Jag fick mitt liv tillbaka. RESAM Ett rehabiliterings- och samordnings projekt i norra Västmanland. Slutrapport

Transkript

1 Jag fick mitt liv tillbaka RESAM Ett rehabiliterings- och samordnings projekt i norra Västmanland. Slutrapport

2 Vad är Resam? sid 3-4 Arbetssätt och metoder sid 5-6 Projektets gång sid 7-8 Jag fick mitt liv tillbaka sid 9-10 Lärdomarna sid ,6 Mkr sparade på sikt sid 13 Resam trodde på mig sid 14 Extern medbedömare... sid Resam har hjälpt mig sid 17 Avslutande reflektioner sid 18 Denna skrift är utgiven med stöd av Norra Västmanlands Samordningsförbund, februari Skriften är en sammanställning av slutrapporten för projektet RESAM - Ett samordnat resursteam för Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg och den är kompletterad med intervjumaterial. Hela rapporten finns att läsa på samordningsförbundets hemsida - Ansvarig utgivare är Jonas Wells, Norra Västmanlands Samordningsförbund, Norbergsvägen 21, Fagersta.

3 Att ge resurser till människor är alltid lönsamt Det är den sista dagen på året 2010 och vårt projekt Resam avslutas. Det känns lite vemodigt när nu detta lyckosamma projekt tar slut, men samtidigt är vi stolta över vad vi lyckats åstadkomma med en grupp människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Bland annat har vi uppnått: 60,3% av deltagarna har nått ett positivt resultat 1,6 miljoner kr sparade för samhället på fem års sikt Ett betydande antal människor fick ordning på sina liv igen Projektet har haft en positiv effekt på i stort sett alla deltagare Snabbare och effektivare handläggningstid på olika myndigheter De som engagerat sig i projektet har lärt sig mycket nytt Det är ett bra resultat. Det kunde varit än bättre, men att arbeta med människor är alltid en process. Vår målgrupp har inte varit enkel, och det vi gjort har varit nytt, med teamarbete, samverkan och samordning mellan olika aktörer. Projektet har visat att det lönar sig för både individen och samhället att ge tid och resurser till alla människor. Karin Helander, projektledare, Arbetsförmedlingen. Läs vidare hur vi gjorde

4 Vad är Resam? Resam bildades utifrån att det fanns personer som inte kvalificerade sig för det redan etablerade samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (rehabiliteringssamverkan). Denna grupp av personer hamnar ofta mellan stolarna och har ett stort vårdbehov. Det fanns brister i samarbetet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och familjeläkarenheterna. Man såg därför ett behov av insatser för samordnad rehabilitering riktat mot denna målgrupp. Det fanns också ett behov av att få arbetsförmågebedömningar tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En styrgrupp bestående av representanter från Landstinget, Representant från sjukskrivningsmiljarden, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Norra Västmanlands Samordningsförbund bildades. Resam startade i september Syfte Utveckla en mer systematisk, sammanhållen och långsiktig samverkan och samordning för den grupp av patienter som har behov av det. Ge fokus på arbetsformer som bygger på processer som överbrygger gapet mellan medicinsk utredning/behandling och arbetslivsinriktad rehabilitering. Utveckla samarbetet kring underlag för utredning, bedömning av arbetsförmåga, behandling och rehabilitering. Bidra till att individer ökar sina möjligheter till egen försörjning alternativt påbörja studier. Mål Resultatmål: 40% av deltagarna skall gå till arbete, alt. studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering inom ett år. Volymmålet: att ha 30 deltagare inskrivna åt gången, med en genomsnittlig genomströmningstid på 6 månader. Målgrupp Sjukskrivna arbetslösa. Arbetslösa personer med tidsbegränsad sjukersättning samt de personer med icke tidsbegränsad sjukersättning vars arbetsförmåga förbättrats och behov finns av samordnade rehabiliterande insatser.

5 Vad säger deltagarna? Har Resam varit till nytta för dig? Om ja, vilken nytta? Om nej, vad saknade du? Vad hade du velat få ut? Karin Helander, Arbetsförmedlingen och Camilla Johansson Försäkringskassan. Även Mats Pettersson, läkare, var med i Resams team. Kvinna, 50 år skrevs in i Resam mars Sjukskriven/haft sjukersättning sedan Svåra ryggbesvär gjorde att hon inte trodde sig om att klara något överhuvudtaget, men hon ville gå med i Resam för att få chansen till medicinsk rådgivning. Efter undersökningar av Mats Pettersson samt många och långa motiverande samtal med teamet, gick hon med på att börja arbetsträna på ett av kommunens caféer. Vid första uppföljningen efter ett par veckor visade det sig att det inte fungerade alls pga ökad smärtproblematik och vi avbröt. Hon återkom i mars 2010 efter att ha genomgått sjukgymnastik och följt andra råd hon fått av Resamläkaren. Efter ytterligare motiverande och peppande samtal, kom hon en dag och meddelade att hon ordnat egen arbetsträningsplats, på ett café! Hon startade försiktigt där i början av sommaren 2010 med 4 timmar/vecka, och var fortfarande kvar i november 2010 och hade kommit upp i 10 tim/vecka. Hon strålade av lycka vid senaste uppföljningen över att hon klarade så mycket, och planerade nu att pröva ytterligare upptrappning av tiden. Arbetslösa med aktivitetsersättning. Anställda sjukskrivna eller anställda med sjukersättning eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning. Personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen men bedöms behöva arbetsrehabiliterande insatser för att komma tillbaka till arbetslivet. Personer som är föremål för utredning av arbetsförmåga via Arbetsförmedlingen. Anställda med anställningsstöd med förändring av hälsotillstånd. Kvinna 58 år: Ja, Resam har varit till nytta för mej. Ni var ett stöd när jag jobbade med att försöka starta eget, samt när jag mådde så dåligt och ni hjälpte mej med kontakten med en kurator. Hon har varit till stor hjälp för mej. Jag tackar för tipset. Tanken på att starta eget bleknade mer och mer eftersom jag inte mådde så bra. Jag är tacksam för all hjälp, föståelse och omsorg ni visat mej. 4

6 Resams arbete har varit inriktat på grupperna med störst behov av hjälp och stöd i rehabiliteringen. Arbetssätt och metoder Resams arbete har varit inriktat på grupperna med störst behov av hjälp och stöd i rehabiliteringen. Resam har arbetat i team vilket innebär att man har haft stor hjälp av varandra när det gäller att delge olika regelverk från myndigheterna samt att man kunnat se olika saker som kan hjälpa en individ framåt. I varje ärende har det bestämts vem eller vilka i teamet som ska arbeta med just henne eller honom. Ärendegången i Resam har gått till så att vid första mötet presenterades projektet och deltagaren berättar kort om sig själv och vilken typ av hjälp som skulle behövas för att komma vidare. Om personen sedan skrevs in i Resam bestämdes oftast en återträff efter ett par veckor till vilket deltagaren fick en uppgift, exempelvis att skriva ned 3 eller 5 intresseområden eller tänkbara arbetsträningsplatser. En annan uppgift kunde vara att besöka Hälsocenter. Det blev ofta aktuellt med en utredning av läkaren innan någonting annat startades och besök nr 2 blev ett möte med läkaren för att få vidare vägledning inför kommande rehabilitering. Därefter handlade det oftast om att planera en arbetsträning, men det kunde ibland ta flera besök med motiverande samtal med en eller flera ur teamet innan steget kunde tas till arbetsträning. När en arbetsträning startade, bokades uppföljning, nästan alltid på plats på arbetsplatsen. Därefter skedde en ganska tät uppföljning för att följa arbetsträningen och försök till upptrappning av tiden gjordes tills man kunnat se att gränsen var nådd. Längs resans gång kunde det ofta förekomma konsultation av projektets läkare eller avstämningsmöte med ordinarie läkare då det är viktigt att ha läkare med på tåget. När Resam kunde göra en bedömning av arbetsförmågan hade uppdrag fullföljts. En slutbedömning skrevs som delgavs både deltagare och den mottagande myndigheten. Om en person var sjukskriven eller uppbar tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan kunde man ibland konstatera att arbetsträning på minst 10 timmar i veckan är möjligt men att utökning kunde vara tänkbar. Ärendet lämnades då vidare till rehabiliterings-samverkan för fortsatt arbetsträning. Många har behövt längre tid än det uppsatta målet på en inskrivningstid på 6 månader, då de har varit för långt ifrån att starta en arbetsträning. Denna grupp har behövt tid för att vänta ut rätt tillfälle och motivation att komma vidare. Här har det varit mycket värdefullt med en läkarinsats för att undanröja rädsla för att aktivitet skulle kunna vara skadligt, göra mer ont etc. Så länge man har sett en potential till ett positivt resultat har deltagaren behållits i Resam. I flera exempel har tiden arbetat för deltagaren (och projektet).

7 Lösningsfokuserat Arbetet har präglats av ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Lösningsfokuserat säkerställer att individen är i centrum och att samtalet fokuserar på resurser och små steg framåt. Resam har haft en egen lokal, ett neutralt rum. Det har upplevts som positivt både i teamarbete då det har gett frihet att planera och prata om deltagarna, och att man har fått mycket tid tillsammans för att kunna bygga upp teamkänslan, reflektera och spåna fram lösningar för deltagarna. Även deltagarna har uppskattat en trivsammare och mer avstressande miljö. Att ha ett undersökningsrum i egna lokaler kändes praktiskt, enkelt och bra, då undersökningar och behandlingar kunde genomföras omgående. Samarbete har även skett med aktörer runt omkring den enskilda individen, såsom socialtjänst, ordinarie handläggare på Arbetsförmedling och Försäkringskassa, ordinarie läkare eller samtalskontakt men också andra projekt inom samordningsförbundet. Samverkanstänket har varit en viktig del i arbetet att ta hjälp av andra och varandra. Vad säger deltagarna? Har Resam varit till nytta för dig? Om ja, vilken nytta? Om nej, vad saknade du? Vad hade du velat få ut? Man 42 år: JA... Resam var ett stort stöd för min rehabilitering under min arbetsträning och återgång till arbete/arbetsmarknad. Jag fick mer hjälp under dom 8-9 månader som jag var inskriven på Resam, än jag fått under år hos familjeläkarenheten. Med facit i hand, tycker jag synd om dem som sitter i den sits jag satt i, och inte ha tillgång till den hjälp jag fick, om Resam ska läggas ned. Läkarrollen Fram till november 2008 var läkarens roll inte klart definierad. Det fanns bl.a. inget undersökningsrum och ingen plan för journalhantering. Det fanns ingen upparbetad kanal för ytterligare medicinsk utredning, t.ex. remiss för röntgen, blodprovstagning, remisser till sjukgymnast och andra instanser. Resam hade inte möjlighet att skapa direkta remissvägar. Landstingets organisation med skilda budgetenheter utgjorde hinder för detta. Tack vare Resamläkarens inhopp på familjeläkarenheterna i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg löstes problemet med remisser, vidare medicinsk utredning och behandling. Genom detta har familjeläkarna avlastats ytterligare. I vissa fall fick deltagaren själv ta med läkarutlåtande till sin familjeläkare för att överlämna de rekommendationer som Resamläkaren gett. I några fall har Camilla Johansson bokat in avstämningsmöte med ordinarie läkare för att hjälpa deltagaren att föra fram dr Petterssons rekommendationer och för att förankra Resams plan med läkaren som ansvarar för vidare remittering eller behandling. Läkarrollen har vuxit fram under arbetets gång. Deltagarna har fått gott om tid med läkaren, då man fått möjlighet att se till helheten, kunna fånga upp alla diagnoser och reflektera med individen. Genom detta har man kunnat undanröja rädslan för aktivitet trots fortsatt besvär och smärta från t ex rörelseapparaten. Journalarkiveringen har ännu ej lösts fullt ut. Läkarutlåtanden har i original gått till Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Kunskap om Försäkringskassans regelverk, nära kontakt med vårdcentraler och företagshälsovård och kunskap om deras arbetssätt är en framgångsfaktor för att hjälpa deltagarna på snabbast och bästa sätt. Man 50 år: Jag tycker att jag har fått hjälp med att gå vidare med den medecinska utredningen, som jag troligtsvis inte hade gjort annars. Fått mycket medecinska termer förklarat av Mats Petterson så att man förstår sin situation bättre. Försäkringskassans regler bättre förklarat. Framför allt ett vänligt bemötande. Kvinna 30 år: Tack för den snabba slutbedömningen. Läste igenom det och det kändes som första gången på länge att någon uppfattat mig rätt. Tack för din hjälp Karin! Kvinna 45 år: Ja, ni har varit till nytta för mig pga att ni peppade mig, Ni förstod mig samt att det var alltid trevligt att träffa Er. Ni fick mig att tro på att allt kan hända, om man inte stressar på utan tar allt i sin egen takt. Ni fick mig att slappna av. 6

8 Projektets gång Resam startade i september Det var en trevande start ingen lokal, mål och uppdrag var otydliga, arbetsformer behövde utvecklas. Personalsituationen var inte helt tillfredsställande. Personalgruppen förändrades först i mars 2008 då Försäkringskassans representant ersattes av Camilla Johansson och sedan i oktober 2008 då dr Stefan Holmström slutade med mycket kort varsel. Han ersattes i november 2008 av dr Mats Pettersson. Då Stefan Holmström hade varit projektledare utsågs Karin Helander från Arbetsförmedlingen att ersätta honom som projektledare. Initialt arbetade alla projektmedarbetare 50% men detta förändrades efterhand. Läkartjänsten minskades till 20% (9 månader/år) när Mats Pettersson ersatte Stefan Holmström och Försäkringskassans representant Camilla Johansson ökade tjänstgöringsgrad i september 2009 p.g.a. ökat administrativt arbete

9 med den samhällsekonomiska utvärderingen. De första deltagarna togs in i november Resam lånade lokaler av Försäkringskassan ända till i maj Då hade Resam äntligen fått egen lokal, en lägenhet i kommunens hus på Norbergsvägen i Fagersta. Resam har gjorts känt hos de egna myndigheterna samt alla remittenter genom att bjuda in handläggare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslivscoacherna (socialförvaltningen), samt genom att ha läkarträffar med familjeläkarenheterna i Fagersta, Norberg, Skinnskatteberg. Projektet har hela tiden även haft remisser från socialförvaltningen trots att man inte har gjort några informationsinsatser där, bortsett från samarbete med arbetslivscoacherna. Information om Resam har också funnits på samordningsförbundets hemsida och en broschyr som tryckts upp. Då man ständigt har haft kö till Resam har man inte känt något behov av att göra fler informationsinsatser. 8

10 Man 53 år, Norberg Jag blev sjuk 1999, fick sjukersättning 2000 med diagnosen fibromyalgi. Under ett antal år kunde jag med hjälp av bland annat sjukgymnastik och bassängträning få muskulaturen att fungera hyggligt. Försäkringskassan skickade mig till Västerås för utredning, och där fick jag flera diagnoser, jag har bland annat blivit förgiftad, haft en whiplashskada, en tropisk sjukdom och diabetes förutom fibromyalgin som alla bidragit till min sjukdomsbild. Jag tackade nej till sjukpension, då jag ville försöka komma tillbaka. Jag har en bred bakgrund, har jobbat i olika chefspositioner och varit egen företagare, och tror jag kan bidra med något. Jag ansökte på nytt om sjukersättning men fick nej. En ny läkare hänvisade till experter som menade att mitt läkarintyg var för dåligt. Jag trodde det var ett dåligt skämt men det var det inte Vet inte vad de har för människosyn när de behandlar sjuka människor på det sättet. Vi är ju inte arbetslösa, vi är sjuka. Men kan jag inte bevisa livslång sjukdom, så blir jag friskförklarad, det är otroligt. Jag har överklagat till förvaltningsrätten, men vet ju inte hur det går. Efter en tids väntan kom jag i alla fall in på Resam. De hjälpte mig ordna arbetsträning på 25 % på ett entreprenadföretag. Jag fick ha hand om företagets kvalitetscertifiering, vilken nu har gått igenom. Nu har jag chans att få en anställning, bara jag orkar så anställer de mig. Jag jobbar 2 tim 5 dagar i veckan med flextid, det fungerar, och försöker lägga till lite tid. Jag mår psykiskt bra, fysiskt är det sämre, får äta mycket värktabletter. Men det är värt att få jobba även om kroppen får stryk. Det är underbart att ha ett jobb att gå till och sedan vara ledig. Hoppas också få börja med träning/sjukgymnastik i stället för att gå upp i arbetstid. Resam har varit med hela tiden och stöttat, och även hjälpt mig med medicinskt. Det är viktigt med arbetsträning, även om min kropp blir sämre om det blir lite för mycket. Utan Resam hade jag inte kraft att söka denna arbetsträning. Det är helt rätt att man ska ut på arbetsträning/rehabilitering, men det ska gå rätt till. De nya reglerna har kommit som en chock för många människor som inte är starka utan far mer illa, det är rena ättestupan Jag hann bara vara med i några månader på Resam och det är synd att det avslutas, för projektet är välbehövligt, det har hjälpt mig och säkert många andra också väldigt mycket. Resam har varit med och stöttat, och även hjälpt mig medicinskt.

11 Vad säger deltagarna? Har Resam varit till nytta för dig? Om ja, vilken nytta? Om nej, vad saknade du? Vad hade du velat få ut? Kvinna, 46 år, skrevs in i Resam maj Halv sjukersättning och lönebidragsanställning 50 %. Uppsagd på arbetsplatsen pga arbetsbrist. Hon ville ha hjälp att se vad hon kunde göra istället, alternativt få hjälp till hel sjukersättning. Efter många vägledande, peppande och motiverande samtal kom vi fram till att hennes dröm var att starta eget, men hon vågade inte riktigt tro att hon skulle klara det. Vi bokade tid åt henne hos Embla i Norberg (arbetar med kvinnligt företagande), där hon även fick chansen att få information om kooperativt företagande. Med mera pep talk, stöttning praktiskt och mentalt från Resams sida vågade hon sig slutligen på att starta eget kooperativ med tre andra kvinnor från orten. Hon släppte därmed tankarna på att försöka få sjukersättning, och jobbar nu 50% i sitt eget företag (sömnad och hantverk). Man, 22 år, skrevs in i Resam september Haft psykiska och socialmedicinska problem. Först ovillig att börja arbetsträna, men efter motiverande samtal och när vi fått tag på en plats med bra arbetsledare och omväxlande uppgifter, gick han med på att börja i december Han var vid våra uppföljningar en helt annan person glad, tjänstvillig och mådde bra! Han skötte sig så bra att han fick en OSA (Offentligt Skyddad Anställning) i kommunen från april 2010, och han är fortfarande kvar och trivs. 10

12 Vad säger deltagarna? Har Resam varit till nytta för dig? Om ja, vilken nytta? Om nej, vad saknade du? Vad hade du velat få ut? Kvinna 45 år: Resam har varit (ÄR) fantastiskt för mig då mina 2 arbetsledare var extremt tåliga, mjuka och nära till hands! De gjorde att jag breddade mina egna gränser! Om jag inte hade puttats in där vet jag inte vad jag skulle ha gjort, jag ville inte att mitt liv skulle vara slut vid 43 men var för rädd att prova mig på något själv. Ni gav mig inspiration, värdighet, respekt och en tro för MIG att jag kan!!! Här finns både professionella och sakliga utövare vilka kan kicka igång en stens motivation till att börja dansa hip hop! Fasansfullt tråkigt att det programmet stängs ner som jag vet har räddat så många andra! Otroligt och vansinne om de tjänsten ska bort, den räddade mitt liv!!! Många kramar från Rebecca till dig Camilla och Karin förstås, äh, jag känner mig generös idag, ni kan få kramar hela bunten! Kvinna 49 år: Svaret blir både ja och nej. Ja, det var ett bra stöd med de samtalsträffar jag fick inför arbetsträning som för mig var ett mycket stort steg att ta. Nej, jag önskar att jag fått mer hjälp med att hitta rätt ställe att arbetsträna på, och som kunnat leda vidare istället för att få börja om på ytterligare ställen som inte heller inte ledde någon vart. Vad var bra, vad vad kunde gjorts Framgångsfaktorer En säkrad tillgång till läkarresurs har visat sig ovärderlig för att uppnå resultat eftersom läkarpondusen har fått människor att våga börja arbetsträna trots smärta. Av värde har också varit möjligheten att få medicinsk bedömning och rådgivning, inte bara för deltagarna utan även för handläggare. Att läkaren har kunnat ge mycket tid och göra en helhetsbedömning är också en framgångsfaktor. Teamarbetet är en framgångsfaktor i sig. En viktig sak är att det är rätt person från respektive organisation. Alla i teamet bör inse vikten av samverkan och ha viljan att lära av varandra. En effektiv arbetsfördelning har utarbetats vilket har gett tidsvinster, exempelvis har hela teamet inte deltagit på alla uppföljningar om det inte har ansetts nödvändigt. Att sitta tillsammans ger en tät samverkan med kunskap om varandras regelverk och respekt för dessa. En professionell relation till deltagarna har ändå lyckats behållas trots att det täta arbetssättet lätt inbjuder till en kompisrelation,

13 möjlighet till en positiv utveckling. Det kan t.ex. vara då man har väntat ut medicinsk behandling eller att man har behövt mer tid för att motivera deltagaren. var svårt och bättre? liksom den hemtrevliga lokalen. Lokalen i sig är en positiv upplevelse för många av deltagarna då den inte har myndighetsprägel och erbjuder ett neutralt rum. Tillsammans har man stöttat varandra i förhållningssättet så att man inte hemfaller åt att tycka synd om, utan visar respekt för att deltagaren äger problemet. En annan framgångsfaktor är att deltagandet är frivilligt. Detta underlättar bl.a. i motivation och entusiasm inför att våga börja arbetsträna. Den lösningsfokuserade metodiken är i sig en framgångsfaktor. Den kan med fördel kombineras med mi, en annan samtalsmetodik. Möjligheten att låta deltagarna få mer tid än vad ordinarie verksamheter kan erbjuda har varit viktigt. Att ge tid för att vänta ut rätt tillfälle har varit nyckeln till att kunna komma vidare för en del deltagare. Målet har varit på 6 månaders genomströmningstid. Vid behov har man dock kunnat ha kvar deltagare längre då man sett att det funnits Svårigheter Det har funnits svårigheter med remisser. Resams bedömning är att en utvidgad samverkan med familjeläkarna skulle kunna lösa problemet, t.ex. med en kontaktperson på varje mottagning. En annan svårighet har varit att Arbetsförmedlingens representant, Karin Helander, inte har haft befogenhet att ta beslut om program etc. Det har ibland varit ett hinder då det varit svårt att få kontakt med rätt handläggare och det har ibland varit olika bedömningar om den lämpligaste åtgärden. Lösningen på detta bör kunna vara att se till att det är en handläggare från den lokala Arbetsförmedlingen som arbetar i verksamheten. Vissa svårigheter har ibland märkts, då komplexa regelverk har krockat med varandra. Som exempel kan nämnas övergången mellan sjukersättning och aktivitetsstöd vid arbetslivsintroduktion, då svåra ekonomiska problem kan uppstå. Dokumentationen har hela tiden varit ett problem som inte kunnat lösas. Man arbetar fortfarande med dubbel bokföring, dvs. man kan använda varandras noteringar men var och en måste ändå dokumentera i sitt eget system. Problemet med bokningar kunde dock lösas genom en gemensam Yahoo-kalender på Internet. Detta har fungerat bra. Till att börja med hade man svårigheter med att hitta lämpliga arbetsträningsplatser. Detta löste sig relativt bra då projektet fick en kontaktperson via kommunen som kunde hjälpa oss till prövningsplatser. I första hand har man dock försökt få deltagarna att hitta egna platser. I andra hand har man främst försökt på öppna marknaden att hitta prövningsplatser utifrån deltagarnas intressen/önskemål. En svårighet har varit att Resams bedömning inte alltid har haft tillräcklig trovärdighet och tyngd hos respektive myndighet. I vissa fall har beslut tagits hos myndigheten som direkt strider mot Resams arbetsförmågebedömning. Framtida verksamheter bör ha förankrat detta redan från start så att deras bedömningar kan användas på ett bra sätt. En viss brist i stödet att få Resam uppmärksammat på arbetsplatsen, t.ex. när man talar om samverkan, har märkts av. Förbättringsområden Man skulle behövt avsätta mer tid för planering från början. Det hade underlättat mycket, framförallt vid rapportskrivning. Med tiden lärde man sig dock att få tid för planering. Tid till reflektion har däremot tagits efter varje möte och vid lunch- och fikaraster. Med ett ännu bättre upparbetat samarbete med myndigheterna hade det blivit lättare att få samstämmighet i beslut om åtgärder. Vissa ärenden skulle ha avslutats tidigare, främst i början, och man skulle inte ha dragit ut på tiden med bedömningen. 12

14 Samhällsekonomisk analys För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen har payoffs metod NyttoSam använts. Med hjälp av denna har 30 deltagares situation studerats före och efter deltagandet i RESAM. Deltagarnas genomsnittsålder är 46 år och 67 procent utgörs av kvinnor. Nedan redovisas de väsentligaste resultaten av utvärderingen. Om inget annat anges avser värdena de 30 deltagarna som ingått i utvärderingen. Samhället som helhet Lönsamheten är på kort sikt -12 månader negativ och utgör kr. På fem års sikt är lönsamheten positiv och beräknas till 1,6 milj. kr förutsatt att det kortsiktiga utfallet kvarstår oförändrat under kommande fyra års period. Per deltagare motsvarar detta kr på kort sikt och kr på fem års sikt. Anledningen till den negativa lönsamheten på kort sikt är en kombination av att projektets kostnad enbart belastar det första året, och att den totala produktionen sjunkit något i efterläget. Återbetalningstiden är 27 månader. Lönsamheten kan även utryckas som att en kronas insats gett 45 öre i avkastning på kort sikt och 2,23 kr på medellång sikt. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är tre procent. Konkret innebär det att deltagarna i RESAM sänkt sin produktivitet med en procent men minskat sin konsumtion av vård och omsorg med 39 procent när ett efterläge jämförs med ett föreläge. Jämfört med andra liknande projekt eller verksamheter inom klass T8 som vi utvärderat är lönsamheten och verkningsgraden lägre för RESAM. Aktörerna Lönsamheten för kommunen är negativ på kort sikt, kr och på medellång sikt också negativ, kr. Orsaken till detta är minskade skatteintäkter och ökade kostnader för bistånd och handläggning. För landstinget är lönsamheten positiv på såväl kort som medellång sikt, kr respektive 2,2 milj. kr. På individnivå motsvarar detta en lönsamhet per deltagare på kr på kort sikt och kr på fem års sikt. Främst är det minskad förbrukning av vård, som lett till de minskade kostnaderna. Återbetalningstiden är tre månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader både på kort och på medellång sikt. På kort sikt är lönsamhet kr. Försäkringskassan har en lönsamhet på kort sikt på cirka kr. På medellång sikt är lönsamheten 2 milj. kr. Orsaken till detta är minskade utbetalningar från socialförsäkringssystemet och handläggningen av detta. Payoff-tiden är tre månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet på kort sikt, kr. På medellång sikt är lönsamheten också negativ, kr med en payoff-tid på 88 månader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med närmare kr per deltagare. RESAM är ett projekt som är lönsamt på något längre sikt om deltagarnas situation bevaras såsom den varit under ett år efter avslutat deltagande i projektet. Projektet riktar sig till en målgrupp som har en hög medelålder och ett relativt långt gånget utanförskap. Eftersom RESAM har som mål att dels få deltagarna i arbete eller studier och dels att genomföra en bedömning av arbetsförmågan, skall resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen jämföras med viss försiktighet relativt projekt som primärt skall få deltagarna i arbete eller studier. Slutrapporten visar också att deltagarna utvecklats i rätt riktning relativt den delrapport, som redovisades i januari Resultatet för 16 deltagare i ett urval var då sämre på samhällsnivå vad gäller lönsamhet, återbetalningstid och verkningsgrad. Renodlade bedömningsprojekt brukar kräva en alternativ metod för att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen, ett s.k. alternativscenario. I denna utvärdering har ett efterläge jämförts med ett föreläge för deltagarna. Vår metod innebär att det inte alltid ger en positiv effekt för intäkter och lönsamhet p.g.a. att det funnits stora behov av vård och insatser både under och efter projektet för vissa av deltagarna. Med ett alternativscenario skulle effekten av RESAM kunna beskrivas som att projektet totalt sett minskat tiden för utanförskap relativt om inget gjorts eller att deltagarna skulle varit aktuella i den reguljära verksamheten. Förutom deltagarna, som i många fall fått en förbättrad situation, är landstinget den aktör som minskat sin resursförbrukning och kostnader mest. Det är intressant och innebär att landstingets frigjorda resurser kunnat användas på ett alternativt sätt. Även Försäkringskassan har haft en stor nytta av satsningen och har främst genom minskade utbetalningar och handläggningen av dessa minskat sina kostnader. De deltagande kommunerna har inte än fått fullt utbyte av satsningen på RESAM. Det är därför angeläget att fler av deltagarna kan öka sin produktivitet och minska sitt behov av försörjningsstöd. På detta sätt kan kostnaderna minska och intäkterna öka för kommunsektorn. I fortsättningen är det viktigt att deltagarna får fortsatt stöttning så att arbetsförmågan kan påverkas i positiv riktning samt att potentialen till ytterligare förbättring tas tillvara. Särskilt viktigt är det att deltagare som fortsatt i en arbetslivsinriktad rehabilitering får stöttning och att resultatet följs upp. Claes Malmquist och Sven Vikberg, Payoff.nu

15 Resam har lyssnat, tagit det jag sagt på allvar, och trott på vad jag säger. Man 50 år, Fagersta Jag fick sparken från Försäkringskassan, trots att jag tyckte jag borde vara fortsatt sjukskriven på grund av smärtande rygg, axlar, skuldror, nacke och huvudvärk. Jag blev friskförklarad då de tyckte att det sista läkarintyget inte visade något nytt. Ja, men det är ju samma åkommor som tidigare svarade jag, men jag blev i alla fall överförd till Arbetsförmedlingen. När a-kassedagarna tog slut fick jag erbjudande om något som hette Resam, som hjälpte mig till arbetsträning. Jag fick ett väldigt bra första möte med Resamgänget, det fanns tid att gå igenom allt, och jag blev också undersökt av Resamläkaren. Under arbetsträningen som gradvis kunde trappas upp har jag haft kontinuerlig kontakt med Resam, som har gett mig hjälp och stöd hela vägen. Resamläkaren ordnade en remiss till röntgen som jag väntat på i 20 år, vi hade också en grundlig genomgång av röntgensvaret, och efter det fick jag sjukgymnastik som läkaren ordnade till mig. Den gradvisa upptrappningen av arbetstiden var jobbig men har gått bra, så efter 9 månader var jag uppe i 8 timmar om dagen. Nu hoppas jag vara på väg mot en fast anställning som vaktmästare. Jag har med Resams hjälp fått ett anpassat jobb som min kropp klarar av. Resam har också lyssnat, tagit det jag sagt på allvar, och trott på vad jag säger. Med dem har saker och ting blivit gjorda, de har stöttat och peppat, allt som jag bett om har jag fått hjälp med, vilket kan jämföras med allt tjafs jag haft på vårdcentralen som hela tiden ifrågasätter vad jag säger och behandlar mig som om jag var simulant. Med hjälp av en del värktabletter klarar jag ett anpassat jobb, vilket jag är väldigt glad för och tackar Resam för. 14

16 Extern medbedömare, Ulf Wetterberg Projektet har varit ett framgångsrikt försök att ta sig an en målgrupp som står långt från den reguljära arbetsmarknaden. Deltagarna i projektet har en lång tid av sjukskrivning och frånvaro från arbetsmarknaden bakom sig. De har en komplex problembild och stora behov av samordnad rehabilitering. Efter en trög start har projektets medarbetare funnit bra arbetsformer. RESAMs redovisade resultat förbättrades successivt under projektets gång och ligger vid projektets avslutande långt över de mål som satts upp för arbetet. Dessutom har dessa goda resultat kunnat uppnås inom ramen för relativt begränsade insatser kostnadsmässigt. Projektet visar att ett förtroendeskapande upplägg i nära samverkan mellan berörda myndigheter och den enskilde individen och utan tidsmässig stress kan ge en positiv utveckling för deltagare som lätt klassas som hopplösa fall. Projektet har byggt på samverkan mellan företrädare för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och med tillgång till egen medicinsk kompetens i projektet. RESAMs arbetsätt har haft individen i centrum, där insatserna anpassats efter individens behov oavsett om det krävts kompetens från Arbetsförmedling, Försäkringskassa eller den medicinska professionen. De framsteg som uppnåtts för enskilda deltagare skulle med all säkerhet inte ha kunnat uppnås enbart inom ramen för ordinarie myndighetsinsatser. Kontinuitet i myndigheternas kontakter och bemötandet av den enskilde individen har avgörande betydelse för processen mot ökat deltagande på arbetsmarknaden. Särskilt kritiska moment kan t.ex. vara övergång från en typ av insats till en annan eller övergång från en myndighet till en annan. Många olika och kanske oklara kontaktpunkter i de berörda myndigheternas ordinarie verksamheter kan också innebära påfrestningar som skapar oro för den enskilde individen. I dessa avseenden har RESAMs upplägg pekat på framgångsvägar som givit goda resultat i rehabiliteringen av den berörda målgruppen. Framtid Från årsskiftet 2010/2011 ska en ny insats formas där erfarenheterna från RESAM och projektet Empowerment föras vidare i en icke tidsbegränsad insats, Samordningsteamet FNS. Syftet är i huvudsak detsamma för den nya insatsen som för RESAM. Däremot finns betydande skillnader vad gäller målgrupp, arbetsmetoder och teamets sammansättning. I projektplanen sägs att behoven för RESAMs hittillsvarande målgrupp bedöms minska i takt med att sjukfallen minskar. Detta kan möjligen stämma på längre sikt, men i RESAMs hittillsvarande arbete har det ännu inte synts några tecken

17 på minskade volymmässiga behov. I dagsläget skulle RESAM ha kunnat fortsätta arbeta mot den definierade målgruppen i oförändrad eller t.o.m. ökad omfattning. Den primära målgruppen för Samordninsteamet är individer med psykisk ohälsa och diffus problematik, särskilt i yngre åldrar, år. De behov som anges som särskilt oroande är ungdomars ohälsa, den ökande psykiska ohälsan samt de ökande kraven i arbetslivet. Metodmässigt läggs större vikt än i RESAM på daglig verksamhet med mer social inriktning. Det arbetande teamet i den nya insatsen kommer att bestå av en arbetsförmedlare, socialkonsulenter från de tre berörda kommunerna samt en psykiatrikurator från landstinget. Försäkringskassan finns enbart representerad i styrgrupp och beredningsgrupp och förväntas i övrigt möta upp teamet med sina ordinarie resurser. Tillgången till läkarinsatser är inte utklarad, men tycks i huvudsak vila på landstingets ordinarie organisation. Erfarenheterna från RESAM övertygar mig om att det är en svaghet att det i teamet saknas företrädare för Försäkringskassan och medicinsk kompetens vid sidan av den psykiatriska. Den nära samverkan som utvecklats i RESAM både inom projektgruppen och med respektive myndighets ordinarie organisation har varit grunden för projektets framgång och goda resultat. Genom läkarmedverkan har det funnits tid för undersökningar och samtal på ett sätt som ordinarie landstingsverksamhet inte har kunnat erbjuda. Försäkringskassans och landstingets lägre profil vad gäller att aktivt delta i den nya insatsens samordnade rehabilitering ter sig än mer förvånande, då det enligt Paysams utvärdering är Försäkringskassan och landstinget som får de tydligaste ekonomiska överskotten av RESAMs arbete. Detta borde ha givit dessa parter grund för ett fortsatt mer aktivt engagemang vid sidan av den ordinarie verksamheten. Vid det avslutande styrgruppsmötet i RESAM skedde ett första erfarenhetsutbyte bland de berörda myndigheterna om vilka erfarenheter från RESAM som det är viktigt att ta med sig i det fortsatta arbetet. Förhoppningen är att dessa erfarenheter också får påverka det fortsatta samverkansarbetet mellan myndigheterna och hur man väljer att gå vidare med Samordningsteamet. Jag förordar följande kompletteringar av Samordningsteamets upplägg. Utvidga målgruppen för Samordningsteamet, så att den också omfattar hela den målgrupp som varit föremål för RESAMs insatser. Det kräver naturligtvis tillkommande finansiering. Förutom från de berörda myndigheterna borde även bidrag från den s.k. sjukskrivningsmiljarden kunna komma ifråga. För att nå en fullgod samverkan i Samordningsteamet arbete bör det i teamet också finnas med både försäkringsmässig och medicinsk kompetens. Det behöver inte vara på heltid. Det viktigaste är att det inom teamet finns personer som kan säkra upp att de enskilda individernas kontakter med den ordinarie organisationen inom Försäkringskassan och vårdcentralerna fungerar tillfredsställande och vid behov göra kompletterande insatser. Fungerande ledarskap är en viktig del av Resams framgångar. Hur har styrgruppen fungerat? Lena Höök, controller, Landstinget Västmanland Jag har verkat som ordförande för styrgruppens arbete under hela projekttiden. Styrgruppen har fungerat mycket väl och jag anser att det beror på att alla ingående parter har tagit sitt ansvar och självklart verkat för kreativa och ändamålsenliga lösningar. Projektet har haft stöd av en extern medbedömare som även deltagit i styrgruppens arbete. Den externa medbedömaren tog tidigt upp att en styrgrupp bör verka som en styrelse. Min upplevelse är att detta bidrog till att representanterna från samtliga organisationer tog ansvar för verksamheten i projektet under uppstart, omstart, förvalning och avveckling. Henry Komulainen, områdeschef, Försäkringskassan Styrgruppen för Resam har enligt min uppfattning fungerat på ett föredömligt sätt. Diskussionerna i gruppen har varit både kreativa och konstruktiva. Vi har också i diskussionerna haft en bra balans mellan ett individperspektiv och mer övergripande perspektiv. Vad är det då som gjort att den här gruppen fungerat så bra? Jag tror att viktiga faktorer som bidragit till detta är att gruppen haft tillit och respekt för varandras kunskapsområden. Det har också varit värdefullt att ha med den externe medbedömaren i styrgruppen. Han har hjälpt till med att höja blicken och se projektet i ett större sammanhang. Så det har varit både roligt och lärorikt att delta i styrgruppen för Resam. I styrgruppen har även ingått Britt-Mari Enholm- Gahnström från Arbetsförmedlingen, Tuula Wallsten och Magnus Henning, representanter från sjukskrivningsmiljarden på Landstinget Västmanland samt Jonas Wells från Norra Västmanlands Samordningsförbund. 16

18 Kvinna 58 år, Norberg Jag fick diagnosen Ménières sjukdom 2000, men jag kunde fortsätta jobba. Jag var många år på en industri, sedan en period i skolan blev jag sjukskriven, 2005 fick jag halvt sjukbidrag, och var växelvis i arbetsträning/sjukskriven i två år blev jag mer sjuk, och 2007 fick jag helt sjukbidrag skickade jag in ny ansökan med läkarintyg till Försäkringskassan, men den fick jag avslag på. Sista april 2009 tog sjukbidraget slut, jag kunde inte vara sjukskriven längre, jag fick inte heller någon a-kassa. Men jag blev överlämnad från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Där konstaterade de att jag hade vissa begränsningar vad gällde vilka jobb jag kunde söka, men jag fick rådet att ringa runt om jobb med lönebidrag. Det gick dåligt. Sen kom jag in på Resam. De hjälpte mig till arbetsträning hos en arbetsgivare, först 2 tim/dagen, sedan 4 tim, sedan 6 tim, men det var för mycket, jag fick gå tillbaka på 4 tim/ dagen. Under denna tid som varade i 11 månader fick jag leva på ett aktivitetsstöd på 4000 kr/mån. Sedan hjälpte Resam mig att ansöka om att få sjukbidrag och anställning i 6 månader. Jag vet inget om hur det blir sen, men jag har i alla fall fått tillbaka sjukpeng och a-kassa, vilket ger lite trygghet om jag inte skulle få fortsätta. Det har varit en väldigt kämpig tid, min sjukdom blir också värre av stress, men Resam har hjälpt mig till den plats jag har idag. Jag har kunnat ringa till dem och fråga olika saker. De har också varit med på olika möten. De har stöttat mig och stått på min sida, vilket har känts bra. Jag hade inte fixat det jobb jag har idag utan dem, så de har hjälpt mig mycket. Vet inte vart jag stått idag om jag inte kommit med i Resam. Resam har hjälpt mig till den plats jag har idag.

19 Utan Resam skulle många av våra deltagare istället ha fortsatt valsa runt i systemen och kostat samhället mycket pengar. Avslutande reflektioner Att arbeta i ett projekt innebär ett lärande. Arbetet har förändrats och utvecklats av yttre faktorer som exempelvis sjukförsäkringsreformen 2008, lågkonjunkturen 2009 samt ingången till arbetslivsintroduktionen som har varit kännbart. De inre faktorerna handlar mer om hur vi utformar vårt arbetssätt och med tiden kommer på allt bättre saker och hur vi effektivare kan utnyttja vår tid och varandras resurser. Vår reflektion är att det tar lite tid att utforma ett bra team och bra arbetsformer. Det är viktigt att de som arbetar i projektet brinner för samverkan. Vi tycker att Resam har lyckats bra med detta och att det är ett vinnande koncept. Det har varit mycket positivt att arbeta i team, men även att skapa nätverk med andra aktörer. Vi har inte haft de bästa praktiska lösningarna eller metoderna till allt från början och har lärt oss av våra misstag. Vårt arbete med deltagarna har varit högsta prioritet från början till slut. De personer som deltagit i Resam, bör rimligen ha en bättre utgångspunkt, än de som genom reglerna nödgats gå ut på arbetsmarknaden utan förberedelse. Tiden i Resam har gett dem möjlighet till en mjukstart. Det saknas lågtröskelverksamheter med krav anpassade till dessa individer. Den volymminskning som hade kunnat förväntas i och med regeländringarna, som innebär utförsäkring från Försäkringskassan samt arbetslivsintroduktion på Arbetsförmedlingen, har inte visat sig, utan vi har tvärtom sett att behovet av denna typ av verksamhet har ökat markant. Vi har kunnat se till att deltagarna fått en mer realitetsanpassad syn på sina möjligheter på arbetsmarknaden. De flesta av dem har haft mer motivation och självförtroende efter en serie samtal med Resamteamet, så att de har vågat sig på att börja arbetsträna. Vi tror att utan Resam skulle många av våra deltagare istället ha fortsatt valsa runt i systemen och kostat samhället mycket pengar. Många skulle också ha mått dåligt i sitt utanförskap utan Resams hjälp till en bättre livskvalitet. Resam har dessutom besparat tjänstemän på respektive myndighet en hel del arbetstid. Beträffande lågkonjunkturen kan vi konstatera, att det var svårare att hitta lämpliga arbetsträningsplatser då, men det var åtminstone inte helt omöjligt, tack vare de kontakter med arbetsgivare som vi hade hunnit upparbeta. Vi hade även god hjälp av kommunernas arbetsmarknadsenheter när det gäller arbetsträningsplatser. Resam har arbetat med en målgrupp som står långt från arbetsmarknaden. Denna grupp kräver stora insatser och kostnader initialt men Payoffs rapport och våra resultat visar att det är lönsamt på längre sikt att satsa på den, inte bara för individen utan även för samhället. Karin Helander, Camilla Johansson och Mats Pettersson. 18

20 Jag har känt stöd från er hela tiden Vi har lärt oss så mycket under resans gång Jag fick mitt liv tillbaka Det lönar sig för individen och samhället Alla tog ansvar Resultat långt över målet Projektägare för Resam är Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Resam har finansierats med medel från Norra Västmanlands Samordningsförbund och Landstinget Västmanland via sjukskrivningsmiljarden. Läs mer om Resam på