivt. I så fall hävdar jag att det vore ytterst angeläget att införa resurser till dessa elever som kan urskilja beteende och behov på ett objektivt sätt. Den bristande sociala kompetensen är ständigt återkommande i mina intervjuer samt att Max upplevs som väldigt kontaktsökande, detta är ingen typisk egenskap hos de begåvade eleverna men Wahlström (1994) menar att eleverna behöver bejakande och uppmärksamhet och ser det som ett särskilt behov hos eleven. För att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov måste man kunna identifiera behoven. Jag anser att jag har nått mitt syfte med undersökningen, hur de begåvade eleverna blir bemötta i en skola för alla. Jag har som utgångspunkt använt mig av Max. 20

21 Jag har även fått svar på mina frågeställningar som var hur de begåvade eleverna utmärker sig samt vilka behov de begåvade eleverna har. Enligt min undersökning fokuserar man på elevernas svagheter samt problem och inte på styrkorna och lösningar. Därför är det svårt att identifiera elevens behov samt kunna till tillgodose dem. Förslag till vidare forskning Ett naturligt uppslag för en uppföljande studie vore att intervjua Max själv och jämföra hur han upplever undervisningen och bemötandet i kontrast till pedagogernas. Även föräldrarnas synvinkel kan lyftas fram och undersökas i jämförelse med skolans perspektiv. Det hade även varit intressant att undersöka om hur man skulle kunna identifiera de begåvade eleverna och hur man skulle kunna tillgodose deras behov. 21

22 6. Referenser Dunn Rita, Dunn Ken & Treffinger Donald (1995) Alla barn är begåvade - på sitt sätt. Skogs Grafiska AB. Malmö 1995 Gardner Howard (1994) De sju intelligenserna. Skogs Grafiska AB. Malmö 1994 Patel Runa & Davidson Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund Trost Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund Wahlström O. Gunilla (1995) Begåvade barn i skolan - Duglighetens dilemma. Berlings, Arlöv 1995 Winner Ellen (1996) Begåvade barn. WSOY 2000 Lärarförbundet (2004) Lärarens handbok. Tryckindustri Information, Solna

23 Bilaga 1. Intervjufrågor Berätta kortfattat om din relation med Max. Vad innebär begreppet `en skola för alla för dig? Hur kan man individualisera undervisningen av eleverna? Vad innebär begåvning för dig? Vad utmärker de begåvade eleverna? Vad upplever du är deras styrkor samt deras svagheter? Hur bör man tillgodo se deras behov för att de skall utvecklas på bästa sätt? Finns det behov av extra stöd för dessa elever? Vilken form av resurser tilldelas dessa elever i så fall? 23