Human Molekylärgenetik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Human Molekylärgenetik"

Transkript

1 Human Molekylärgenetik Del 2 Identifiering av riskgener för komplexa sjukdomar ANDERS MÄLARSTIG, molekylärgenetiker på enheten för aterosklerosforskning, Centrum för Molekylärmedicin, Karolinska Institutet, Solna anders.malarstig@ki.se Monogen sjukdom Nära 100 % penetrans Låg incidens Miljöfaktorer mindre viktiga Exempel: huntingtons sjukdom, cystisk fibros, hyperkolesterolemi Fenotypen beror helt på vilken gen och i vilken position i genen variationen finns Kopplingsstudie Komplex sjukdom Låg penetrans Hög incidiens Miljöfaktorer lika viktiga som genetiska Exempel: hjärtinfarkt, stroke, benskörhet, reumatoid artrit, grön starr, Chrons sjukdom, manodepressivitet Patienter med sjukdomen är en heterogen grupp med olika bakomliggande orsaker till sjukdom Associationsstudie 1

2 Vetenskaplig frågeställning / hypotes Design av experimentell eller klinisk studie Bioinformatik Genotypning Statistisk analys replikering Funktionella studier Tillämpning Identifiering av riskgen Från känd biologi Genome wide association Kandidatgen Genotypning av ett stort antal SNPs spridda över genomet Genotypning av ett mindre antal tlsnps Statistisk analys Statistisk analys Funktionella studier och bekräftande kliniska studier 2

3 Kandidatgen Utgångspunkt i kända biologiska sjukdomsmekanismer Prövaren hypotes, men den ärbegränsad avbefintlig biologisk kunskap om sjukdomen Enkel epidemiologisk statistik kan användas Många SNPs inom en liten region kan bestämmas för att maximera genetisk information Associationsstudie helgenoms SNP Genome wide association prövar hypoteser som ännu inte formulerats Stora fall kontrollstudier Chip tekniker som Affymetrix och Illumina Helgenoms chip för mellan 100k SNPs och 1M SNPs Särskilda statistiska tekniker som beaktar att ett stort antal statistiska test görs 3

4 Helgenomsstudier har identifierat flera sjukdomslokus senaste 2 åren bl.a. TCF7L2 för typ 2 diabetes Kromosom 9 p21 förhjärtinfarkt och typ 2 diabetes Kromosom 6q23 och IRF5 genen för reumatoid artrit 10q26 i den okända genen LOC för grön starr FTO genen för ökat body mass index m.m. Venös trombos (blodpropp) Allvarligt tillstånd där blodflödet i en ven hindras, vid lungemboli livshotande Hög ålder, cancer, p piller och kirurgiska ingrepp är vanliga riskfaktorer Incidens cirka 175 fall / inv. och år Genetiska riskfaktorer i factor 5, protrombin, protein C och S generna, vilka ingår i reglering av koagulation SNPs i 5 andra gener har visat association till sjukdomen SNPs i 5 andra gener har visat association till sjukdomen Ärftlighet över 50 % 4

5 Urval av fall och kontroller Rekrytering av patientgrupp via klinik Rekrytering av matchade friska individer via populationsregister Venöst blodprov för att ta DNA och blodplasma Exkludering av patienter som inte uppfyller fördefinierade kriterier, Längd, vikt, ålder, livsstilsvanor dokumenteras Databas Bestämning av plasmaprotein i blodprover Upprättande av biobank Framrening av DNA från blod Genotypning av 300k SNPs med chip teknik Teknologier för SNP genotypning Pålitliga Snabba Kostnadseffektiva Robotiserade mindre manuellt arbete Flexibilitet vid design av metod 5

6 ATGCC TCGGG AAATG ATGCT TCATAT nom wide associat tion ATGCT 5000 Princip för ge TCATAT GCGCT

7 Illumina 7

8 8

9 CHR SNP POSITION GENE LOC MAF HWE_P A 1 A 2 CHISQ P_CMH OR_CMH X rs PCDH11X 5UTR 46.7% 0.79 T C E X rs PCDH11X flanking_3utr 20.3% 0.24 A G E X rs % 0.92 T C E rs PTGER4 flanking_5utr 36.4% 0.97 C T E rs PPP1R12B intron 36.7% 0.75 C T E rs PPP1R12B coding 35.9% 0.96 T C E rs PPP1R12B coding 36.3% 0.93 A G E rs PPP1R12B intron 36.8% 0.19 C T E rs F3 3' UTR 28.0% 0.94 C T E rs TPTE2 intron 48.5% 0.79 C G E X rs % 1.00 G T E rs ABL1 intron 2.2% 0.98 T C E X rs % 0.79 T C E rs CCND2 intron 33.9% 0.95 A C E X rs NLGN4X flanking_5utr 36.8% 0.18 T C E Hardy Weinberg equilibrium This model relies on the following assumptions: a. Infinite population size. b. Discrete generations. c. Random mating. d. No selection. e. No migration. f. No mutation. g. Equal initial genotype frequencies in the two sexes. 9

10 Hardy Weinberg equilibrium If we define the frequencies of the alleles as: p = P(A) = u + v/2 q = P(a) = v/2 + w then, the genotype frequencies are: P(A/A) = p 2 P(A/a) = 2pq P(a/a) = q 2 Second generation respects the same distribution: P(AA)= (p 2 + ½2 pq) 2 = [p(p+q)] 2 = p 2 P(Aa)= 2(p 2 + ½2pq) (½2pq +q 2 ) =2p(p+q)q(p+q)= 2pq P(aa) = (½2pq + q 2 ) 2 = [q(p + q)] 2 = q 2 p + q = 1 p2 + 2pq + q2 = 1 THE HARDY WEINBERG LAW p = frequency of the dominant allele in the population q = frequency of the recessive allele in the population p2 = percentage of homozygous dominant individuals q2 = percentage of homozygous recessive individuals 2pq = percentage of heterozygous individuals 10

11 Statistisk metodik 1, Hardy Weinberg Equilibrium (kvalitetskontroll av genotypning) Hardy Weinberg observed expected chi square p value (1 tailed) Controls AA ,238 0,0004 Aa ,523 0,0018 aa 28 28,238 0,0020 SUM 0, ,9485 check result Patients AA ,842 0,1707 Aa ,316 0,6438 aa 49 43,842 0,6069 SUM 1, , check result p-värde >0.05 ger att fördelningen av genotyper av vår SNP är inom Hardy-Weinberg equilibrium Statistisk metodik 2 Allele Frequency rs3354 count CT total frequency C Kontroller CC 182 CT 129 TT ,7% Fall CC 161 CT 155 TT ,3% 11

12 Statistisk metodik 3 homogenitetstest med chi två fördelningen Kontroller Fall Observed Exp Observed Exp Total rad C , , T , , Total Kolumn ChiTvåvärde 3,18 1,44 2,96 1,34 ChiTvåvärde 891 8,91 Kritiskt värde 3,841 p value (1 tailed) 0,0028 check result P-värde <0.05, alltså är fördelningen av allelerna är signifikant skilda i fall och kontroller. Högre frekvens av T allel i patientgruppen ger att: T allelen ökar risken för venös blodpropp. Vilka andra SNPs finns i tissue factor genen? rs rs rs Exon 3 rs rs Exon 1 Exon 2 rs Primary Transcript rs Exon 4 rs Exon 5 rs Exon 6 rs rs rs F3 Gene 12

13 Samvariation mellan SNPs ( D -måttet R 2 -måttet bäst 1 sämst 0 NCBI dbsnp refsnp ID: rs3354 Organism: human (Homo sapiens) Molecule Type: Genomic Created/Updated in build: 36/127 Map to Genome Build: 36.2 Allele SNP: Variation Class: single nucleotide polymorphism p Alleles: C/T Ancestral Allele: C GeneView via analysis of contig annotation: F3 coagulation factor III (thromboplastin, tissue factor) Click to see [all] [csnp] [has frequency] [double hit] [haplotype tagged] variations associated with this gene..gttaaaaatt AAAACTTGGA ATTGGTTGTA GTACCATT C/T GTTACATTTC AAAGTGACTA ATGCTGATGT CAAAACCAGA. 13

14 Allel och genotypfrekvenser Individual Chrom. ss# Population Source C/C C/T T/T HWP C T Sample Group Cnt. ss CEPH 184AF HapMap CEU European 120IG HapMap HCB Asian 90IG HapMap JPT Asian 88IG Sub Saharan HapMap YRI African 120IG CHMJ Asian 74IG Prediktion av vilka SNPs som kan påverka funktion PolyPhen Predikterar hur en aminosyraförändring påverkar proteinets hydrofobicitet, isolelektriska punkt och struktur Ensembl Sammanfogar information från ett hundratal databaser för regioner i genomet Fylogenetisk footprinting (ECR browser) undersöker om SNPn ligger i en region som är evolutionärt konserverad genom att jämföra ortologa sekvenser i andra arter Transfac undersöker vilka transkriptionsfaktorer som potentiellt kan binda i regionen där SNPn är positionerad ESEfinder söker potentiella splice sites 14

15 Splice sites The first 400 basepairs in the tissue factor promoter and potential transcription factor binding sites 15

16 Studiedesign för uppföljande studier Fall kontroll (enklast) Populationsbaserad prospektiv studie Prospektiv patientstudie Friska frivilliga för en kvantitativ fenotyp som är relaterad till sjukdomen exempelvis koncentration av tissue factor protein i blodet Gamla metoder RFLP Allelspecifik amplifiering Sangersekvensering Urval av genotypningsmetoder Moderna metoder för uppföljande studier Realtids PCR (Taqman och Lightcycler) ASO (allele specifik oligonukleotid) hybridisering OLA (oligonukleotid ligering) Single base extension techniques (Illumina+Affymetrix) Pyrosekvensering Massive parallell sequencing (Solexa, 454 sequencing) 16

17 RFLP Elektroforesbaserad detektion 17

18 Allelspecifik amplifiering Taqman probe 18

19 Realtids PCR Alleldiskriminering med realtids PCR CC CT TT 19

20 Protein Molekylärgenetisk funktionalitet mängd aktivitet aminosyrasekvens och struktur post translationella förändringar (tex fosforylering) interaktion med andra protein timing Exempel: Variationer IRF 5 genen 20

21 Detektion av mrna förändringar Studier i rätt typ av cell under förhållanden som efterliknar sjukdomen Long range PCR och elektrofores kan detektera förekomsten av flera transkript (splice varianter) Realtids PCR kan detektera hur mycket mrna som finns i ett prov Odling av celler, stopp av nysyntes av med Actinomycin D, detektion med realtids PCR (halveringstid för mrna) Jämföra exonsekvens i DNA med mrna sekvens för allelisk obalans Kloning av luciferas reporter gene i en gens promotor kan visa skillnader i transkriptionseffektivitet för ena eller andra allelen 21

22 Allelspecifikt mrna uttryck G/C Regulatory region C/A Coding region Obalans av alleluttryck i mrna G C mrna C A mrna Kaijzel et al Genes Immunity 2001;2: Kureeman et al Hum Mol Genetics 2004;13: Tillämpningar genetik Identifiering av biologiska signalvägar och mekanismer Identifiering avhelt nya läkemedel Farmakogenetik(effektivitet och biverkningar) Tidiga preventiva åtgärder för bärare av riskvarianter Genterapi 22

23 VISION OM GENETISKA TEST Sjukdomsrisk Träningsråd Kostråd Läkemedel GENETISKT TEST FÖR INVÄNDNINGAR Att tidigt kunna förutsäga sjukdomsrisk Kost och livsstil Lägga upp träning Effektivitet och biverkningsrisk av läkemedel Hjälp att ta emot informationen behövs! Effektiva sätt att förhindra att sjukdomen bryter ut måste hittas! Kliniska prövningar om kostrekommendationerna på genetisk basis är effektivt behövs. Mer kunskap behövs. Kan användas begränsat idag för tex VKORC1 genen. Många studier görs i skrivande stund. 23

Human Molekylärgenetik

Human Molekylärgenetik Human Molekylärgenetik Del 2 Identifiering av riskgener för komplexa sjukdomar ANDERS MÄLARSTIG, molekylärgenetiker på enheten för aterosklerosforskning, Centrum för Molekylärmedicin, Karolinska Institutet,

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Mapping sequence reads & Calling variants

Mapping sequence reads & Calling variants Universitair Medisch Centrum Utrecht Mapping sequence reads & Calling variants Laurent Francioli 2014-10-28 l.francioli@umcutrecht.nl Next Generation Sequencing Data processing pipeline Mapping to reference

Läs mer

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se

Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing Anna-Lena Zackrisson PhD INTRODUKTION LINKÖPINGSENHETEN RÄTTSMEDICIN RÄTTSKEMI RÄTTSGENETIK INTRODUKTION Sammanställa genetisk information

Läs mer

Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson

Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport. Mija Jansson Bevarandegenetik och de svenska nationalraserna: lägesrapport Mija Jansson Inavel F = 0.125 Sjuka/friska hundraser, inavel Förlust av genetisk varation: Founder Genom Ekvivalenter 1 FGE Sjuka/friska hundraser,

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi

Läs mer

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris?

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris? DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris? Ola Winqvist Professor, Överläkare Kandidatgensekvensning 100 baspar/körning 1 Lite historia 1962: Nobel priset till Watson och Crick för DNA

Läs mer

*****************************************************************

***************************************************************** Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment evolution HT12 Datum: 2012-12-21 Tid: 09.00-14.00 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Next Generation Sequencing. Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping

Next Generation Sequencing. Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping Next Generation Sequencing Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping Vad är Next Generation sequencing? First Generation sequencing- ex Sanger och pyrosekvensering 2005-massiv parallell sekvensering Stora

Läs mer

Svenska Tvillingregistret

Svenska Tvillingregistret Svenska Tvillingregistret Tjänstekatalog och prislista Svenska Tvillingregistret är en KI core facility som erbjuder möjligheter att genomföra olika typer av tvillingstudier. Vårt uppdrag Svenska Tvillingregistrets

Läs mer

Realtids-PCR. icycler BioRad, mikrotiterplattor. LightCycler Roche, kapillärer. ABI Prism 7000 Applied Biosystem mikrotiterplattor

Realtids-PCR. icycler BioRad, mikrotiterplattor. LightCycler Roche, kapillärer. ABI Prism 7000 Applied Biosystem mikrotiterplattor Realtids-PCR icycler BioRad, mikrotiterplattor LightCycler Roche, kapillärer ABI Prism 7000 Applied Biosystem mikrotiterplattor Molekylärbiologisk metodik T3 ht 2011 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt

Läs mer

DNA-LCT -13910 C>T, Taqman alleldiskriminering, Malmö

DNA-LCT -13910 C>T, Taqman alleldiskriminering, Malmö 1(5) DNA-LCT -13910 C>T, Taqman alleldiskriminering, Malmö Bakgrund, indikation och tolkning Enzymet laktas finns i tunntarmens enterocyter och möjliggör digestionen av diasackariden laktos/mjölksocker

Läs mer

Human Molekylärgenetik. Del 1 Inledning till human genetik

Human Molekylärgenetik. Del 1 Inledning till human genetik Human Molekylärgenetik Del 1 Inledning till human genetik del 1 definition varför studera molekylärgenetik? fenotyper genetisk variation monogena vs. komplexa anlag, exemplifiering genotyper vilka typer

Läs mer

Farmakogenetik/genomik

Farmakogenetik/genomik Farmakogenetik/genomik HT-2013 Lars Westberg Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet lars.westberg@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner

Läs mer

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar

Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik Övning i bioinformatik Människans genom Databaser ger kunskap om genetiska sjukdomar Många molekylärbiologiska databaser och program är fritt tillgängliga

Läs mer

Bootstrapping i fall-/kontrollstudier av genetiska markörer

Bootstrapping i fall-/kontrollstudier av genetiska markörer Bootstrapping i fall-/kontrollstudier av genetiska markörer Håkan Lövkvist RSKC 2011-03-09 Vad är bootstrapping? Bootstrap = stövelstropp Annan översättning: Ta sig i kragen, vara självbärande Litterär

Läs mer

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation Leukemier och genetik Leukemier Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Richard Rosenquist Brandell Klinisk genetik, Karolinska

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt?

Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt? Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt? Camilla Valtonen-André Tisdagen den 10 nov 2015 Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Nomenklatur vad är det? Vad är rätt nomenklatur? Guidelines Varför

Läs mer

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket

Läs mer

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata

Läs mer

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Cystnjursjukdomar och genetik Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Njurcystor i frisk population Ålder En cysta Bilaterala 30-49 år 1.7 % 1 % 50-70 år 11.5 % 4 % >70 år 22.1 %

Läs mer

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer

Läs mer

Genvägen till bättre läkemedelsanvändning

Genvägen till bättre läkemedelsanvändning Genvägen till bättre läkemedelsanvändning Magnus Ingelman-Sundberg, PhD, BScM Section of Pharmacogenetics Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden magnus.ingelman-sundberg@ki.se

Läs mer

52 onkologi i sverige nr 5 13

52 onkologi i sverige nr 5 13 52 onkologi i sverige nr 5 13 Genreglerande DNA-element EN OUTFORSKAD ORSAK TILL CANCER Utvecklingen av cancer är starkt kopplad till uppkomsten av genetiska förändringar. Dessa förändringar omfattar allt

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga

Läs mer

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna 2010 09 02 EC är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör ca 6 % av all kvinnlig cancer vilket motsvarar ca 1400 fall/år

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet samt göra en jämförelse med andra arters genom. Målet för den

Läs mer

MHC Centrum av Hästens Immunsystem

MHC Centrum av Hästens Immunsystem Slutrapport (juni 2016) MHC Centrum av Hästens Immunsystem (Projektnummer H1147283) Tomas Bergström Sofia Mikko Göran Andersson BAKGRUND Major histocompatibilty complex (MHC) är en region i hästens genom

Läs mer

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin

Läs mer

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som

Läs mer

Cirkulerande cellfritt DNA

Cirkulerande cellfritt DNA Cirkulerande cellfritt DNA - en introduktion Anne Ricksten Equalismöte 2016-11-14 Vad är cirkulerande fritt DNA (cfdna)? Extracellulärt DNA som finns i cirkulationen Fragmenterat DNA, medelstorlek på ca

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Den genetiska och molekylära bakgrunden

Den genetiska och molekylära bakgrunden Den genetiska och molekylära bakgrunden Rolf Adolfsson Professor i psykiatri Jag arbetar som forskare och kliniker med min bakgrund i Alzheimer- och äldrepsykiatrisk forskning under 15 år. De senaste 20

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen

Läs mer

Gener i hälsa och sjukdom

Gener i hälsa och sjukdom Gener i hälsa och sjukdom Upplägg Genetiska sjukdomar Introduktion Kromosomavvikelser Monogena sjukdomar Multifaktoriella (komplexa) sjukdomar Kristina Lagerstedt-Robinson Peter Gustavsson Artikel Exome

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Slutrapport: Genetiska studier av sommareksem hos islandshästar

Slutrapport: Genetiska studier av sommareksem hos islandshästar Slutrapport: Genetiska studier av sommareksem hos islandshästar Bakgrund och syfte Sommareksem, eller man- och svansskorv, är en form av överkänslighet mot insektsbett. Sjukdomen förknippats starkt med

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

DNA- alfa- 1- antitrypsin, sekvens med Big Dye Direct

DNA- alfa- 1- antitrypsin, sekvens med Big Dye Direct 1(6) DNA- alfa- 1- antitrypsin, sekvens med Big Dye Direct Bakgrund, indikation och tolkning Proteinet alfa-1-antitrypsin (A1AT, AAT) är en av kroppens viktigaste proteashämmare och tillhör proteinsuperfamiljen

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-06-01 Skrivtid: 4 timmar 08:15-12:15 (P245) Poängfördelning: Karin Franzén Pia Wegman Sabina

Läs mer

Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation hos hundar

Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation hos hundar Delrapport år 2 av 3, till Svenska Kennelklubbens och Försäkringsbolaget Agrias Forskningsfond, september 2012, samt ansökan om utökat anslag för år 3. Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK LUND

ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK LUND Godkänd av: 1(6) ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK ND Intern Analys/Frågeställning Provmaterial Metod/Mätprincip Lokus eller gen Konstitutionella avvikelser 500, 501, 505. 506 Genomisk array 103, 104 Kromosomanalys

Läs mer

NGS i sjukvård next generation sequencing. Jan Söderman Medicinsk diagnostik Länssjukhuset Ryhov Jönköping

NGS i sjukvård next generation sequencing. Jan Söderman Medicinsk diagnostik Länssjukhuset Ryhov Jönköping NGS i sjukvård next generation sequencing Jan Söderman Medicinsk diagnostik Länssjukhuset Ryhov Jönköping CREDIT: Peter & Maria Hoey / www.peterhoey.com The ultimate genetic test, Science 336: 1110-1112,

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

En bioinformatisk genjakt I

En bioinformatisk genjakt I En bioinformatisk genjakt I -jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet

Läs mer

Molecular Biology Primer

Molecular Biology Primer Molecular Biology Primer Starting 19 th century Cellular biology: Cell as a fundamental building block 1850s+: ``DNA was discovered by Friedrich Miescher and Richard Altmann Mendel s experiments with garden

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

DNA HFE genotyp,taqman alleldiskriminering, Malmö

DNA HFE genotyp,taqman alleldiskriminering, Malmö 1(5) 2017 01 DNA HFE genotyp,taqman alleldiskriminering, Malmö Bakgrund, indikation och tolkning Sjukdomstillstånd på grund av järnöverskott kan ses vid primära eller sekundära störningar i järnomsättningen.

Läs mer

Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv

Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv Nutidens upptäcktsfärder går till organismernas minsta beståndsdelar. Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv En viktig milstolpe i vetenskapens historia är sekvenseringen av det mänskliga genomet.

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Användning av information från rutinsjukvården för forskning kring uppkomst av och behandling mot reumatiska sjukdomar

Användning av information från rutinsjukvården för forskning kring uppkomst av och behandling mot reumatiska sjukdomar Användning av information från rutinsjukvården för forskning kring uppkomst av och behandling mot reumatiska sjukdomar Daniel Andersson IT-Arkitekt, Innovation och Medicinsk Informatik Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties. Silvija Ruisa, Irita Kota

Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties. Silvija Ruisa, Irita Kota Molecular marker application in breeding of self- and cross- compatible sweet cherry ( (P. P. avium L.) varieties Gun rs L cis, Silvija Ruisa, Irita Kota Introduction Sweet cherry (Prunus avium L.) collection

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur

Läs mer

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist

Läs mer

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Linda Fogelstrand Specialistläkare, Docent Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Diagnostik

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

GENOMIC MEDICINE SWEDEN

GENOMIC MEDICINE SWEDEN GENOMIC MEDICINE SWEDEN 2017-09-08 Nationella europeiska initiativ, 2013-2025 ENGLAND SCOTLAND THE NETHERLANDS FRANCE IRELAND SWIZTERLAND FINLAND NORWAY DENMARK 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda

Agenda. Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Agenda Tripep i korthet Prioriterade projekt Sammanfattning och agenda Tripep i korthet Utveckling av nya innovativa läkemedel för kroniska sjukdomar baserat på egna och andras patenterade och patentsökta

Läs mer

DUGGA Molekylärbiologi T2 / VT p (G = 25 p)

DUGGA Molekylärbiologi T2 / VT p (G = 25 p) KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet BamHI klyver sekvensen 5 -G*GATCC-3 och lämnar 4 basers 5' överhäng. Rita upp det längsta DNA-fragmentet som bildas efter klyvning av nedanstående given sekvens med

Läs mer

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall

Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten

Uppgift 1. Produktmomentkorrelationskoefficienten Uppgift 1 Produktmomentkorrelationskoefficienten Både Vikt och Längd är variabler på kvotskalan och således kvantitativa variabler. Det innebär att vi inte har så stor nytta av korstabeller om vi vill

Läs mer

**************************************************************

************************************************************** Umeå universitet EMG Barbara Giles Kod nummer: Resultat Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Betyg alla delar 4 Tentamensformalia Kursens namn: 5BI110 Genetik och evolution 15 hp, moment genetik HT10 Datum: 2010-11-25

Läs mer