Uppföljning Vårdöverenskommelse 2015

Transkript

1 1 (21) Rapport Datum Diarienummer SkaS Skaraborgs Sjukhus Handläggare: Eva Sundström Telefon: E-post: Uppföljning Vårdöverenskommelse 2015 Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post:

2 Rapport uppföljning VÖK (21) Uppföljningsplanen Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 9 och 10 och styrelsen för SkaS fattar beslut om en vårdöverenskommelse för år Detta dokument utgör en uppföljning av vårdöverenskommelsen Utförarens uppdrag syftar till att bidra till att såväl Regionfullmäktiges (RF) som HSN:s mål nås. Uppföljningen ska belysa om uppdraget genomförts i enlighet med överenskommelsen. Uppföljningen delas upp i tre områden: Avsnitt 1 Uppföljning av beställd hälso- och sjukvård i form av volymer och ersättningar (prestationer) Avsnitt 2 Uppföljning av specifika aktiviteter för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till nämndernas mål Avsnitt 3 Uppföljning av vårdens kvalitet (kvalitetsdriven vård) och resultat utifrån dimensionerna i God Vård: Vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Utgångspunkt är de Regionala indikatorerna med regionala måltal, dnr RS samt Regionfullmäktiges mål och indikatorer i VGR s budget

3 Rapport uppföljning VÖK (21) Avsnitt 1 Uppföljning av beställd hälso- och sjukvård i form av volymer och ersättningar (prestationer) Nedanstående hämtat från Årsredovisning 2015 avsnitt 4 Prestationer Vårdgaranti tillgänglighet Speciellt fokus under 2015 har varit att förbättra tillgängligheten för patienter med misstänkt cancer genom standardiserade vårdförlopp. Detta arbete har inte påverkat tillgängligheten negativt för övriga patienter. Totalt antal väntande till första besök har i snitt uppgått till patienter sedan maj Under hösten 2015 har antal väntande patienter till första besök ökat och uppgick efter december till patienter. Även antal väntande till operation/behandling har under 2015 ökat och uppgick i december till patienter. Måluppfyllelsen för vårdgaranti (90 dgr) har försämrats till 82 procent efter att ha legat kring 96 procent i flera år. Det finns flera förklaringar till förändringen av köer under 2015 Sjukskrivningar och/eller vakanta läkartjänster inom verksamheter med stora patientflöden till exempel ortopedi, kvinnosjukvård och urologi. Avtalstiden för regionalt volymavtal för övrig ortopedi gick ut i december Sjuksköterskebrist som påverkat möjligheten att hålla operationssalar öppna samt skapat problem med att kunna genomföra planerad utökning av vårdplatser inom vissa specialiteter Under 2015 skickades färre patienter till externa vårdgivare än under Kostnaden för köpt garantivård har minskat med 9 miljoner kronor. Ökat remissinflöde med 3 procent Ökat antal uteblivna besök Nedanstående diagram visar förändring av måluppfyllelse och av antal väntande under perioden Två mätperioder per år. 120% 100% 80% 60% 40% Första besök SkaS Måluppfyllelsegrad 96% 96% 95% 95% 91% 95% 94% 87% Totalt antal väntande % % maj-12 nov-12 maj-13 nov-13 maj-14 nov-14 maj-15 dec-15 Väntande under 90 dgr maj-12 nov-12 maj-13 nov-13 maj-14 nov-14 maj-15 dec-15 3

4 Rapport uppföljning VÖK (21) Operation/behandling SkaS Totalt antal väntande - operation 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 94% 96% 96% 96% 96% 96% 93% 82% maj-12 nov-12 maj-13 nov-13 maj-14 nov-14 maj-15 dec-15 Andel väntande under 90 dgr maj-12 nov-12 maj-13 nov-13 maj-14 nov-14 maj-15 dec-15 Remissinflöde, uteblivna och antal första besök Remissinflödet påverkar både tillgänglighet och resursåtgång. Remissinflödet har ökat med tre procent under perioden Det går inte att särskilja några specifika verksamheter som påverkats extra mycket av ökningen utan ökningen ses inom flera verksamheter. Ökningen av remisser kan inte ensamt förklara hela försämringen i tillgänglighet under Ett ökat remissinflöde påverkar däremot verksamheter på olika sätt beroende på vilka möjligheter de har att på kort sikt ställa om sina resurser för att möta ett ökat inflöde. Tabellen visar remissinflöde samt hur många remisser som skickas tillbaka till remittent alternativt vidarebefordras till extern vårdgivare. Total remissökning uppgår till remisser Förändring Totalt antal remisser % Varav återrem alt vidarebefordrade % Antal första besök har minskat under perioden 2013 till Denna minskning har delvis påverkat tillgängligheten negativt. Antal första besök har också påverkats av förändrade registreringsrutiner och förändrade patientprocesser. Första besök har minskat med besök (6 procent) och efterföljande besök har ökat med besök (8 procent) under perioden Första besök Efterföljande besök En annan faktor som påverkar tillgängligheten är antal uteblivna besök. Det är inte bara första besök som blir uteblivna besök, men uppskattningen är att det är en stor andel av de uteblivna besöken som är första besök. Oavsett om det är första besök eller efterföljande 4

5 Rapport uppföljning VÖK (21) besök binder uteblivna besök upp resurser och mottagningstider för patienter som står i kö. Antal uteblivna besök har ökat med besök sedan En förhoppning är att införandet av SMS-påminnelse ska minska antalet uteblivna patienter. Uteblivna patienter ett nytt uppföljningsmått i SkaS verksamhetsplan Åtgärder för att nå god tillgänglighet Åtgärder för att uppnå en bättre tillgänglighet till besök och behandling pågår och innebär bland annat produktions- och kapacitetsplanering, översyn av vårdplatser kopplade till planerade operationer, utökad mottagningsverksamhet, köp av vård hos externa vårdgivare, rekrytering av personal inom bristområden samt köp av resurs via bemanningsföretag. Prestationer Prestationer Utfall 2015 jan-dec Periodbudget jan-dec Utfall 2014 jan-dec diff mot budget diff mot fg år Sjukhus-vtf % 500 1% DRG-poäng slv % 500 2% Öppenvårdsbesök % % DRG-poäng öv % -20 0% inom- och utomlänsproduktion DRG-poäng 2014 viktade enl viktlista för jämförbarhet mellan åren, slv (0.9804) Slutenvård (somatik + psykiatri) Genomsnittlig beläggning de senaste 12 månaderna uppgick till 89 procent inom somatik och 82 procent inom psykiatri, vilket är i nivå med regionalt mål på 90 procent. Antal sjukhusvårdtillfällen är i nivå med föregående år och 4 procent över budgeterade volymer. Inom somatiken har vårdtillfällen ökat inom palliativa, ortopedi samt kardiologi där man utökat antal vårdplatser under Övriga specialiteter har haft ökad/minskad produktion inom normalvariationen. Under 2015 planerades att öppna upp ytterligare vårdplatser inom psykiatri och ortopedi men på grund av sjuksköterskebrist har detta fått skjutas upp. Öppenvård (somatik + psykiatri) Antal öppenvårdsbesök har under 2015 ökat jämfört med samma period Ökningen är främst kopplad till efterföljande besök, vilket är en följd av att verksamheten kunnat bemanna vakanta läkartjänster. Ökning av antal efterföljande besök ses inom alla specialiteter, men främst inom Barn/Kvinno, BUP och VUP. Besök med DRG-poäng har ökat vid periodjämförelse. En orsak till ökningen är att vissa diagnosgrupper som tidigare behandlats inom slutenvården nu behandlas inom öppenvården, t.ex 5

6 Rapport uppföljning VÖK (21) prolapser och tonsillotomier. En annan orsak är ökad produktion av öppenvårdsoperationer under våren för att förbättra tillgängligheten. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Ackumulerad produktion januari till december når upp till periodiserat takbelopp. Sammanvägda prestationer Sammanvägda prestationer är ett mått på totalt utförd vård och uppgick 2015 till poäng, vilket är 2 procent högre än samma period Sammanvägda prestationer har ökat inom både slutenvården och öppenvården till följd av ökat antal besök samt ökat antal DRG-poäng inom slutenvården. Sammanvägda prestationer Utfall 2015 Budget 2015 Utfall 2014 diff mot budget diff mot fg år Sammanvägda poäng % % Tilläggsuppdrag - Regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. Skaraborgs Sjukhus har under 2015 ett utökat uppdrag inom höft/knäledsplastik, obesitaskirurgi samt koloskopiundersökning. Regional produktionsstyrning Obesitas Primära höft/knäplastiker (ej akuta) Koloskopi Uppdrag 2015 Utfall 2015 Avvikelse Utförd vård och vårdkö fördelat på män och kvinnor Nedanstående bilder visar utförd vård under 2015 fördelat på män och kvinnor samt åldersstruktur. Fördjupad analys kommer ske under 2016 för att kunna beskriva utfallet samt hur fördelning av män kvinnor skiljer sig inom olika specialiteter och för olika diagnosgrupper. 6

7 Rapport uppföljning VÖK (21) Nedanstående bilder visar fördelning män/kvinnor av de patienter som väntade på första besök alternativt operation/behandling sista december Jämlik vård Jämlikhets-, jämställdhets- och mångfaldsarbetet är inga separata områden utan ingår i SkaS värdegrund och människosyn. Förvaltningskontoret har erbjudit utbildning i jämlikvård. En expertgrupp för flyktingfrågor har bildats där både jämlikvård och rättighetsfrågor är på agendan Tillsammans med Primärvården har framförallt barnsjukvården arbetat med uppsökande verksamhet på våra flyktinganläggningar för att på detta sätt underlätta för dessa utsatta grupper. Planering pågår för att kunna nyttja våra medarbetares kultur- och språkkunskaper för att kunna erbjuda hjälp i situationer där exempelvis auktoriserad tolkhjälp inte är möjlig. Rättighetsfrågor Under genomgick, som första steg, en del av förvaltningskontoret en utbildning i rättighetsfrågor. Förvaltningskontorets lokalgrupp har under året inlett samtal med handikapporganisationer för att ytterligare förbättra tillgängligheten på sjukhuset. Under året har projektet Barn som anhörig avslutats och uppföljning sker inom ramen för sedvanlig verksamhetsuppföljning. Barn och ungdomar har deltagit i planeringen av det 7

8 Rapport uppföljning VÖK (21) nya huset för barn och kvinnosjukvård. Barn och ungdomars behov finns genomgående med i de ombyggnads- och nybyggnadsplaner som sjukhuset har. Beläggning Genomsnittlig beläggningsgrad de senaste 12 månaderna uppgick till 89 procent inom somatiken och 82 procent inom psykiatri, vilket är i nivå med regionalt mål på 90 procent. Överbeläggning och utlokaliserade Andel överbeläggningar och andel utlokaliserade inom somatisk vård har inom vissa områden/avdelningar varit lägre under hösten jämfört med övriga månader Planerade ökningar av vårdplatser inom ortopedi och intermedicin har inte kunnat genomföras på grund av rekryterings svårigheter. En fördjupad analys av vårdplatsbehov har påbörjats. Beläggningsgraden inom psykiatri uppgick till 85 procent i snitt under En avdelning inom allmänpsykiatri har varit stängd vilket medfört att den andra avdelningen haft överbeläggningar under november och december. För att kunna öppna fler vårdplatser pågår rekrytering av sjuksköterskor inom heldygnsvården. På kort sikt kommer även bemanningssjuksköterskor användas. Andel utlokaliserade har legat på en jämn nivå över året med toppar under semesterperiod och julhelg på grund av samlokalisering av vårdplatser samt tillfällig neddragning av vårdplatser. Undvikbar slutenvård 65 år och äldre Undvikbar slutenvård har minskat mycket i östra hälso-och sjukvårdsnämndens (HSNÖ) område, vilket motsvarar Skaraborg, från att år 2006 haft de högsta nivåerna i Västra Götalandsregionen (VGR), jämfört med övriga HSN områden. HSNÖ har mindre undvikbar slutenvård än övriga HSN i VGR år De diagnoser som minskat mest i VGR är diabetes, kärlkramp och hjärtsvikt troligtvis gäller även detta i Skaraborg. År 2014 var det 3550 slutenvårdstillfällen bland befolkningen i HSNÖ s område, som klassades som undvikbar enlig denna definition. Det är nästan vart femte vårdtillfälle bland 65 år och äldre. Detta trots att det har blivit fler invånare över 65 år så har det skett en minskning jämfört med år Detta kan jämföras med år 2006 då det var 4043 slutenvårdstillfällen som enligt denna definition ansågs som undvikbara. (I analysen används Socialstyrelsens definition på undvikbar slutenvård med anledning av det tidigare arbetet med de mest sjuka äldre och bedömer att där finns de mest relevanta diagnoserna för äldre.) 8

9 Rapport uppföljning VÖK (21) Återinskrivning inom 30 dagar 65 år och äldre Den ökning av återinskrivning inom 30 dagar som sågs fram till 2011 på SkaS har brutits och nu ses möjligen en tendens till minskning I VGR ses en ökning fram till år 2012 och 2014 ses en minskning och följande år får visa om det är ett trendbrott i VGR. (Även här används socialstyrelsen definition. Det innebär till exempel att vid inskrivning av hjärtsvikt så måste det vara en återinskrivning av hjärtsvikt.) SkaS har under 2015 förändrat registreringen av disponibla vårdplatser. Förändringen säkerställer redovisningen av beläggning samt utlokalisering och överbeläggning följer socialstyrelsens definitioner. Förändringen innebär att antalet disponibla vårdplatser i Elvis förändras när vårdplatser i beredskap öppnas. Redovisningen innehåller även statistik på antalet dagar med vårdplatser i beredskap. 9

10 Rapport uppföljning VÖK (21) Avsnitt 2 Uppföljning av specifika aktiviteter för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till nämndernas mål 1. Mål: Utveckla den palliativa vården i Skaraborg Indikator/aktivitet Uppföljning av vårdprocessen och hur arbetet fortlöper Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: Lars Rydberg Se bilaga 1. Uppföljning VÖK 2015 Palliativ vård 2. Mål: Utveckla närsjukvården i Skaraborg Indikator/aktivitet Att utöka samverkan med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården för att öka andelen vård som tillgodoses i den nära sjukvården. Att följa upp hur arbetet med närsjukvårdsteam bedrivs. Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: Indikator/aktivitet Carina Karlsson Att utveckla sjukhusets roll som konsult och kunskapsgivare gentemot primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: SkaS representanter i vårdsamverkans delområden Se bilaga 2. Uppföljning VÖK 2015 Närsjukvård samt Delrapport Mobil Närvård Skaraborg Mål: Utveckla vuxenpsykiatrin i Skaraborg Indikator/aktivitet Uppföljning: Ansvarig: Utveckla arbetet med mobila team Redogöra för handlingsplaner och utvecklingsplaner enligt den regionala utvecklingsplanen för psykiatri Skriftlig rapport (= redovisningen på nämnden) samt redovisning på HSN 26 maj och till HSN hösten 2015 Jane Johansson 10

11 Rapport uppföljning VÖK (21) Se bilaga 3. Uppföljning VÖK 2015 Psykiatri 4. Mål: Utveckla samverkan när det gäller barn och unga Indikator/aktivitet SkaS ska tillsammans med Habilitering och Hälsa utveckla och ta fram handlingsplan för samverkan för barn och unga. Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: Lisbeth Åkerstedt och Maria Söderberg Se bilaga 4. Uppföljning VÖK 2015 Psykiatri 5. Mål: Utveckla smärtrehabilitering för patienter med icke malign smärta Indikator/aktivitet Uppföljning: Ansvarig: Utveckla vårdkedjan tillsammans med primärvården för patienter med icke malign smärta Muntligt på dialogmöte och på HSN hösten 2015 gemensamt med PV och skriftligt i samband med årsredovisning Annette Trenge Jarlshammar Se bilaga 5. Uppföljning VÖK 2015 Smärtrehabilitering 6. Mål: Uppföljning käkkirurgi Indikator/aktivitet Uppföljning av käkkirurgi enligt plan Uppföljning: Rapport till dialogmöte Ansvarig: Martin Takac Se bilaga 6. Uppföljning VÖK 2015 Käkkirurgi 7. Mål: Samverkan i frågor som rör sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen Indikator/aktivitet Att arbeta och utveckla sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsprocessen enligt plan. Att arbeta med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Att implementera sjukskrivningsprocessen i ledningssystemet. Att bistå med kompletta medicinska underlag enligt det försäkringsmedicinska beslutsstödet. 11

12 Rapport uppföljning VÖK (21) Att utveckla det gemensamma arbetet med Försäkringsmedicinskt forum. Uppföljning: Skriftliga redovisningar enligt handlingsplaner för rehabiliterings-garantin och för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings-process. Efter årets slut Ansvarig: Marga Brisman Se bilaga 7. Uppföljning VÖK 2015 Sjukskrivningsprocess Fördjupad uppföljning med utgångspunkt i God Vård perspektiven Uppföljningsområden: Njurmedicin/Dialys Se bilaga 8. Uppföljning VÖK 2015 Njurmedicin Patientsäkerhet Se bilaga 9. Uppföljning VÖK 2015 Patientsäkerhet Obesitas nov Se bilaga 10. Fördjupad uppföljning VÖK 2015 Obesitas Lungmedicin Se bilaga 11. Fördjupad uppföljning VÖK 2015 KOL Se bilaga 11. Fördjupad uppföljning VÖK 2015 Lungcancer Perspektiv God Vård Säker vård Nämndens mål: Nämndernas mål: Minska antalet vårdskador Uppföljning Beskriv arbetet med uppdraget att minska antalet vårdskador. Se fördjupad uppföljning patientsäkerhet Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 disponibla vårdplatser. (RF). Måltal* <3,4 stycken Se uppföljning produktion avsnitt 1 12

13 Rapport uppföljning VÖK (21) Perspektiv God Vård Nämndens mål: Uppföljning Patientfokuserad vård Nämndernas mål: Erbjuda vård på rätt vårdnivå med hög tillgänglighet och gott bemötande Beskriv arbetet med uppdraget att erbjuda vård på rätt vårdnivå med hög tillgänglighet och gott bemötande Se uppföljning produktion avsnitt 1 samt avsnitt 3 kvalitetsindikatorer Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nämndernas mål: Tillhandahålla vård med hög kvalitet Beskriv arbetet med uppdraget att tillhandahålla vård med hög kvalitet Se uppföljning kvalitetsindikatorer Att förbättra kvalitet och täckningsgrad för inrapportering till nationella kvalitetsregister enligt den regionala förteckningen april 2011 (dnr RS ) Se uppföljning kvalitetsindikatorer Jämlik vård Nämndernas mål: Alla invånare ska behandlas likvärdigt utan diskriminering Beskriv arbetet med uppdraget att alla invånare ska behandlas likvärdigt utan diskriminering. Se avsnitt 1 produktionsuppföljning Stroke och ledplastiker ska belysas ur ett genusperspektiv Omotiverade könsskillnader analyseras och åtgärdsplan tas fram och följs upp. Saknas Vård i rätt tid Nämndernas mål: Vården ska ges i rätt tid Beskriv arbetet med uppdraget att vården ska ges i rätt tid. Se avsnitt 1 produktionsuppföljning Att förbättra telefonframkomlighet till SkaS mottagningar och möjlighet att kommunicera via Internet. Saknas Att öka tillgängligheten på mottagningar efter kontorstid. Saknas 13

14 Rapport uppföljning VÖK (21) Perspektiv God Vård Nämndens mål: Uppföljning Väntetid till BUP ska maximalt vara 30 dagar (RF) Kvalitativ redovisning ** 100% Se uppföljning kvalitetsindikatorer Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (%). Avser vuxna. (RF) Kvalitativ redovisning ** 100% Se uppföljning kvalitetsindikatorer Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård. (RF) Kvalitativ redovisning ** ska minska Se uppföljning kvalitetsindikatorer Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. (RF) Kvalitativ redovisning ** 100% - ska minska Se uppföljning kvalitetsindikatorer Effektiv vård Nämndernas mål: Rätt vård på rätt vårdnivå Beskriv arbetet med uppdraget att erbjuda rätt vård på rätt vårdnivå Saknas Att arbeta med ordnat införande av nya metoder och utmönstring av föråldrade och mindre effektiva vårdmetoder. Saknas Undvikbar slutenvårdstillfällen per invånare över 65 år och äldre (RF) Kvalitativ redovisning ** - minska Se avsnitt 1 produktionsuppföljning Återinskrivna inom 30 dagar för äldre 65 år ska minska (RF) T: Återinskrivna inom 30 dagar bland 65 åringar 14

15 Rapport uppföljning VÖK (21) Perspektiv God Vård Nämndens mål: Uppföljning N: totalt antal vtf bland 65 åringar (RF) Måltal* - minska Se avsnitt 1 produktionsuppföljning 15

16 Rapport uppföljning VÖK (21) Avsnitt 3 Utgångspunkt är de Regionala indikatorer med regionala måltal, diarienummer RS samt Regionfullmäktiges mål och indikatorer i VGR s budget 2015 Redovisning sker av indikatorerna i nummer ordning, detaljerad uppföljning i bilaga

17 Rapport uppföljning VÖK (21) 17

18 Rapport uppföljning VÖK (21) 18

19 Rapport uppföljning VÖK (21) 19

20 Rapport uppföljning VÖK (21) Indikatorer inom området för hälso-främjande sjukhus 20

21 Rapport uppföljning VÖK (21) Bilagor: 1. Uppföljning VÖK 2015 Palliativ vård 2. Uppföljning VÖK 2015 Närsjukvård, Årsredovisning Närsjukvård 3. Uppföljning VÖK 2015 Psykiatri 4. Uppföljning VÖK 2015 BUP och BUM 5. Uppföljning VÖK 2015 Smärtrehabilitering 6. Uppföljning VÖK 2015 Käkkirurgi 7. Uppföljning VÖK 2015 Sjukskrivningsprocess 8. Fördjupad uppföljning VÖK 2015 Njurmedicin/Dialys 9. Fördjupad uppföljning VÖK 2015 Patientsäkerhet 10. Fördjupad uppföljning VÖK 2015 Obesitas 11. a och b Fördjupad uppföljning VÖK 2015 KOL/Lungcancer 12. Avsnitt 1 Produktion 13. Avsnitt 3 Indikatorer Måluppfyllelse av SkaS VÖK

22 1 (1) Diarienummer SkaS Skaraborgs Sjukhus Handläggare: Eva Sundström Telefon: E-post: Bilagor 1-14 Uppföljning Vårdöverenskommelse 2015 Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post:

23 Publiceringsdatum: Diarienr: SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Palliativ vård SkaS 1(2) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Lars Rydberg K2 Dialoggrupp VÖK 1 Palliativ vård vid Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Mål: Utveckla den palliativa vården i Skaraborg Indikator/aktivitet Uppföljning av vårdprocessen och hur arbetet fortlöper Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: Lars Rydberg Uppdraget i vårdöverenskommelsen 2015 Den specialiserade palliativa vården ska erbjuda välfungerande samordnade insatser till grupper med sammansatta, komplexa vård och omsorgsbehov. Enlig uppdraget ska även den specialiserade palliativa vården delta i att sprida kunskap, stödja och delta i att utveckla den allmänna palliativa vården inom kommuner, primärvård och övrig länssjukvård. En del av detta arbete sker i direkt anslutning till enskilda patienter och deras närstående. Andra delar av arbetet bedrivs inom ramen för den fortsatta utvecklingen av mobil närsjukvård. Specialiserad palliativa vården SkaS Under året har de palliativa teamen och enheten arbetat med: Utveckla och säkerställa rutiner för samarbete mellan den nyöppnade palliativa enheten och de palliativa teamen. Fortsatt samarbete med Hospice Gabriel omkring de landstingköpta åtgärdsplatserna. Samarbetet med andra enheter inom SkaS för fortsatt utveckling av den allmänna palliativa vården har skett med bland en träff med urologläkare och en med urologens processgrupp för allmän palliativ vård. Fortsatta träffar mellan teamen i Lidköping och Skövde för att vidareutveckla arbetssätten, samverkan och överbrygga tidigare organisatoriska skillnader. Under hösten anordna palliativa veckan med utbildning och information om palliativ vård till vårdpersonal och allmänhet bl.a. genom lunchföreläsningar. Uppstarten av den specialiserade palliativa processgruppen har saktats ner på grund av att processchef ännu inte lyckats rekryteras men planeras starta i höst. Samarbete inom ramen för Närsjukvården Kontaktpersoner från teamen har utsetts för att delta i utvecklingen av den mobila närsjukvården i Skaraborg. För varje område ingår en läkare och två sjuksköterskor. Kontaktpersonerna har deltagit i de olika områdenas ledningsgrupper för mobil Närsjukvårdens vid något tillfälle, för dialog och fortsatt utveckling av samarbetet. Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

24 j Teamen har medverkat i utbildning av ca 300 personer anställda inom Skaraborgs kommuner och länssjukvård. Utbildningen har berört smärtskattning och munhälsa i palliativ vård. Teamen kommer att delta i den arbetsgruppen med sjuksköterskor och läkare från primärvård, kommuner och SkaS för att ta fram en mall för en gemensam vårdplan för att förbättra och ge kontinuitet i vården av personer med komplexa, sammansatta vård och omsorgsbehov.

25 Publiceringsdatum: Diarienr: SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Närsjukvård SkaS 1(7) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Carin Karlsson M2 Dialoggrupp VÖK 1 Utveckla närsjukvården i Skaraborg Mål: Utveckla närsjukvården i Skaraborg Indikator/aktivitet Att utöka samverkan med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården för att öka andelen vård som tillgodoses i den nära sjukvården. Att följa upp hur arbetet med närsjukvårdsteam bedrivs Att utveckla sjukhusets roll som konsult och kunskapsgivare gentemot primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: Carina Karlsson Uppdraget i vårdöverenskommelsen 2015 Nedanstående hämtat från delrapport mobil närsjukvård. Rapporten bifogas Syfte: Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet. Genom att skapa ett arbetsätt som går ifrån ett traditionellt insats- och sjukhusbundet perspektiv mot en individuellt utformad och hembaserad närvård, skapar vi en personcentrerad vård som ger ökad upplevd kvalitet ur individens perspektiv. Att frångå ett diagnosorienterat arbetsätt (stuprör) till ett arbetsätt som är symtom- och situationsorienterat, främjar individer med sammansatta vård- och omsorgsbehov. Angreppssättet kan också beskrivas som en innovation och paradigmskifte från insatsfokus till individfokus. Effektivisera resurser utifrån ett samhällsperspektiv. Genom att använda våra gemensamma resurser effektivare skapas också möjligheter till ökade kvalitetsvinster. Målsättningen för Närvård Skaraborg är att ytterligare utveckla och sprida nya såväl som beprövade vårdformer som är teambaserade, mobila och situationsanpassade, utifrån målgruppens skiftande förutsättningar och behov. Detta innebär att en ny typ av förmedlingslogik krävs som kontrasterar mot etablerade former av separata insatser från olika utförarorganisationer som exempelvis kliniker och vårdcentraler, hemsjukvård och omsorg. Med detta skapas möjligheter till betydande kvalitets- och resursvinster. Mobiliteten av vården bidrar till att förmedla vården på rätt vårdnivå. Arbetssättet minskar onödiga besök och inläggningar på sjukhus. (5) Utveckla delägarskap och gemensam syn och förståelse för vårdsamverkan/närvården och det nya arbetssättet med en gemensam målbild. En viktig grund för att lyckas med vårdmodellen handlar om att skapa en gemensam operativ ledning och styrning i vårdsamverkan.(5) Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

26 j Öka kvaliteten på utförd Vård- och omsorg -en ökad samordning av vården bidrar till en ökad kontinuitet och skapar också en kunskapsspridning mellan specialistvård, allmänläkaren och den kommunala hälso- och sjukvården. En ökad kontinuitet minskar risk för fel i vårdens övergångar. Kontinuitet är en förutsättning för individens upplevelse av trygghet. Bild 1 Beskriver vårdmodellen Mobil Närvård Skaraborg Arbetsmål Implementera Mobil närvård i Skaraborg Starta upp mobila hemsjukvårdsläkare På många ställen i Skaraborg råder stor läkarbrist vilket bidrar till svårighet att avsätta personer. Mobil hemsjukvårdsläkare är individens fasta vårdkontakt och kan därför inte utgöras av stafettläkare. De flesta är dock positiva till arbetssättet och ser fördelarna med en ökad läkarmedverkan, bättre planering och den kvalitetsförbättring gentemot målgruppen som arbetssättet innebär. Införandet av Asynja Visph, nytt journalsystem, i Närhälsan upptog under våren 2015 mycket tid på Närhälsans vårdcentraler.

27 j I samtliga tre närvårdsområden pågår ett intensivt arbete med att införa funktionen mobil hemsjukvårdsläkare. Både Närhälsan och privata aktörer ingår. Vägledande riktlinjer finns framtagna. Nuläge Norra området: MTG (Mariestad, Töreboda, Gullspång kommuner) - en mobil hemsjukvårdsläkare anställd på 80 % tjänst av Närhälsan för att jobba mot hela hemsjukvården i de tre kommunerna. Uppstart februari 2016 Västra området: Götene kommun - en hemsjukvårdsläkare ca 50 % planeras börja första kvartalet 2016 Lidköpings kommun - två hemsjukvårdsläkare delar på 75 % Vara kommun en hemsjukvårdsläkare på 50 % Diskussioner pågår I Essunga kommun. Närhälsans vårdcentral i Skara läggs ner. Finns intressenter för att starta på nytt. Vi avvaktar tills detta är klart. Samarbete med Bräcke Diakoni planeras. Grästorp kommun- privat VC, diskussioner pågår. Finns en läkare som är intreeerad. Södra området: Skövde kommun, Billingen vårdcentral- hemsjukvårdsläkare 20 %, start Hentorps vårdcentral - planerar för uppstart i februari 2016 Falköping-Tidaholm kommuner - annonserar om en gemensam tjänst som hemsjukvårdsläkare (Närhälsan och Bräcke Diakoni). Information och stöd till vårdcentralschefer. Representanterna i OLG, ansvarar för att diskutera frågorna i sina lednings forum. I februari 2015 hölls en dialogdag utifrån ett primärvårdsperspektiv. Inbjudna chefer och distriktsläkare diskuterade arbetsfunktion och införande. Nulägesmätning av vårdcentralens insatser i den kommunala hälso- och sjukvården Ett underlag är framtaget för kartläggning av avtalad och faktisk tid i Skaraborg. Kartläggningen kommer att genomföras enligt beslut i respektive Närområde, under Varje OLG tar beslut att genomföra mätningen. Syftet med kartläggningen är att se över att man har likvärdig fördelning över Skaraborg, samt att synliggöra eventuellt dold tid. Hitta och definiera uppföljningsparametrar inom primärvården Som stöd för uppföljning mäts: Medicinska vårdplaner Läkemedelsgenomgångar Patient upplevelser Oplanerade transporter Hembesök

28 j Starta upp mobila närsjukvårdsteam Närsjukvårdsteam finns i varje närvårdsområde med handlingsplan för start och utvärdering. Norra teamet personal anställd från Första månaderna ägnades åt planering av verksamheten tillsammans med kommunerna och informationsträffar till personal (sjukhus, kommuner). Operativ verksamhet sedan Södra teamet - startade i december 2014 med operativ verksamhet från Teamets läkare slutade i juni och olika läkare från medicin SkaS Falköping delar på arbetet i teamet för att hålla verksamheten igång. Annonsering efter en fast läkare pågår. Västra teamet startade år 2008 ingår helt i verksamhet. Sammanlagd statistik från Närsjukvårdsteamen i väster och söder Från maj till oktober där högsta och lägsta värdet visas: patienter inskrivna per team 1-4 patienter skrivs ut i månaden per team. De flesta som skrivs ut avlider nya varselblanketter per månad Hembesök mellan i månaden per team Telefon samtal om dagen per team, där varje samtal ofta genererar åtgärder. Kurator arbetar för Södra och Västra teamen och gör 4-17 hembesök per månad. Vidareutveckla Palliativa team Den Palliativa verksamheten är för närvarande under vidareutveckling på Skaraborgs Sjukhus. Inom område söder och norr behöver samarbetsformer för en sömlös vård utarbetas inom ramen för närsjukvårdsamverkan och samfasas med de mobila närsjukvårdsteamen som startats. Kontaktpersoner mot norra och södra Närsjukvårdsområdet har utsetts. Teamen har under året haft ett ökat tempo i sin verksamhet. Teamen har under året fått in 403 antal remisser varav 48 inte har anslutits. Två från Lidköping har remitterats vidare till Närsjukvårdsteamet Antalet hembesök som teamen gör ligger mellan knappt 50 till nästan 60 per månad. Personalen har deltagit i flera utbildningsinsatser och handledning till personalgrupper i kommunerna. Vid tre tillfällen har teamet bidragit med utbildning i smärtskattning och munvård till ca 300 personer från Skaraborgs kommuner och sjukhus inom ramen för närvårdssamverkan. Utvecklingsgrupper med fokus på vård i livets slut med representanter från kommunerna, sjukhuset och palliativa teamet har startats upp i västra området. I denna grupp fokuseras arbetet på de aktiviteter som finns i Skaraborgs handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre. I norra och södra området planeras uppstart av utvecklingsgrupper med samma tema, från januari Utveckla vård- och omsorgsplaner där en tydlig planering finns för individens behov. Arbetet med framförallt medicinska vårdplaner har pågått under året. Vi har ökat antalet medicinska vårdplaner från 698 st hösten -14 till 1130 stycken hösten -15. Flera dialogmöten med personal på akutmottagningarna och ambulansen har genomförts.

29 j En dokumentationsgrupp har startat under hösten för en revidering av medicinsk vårdplan. Man har haft tre möten hittills med ett tvärprofessionellt deltagande från kommun, slutenoch öppenvård. Utveckla beslutsstöd inför en akut bedömningssituation som ett verktyg för sjuksköterskan. Ett förslag på beslutsstöd beräknas vara framtaget i början av 2016 Bereda möjlighet för åtgärdsplatser i kommunen. Möjlighet för teamen att direktinlägga patienter på sjukhus finns framtagna rutiner. I västra området har teamen möjlighet till direktinläggning på korttidsplatser. I norra och södra närvårdsområdet handhas korttidsplatserna enligt gällande rutin via biståndsbedömds bedömning. Fungerar problemfritt i alla områden. Skapa Lärplattform Lärplattformar är basen för reflektion och spridning av nyvunna erfarenheter och ny kunskap. Lärplattformar definieras här som permanenta mötesarenor knutna till Vårdsamverkan Skaraborg, där aktörer och andra intressenter från alla vårdgivare involverade i Närvården möts för dialog, kunskapsspridning och kunskapsutveckling. Plattformarna blir alltså en gemensam arena för lärande, reflektion och spridning, där nya idéer och aktiviteter hela tiden uppmuntras och tas tillvara. Uppmuntra innovationer skapa nya värden, nya sätt att angripa gamla problem! Permanenta nätverk: Mobila hemsjukvårdsläkare- nätverksträffar uppstartade hösten 2015 Närsjukvårdsteamen har en gemensam organisation med APT. Därutöver nätverksträffar en gång per termin. Operativa ledningsgrupperna (OLG) träffas en gång per termin. Inom varje Närvårdsområde Utvecklingsgrupp vård i livets slut Team-hemsjukvårdsläkare-sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård.. Skapa en gemensam operativ ledning och styrning Starta upp närvårdsområde söder och norr Operativa ledningsgrupper finns nu i Skaraborgs tre närvårdsområden. Vid nybildande av operativ ledningsgrupp i norra och södra området har uppstartsdagar hållits. Detta för att inleda arbetet med att få en gemensam målbild och förståelse för arbetssättet. Förståelseseminarium för medarbetare har genomförts med dialogdagar för chefer inom kommunerna samt för chefer och läkare inom primärvården i Skaraborg. Struktur för operativa ledningsgrupper Gruppmedlemmar: Kommun; Socialchef/vård- och omsorgschef Skaraborgs sjukhus (SkaS); Verksamhetschef

30 j Primärvården; Verksamhetschef från offentlig och privat aktör. Koordinatorer, tre stycken på vardera 20 % ( en från varje organisation) / OLG Projektledare; arbetar tillsammans på Skaraborgsnivå men med huvudansvar för varsitt närvårdsområde. Ta fram förslag till ersättningsmodell En ny ersättningsmodell ska möjliggöra ett skifte från ett, i huvudsak, ensidigt insatsbaserat ersättningssystem inom vård och omsorg, som dessutom utgår från skilda ansvarsorganisationer och budgetar, till en ersättning som följer individen. Denna styr- och ersättningsmodell ska utgå från ett helhetsåtagande och uppmuntra till samverkande team med gemensamt synsätt inom sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård och omsorg. Dessutom ska ersättningssystemet möjliggöra att proaktiva insatser i större omfattning utförs innan skada har skett. Detta innebär att ersättningssystemet behöver anpassas och stödja de tjänster som ger allra bäst resultat för målgrupperna. Ledord är kontinuitet, helhet, proaktivt arbete, teamarbete. HSS (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) har ansvar för ersättningsmodeller. Arbetet kommer att beskrivas i en särskild handlingsplan och drivas tillsammans regionen, SKL och socialdepartementet. Att få vård i hemmet innebär större avgifter för individen än om han/hon varit inneliggande sjukhus. Därför bör även avgiftssystemet ses över. Samverkan mellan vårdcentraler: Det finns inga juridiska eller principiella hinder för samverkan mellan Närhälsan och privata aktörer. Vi fortsätter med samverkansavtal av olika slag. Ett stort hinder är att separata insatser premieras i ersättningsmodellen och inte arbetssätt. Utveckla vårdmodellen Tydliggöra ingångarna och utgångarna av patientflödet i vårdmodellen, dvs. inskrivnings- och utskrivningskriterier. Här behövs en ökad samverkan mellan teamen och hemsjukvårdsläkarna. Vi måste också kunna visualisera hela vårdmodellen och dess verksamheter. Här har vi hjälp från Paul Holmström, systemdynamiker, Chalmers. Förslag klart kvartal Att kunna övervaka systemet och dess effekter är ett påbörjat område som fortsätter under Detta ska även användas för att kunna identifiera brister/problem/orsaker inom och mellan enheterna samt övriga vård- omsorgssystemet.

31 j De kvalitetsmått på individnivå som Närsjukvårdsteamet utvecklat sprids och används i samtliga närsjukvårdsteam i Skaraborg. Utöka Närsjukvårdsteamet i väster med fler kompetenser som arbetsterapeut, fysioterapeut med början februari Detta är ett led i utvecklingsarbetet med att använda CGA (comprehensive geriatric assessment). Komplettera mätområden tillsammans med indikatorerna i den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Ett årshjul för att presentare resultat på Skaraborgsnivå är framtaget. Koordinatorer har under hösten -15 tagit fram måltal. Viktigt att fortsätta det personcentrerade arbetssättet i samtliga team och att detta tillvaratar individens resurser och utgår ifrån att stärka dem.

32 Delrapport Mobil Närvård Skaraborg Projektplan delrapport

33 2 Innehållsförteckning 1.0 Projektinformation Vision Syfte Målbeskrivning Arbetsmål Implementera Mobil Närvård i Skaraborg Skapa en gemensam operativ styrning och ledning Ta fram förslag till ersättningsmodell Utveckla vårdmodellen 4.2 Effektmål 5.0 Utvecklingsområden utöver projektplan 6.0 Riskbedömning 7.0 Forskning och utvecklingsstöd 8.0 Budget

34 3 1.0 Projektinformation Projektägare: Projektbeställare: Vårdsamverkan Skaraborg PSS Politisk Samverkan Skaraborg Projektledare: Marianne Alärd Sammanhållande, Mia Gustavsson, Jeanette Andersson och Vanja Arrias Projektperiod: Vision Individen känner trygghet, nöjdhet och upplever inga gränser mellan vårdgivare. Vården är koordinerad och integrerad för att tillfredsställa individens sammansatta behov. Individen är medaktör, vilket innebär att han/hon är med i utformandet av vården (i den mån han/hon kan) och stöds i sin förmåga att utveckla sin inneboende hälsopotential. För att uppnå visionen är vi övertygande om att vi behöver etablera ett kunskapscentrum för en fortsatt transformation av nuvarande system. Kunskapsutveckling/forskning sker nära den praktiska verksamheten i samverkan mellan forskare, vårdgivare samt vårdtagare. Man ska kunna använda och agera utifrån evidens och erfarenhet. Ett kunskapscentrum kommer på sikt att främja kompetensutveckling och underlätta rekrytering. För att möjliggöra en sammanhållen vård och omsorg för individer med omfattande vård och omsorgsbehov behöver nya ersättningsformer skapas. Dessa ska stödja både vårdmodellen och individen. Vi ser att vårdmodellen i framtiden kan inkludera andra områden som psykiatri och rehabilitering 3.0 Syfte Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet. Genom att skapa ett arbetsätt som går ifrån ett traditionellt insats- och sjukhusbundet perspektiv mot en individuellt utformad och hembaserad närvård, skapar vi en personcentrerad vård som ger ökad upplevd kvalitet ur individens perspektiv. Att frångå ett diagnosorienterat arbetsätt (stuprör) till ett arbetsätt som är symtom- och situationsorienterat, främjar individer med sammansatta vård- och omsorgsbehov. Angreppssättet kan också beskrivas som en innovation och paradigmskifte från insatsfokus till individfokus.

35 4 Effektivisera resurser utifrån ett samhällsperspektiv. Genom att använda våra gemensamma resurser effektivare skapas också möjligheter till ökade kvalitetsvinster. Målsättningen för Närvård Skaraborg är att ytterligare utveckla och sprida nya såväl som beprövade vårdformer som är teambaserade, mobila och situationsanpassade, utifrån målgruppens skiftande förutsättningar och behov. Detta innebär att en ny typ av förmedlingslogik krävs som kontrasterar mot etablerade former av separata insatser från olika utförarorganisationer som exempelvis kliniker och vårdcentraler, hemsjukvård och omsorg. Med detta skapas möjligheter till betydande kvalitets- och resursvinster. Mobiliteten av vården bidrar till att förmedla vården på rätt vårdnivå. Arbetssättet minskar onödiga besök och inläggningar på sjukhus. (5) Utveckla delägarskap och gemensam syn och förståelse för vårdsamverkan/närvården och det nya arbetssättet med en gemensam målbild. En viktig grund för att lyckas med vårdmodellen handlar om att skapa en gemensam operativ ledning och styrning i vårdsamverkan.(5) Öka kvaliteten på utförd Vård- och omsorg -en ökad samordning av vården bidrar till en ökad kontinuitet och skapar också en kunskapsspridning mellan specialistvård, allmänläkaren och den kommunala hälso- och sjukvården. En ökad kontinuitet minskar risk för fel i vårdens övergångar. Kontinuitet är en förutsättning för individens upplevelse av trygghet. Bild 1 Beskriver vårdmodellen Mobil Närvård Skaraborg

36 5 4.0 Målbeskrivning Implementering och vidareutveckling av Mobil närvård i hela Skaraborg Struktur Process Resultat Politisk Samverkan Skaraborg Etablera närsjukvårdsteam Öka Individens upplevelse av trygghet och nöjdhet Vårdsamverkan Etablera hemsjukvårdsläkare Minska undvikbar slutenvård Projektledning Mobil närvård Skaraborg Vidareutveckla palliativa team Förbereda Kommunala vård- och omsorgen Etablera en gemensam operativ ledning och styrning Förslag till ersättningsmodell Utveckla vårdmodellen Minska totala behovet av vård och omsorg Bild 2. Beskriver projektet i struktur-process- resultat 4.1 Arbetsmål Implementera Mobil närvård i Skaraborg 4.1:2 Skapa en gemensam operativ styrning och ledning 4.1:3Ta fram förslag till ersättningsmodell 4.1:4 Utveckla vårdmodellen 4.1:1Implementera Mobil närvård i Skaraborg Starta upp mobila hemsjukvårdsläkare På många ställen i Skaraborg råder stor läkarbrist vilket bidrar till svårighet att avsätta personer. Mobil hemsjukvårdsläkare är individens fasta vårdkontakt och kan därför inte utgöras av stafettläkare. De flesta är dock positiva till arbetssättet och ser fördelarna med en ökad läkarmedverkan, bättre planering och den kvalitetsförbättring gentemot målgruppen som arbetssättet innebär. Införandet av Asynja Visph, nytt journalsystem, i Närhälsan upptog under våren 2015 mycket tid på Närhälsans vårdcentraler.

37 6 I samtliga tre närvårdsområden pågår ett intensivt arbete med att införa funktionen mobil hemsjukvårdsläkare. Både Närhälsan och privata aktörer ingår. Vägledande riktlinjer är framtagna se bilaga 1. Nuläge Norra området: MTG (Mariestad, Töreboda, Gullspång kommuner) - en mobil hemsjukvårdsläkare anställd på 80 % tjänst av Närhälsan för att jobba mot hela hemsjukvården i de tre kommunerna. Uppstart februari 2016 Västra området: Götene kommun - en hemsjukvårdsläkare ca 50 % planeras börja första kvartalet 2016 Lidköpings kommun - två hemsjukvårdsläkare delar på 75 % Vara kommun en hemsjukvårdsläkare på 50 % Diskussioner pågår I Essunga kommun. Närhälsans vårdcentral i Skara läggs ner. Finns intressenter för att starta på nytt. Vi avvaktar tills detta är klart. Samarbete med Bräcke Diakoni planeras. Grästorp kommun- privat VC, diskussioner pågår. Finns en läkare som är intreeerad. Södra området: Skövde kommun, Billingen vårdcentral- hemsjukvårdsläkare 20 %, start Hentorps vårdcentral - planerar för uppstart i februari 2016 Falköping-Tidaholm kommuner - annonserar om en gemensam tjänst som hemsjukvårdsläkare (Närhälsan och Bräcke Diakoni). Information och stöd till vårdcentralschefer. Representanterna i OLG, ansvarar för att diskutera frågorna i sina lednings forum. I februari 2015 hölls en dialogdag utifrån ett primärvårdsperspektiv. Inbjudna chefer och distriktsläkare diskuterade arbetsfunktion och införande. Nulägesmätning av vårdcentralens insatser i den kommunala hälso- och sjukvården Ett underlag är framtaget för kartläggning av avtalad och faktisk tid i Skaraborg. Kartläggningen kommer att genomföras enligt beslut i respektive Närområde, under Varje OLG tar beslut att genomföra mätningen. Syftet med kartläggningen är att se över att man har likvärdig fördelning över Skaraborg, samt att synliggöra eventuellt dold tid. Hitta och definiera uppföljningsparametrar inom primärvården Som stöd för uppföljning mäts: Medicinska vårdplaner Läkemedelsgenomgångar Patient upplevelser Oplanerade transporter Hembesök

38 7 Starta upp mobila närsjukvårdsteam Närsjukvårdsteam finns i varje närvårdsområde med handlingsplan för start och utvärdering. Norra teamet personal anställd från Första månaderna ägnades åt planering av verksamheten tillsammans med kommunerna och informationsträffar till personal (sjukhus, kommuner). Operativ verksamhet sedan Södra teamet - startade i december 2014 med operativ verksamhet från Teamets läkare slutade i juni och olika läkare från medicin SkaS Falköping delar på arbetet i teamet för att hålla verksamheten igång. Annonsering efter en fast läkare pågår. Västra teamet startade år 2008 ingår helt i verksamhet. Sammanlagd statistik från Närsjukvårdsteamen i väster och söder Från maj till oktober där högsta och lägsta värdet visas: patienter inskrivna per team 1-4 patienter skrivs ut i månaden per team. De flesta som skrivs ut avlider nya varselblanketter per månad Hembesök mellan i månaden per team Telefon samtal om dagen per team, där varje samtal ofta genererar åtgärder. Kurator arbetar för Södra och Västra teamen och gör 4-17 hembesök per månad. Vidareutveckla Palliativa team Den Palliativa verksamheten är för närvarande under vidareutveckling på Skaraborgs Sjukhus. Inom område söder och norr behöver samarbetsformer för en sömlös vård utarbetas inom ramen för närsjukvårdsamverkan och samfasas med de mobila närsjukvårdsteamen som startats. Kontaktpersoner mot norra och södra Närsjukvårdsområdet har utsetts. Teamen har under året haft ett ökat tempo i sin verksamhet. Teamen har under året fått in 403 antal remisser varav 48 inte har anslutits. Två från Lidköping har remitterats vidare till Närsjukvårdsteamet Antalet hembesök som teamen gör ligger mellan knappt 50 till nästan 60 per månad. Personalen har deltagit i flera utbildningsinsatser och handledning till personalgrupper i kommunerna. Vid tre tillfällen har teamet bidragit med utbildning i smärtskattning och munvård till ca 300 personer från Skaraborgs kommuner och sjukhus inom ramen för närvårdssamverkan. Utvecklingsgrupper med fokus på vård i livets slut med representanter från kommunerna, sjukhuset och palliativa teamet har startats upp i västra området. I denna grupp fokuseras arbetet på de aktiviteter som finns i Skaraborgs handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre. I norra och södra området planeras uppstart av utvecklingsgrupper med samma tema, från januari Utveckla vård- och omsorgsplaner där en tydlig planering finns för individens behov. Arbetet med framförallt medicinska vårdplaner har pågått under året. Vi har ökat antalet medicinska vårdplaner från 698 st hösten -14 till 1130 stycken hösten -15. Flera dialogmöten med personal på akutmottagningarna och ambulansen har genomförts.

39 8 En dokumentationsgrupp har startat under hösten för en revidering av medicinsk vårdplan. Man har haft tre möten hittills med ett tvärprofessionellt deltagande från kommun, sluten- och öppenvård. Utveckla beslutsstöd inför en akut bedömningssituation som ett verktyg för sjuksköterskan. Ett förslag på beslutsstöd beräknas vara framtaget i början av 2016 Bereda möjlighet för åtgärdsplatser i kommunen. Möjlighet för teamen att direktinlägga patienter på sjukhus finns framtagna rutiner. I västra området har teamen möjlighet till direktinläggning på korttidsplatser. I norra och södra närvårdsområdet handhas korttidsplatserna enligt gällande rutin via biståndsbedömdsbedömning. Fungerar problemfritt i alla områden. Skapa Lärplattform Lärplattformar är basen för reflektion och spridning av nyvunna erfarenheter och ny kunskap. Lärplattformar definieras här som permanenta mötesarenor knutna till Vårdsamverkan Skaraborg, där aktörer och andra intressenter från alla vårdgivare involverade i Närvården möts för dialog, kunskapsspridning och kunskapsutveckling. Plattformarna blir alltså en gemensam arena för lärande, reflektion och spridning, där nya idéer och aktiviteter hela tiden uppmuntras och tas tillvara. Uppmuntra innovationer skapa nya värden, nya sätt att angripa gamla problem! Permanenta nätverk: Mobila hemsjukvårdsläkare- nätverksträffar uppstartade hösten 2015 Närsjukvårdsteamen har en gemensam organisation med APT. Därutöver nätverksträffar en gång per termin. Operativa ledningsgrupperna (OLG) träffas en gång per termin. Inom varje Närvårdsområde Utvecklingsgrupp vård i livets slut Team-hemsjukvårdsläkare-sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård.. 4.1:2 Skapa en gemensam operativ ledning och styrning Starta upp närvårdsområde söder och norr Operativa ledningsgrupper finns nu i Skaraborgs tre närvårdsområden. Vid nybildande av operativ ledningsgrupp i norra och södra området har uppstartsdagar hållits. Detta för att inleda arbetet med att få en gemensam målbild och förståelse för arbetssättet. Förståelseseminarium för medarbetare har genomförts med dialogdagar för chefer inom kommunerna samt för chefer och läkare inom primärvården i Skaraborg. Struktur för operativa ledningsgrupper Gruppmedlemmar: Kommun; Socialchef/vård- och omsorgschef Skaraborgs sjukhus (SkaS); Verksamhetschef

40 9 Primärvården; Verksamhetschef från offentlig och privat aktör. Koordinatorer, tre stycken på vardera 20 % ( en från varje organisation) / OLG Projektledare; arbetar tillsammans på Skaraborgsnivå men med huvudansvar för varsitt närvårdsområde. 4.1:3 Ta fram förslag till ersättningsmodell En ny ersättningsmodell ska möjliggöra ett skifte från ett, i huvudsak, ensidigt insatsbaserat ersättningssystem inom vård och omsorg, som dessutom utgår från skilda ansvarsorganisationer och budgetar, till en ersättning som följer individen. Denna styr- och ersättningsmodell ska utgå från ett helhetsåtagande och uppmuntra till samverkande team med gemensamt synsätt inom sjukhusvård, primärvård och kommunal sjukvård och omsorg. Dessutom ska ersättningssystemet möjliggöra att proaktiva insatser i större omfattning utförs innan skada har skett. Detta innebär att ersättningssystemet behöver anpassas och stödja de tjänster som ger allra bäst resultat för målgrupperna. Ledord är kontinuitet, helhet, proaktivt arbete, teamarbete. HSS (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) har ansvar för ersättningsmodeller. Arbetet kommer att beskrivas i en särskild handlingsplan och drivas tillsammans regionen, SKL och socialdepartementet. Att få vård i hemmet innebär större avgifter för individen än om han/hon varit inneliggande sjukhus. Därför bör även avgiftssystemet ses över. Samverkan mellan vårdcentraler: Det finns inga juridiska eller principiella hinder för samverkan mellan Närhälsan och privata aktörer. Vi fortsätter med samverkansavtal av olika slag. Ett stort hinder är att separata insatser premieras i ersättningsmodellen och inte arbetssätt. Kontakter hittills: Margareta Axelsson, Utredningssekreterare vårdbehov och patentfrågor Koncernstab VG Helena Henningsson, Utredningssekreterare Skl Staffan Cavefors, Chef Koncernstab vård och omsorg VG Göran Stiernstedt, utredare regeringskansliet, Effektivare Vård Harald Grönqvist, SKL, samordnare avdelning vård och omsorg 4.1:4 Utveckla vårdmodellen Tydliggöra ingångarna och utgångarna av patientflödet i vårdmodellen, dvs. inskrivningsoch utskrivningskriterier. Här behövs en ökad samverkan mellan teamen och hemsjukvårdsläkarna. Vi måste också kunna visualisera hela vårdmodellen och dess verksamheter. Här har vi hjälp från Paul Holmström, systemdynamiker, Chalmers. Förslag klart kvartal Att kunna övervaka systemet och dess effekter är ett påbörjat område som fortsätter under Detta ska även användas för att kunna identifiera brister/problem/orsaker inom och mellan enheterna samt övriga vård- omsorgssystemet.

41 10 De kvalitetsmått på individnivå som Närsjukvårdsteamet utvecklat sprids och används i samtliga närsjukvårdsteam i Skaraborg. Utöka Närsjukvårdsteamet i väster med fler kompetenser som arbetsterapeut, fysioterapeut med början februari Detta är ett led i utvecklingsarbetet med att använda CGA (comprehensive geriatric assessment). Komplettera mätområden tillsammans med indikatorerna i den regionala handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Ett årshjul för att presentare resultat på Skaraborgsnivå är framtaget. Koordinatorer har under hösten -15 tagit fram måltal. Viktigt att fortsätta det personcentrerade arbetssättet i samtliga team och att detta tillvaratar individens resurser och utgår ifrån att stärka dem. 4.2 Effektmål 4.2:1 Öka individens upplevelse av trygghet och nöjdhet Djupintervjuer med patienter/anhöriga och personal planeras med start våren Startat upp samverkan med högskolan i Skövde. Önskemål att få studenter på avancerad nivå, medverka i utvecklingsarbetet och utgå från den gemensamt framtagna forskningsfrågor i sina examensarbeten. 4.2:2 Minska undvikbar slutenvård Denna indikator är ett mått på vårdcentralens verksamhet. Indikatorn är trög och osäker då många faktorer spelar in. Diskussioner om detta mått pågår i analysgruppen på regional nivå. Oplanerad vård på sjukhus inom 30 dagar från utskrivning är ett mått på slutenvårdens verksamhet. Vi använder tills vidare måtten samt andra sätt mäta vårdkonsumtion som att följa besök och inläggningar på de individer som är inskrivna i närsjukvårdsteam och palliativa team och de som har hemsjukvårdsläkare. 4.2:3 Minska det totala behovet av vård- och omsorg Genom att öka individens upplevelse av trygghet minimeras behovet av vårdkontakter och ger förutsättningar för en bättre livskvalitet. Ett antal patientresor har gjorts med individer inskrivna i teamen och hos mobil hemsjukvårdsläkare. Antal vårdkontakter minskar drastiskt och medför totalt mindre kostnader. I Skaraborg mäts sedan 2011 antal oplanerade transporter från kommunens hälsooch sjukvård till akuten, i Skaraborg. Sedan 2014 ingår alla kommuner. I materialet tydliggörs bland annat vilken tid på dygnet patienterna skickas in och vem som tar beslut om att skicka in. Detta material kommer att användas som en del i resultatuppföljningen.

42 Utvecklingsområden utöver projektplanen Utveckla IT-stöd Framtidens vårdinformationsmiljö genom att medverka i beskrivning av patientscenariot för målgruppen multisjuka äldre. Vi bidrar med lagledare och representant i arbetsgruppen samt referensperson. Ska pågå under jan-mars 2016 Utöka modellen med fler målgrupper, stroke, demens och psykiatri Tillsammans med Chalmers (CHI) medverka i EU-projektet DECI (Digital Environment for Cognitive Inclusion). Målgruppen är individer med mild demens. 200 personer ska inkluderas. Vi ska undersöka om mobil vårdmodell/nätverksmodell + olika IT-lösningar för dessa patienter kan: - Förbättra livskvalitet - Förhindra progress av demens eller rent av förbättra kognitiv funktion - Minska vårdskador - Minska resursåtgång Ulla Andin, läkare i närsjukvårdsteamet i väster är projektledare tillsammans med Chalmers. Representanter från gruppen Samverkan Geriatrik Demens Palliativ vård ingår i styrgruppen. Spridningsarbete och stöd i VG och övriga Sverige. Marianne Alärd är stödperson inom Västra Götaland på 50 %. Västra Skaraborg har också ett uppdrag inom regionen att medverka i spridningsarbetet som stöd. 6.0 Riskbedömning Vi använder en tvådimensionell riskanalys. Gradering av konsekvenser 1-3 Gradering av sannolikheten 1-3. Risktalet är produkten av konsekvens och sannolikhet. Risk 1: Otillräcklig förankring i samband med spridning Konsekvenser: 3. Risken finns eftersom grunderna i projektet bygger på en idé som utvecklats av en grupp individer inom en särskild organisatorisk enhet (Närvård västra Skaraborg som visserligen omsluter många men som utgör ca en tredjedel av Skaraborg. Detta skulle då innebära att övriga menar att detta fungerar inte här för här råder andra förhållanden. Sannolikhet: 3 Risktal: 9.

43 12 Åtgärd: Det finns ett stort intresse för denna nya vårdform regionalt och nationellt. Strategin är att det inte är en färdig produkt som ska implementeras utan en idé som ska utvecklas i samarbete. Beslut är taget i Vårdsamverkan Skaraborg. Under 2015 har samverkan och samarbete på olika nivåer inom organisationer i Skaraborg pågått. Det råder full enighet om vårdmodellen och gemensam ledning för verksamheten. Risk 2: Samverkan fungerar inte Konsekvenser: 3. Erfarenheter från andra projekt har visat att trots att fungerande förutsättningar finns, så förändras inte de arbetssätt som är i fokus. Detta är tydligt i samspel mellan landstingsvård, kommunal vård och omsorg och privata aktörer. Arbetskulturer kan exempelvis innebära att olika professionsgrupper inte samverkar. Sannolikhet: 2 Risktal: 6 Åtgärd: Kunskap och kommunikation som bemöter utmaningar i arbetskulturer måste hanteras med stor energi. Den vision och målbild som kommuniceras är tilltalande och kommer att vara i fokus under hela projekttiden som ett åtgärdsverktyg. Under 2015 har olika dialogdagar genomförts för att skapa en gemensam målbild och delaktighet. Lärplattformar och nätverk är en del i arbetet. Kunskap och information ges till enheterna inom organisationerna genom bl a nyhetsbrev, vårdsamverkans hemsida och medverkan av projektledare och koordinatorer i olika forum. Risk 3: Nödvändiga förändringar kan inte uppnås pga. skilda huvudmän och lagstiftning. Konsekvenser: 3 Projektsatsningar över huvudmannagränser faller ofta pga. olika styrande utgångspunkter för resursfördelning och ekonomistyrning samt svårigheter att dela patientdokumentation och registeruppgifter. Skilda lagstiftningar för huvudmännen och biståndsbedömningens arbetssätt kan skapa begränsningar. Sannolikhet: 2 Risktal:6 Åtgärd: Närvård västra Skaraborgs pilotförsök visar att ovanstående risk kan hanteras och lösas. Pilotförsöket har övergått i permanentad verksamhet sedan flera år. De begränsningar för att utveckla gemensamma och personcentrerade arbetssätt som kan komma att lyftas fram, kan bemötas med såväl FoU-resultat som praktikerfarenhet. I implementeringsarbetet är arbetet med kultur, gemensamma mål/syfte och värderingar av stor betydelse. Risk 4: Projektledarens personliga nyckelroll Konsekvenser: 2 Det finns en risk att projektet blir beroende av en projektledares särskilda inblick och relationer och att arbetet stannar upp vid exempelvis sjukdomsfall eller avhopp. Sannolikhet: 2

44 13 Risktal: 4 Åtgärd: Fyra projektledare är utsedda i Skaraborg. Projektledarna arbetar tillsammans. Koordinatorerna i Närvård Skaraborg är involverade i arbetet. Operativa ledningsgrupper finns i varje område. Arbetet utgår från Vårdsamverkan Skaraborg. Politisk Samverkan Skaraborg är beställare. Därutöver pågår kontinuerlig dialog med olika grupper i organisationernas verksamheter. På så vis involveras fler och fler i arbetet. Risk 5 : Risk på grund av bristande läkarförsörjning i primärvården. Otillräcklig bemanning på läkarsidan på ett flertal vårdcentraler i Skaraborg kan göra det svårt att friställa den funktion från tidboken, som den mobile hemsjukvårds läkares funktion innebär. Konsekvens: 3 Risk att inte kunna genomföra projektet om det inte finns tillgång till läkare. Sannolikhet: 1Då det inte handlar om att öka antalet patienter utan om ett sätt att bättre ta hand om de patienter man redan har ansvar för i Primärvården, tror vi att risken är låg för genomförandet av projektet. Men att det de facto föreligger en brist på läkare generellt i primärvården, gör att det finns en medelhög risk att det försvårar införandet av projektet. Risktal 3 Åtgärd: Är hemsjukvårdsläkaren ifråga uppbunden av tidboken försvinner mobiliteten, vilken är den stora framgångsfaktorn. Vi tror att införandet av funktionen mobil hemsjukvårds läkare kan vara en positiv rekryteringsfaktor där man flyttar fokus från administrativa uppgifter till ett individcentrerat arbetssätt. Den bristande läkarbemanningen på vårdcentralerna är ett problem. 7.0 Forskning och utvecklingsstöd Chalmers, Svante Lifvergren utvecklingschef vid SkaS och forskare CHI, Chalmers (intern) samt Andreas Hellström, universitetslektor, CHI Chalmers (extern). Stöd till projektledningsgrupp, projektledare Svante träffar projektledarna regelbundet. Andreas vid behov. Medverka i implementeringsarbetet Svante medverkar i flera grupper och aktiviteter som Samverkansgruppen, uppstartsmöten och lärandenätverk. Andreas vid behov. Stöd i fortsatt utveckling och förädling av vårdmodellerna Forskningsinsatserna kommer att vara inspirerade av ett aktionsforskningsperspektiv. Aktionsforskning kännetecknas av en nära samverkan mellan praktiker och forskare i forskningssamarbetet för det gemensamma utvecklandet av actionable knowledge, dvs. kunskap av relevans och värde för att ta itu med problem och utvecklingsmöjligheter i den lokala praktiken. Det innebär i sin tur att kunskapsutveckling sker i samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma samt patienter. I syfte att skapa ett långsiktigt system för

45 14 utveckling, kunskapsspridning och ömsesidigt lärande. Det övergripande syftet är att accelerera utvecklingen av närvårdens värdeskapande förmåga för individer och närstående.så långt som möjligt ska också patienter och närstående involveras i utvecklingsarbetet. En treårig forskningsplan är framtagen. Medverka i lärandenätverken. Svante och Andreas ingår i den regionala utvecklingsgruppen med Karin Fröjd som sammankallande. Här ingår även Marianne Alärd. Paul Holmström, systemdynamiker på Chalmers, hjälper till med visualisering av hela vårdmodellen och dess verksamheter. Förslag klart under kvartal Två brukarrepresentanter deltar i Samverkansgruppens möten och träffar projektledarna vid behov. Projektledarna har medverkat på träffar som pensionärsorganisationerna anordnat. Sådan dialog/informationsmöten finns även inplanerade under våren Högskolan Skövde samarbete påbörjats under året. Ett av målen är att knyta prioriterade områden i forskningsplanen till magisterprogrammen. FoU-u. Skaraborg. Arbetsgrupp under revidering och inga möten genomförts under Medicinsk forskning. Ulla Andin, med.dr. geriatrik.ev. doktorand. Ej påbörjat IT-stöd, e-hälsa, informationssystem. Vi ser ett behov av utvecklingsarbete i Vårdsamverkan Kopplat till framtidens vårdinformationsmiljö Ta fram mobilt IT-stöd Hjälpmedel, sensorer osv Arbetet med Framtidens vårdinformations miljö 3R FVM (Västra Götaland i samverkan med region Skåne och Stockholm) pågår i regionen. Viktigt att ha ett nära samarbete. Utveckla IT-stöd Framtidens vårdinformationsmiljö genom att medverka i beskrivning av patientscenariot för målgruppen multisjuka äldre. Vi bidrar med lagledare och representant i arbetsgruppen samt referensperson. Ska pågå under janmars 2016 Dag Noren, Implement consulting group, har fått uppdrag att inom Västra Götaland, medverka i utvärderingen av arbetet med mobila team, hemsjukvårdsläkare och en operativ gemensam ledning enligt Skaraborgsmodellen. Förstå och beskriva ömsesidiga vinster i samverkansmodeller; Vad händer på sikt om vi inte tar tag i de samordningsmöjligheter som finns ex utifrån demografisk utveckling och tillgång på resurser; ekonomi ur ett samhällsperspektiv. Arbetet påbörjas i februari Innovation och förnyelseförmåga inom hälso- och sjukvård Centre for Healthcare Improvement (CHI) i samverkan med chalmerskollegorna på Center for Business Innovation (CBI) och en forskargrupp för medarbetarskap och organisatorisk resiliens vid Högskolan i Skövde leder ett av fem forskarstödda lärandenätverk i Sverige som VINNOVA finansierar.

46 15 Syftet är att stimulera och utveckla kunnandet kring det komplexa arbetet med innovation och förnyelse inom sjukvården. Satsningen är en del av VINNOVA:s regeringsuppdrag som handlar om att öka förmågan att bedriva innovationsarbete i svensk offentlig verksamhet. Detta under fem lärandeträffar (lunch-lunch) med start i november och avslut i augusti 2016 Jeanette Andersson och Marianne Alärd representerar Närvård Skaraborg. 8.0 Budget 2015 Beräkning Utfall Projektledare X 3 heltider kr Vanja 100 % Mia + Marianne 100 % Jeanette 50% kr Administration ( resor) kr 0 kr Uppstart specialistteam Administratör Kommunikatör Närsjukvårdsteam södra helår 3,2 mnkr Norra från 1/9-15 1, 1 mnkr 20 % kr kr = kr Lägre kostnader än beräknat pga senare start i norr och läkarbrist i söder kr Konferens/ Planeringsdagar kr kr Totalkostnad kr kr

47 Publiceringsdatum: Diarienr: SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Psykiatri SkaS 1(4) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Jane Johansson M5 Dialoggrupp VÖK 1 Utveckla psykiatrin i Skaraborg Mål: Utveckla vuxenpsykiatrin i Skaraborg Indikator/aktivitet Utveckla arbetet med mobila team Redogöra för handlingsplaner och utvecklingsplaner enligt den regionala utvecklingsplanen för psykiatri Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig: Jane Johansson Regional utvecklingsplan Nedanstående text är hämtad ur den regionala utvecklingsplanen för psykiatrin de strategiska utvecklingsområdena är beskrivna. Kortfattat redogörs nedan vilka utvecklingsområden Skaraborgs sjukhus arbetat med under 2015 och fortsätter Sammanfattning ur RUP För att tillgodose befolkningens behov avseende insatser från specialistpsykiatrin behöver område kontinuerligt utvecklas för att ge fullgod kvalitet och kvantitet. Följande åtgärder krävs: - Utveckla omhändertagandet efter olika diagnosgruppers behov - Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna - där nationella riktlinjer och regionala vårdprogram/rmr är vägledande i arbetet - Förändra heldygnsvården för en bättre evidens, kompetens, bemötande, större inflytande för patienter och närstående samt vårdmiljö. Nutida psykiatri förutsätter också rätt kompetens bland personalen. Därför behövs det, utöver en generellt högre kompetensnivå med till exempel specialistsjuksköterskor bland annat fler arbetsterapeuter och psykologer inom heldygnsvården - Främja den kroppsliga hälsan inom specialistpsykiatri, för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa. Av vikt att bedöma patientens totala sjukdomsbild och vårdbehov - Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer - Kraftfull och långsiktig satsning på kompetensförsörjning av flera personalgrupper inom psykiatrin. Skaraborgs sjukhus, vuxenpsykiatri redogörelse för utvecklingsarbete i linje med RUP Utveckla omhändertagandet och säkra kunskapsinhämtning ska säkerställas genom det omtag som gjorts med arbetet i vårdprocesserna. Vi kommer att arbeta utifrån en struktur som säkerställer att kunskapsinhämtning och att implementering kan genomföras på ett strukturerat vis. Dokument för hur vårdprocesserna ska bemannas bifogas. Heldygnsvården är omorganiserad så att den bättre överensstämmer med patienternas inläggningsdiagnos. Detta medför högre vårdkvalitet och ett bättre omhändertagande. Patientforum är infört sedan i oktober vilket är en metod för att inhämta patienternas upplevelse Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

48 j av bemötande, omhändertagande och delaktighet. Dessa samtal hålls på vårdavdelningarna en gång i veckan och är ett led i enheternas arbete med ständiga förbättringar. Vuxenpsykiatrin använder sig av de utbildningsplatser som är fördelade till sjukhuset för specialistutbildning av allmänsjuksköterskor. Dock återfinns ett stort problem med att rekrytera och behålla sjuksköterskor i tillräcklig omfattning. På sikt behöver vi även tillföra andra kompetenser i högre utsträckning än vad som idag återfinns. I 2016 års verksamhetsplan är ett av delmålen att alla patienter ska erhålla hälsosamtal, detta som ett led i att uppmärksamma den somatiska hälsan hos patienterna. Alla ÖPM ska även införa gruppbehandling i området livsbalans. Detta återfinns i dag på en av VUPs mottagningar men ska implementeras i hela verksamheten under Det finns organiserad samverkan med brukarorganisationer inom VUP på Skaraborgs sjukhus denna kan dock utvecklas. Som ett led i att använda brukarnas erfarenheter har Skaraborgs sjukhus anmält sitt intresse för att ingå i projektet med Peers support, finansieras till viss del via PRIO pengar och som en del i RUP. Alla mottagningar har under 2015 fått utökade resurser för att arbeta med utökade behandlingsmöjligheter gentemot patienter som har självskadeproblematik. DBT behandling finns att tillgå på tre av de fyra mottagningarna. Vi har gjort kraftfulla ansträngningar för att rekrytera psykologer till ett neuropsykiatriskt utredningsteam, dock utan att hitta tillräcklig kompetens. Vi ser nu över de olika mottagningarnas produktion och kapacitetsplaner för att bättre möta upp behovet av dessa utredningar. Vi försöker också skapa en bättre överblick av behovet för NP utredning och ett team som kan fördela utredningsuppdragen utifrån ett större helhetsperspektiv. Vi har konsulterat ortopedmottagningen som har kommit långt i detta arbete inom deras ansvarsområde. I verksamhetsplanen för 2015 likväl som 2016 är registrering i psykiatrins kvalitetsregister ett målområde som mäts varje månad. Det absolut största arbete som VUP haft fokus på under 2015 är läkarrekryteringen, utan läkargruppens engagemang och personliga kontinuitet kommer vi ingenstans med den medicinska kvalitet som beskrivs i RUP. Vi har idag alla specialistläkartjänster besatta och alla ST tjänster är också rekryterade. Från och med september 2016 ska de utlandsrekryterade läkarna ha fått en gedigen introduktion på kliniken och vara ute på sina arbetsplatser. Vi använder oss också av regionens PLUS program för utlandsrekryterade läkare som ett led i den fortsatta introduktionen i det svenska välfärdssystemet. Utveckling av vårdprocessen för vuxenpsykiatri Som ett viktigt led i att utveckla de olika vårdprocesserna har en struktur tagits fram, nedan beskrivs roller och ansvar för utveckling av huvudprocess, diagnosprocess och stödprocesserna inom vuxenpsykiatrin. Processägarens roll och uppdrag är att: tillsammans med uppdragsgivaren se till att det finns tillräckliga resurser för processen att säkerställa följsamhet till beslutade förändringar genom att tillsammans med processledaren följa upp utvecklingsplan för processen minst fyra gånger per år eller oftare om behov föreligger omvärldsbevaka och informera ledningsgruppen om medicinska riktlinjer och förändringar utifrån sektorsrådets rekommendationer att beslut fattas i styrgrupp genom dialog är ytterst ansvarig för processens mål, resultat, uppföljning och utveckling.

49 j att kritiska resultat följs i styrkort Styrgrupp för processen Ledningsgruppen: Verksamhetschef och enhetschefer En kontinuerlig dialog ska ske mellan uppdragsgivaren, processägare, styrgrupp, processledare och processgrupp avseende förbättringsförslag och mätningar. Styrgruppen ska tillsammans med processägaren: uppdatera sig om nuläget i processen vid förändringar av processen ska implementering ske i linjeorganisationen fatta avgörande beslut i processen. uppdatera utvecklingsplanen i samverkan med processledaren säkerställa att processgruppen har optimala förutsättningar för sitt arbete såsom sammansättning av arbetsgrupp, hjälpfunktioner och tid. formulera mål för resultat och utveckling i processen lösa konflikter som kan uppstå mellan process och linjeorganisation Leder och driver processen Processledare: Enhetschef Processledaren är operativ samordnare av processen på processägarens uppdrag. Processledarens uppdrag är att: sammankalla processgruppen rapportera fortlöpande till processägare och styrgrupp initiera och leder förbättringsarbetet utifrån tydliga mål samordnar resultatuppföljningen i processen utvärdera processens lämplighet och tillämpning samt säkerställa följsamhet till beslutade förändringar genom att tillsammans med processägaren följa upp utvecklingsplan minst fyra gånger per år eller oftare om behov föreligger ansvara för att processerna uppdateras utifrån nationella och regionala riktlinjer dokumentation av processen är tillgänglig för alla Arbetar med processen Processgrupp: Processgruppsmedlemmar skall aktivt bidra till att skapa en helhetsbild av processen och kräver därför representanter från både heldygnsvård och öppenvård. Förslag på sammansättning av arbetsgrupp: 2 sjuksköterskor 1 läkare 1 psykolog Verksamhetens övriga professioner medverkar vid behov. Medlemmarnas uppdrag är att: revidera och uppdatera processen utifrån nationella och regionala riktlinjer utför tilldelade arbetsuppgifter

50 j dokumenterar sina resultat förankrar processarbetet inom verksamheten deltar i förbättringsarbetet utifrån tydliga mål utbildar och stödjer användarna av processen Metodstöd för processen: Metodstöd: Verksamhetsutvecklare Metodstödets uppdrag är att: förser processen med det stöd och den kompetens som behövs för den ständiga utvecklingen av processen ger stöd till utförarna i det ständiga förbättringsarbetet ger stöd till/ ev. leder större förbättringsprojekt i processen på uppdrag av processägare/ledare bistår processägare/ledare i framtagning av utvecklingsplan

51 Publiceringsdatum: Diarienr: SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomsmedicin SkaS 1(3) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Maria Söderberg K3 Lisbeth Åkerstedt M6 Dialoggrupp VÖK 1 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och Barn och ungdomsmedicin (BUM) vid Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Uppdrag i Vårdöverenskommelse 2015 Mål: Utveckla samverkan när det gäller barn och unga Indikator/aktivitet SkaS ska tillsammans med Habilitering och Hälsa utveckla och ta fram handlingsplan för samverkan för barn och unga. Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig:. Lisbeth Åkerstedt och Maria Söderberg Barn- och ungdomspsykiatrins allmänpsykiatriska mottagningar finns på Skaraborgs sjukhus Skövde, Falköping, Lidköping och Mariestad. På SkaS Skövde finns verksamhetsområdets slutenvårdsavdelning med 4 vårdplatser, akutteam för alla akuta ärenden under dygnets alla timmar samt s.k. mellanvård. En vårdform som behandlar patienterna i hemmet och därmed förhindrar inläggning på sjukhus och underlättar utskrivning från sjukhus. I verksamhetsområdet finns också tre specialistenheter med hela Skaraborgs som upptagningsområde. Det är St:a Helenamottagningen för ätstörningssjukdomar (Hertig Johansgatan i Skövde) BUP 0-6 år för de små barnen (Vasagatan Skövde) samt barnneuropsykiatrisk enhet (SkaS Skövde) för utredning av neuropsykiatriska frågeställningar såsom AST (autismspektrumtillstånd). ADHD utreds och behandlas på alla allmänpsykiatriska mottagningar. Avseende neuropsykiatri samverkar barn- och ungdomspsykiatrin med barn-och ungdomsmedicin samt barnhabiliteringen. Inom barn- och ungdomsmedicin finns mottagningar på Skaraborgssjukhus Skövde, Lidköping och vid Barn och ungdomscentrum i Mariestad. I Mariestad finns också den Utvecklingsneurologiska enheten, två dagar i veckan finns en uppföljningsmottagning i Lidköping för neuropediatriska/psykiatriska diagnoser fra ADHD. Under hösten 2014 beslutades om en ny Regional medicinsk riktlinje avseende barn och ungdomar med ADHD och autism. Riktlinjen träder successivt i kraft under 2015 och innebär bland annat att BUM och BUP nu ansvarar för uppföljning och behandling av gruppen autism utan utvecklingsförsening Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

52 j Denna patientgrupp kräver nu och då läkemedelsbehandling för att kunna hantera vardagen och skolgången. Nytt för verksamheterna BUM och BUP blir nu ansvaret för behandling och uppföljning, läkemedelsuppföljning kommer att kräva resurs från både läkare (barnpsykiater, barnneurolog) men inte minst sjuksköterska. Övrig behandling innebär att resurser som arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast krävs, resurser som idag inte finns inom SkaS Ingen omfördelning av resurser har skett från Habilitering till SkaS. En tvärprofessionell arbetsgrupp från BUP och BUM arbetar nu fram rutiner och arbetsformer med syfte att teamen startar upp efter sommaren på BUC Mariestad likt det neuropsykiatriska team som sedan flera år finns inom BUP på SkaS Skövde. Under våren har rekrytering skett till nya teamet i Mariestad vilket innebär att teamet successiv från maj till september kommer att kompletteras med psykolog, specialpedagog, sjuksköterska socionom och medicinsk sekreterare. Fortsatt saknas barnpsykiatrisk kompetens i Mariestad och barnneurolog i teamet i på BUP i Skövde. BUP har förstärkt med Barnpsykiater 0.80% och kurator för att möta patientgruppen från Habiliteringen enl. nya regionala medicinska riktlinjer (RMR) samt det ökade tillflödet av patienter som kräver utredning. Denna förstärkning är ej finansierad i budget Dialog har förts med Habiliteringen kring deras roll i den planerade gemensamma processen som utarbetats och som under 2015 innebär att de planerade teamen börjar sitt nya arbetssätt. Flera av de kompetenser som krävs för en patient process med fokus på teamsamverkan och sammanhållen vård finns ej inom BUM eller BUP, det var dessa kompetenser Habiliteringen skulle bidra med enligt tidigare handlingsplan. Efter diskussion kommer nu Habiliteringen under 2015 medverka med 1,0 arbetsterapeut, oklar dock vad som händer Logopedresurs blir än viktigare då gruppen barn med autism kommer att öka i teamen och ansvaret för behandling/uppföljning också kommer att överföras till teamen på SkaS, logopeder organiseras på SkaS i verksamhetsområde K 5 och där ser man svårigheter att kunna avsätta logopedresurs i den omfattning som krävs, i dagsläget är 0,75 logoped utlovad men behovet är det dubbla. Sammanfattning: Tvärprofessionell arbetsgrupp från BUM och BUP arbetar fram rutiner, PM, kommunikationsplan och arbetsformer, regelbunden avrapportering till styrgruppen för neuropsykiatriska processen (verksamhetschefer BUP och BUM ) Teamet på BUC i Mariestad startar det nya arbetssättet i september. Rekrytering klar till teamet i Mariestad men finansiering saknas fortfarande för detta team samt till förstärkning av teamet som redan finns på BUP Skövde. Saknas fortsatt barnpsykiater till Mariestad och barnneurolog till Skövde. Tveksamheter till hur Habiliteringens del i de båda teamen kommer att se ut under 2015 och fortsättningsvis Logopedresurser otillräckliga

53 j Arbetsterapeutkompetens försörjs från HAB tom 31 dec Från 1 jan 2016 saknas beslut ang. habiliteringens insatser. Ny patientgrupp överförd från Habiliteringen men ingen ekonomisk omfördelning har skett eller annan form av resursförstärkning till BUP och BUM Habiliteringen kan inte med exakthet ange hur stor resurs som använts till just de barn som är aktuella för att gå över till BUP/BUM:s ansvar. Habiliteringen anser också att ytterligare diskussion om de barn som enbart får läkemedelsförskrivning som åtgärd från Habiliteringen behövs. Idag belastar det mycket de specialister (barnneurologer, barnpsykiater) som det råder stor brist på. Denna brist finns ju även inom BUP och BUM och att överföra ansvaret dit flyttar bara problemen från en verksamhet till en annan. Om en överföring skall ske måste resurserna för läkemedel och uppföljning av läkemedelsbehandlingen av sjuksköterska medfölja samt att det finns barnpsykiater/barnneurolog som kan förskriva läkemedel.

54 Publiceringsdatum: Diarienr: xx SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Smärtverksamhet SkaS 1(3) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Annette Trenge Jarlshammar M1 Dialoggrupp VÖK 1 Smärtrehabilitering vid Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Uppdrag i Vårdöverenskommelse 2015 Mål: Utveckla smärtrehabilitering för patienter med icke malign smärta Indikator/aktivitet Uppföljning: Ansvarig: Utveckla vårdkedjan tillsammans med primärvården för patienter med icke malign smärta Muntligt på dialogmöte och på HSN hösten 2015 gemensamt med PV och skriftligt i samband med årsredovisning Mary-Ann Liivrand, Tommy Johansson Rapport: Arbete med rehabgarantin under första halvåret 2015 MMR2 MMR2-verksamheten avslutades vid SkaS första kvartalet remisser inkom under början av året och 256 besök har registrerats under av 8 patienter som påbörjade behandling i grupp avslutade = till Vega är redovisat 6 genomförda och avslutade MMR2 - behandlingar. Samtliga patienter fick stöd av rehabkoordinator och plan för återgång i arbete ingick som naturlig del i behandlingskonceptet. Processarbete inriktades under denna period på att avsluta MMR2-verksamhet och på bästa sätt ta hand om, överrapportera de patienter som remitterats, påbörjats samt de patienter där uppföljning var planerad. Överrapportering av process/behandlingskoncept har skett till den arbetsgrupp som planerar kommande specialiserad multimodal smärtbehandlingsverksamhet vid SkaS. KBT 6 KBT-behandlingar är registrerade första kvartalet från psykiatri till Vega. Sättet att KVÅ-registrera är ännu inte kvalitetssäkrat varvid denna siffra inte bedöms stämma med verkligt utfall. Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

55 j Smärtenhetens verksamhet På smärtenheten tas i första hand emot patienter med smärtor relaterade till cancersjukdomar men även andra typer av långvariga smärttillstånd med klarlagd bakomliggande sjuklig process, exempelvis nervsmärtor. Smärtenheten träffar patienterna på smärtmottagningen, och besök för inneliggande patienter på vårdavdelningarna och i speciella fall även hembesök. En stor del av arbetet utförs genom uppföljande kontakter, främst via telefon Under ch 2015 har andelen patienter med benign smärta ökat och vid en jämförelse mellan jan-juni 2014 och 2015 gjordes första halvåret 2014 ca 135 läkarbesök (nybesök, återbesök och avdelningsbesök) motsvarande period 2015 var det ca 175 läkarbesök (nybesök, återbesök och avdelningsbesök). Utöver läkarbesöken ökade också antalet telefonkontakter till patientgruppen med benign smärta från 346 telefonkontakter jan- juni 2014 och för motsvarande period 2015 till 822 telefonkontakter. Smärtverksamheten ordnat införande Inom Skaraborgs sjukhus tillsatte sjukhusdirektören i början av 2015 en arbetsgrupp för att kartlägga möjligheterna till en samlad rehabilitering och smärtverksamhet på SkaS. Arbetsgrupp med representanter från smärtverksamheten och enheten för arbetsterapi och sjukgymnastik fick i uppdrag att se över möjligheter att utveckla den benigna smärtbehandlingen utifrån erfarenheterna med MMR 2-verksamheten. Under början av 2015 övertog primärvården ansvaret för MMR 2 - verksamheten. All specialiserad smärtverksamhet inom Skaraborgs sjukhus bedrivs på Sjukhuset i Skövde och koncentrerades utifrån den smärtmottagning som redan fanns inom område kirurgi Utifrån dialog i arbetsgruppen och en processkartläggning föreslog arbetsgruppen att skapa ett gemensamt arbetssätt för patienter med benign smärta inom sjukhusets smärtverksamhet genom multidisciplinära team. Utifrån nuvarande patientbehov har arbetsgruppen också gjort en bedömning av behovet av de olika personalkategorierna inom smärtverksamheten enligt tabell nedan. Utöver föreslagna yrkesgrupper krävs det också KBT-kompetens både steg 1 och steg 2. i smärtteamet Personalkategori Nuvarande bemanning Kompletterande bemanning Kommentar Fysioterapeut Arbetsterapeut Psykolog 1,0 Med smärtkunskap/ KBT 1,0 Med smärtkunskap/ KBT 1,0 Med KBT-kunskap

56 j Kurator 0,5+0,5 Från hemmakliniken Läkare 1,6 1,0 Anestesi/Algol läkare Sjuksköterska 3,0 Med sekreterare 1,0 1,0 Summa 7,6 5,0 Gruppbehandlingar beräknas utvidgas till ca 8-12 grupper med 8 representanter i vardera gruppen vid fullt utbyggd verksamhet. Under 2015 och 2016 kan den utökade verksamheten finansieras med extra medel från hälso- och sjukvårdsutskottet. Den fortsatta finansieringen inför verksamhetsåret 2017 får antingen finansieras via överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden med destinerade medel för smärtverksamheten, alternativt med omfördelning av medel inom framtida budget för år Uppföljning Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden Under våren avvecklades verksamheten inom SkaS för MMR2 och denna flyttades som helhet till primärvården. Inom SkaS är nu i huvudsak patienter med icke malign smärta inom områdena för ortopedi, psykiatri och neurologi/neurorehab som ingår i smärtenhetens uppdrag. Uppdraget finns finansiering inom delarna Vårdöverenskommelse Smärtmottagning malign och benign smärta Pågående uppdrag samlad rehab och smärtverksamhet Rehabgarantin Avslutande verksamhet för MM2 KBT-utbildning Ordnat införande långvarig smärta Skapa gemensamt arbetssätt för patienter med benign smärta inom sjukhusets smärtverksamhet genom multidisciplinära team.

57 Publiceringsdatum: Diarienr: SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Käkkirurgi SkaS 1(3) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Martin Takac/Vivianne Kempe Dialoggrupp VÖK 1 Käkkirurgi vid Skaraborgs Sjukhus (SkaS) Uppdrag i Vårdöverenskommelse 2015 Mål: Uppföljning käkkirurgi Indikator/aktivitet Uppföljning av käkkirurgi enligt plan. Se bilaga 3 Uppföljning: Skriftlig rapport till dialogmöte Ansvarig:. Martin Takac Rapport: Käkkirurgen har sedan februari en fullgod bemanning med 4 käkkirurger och assisterande operationstandsköterskor samt sjuksköterska. Käkkirurgen har en ökad remissingång med ca 75% sedan hösten 2014 och då främst för visdomstandskirurgi. Orsaken är troligtvis att det saknas tandläkare med kirurgivana i Folktandvården och många är nyutbildade. En av åtgärderna är att kvalitetssäkra remissbedömningen för att se om remisserna går till rätt instans. Föreläsningar av käkkirurg arrangeras för tandläkare i Folktandvården om indikationer för visdomstandskirurgi. Under 2016 kommer tandläkare från Folktandvården att få kompetensutveckling i visdomstandskirurgi. Ett ökat antal operationer med tandimplantat har kunnat utföras pga fullgod bemanning av käkkirurger. Intäkter via Tandvårdstaxa har ökat. Käk och ansiktsrehabiliteringen har en ansiktsprotetiker och en nyanställd tandtekniker som börjar en 4-årig ansiktsprotetisk utbildning under Käk och ansiktsrehabiliteringen har ökat produktionen av antal ögonproteser med 75% sedan nyanställningen i dec För ögonprotesbärare har väntetiden för kontrollbesök förkortats. Statistik enligt uppföljningsplan i bilaga: Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

58 j Statistik käkkirurgen Skaraborgs Sjukhus 2015 kvartal 1 och 2 Statistik via Cognos, Elvis Antal patienter som vid ny/återbesök betalt enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsystem Kön Män Kvinnor Män Kvinnor Kvartal HSN HSN Antal patienter som vid ny/återbesök betalt enligt tandvårdstaxa Inkl Tandvård som led i sjukdomsbehandling och Nödvändig tandvård=fåtal patienter Kön Män Kvinnor Män Kvinnor Kvartal HSN HSN Antal ny/återbesök för barn och ungdomar 0-19 år Kön Män Kvinnor Män Kvinnor Kvartal HSN HSN

59 j Statistik Käkkirurgen Skaraborgs sjukhus 2015 Data via Cognos från Elvis Antal remisser 2015 Kvinnor Män HSN HSN Övriga VG Utom VG Totalt VGPV Sjukhus Övrig sjukvård Folktandvård Privattandvård Spec.tandvård Annan inrättning Totalt Antal behandlade barn och ungdomar 0-19 år under 2015 Data via Cognos ur Elvis antal 1:a besök + efterföljande besök Kvinnor Kvinnor Män Män Totala besök 1:a besök Återbesök 1:a besök Återbesök HSN HSN Antal behandlade patienter till hälso- och sjukvårdens avgiftsystem Data via Cognos ur Elvis antal 1:a besök + efterföljande besök Kvinnor Kvinnor Män Män Totala besök 1:a besök Återbesök 1:a besök Återbesök HSN HSN

60 Publiceringsdatum: Diarienr: SkaS Ämne: Dokumentnamn: Gäller vid: Sida: Uppföljning VÖK 2015 Sjukskrivningsprocess SkaS 1(3) Handläggare: Godkänt av: Revideringsdatum: Version: Marga Brisman Irene Johansson Dialoggrupp VÖK 1 Sjukskrivningsprocess Skaraborgs Sjukhus Mål: Samverkan i frågor som rör sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen Indikator/aktivitet Att arbeta och utveckla sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringsprocessen enligt plan. Att arbeta med att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Att implementera sjukskrivningsprocessen i ledningssystemet. Att bistå med kompletta medicinska underlag enligt det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Att utveckla det gemensamma arbetet med Försäkringsmedicinskt forum. Uppföljning: Skriftliga redovisningar enligt handlingsplaner för rehabiliterings-garantin och för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings-process. Efter årets slut Ansvarig: Marga Brisman, Irene Johansson Uppdraget i vårdöverenskommelsen 2015 Målet för uppdraget kring sjukskrivningsprocessen är att främja hälsa och arbetsåtergång för yrkesför patient. Som resurser ser vi alla permanenta resurser vid SkaS fyra sjukhusorter som har någon roll kopplat till sjukskrivningsarbete. Vi har många professioner och vi arbetar i alla pågående processer där sjukskrivning eller risk för sjukskrivning finns. Stimulansbidraget har ökat SkaS möjligheter att fokusera för god kvalitet och effektivitet i sjukskrivningsaktiviteter att verka för att sjukskrivning blir en naturlig del av vård och behandling. Processledare och rehabiliteringskoordinatorer knyter an till SkaS pågående processutvecklingsarbete och stödet för tidig samverkan med försäkringskassan (FK) samt kompetensutveckling i försäkringsmedicin (FM) gör fortlöpande skillnad. Arbetet i försäkringsmedicinskt (FMF) är ett medel i utvecklingsarbetet Postadress: Skaraborgs Sjukhus Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: Webbplats: E-post: diariet.skas@vgregion.se

61 j Arbetet med sjukskrivning förändras över tid. Numera uttrycks det som en samhällsutmaning- 37 miljarder nu prognosen 51 miljarder Under senare år har efterfrågan ökat på tydligare medicinska utlåtanden, bedömning, behandling och rehabiliteringsplanering för rättssäker sjukersättning och för att öka individens möjligheter att kvarstanna/återgå i arbete. SkaS har i dags dato (jan 2016) sjukfall totalt. ( totalt i Sverige) Nationellt måltal för det så kallade sjukpenningtalet (antalet nettodagar från sjuk- och rehabiliteringspenning dividerat med antalet inskrivna försäkrade) är 9 dgr (Riket hösten ,9, VG 11,0 och Skaraborg 10,1-14,3). Många faktorer påverkar detta tal. Ohälsan och hur olika samhällsaktörer arbetar med frågan är några av dessa faktorer där Skas kan bidra för ökad kvalitet. SkaS står för ca 35% av sjukskrivningar för de försäkrade i Skaraborg. Sjukskrivningsintensiva kliniker är Ortopedi, kirurgi och psykiatri. Cancerpatienter är en stor grupp där insatser behövs och där länssjukvården nästan uteslutande är sjukskrivande enhet SkaS möter individ med ohälsa i ett tidigt skede och behöver därför initiera åtgärder. Viktigt är att patienten görs delaktig, att medicinska utlåtande/planer är av god kvalitet och att samverkan med erforderliga aktörer kommer tillstånd i rätt tid. Övergripande nationella politiska mål är: Att ge trygghet som den försäkrade har rätt att förvänta sig Att den försäkrade utan onödigt dröjsmål ska kunna kvarstanna/återgå i arbete få stöd för rehabilitering och omställning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Detta mål ska nås av flera parter tillsammans och med god hushållning av gemensamma resurser. Vårdens bidrag är medicinsk bedömning/behandling/rehabilitering i samarbete med patient och inblandade aktörer. Angeläget att patienten görs delaktig för en aktiv sjukskrivning och plan för att kvarstanna/återgå i arbete. För att möta behov och uppfylla uppdrag behöver rätt insats ges i rätt tid av rätt aktör och god kommunikation måste säkras mellan aktörer. Vad gör vi då? Att implementera sjukskrivning som en självklar del av vård och behandling innebär nya arbetssätt. Det system (pussel) som formats över lång tid behöver förändras. Det handlar om att få upp ett genuint intresse, förståelse för frågan, skapa förutsättningar och struktur, analysera nuläge, belysa börläge och forma handlingsplan och ständigt följa upp, förbättra. Tydligt är att vården måste öka samverkan kring sjukskrivning internt samt utveckla samverkan med externa aktörer. De flesta pusselbitarna behöver förändras i förhållande till varandra. Det handlar om hälsofrämjande och förebyggande insatser men också behandlande och rehabiliterande insatser för ökad hälsa för personer i yrkesför ålder. Vi analyserar och lyfter in kunskap i organisationen dvs ger förutsättningar för att arbete kommer tillstånd. Att förstå vad som ligger i uppdraget, förstå och beskriva nuläge samt börläge. (SIPOC, Flödesbeskrivningar). Att implementera i befintligt ledningssystem, sätta delmål och upprätta årsvisa handlingsplaner. Med stöd av stimulansmedel ökar vi möjligheter att tillföra kunskap till organisationen och öka förståelse. Vi informerar patienter, utbildar och stöttar vårdens aktörer Vi implementerar nya arbetsuppgifter/arbetssätt, rutiner och följer upp - arbets- uppgiftsfördelar, slipar på vem som gör vad och hur. Arbetet med sjukskrivningsfrågor är att Se HELA människan. Kroppsfunktion, Funktion i aktivitet, Delaktighet i samhällslivet. Hälsofrämjande, förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser.

62 j I vårt analys- och uppföljningsarbete har vi under 2015 haft god nytta av Inera Statistiktjänst samt återkoppling från patienter vårdaktörer och externa samverkansaktörer. Våra erfarenheter är att kunskap, samordning och processarbete i samverkan ger resultat. SkaS processarbete kring sjukskrivning gör skillnad och pusslet och dess ingående pusselbitar förändras ständigt. SkaS fortsätter sitt arbete för att möta yrkesför medborgares behov av medicinskt stöd/behandling och rehabilitering med målet en ökad hälsa och självständighet för individen. Bilaga: Verksamhetsberättelse sjukskrivningsprocess

63 VAD KARAKTÄRISERAR NJURMEDICIN?

64 Bakgrund(SNR) Incidensen av aktiv uremivård sjunker i Sverige sedan 2000 Medelåldern i dialys ökar Antalet transplanterade ökar.

65

66 Ledningsstruktur(processer) Sluten vård Öppen vård Dialys processledare processledare processledare processansvariga processansvariga processansvariga

67 Principer- processurval Kliniskt relevant Förbättringspotential Jämförbart Långsiktlighet Engagera flera personalkategorier Resursbesparande Potential att lyfta fram medarbetare Hanterbart antal Publikationspotential!

68

69 KR NJURSVIKT INFLAMMATION VÄRNA BUKHINNE- TRANS- PLANTATION ACCESS NJURBIOPSI DIALYS I HEMMET

70 KRONISK NJURSVIKT TIDIG DIAGNOS BROMSA PROGRESS- TAKTEN MINSKA BEHOVET AV DIALYS

71 Teamet kring patienten

72

73 UTREDNINGSTID

74

75 DIALYSDOS

76

77

78

79

80 TACK

81 Patientsäkerhet Skaraborgs Sjukhus Susanne Gustavsson Chefsjuksköterska Patientsäkerhetsfunktionen

82 Skaraborgs Sjukhus arbetar systematiskt med patientsäkerhet. Vi ger en vård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet i aktiv samverkan Skaraborgs sjukhus (SkaS) har en nollvision för vårdskador, målet är att gradvis minska antalet Sjukhuset strävar efter att ha en öppen dialog kring patientsäkerhetsarbetet en icke straffande kultur som kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan Skaraborgs Sjukhus

83 Risker Den enskilda personen som är i behov av stöd med sin hälsa I befintliga patientprocesser Vid större förändringar i verksamheten Under året pågick arbete med 29 riskanalyser Skaraborgs Sjukhus

84 Patientmedverkan Synpunkter och information om upplevelser och händelser från patienter och närstående ses som ett viktigt bidrag till vårt kvalitets-/patientsäkerhetsarbete. Vi arbetar på SkaS för att skapa en större delaktighet från patienter och närstående i att ständigt utveckla och förbättra processer. Patienter och närstående uppmuntras att dela med sig av sina erfarenheter, till exempel genom att beskriva upplevda avvikelser som registreras i avvikelsehanteringssystemet. Skaraborgs Sjukhus

85 Patientupplevda avvikelser I avvikelsehanteringssystemet har 224 patientklagomål registrerats under 2014, vilket är ungefär lika många som 2013 (n=225). Patientklagomålen kom från 122 kvinnor, 92 män och 10 av okänt kön. De flesta handlar om organisation/regler/resurser (106 avvikelser) samt vård och behandling (102 avvikelser). Vissa gäller bemötande och kommunikation (75 avvikelser). Exempel på avvikelser: Receptförskrivning uteblir inom vuxenpsykiatrin Inte kallad till planerat återbesök Uteblivet provsvar Dåligt bemötande vid ambulanstransport Lång väntetid på sjuktransport Skaraborgs Sjukhus

86 Patientnämnden Under 2014 anmäldes 626 ärenden till Patientnämnden som gällde SkaS. Antalet är något lägre än föregående år (634 stycken). De största problemområdena som anmäls handlar om vård och behandling samt organisation och tillgänglighet. Skaraborgs Sjukhus

87 Patientförsäkringen - LÖF Under 2014 har 253 ansökningar gjorts till patientförsäkringen där patienten vårdats på SkaS (något fler än 2013 då det var 226 stycken). Flest ersatta ansökningar inom ortopedi. Skaraborgs Sjukhus

88 Inspektionen för vård och omsorg - IVO SkaS Lex Maria Enskild anmälan till IVO Chefläkare har under 2014 gjort 11 lex Maria anmälningar, varav 6 stycken avser självmord, vilket är samma antal och fördelning som föregående år. Skaraborgs Sjukhus

89 Händelseanalys Vid Lex Maria bifogas alltid en händelseanalys. Analysen utförs enligt Socialstyrelsens modell. Skaraborgs sjukhus har en lokal rutin för händelseanalys som ingår i sjukhusets ledningssystem. Vid händelseanalys ska det alltid finnas en avvikelse registrerad på den inträffade negativa händelsen. Handlingsplaner upprättas vid alla händelseanalyser. Verksamhetschef ansvarar för genomförande av åtgärder och uppföljning av handlingsplanen. Skaraborgs sjukhus använder NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalysarbete). Avslutade analyser överförs avidentifierade till en nationell kunskapsbank Skaraborgs Sjukhus

90 Resultat Vårdrelaterade infektioner - VRI Mätningar inom SkaS somatisk slutenvård visade på en högre andel VRI på våren 9,6 % och en lägre nivå på hösten 7,3 %. SkaS har de senaste åren mestadels legat under riksgenomsnittet. Skaraborgs Sjukhus

91 Resultat Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Under höstens punktprevalensmätning 2014, låg följsamheten på SkaS på 73 % inom slutenvården. Detta innebär att SkaS uppnått målet på > 72 % följsamhet under Förbrukningen av handsprit och arbetskläder visar en ökande trend, vilket ses som positivt. Skaraborgs Sjukhus

92 Resultat - Trycksår 2014 Riket VGR SkaS Andel trycksår grad 1-4 totalt 14 % 14 % 9,8 % Skaraborgs Sjukhus

93 Exempel på aktiviteter Ett intensivt arbete har pågått med att framförallt skapa god och säker vård för äldre patienter, t.ex. genom: vårdplaneringsteam närsjukvårdsteam telefonuppföljning Skaraborgs Sjukhus

94 Skaraborgs Sjukhus Ännu bättre vård 2015

95 Patienten i fokus Arbeta för att öka patienternas kunskap om generella risker och hur patienten själv kan bidra för att stärka skyddsnäten i den egna vårdprocessen. Försäkra oss om att patienten förstått den givna informationen Personcentrerad vård närmre patienten Skaraborgs Sjukhus

96 Arbeta med processer Arbeta för säkra vårdplatser då patienter vårdas som utlokaliserade eller på överbeläggningsplats Bidra till säkra utskrivningar rätt från oss, för att minska oplanerade återinläggningar inom 30 dagar Utveckla systemmodeller för arbetet med patientsäkerhet i realtid i samverkan med intresserade verksamheter Skaraborgs Sjukhus

97 Basera beslut på fakta Mått Mål Resultatmått Andel vårdkontakter med skada (via Visionen är 0 %, en gradvis markörbaserad journalgranskning) förbättring eftersträvas Andel vårdrelaterade infektioner < 7 % Andel oplanerade återinläggningar Ska minska med 10 % inom 30 för patienter 65 år och äldre Processmått Andel utskrivningsinformation i 2015 > 25 % patientjournalen som innehåller Långsiktigt 100 % läkemedelsinformation Antal fallolyckor med förlängd Ska minska med 1/3 vårdtid per månad Skaraborgs Sjukhus

98 Fokusområden Patientsäkerhet SkaS Undernäring Halk/fall Trycksår Vårdrelaterade infektioner Kommunikation Läkemedelsrelaterade problem Skaraborgs Sjukhus

99 Ständiga förbättringar Daglig uppföljning av områden kopplade till patientsäkerhet via förbättrings-/styrtavlor, eller liknande Minska läkemedelsfel genom att införa läkemedelsberättelse och enkel läkemedelsgenomgång Minska andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete och följsamhet till ny SkaS-rutin för KAD Bidra till rökstopp och speciellt inför operation Skaraborgs Sjukhus

100 Allas delaktighet Alla yrkeskategorier behöver bidra med sina speciella kompetenser tillsammans med patient och närstående En drivkraft i patientsäkerhetsarbetet kan vara att ha ett patientsäkerhetsombud Patientsäkerhetskulturmätning i höst Skaraborgs Sjukhus

101 Ledningens engagemang Fokusgrupp - Patientsäkerhet Utvecklingsdagar november med fokus på kvalitet och patientsäkerhet Patientsäkerhetspris Patientsäkerhetsplaner på varje verksamhetsområde Helhetssyn Dialoger kring patientsäkerhetsarbetet skall ske på alla nivåer inom SkaS: sjukhusövergripande, på verksamhetsnivå, på enhetsnivå och individnivå Dialoger med övriga aktörer utanför SkaS Att sprida god utveckling och att inspireras av andras arbete Skaraborgs Sjukhus

102 Patientsäkerhetsarbete bör förstärka det som är positivt och som bidrar till hög säkerhet, avvikelser ska ses som möjligheter till förbättring Upplevd patientsäkerhetskultur har en stark koppling till upplevd arbetsmiljö och till upplevd patientnöjdhet Skaraborgs Sjukhus

103 Ögonmottagningen Susanne Gustavsson Patientlagen 2014:821

104 Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Lagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen (omfattar inte tandvård). Skaraborgs Sjukhus Patientlagen

105 Utveckling Medicinskt fokus Kallelser Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt! Skaraborgs Sjukhus

106 Patientlagens innehåll Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Möjlighet att välja utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet Skaraborgs Sjukhus Patientlagen

107 Forskning visar att patienter glömmer procent av den medicinska informationen som ges av hälso- och sjukvårdspersonal. Kessels, 2003 hälften av informationen missförstås. Anderson et al., 1979 upp till 45 procent av patienterna inte kan redogöra för de största riskerna med sin operation trots att de ha skrivit på ett medgivande. Graham, 2003 Skaraborgs Sjukhus Patientlagen

108 Vad gör vi på SkaS? Arbetsgrupp/kommunikationsplan Omvärldsbevakning Inriktningsbeslut personcentrerad vård närmre patienten Patientdriven vård Teach Back Skaraborgs Sjukhus

109 Överviktskirurgi -Skövde

110 Övervikt och fetma För mycket kroppsfett Mäts med BMI (Body Mass index) BMI = Vikt (kg) längd x längd (m) Klassificering BMI Normalvikt 20-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma 30-34,9 Sjuklig fetma/obesitas >35 Fetma är en kronisk sjukdom

111 Sjuklighet vid fetma Hjärtsvikt Högt blodtryck Högt kolesterolvärde Gallsten Diabetes Typ II FETMA Depression Sömnapné Belastnings -skador Sura uppstötningar Infertilitet

112 Behandling av fetma Kirurgisk behandling Kirurgi Läkemedel Kirurgi skall leda till livsstilsförändringar Livsstils förändringar Livsstilsförändringar

113 Jojo-bantning Viktkurva Vikt (kg) Gym och Viktväktarna Pulverdiet Vikt Tid (månader)

114 Indikationer för överviktskirurgi år BMI > 40 (BMI > 35 + diabetes typ II) Andra viktminskningsmetoder har provats utan bestående resultat Man måste ha full förståelse för vad denna operationen innebär Ej instabil psykisk sjukdom Ej pågående missbruk och försiktighet vid tidigare missbruk Försiktighet vid tidigare ätstörning Är du inte 100% säker på att detta är rätt för dig bör du avvakta med operation! Operationen är irreversibel

115 Kirurgiska metoder Gastric bypass Mindre magsäck Omkoppling mage-tarm Maten direkt ner i tarmen Resultat Mindre portioner Nya mättnadssignaler

116 Kirurgiska metoder Sleeve gastrectomy Duodenal switch Mindre magsäck Resultat Mindre portioner Tidigare mättnadssignaler Långtidsresultat? Kortare tarm Mindre magsäck Omkoppling mage och tarm Resultat Mindre portioner Tidigare mättnadssignaler Minskat närings-och energiupptag

117 Varför gastric bypass? God viktnedgång Bestående viktminskning

118 Hur går det till? Laparoskopisk teknik (Titthålskirurgi)

119 Tidiga komplikationer Komplikationsrisk 10% inom 30 dagar Risk för reoperation 2-3% inom 30 dagar Erfaret team -Har färre komplikationer -Ser snabbare om något behöver åtgärdas efter operation -Läckage -Blödning -Lunginflammation -Blodpropp -Sårinfektion Vad kan jag själv göra för att minska risken för komplikationer? Pulverdiet Rökstopp Snabbt upp ur sängen (följa sjukgymnastens råd) Fragmin-sprutor -Tarmvred Risk att avlida 0,3/1000

120 Sena komplikationer - Inre bråck/tarmvred - Gallstensbildning - Magsår - Bråck i operationsärr -Magsmärta Vad kan jag själv göra för att minska risken för näringsbrist och viktuppgång? Ta dina vitamineraltillskott Följ kost- och motionsråden - Näringsbrist - Viktuppgång

121 Biverkningar av viktnedgång Trötthet Yrsel Frusenhet Håravfall Sköra naglar Torr hud Ökad chans/risk att bli gravid - vänta ett år efter operationen Överskottshud

122 Läkemedel Receptfritt (livslångt) MittVal Kvinna eller motsvarande (receptfritt) På recept (livslångt) Vitamin B 12 Kalcium + Vitamin D Järn till menstruerande kvinnor Omeprazol (8 veckor) Stor försiktighet med NSAID och ASA Fragminsprutor (10 dagar) Diabetes/antidepressiva/blodtryck

123 Viktresultat av operationen Viktminskning ca 50-75% av övervikten Går ned ca BMI-enheter totalt, exempel: Maxvikt 130kg längd 170cm BMI 45 Beräknad vikt ca ett år efter operationen kg (BMI 30-35) En del patienter går ner mindre andra mer. De flesta är väldigt nöjda med resultatet Operationen leder sällan till normalvikt BMI 20-25

124 Patientens åtagande Innan operationen Sätta sig in i hur det fungerar - delaktighet är viktigt! Förbereda operation Pulverdiet/lågkaloridiet (lever och invärtesfetma) Rökstopp (rökavvänjningshjälp finns, fråga sjuksköterskan) Läkemedel Efter operationen Rökstopp Äta Rätt typ av mat På rätt sätt Med rätt hastighet Öka fysisk aktivitet Uppföljning är viktig för att undvika bristsjukdomar

125 Operationsdagen Inrättar dig på vårdavdelningen Premedicinering Går till operationsavdelningen Sövning Operation tar ca 1 timma Uppvak Tillbaka till vårdavdelning

126 Efter operationen Vanligen 1(-2) dygn på vårdavdelningen Sjukskrivning i 2(-4) veckor Uppföljning

127 KOL-vården vid lungmedicin SkaS, Skövde Anders Planck, överläkare

128 KOL- en sjukdom med många ansikten Slemhosta Andfåddhet Undervikt Exacerbationer Syrebrist Associerade sjukdomar Social isolering Skaraborgs Sjukhus

129 KOL en folksjukdom har KOL sjukvårdskontakt Kostnader 8-9 miljarder SEK/år Förtidspensioneringar, exacerbationer Ökar särskilt hos kvinnor Dödsfall i KOL: ca 2000 / år (Sverige) :e vanligaste dödsorsak (WHO) :e vanligaste dödsorsak (WHO)

130 KOL-patientens väg på SkaS, Skövde Sjukhuset Falköping Sjukhuset Mariestad Annan medicinavdelning Skövde Lungavdelning Skövde IVA Skövde MAVA Akutmottagning Skaraborgs Sjukhus

131 452 % Skaraborgs Sjukhus

132 Antal patienter 2014 med ett eller flera vårdtillfällen för KOL n= Skaraborgs Sjukhus

133 Vad sker på lungavdelningen? Läkare Dietist Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Omvårdnadspersonal Skaraborgs Sjukhus

134 Vad gör vi på lungmottagningen? Läkarbesök KOL-patienter Uppföljningar egna patienter Bedömningar av primärvårdspatienter Sköterskeledd KOL-mottagning Sjukgymnastverksamhet Gångtest, inhalationsteknik, utprovningar Instruktions- och träningsverksamhet, gruppträning KOL-teamet med patientutbildning, KOL-skola Skaraborgs Sjukhus

135 Vilka KOL-patienter kontrolleras var? Primärvården Lindrigare sjukdom Andra primärvårdskontakter Lång resväg Äldre Specialistsjukvården Svårare sjukdom Syrgaskandidater Ej annan sjukdom Yngre Transplantationskandidater Konsultfunktion Skaraborgs Sjukhus

136 Dokument som styr KOL-vården Läkemedelsverkets behandlingsriktlinjer 2009 Nationella riktlinjer för astma och KOL 2015 Regionens riktlinjer om KOL Skaraborgs Sjukhus

137 Övergripande indikatorer för vård vid astma och KOL Nummer Indikator 1.1 Indikator 1.2 Indikator 1.3 Indikator 1.4 Indikator 1.5 Indikator 1.6 Indikator 1.7 Indikator 1.8 Namn Dödlighet i astma Dödlighet i KOL 30-dagars dödlighet efter inskrivning i sluten vård med diagnosen KOL Inskrivning i sluten vård vid astma Inskrivning i sluten vård vid KOL Återinskrivning i sluten vård vid KOL Rapportering av astma till Luftvägsregistret Rapportering av KOL till Luftvägsregistret Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Skaraborgs Sjukhus

138 Indikatorer för vård vid KOL Nummer Namn Indikator 4.1 Mätning av FEV1/FVC efter bronkdilatation bland rökare och före detta rökare med KOL Indikator 4.2 Symtombedömning med CAT vid KOL Indikator 4.3 Symtombedömning med mmrc vid KOL Indikator 4.4 Rökavvänjning vid KOL Indikator 4.5 Personer med KOL som inte längre röker Indikator 4.6 Non-invasiv ventilation för respiratorisk acidos vid exacerbation av KOL Indikator 4.7 Uppföljning med spirometri bland personer med KOL som röker Indikator 4.8 Återbesök minst två gånger per år vid exacerbation av KOL Indikator 4.9 Återbesök en gång per år vid KOL med underhållsbehandling Indikator 4.10 Patientutbildning vid KOL Indikator 4.11 Skriftlig behandlingsplan vid KOL Indikator 4.12 Patientrapporterat resultat vid KOL Indikator 4.13* Mätning av fysisk kapacitet vid stabil KOL Indikator 4.14* Konditions- och styrketräning vid stabil KOL Indikator 4.15* Nutritionsbehandling med näringsdryck till personer med KOL som har BMI < 22 Indikator 4.16* Energibesparande tekniker samt hjälpmedel till personer med KOL som har ADL-problematik Indikator 4.17* Återbesök inom 6 veckor vid akut exacerbation av KOL Indikator 4.18* Interprofessionell samverkan vid KOL *Utvecklingsindikator Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, remissversion Skaraborgs Sjukhus

139 Sammanfattning KOL är en resurskrävande folksjukdom Hanteras på olika nivåer Primärvård, slutenvård Olika slutenvårdsenheter på SkaS Konsekvenser av SoS nationella riktlinjer: Innebär en re-orientering av KOL-vård Resursförstärkning och fokusering av KOL-vård Kompetensspridning av KOL-vård inom SkaS Skaraborgs Sjukhus

140 Möte Östra Samverkansnämnden

141 Skaraborgs Sjukhus

142 Dokument? Socialstyrelsens riktlinjer 2011 Nationellt vårdprogram 2015 Regionalt vårdprogram 2015 Standardiserat vårdförlopp 2015 Lokala PM Skaraborgs Sjukhus

143 Lungcancer Utredning Behandling Omvårdnad Uppföljning Skaraborgs Sjukhus

144 Lungcancerutredning Då: Rtg, DT ofta Vävnadsprov morfologi -småcellig, icke småcellig Lungfunktion ibland Inofficiella ledtider Nu: DT alltid Kompletterande DT PET/DT ofta Lungfunktion alltid Vävnadsprov morfologi - småcellig - icke småcellig-flera subtyper Vävnadsprov molekylärpatologi Hörseltest, GFR, EBUS ibland MDK Officiella ledtider Skaraborgs Sjukhus

145 Standardiserat vårdförlopp lungcancer Misstanke resp. välgrundad misstanke om lungcancer Remissgranskning Utredningspaket Kontaktsjuksköterska Koordinatorfunktion Ledtider Skaraborgs Sjukhus

146 Ex. ledtider enl. standardiserat vårdförlopp Beslut välgrundad misstanke beh.start dagar Beslut välgrundad misstanke-remissank. 1 dag Remissankomst remissgranskning 1 dag Remissgranskning förstabesök 5 dagar Förstabesök behandlingsbeslut (21) 23 dagar Beslut PET/DT svar undersökning Biopsi tas svar 7 dagar 4-7 dagar Beslut biopsitagning biopsi tas? Skaraborgs Sjukhus

147 Tid remissregistrering behandlingsbeslut 1/ / Skaraborgs Sjukhus

148 1/ / Skaraborgs Sjukhus