OBSERVATIONSRAPPORT. Krusboda skola F-5 Dalskolan 6-9. Tyresö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OBSERVATIONSRAPPORT. Krusboda skola F-5 Dalskolan 6-9. Tyresö kommun"

Transkript

1 OBSERVATIONSRAPPORT Krusboda skola F-5 Dalskolan 6-9 Tyresö kommun Observatörernas namn och kommun Annika Gustafson, Upplands Väsby ( Krusboda skola) Christina Söderlund, Nacka ( Krusboda skola) Vivianne Boman, Sollentuna ( Dalskolan) Karin Nordblom, Värmdö ( Dalskolan ) Veckor för observationen 45 och

2 Innehållsförteckning OBSERVATIONSRAPPORT... 1 SKOLENHETENS NAMN...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. KRUSBODASKOLAN F DALSKOLAN TYRESÖ KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 4 OBSERVATIONENS METOD... 5 KRUSBODA SKOLA... 6 MÅLOMRÅDEN... 6 Normer och värden... 6 Utveckling och lärande/kunskaper... 7 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DALSKOLAN...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. MÅLOMRÅDEN Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Skola och hem (gäller ej vuxenutbildning) Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN HELA ENHETEN...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. REFERENSER

3 +VÅGAVISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, studerande, föräldrar, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på sju områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Skola och hem (gäller inte vuxenutbildning). Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Krusboda skola är en F-5 skola och Dalskolan är en 6-9 skola i Tyresö kommun. På skolenheten finns även förskolorna Dalstugan och Ballongen. Dessa omfattas inte av vår observation. Ledning Övergripande utvecklingsansvar REKTOR Svåra PA- och elevärenden Antimobbingärenden Bitr.R Bitr. R och intendent Bitr. R Dalstugan Ballongen Krusboda Dalskolan Ålder: Barnelevinflytande Värdegrund VIS-utveckling Fler och bättre läsare Organisation Krusboda skola är en skola med elever från förskoleklass till år 5 med tillhörande fritidshemsverksamhet. I skolan går 352 elever. Skolan är indelad i sex arbetslag. Arbetslagen är årskursvis. På skolan arbetar också skoladministratör, lokalvårdare, skolsköterska, skolpsykolog och måltids- och vaktmästarpersonal. I Dalskolan går 330 elever uppdelade på tre arbetslag: Alfa: skolår 7 och 9, Beta: skolår 6 och 8 samt SN-laget, där N står för naturvetenskaplig inriktning och S för samundervisningsklass. I SN-laget finns skolår 6-9. Eleverna i samundervisningsklasserna kommer från hela Tyresö kommun och i N: klasserna skrivs in i klasserna enligt närhetsprincipen fr.o.m. detta läsår. 4

5 Observationens metod Observationen genomfördes under V Under veckan på Krusboda och Dalskolan skola har observatörerna intervjuat rektor och biträdande rektorer, intervjuat lärare, fritidsledare, fritidshemspersonal, kurator, skolsköterska och studievägledare, intervjuat elevhälsoteamet på Krusboda skola, intervjuat elever och elever från elevrådet, besökt alla klasser och sammantaget alla ämnen. Intervjuerna har varit både spontana och bokade. På Krusboda har kontakten med föräldrarna skett via e-post, telefon och möten. På Dalskolan har kontakten med föräldrarna skett via e-post. Totalt har vi haft kontakt med föräldrar. Observatörerna vid respektive skola har träffats flera gånger under observationsdagarna och småplanerat under lunchtid. Vi har tagit del av dokument av olika slag- se referenslista. 5

6 Krusboda skola Målområden Normer och värden Beskrivning Krusboda skolas värdegrund är utarbetat i samarbete med föräldrar, elever, pedagoger 1 och barnskötare. Som grund har skolan valt de sju nyckelorden; jämlikhet allas lika värde, trygghet, respekt, empati, gemenskap, glädje och hänsyn. Utifrån dessa ord har varje klass arbetat med och formulerat värdegrunden i form av blommor eller andra figurer. Vi ser figurerna i varje klassrum och på fritids. Pedagoger berättar att alla klasser från förskoleklass till år fem arbetar med värdegrundsfrågor varje vecka på olika sätt. De äldre eleverna arbetar med Charlie 2, de yngre med Livsviktigt 3. Vi ser exempel på en samling där det pågår Tjej grupp elva flickor och en pedagog deltar. Samlingen inleds med att pedagogen ställer frågor till var och en i tur och ordning: Hur mår du? Hur är det i klassen? Hur är det med kompisar? Flickorna berättar och ibland ställer pedagogen följdfrågor. Alla ges den tid som behövs för att berätta. Pedagogen berättar att samtidigt har pojkarna i klassen killgrupp. I en klass arbetar de med känslor och ansiktsuttryck. Barnen ritar bilder med ansiktsuttryck och skriver om känslan med pedagogernas hjälp. Även massage finns på dagordningen.. I arbetsplanen ser vi en åtgärdsplan mot mobbning. I den finns också en förteckning över skolans arbete med förebyggande åtgärder. I arbetsplanen finns en jämställdhetsplan som är under revidering. En för hela enheten gemensam likabehandlingsplan håller på att arbetas fram, vi ser ett utkast ur den. Alla elever har värderat sig själva i ett dokument med värdegrundsfrågor, sammanställt av spec.ped och matte/slöjdläraren. Detta dokument stämmer pedagog och elev av tillsammans. En av pedagogerna på fritidshemmet berättar att de ibland valt att dela eleverna i flick- och pojkgrupper för att t.ex. flickorna ska få spela bandy på sina villkor. Gruppsammansättningen varierar. Ett exempel på demokratiskt arbetssätt är elevrådet där varje klass från år ett deltar med en av klassen vald/lottad representant. Vi ser ett möte där en elev leder och en elev skriver protokoll på datorn. Frågor rörande värdegrunden och arbetsmiljön finns på dagordningen. Varje 1 Med pedagoger avser vi lärare, förskollärare och fritidspedagoger. 2 Charlie, är ett undervisningsprogram som syftar till att förebygga och motverka drogmissbruk, våld och mobbning bland barn och ungdomar. Charlie står för: CHemical Abuse Resolution Lies In Education. (Fri översättning: Lösningen på problemet med kemiskt missbruk är utbildning.) 3 Livsviktigt, ( Läromedel) innebär att genom övningar utveckla barnens/elevernas sociala och emotionella förmågor.) 6

7 representant har med sig en rapport från sin klass med frågor som diskuterats på klassråd sedan förra elevrådsmötet. Generellt råder arbetsro på skolan. Vi ser dock elevgrupper som har svårt att hålla fokus på uppgiften. Vi får berättat för oss att i några klasser pågår just nu ett intensivare värdegrundsarbete för att skapa arbetsro, det arbetet leds av skolans specialpedagog och slöjdlärare. Ledningen har också omfördelat bland personalen för att få mer vuxenstöd i dessa klasser. Elever vi pratar med känner sig trygga och trivs. Föräldrar vi pratar med känner sig nöjda och trygga med skolans sätt att arbeta med att skapa arbetsro i verksamheten. Bedömning i text Krusboda skolas arbete i alla klasser med värdegrundsfrågor över tid är påtaglig. Vi ser flera goda exempel såsom Charlie, Livsviktigt och arbetet med att skapa arbetsro i klasserna. Vårt intryck är att det överlag är ett tryggt och lugnt arbetsklimat och att förhållningssättet mellan elever och pedagoger är positivt. Pedagogernas sätt att skapa mindre sammanhang för eleverna bidrar till ett gott arbetsklimat. Vi ser inget exempel på arbete kring jämställdhet. Det finns ännu ingen aktuell likabehandlingsplan. Bedömning enligt skala 4 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Krusboda skolas lokaler är stora och ljusa. Alla klasser har egna ingångar till sina klassrum. Fritidsverksamheten är integrerad i skolans lokaler och har också egna utrymmen att tillgå. Elevarbeten finns uppsatta både i korridorer och i klassrum, i flera klassrum ser vi läroplanens mål uppsatta på väggen. Skolan har ett bibliotek som ligger i anslutning till treornas fritidshem och är bemannat två tillfällen i veckan. Antalet elever i klasserna varierar mellan 4 SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4. MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 7

8 17 till 31. Mindre grupper organiseras i samband med slöjd- och idrottslektioner och i samarbete med fritidshemspersonal. Skolgården är asfalterad och målad på flera platser för bl. a bollekar. Det finns en grusplan för fotboll och skolans Gröna rum 5 som är en del i skolans miljöundervisning. Skolan har bandyklubbor, hopprep, stort uteschack, olika bollar och vintertid pulkor som eleverna får låna på raster. Det är nära till skogen och de använder naturen som klassrum. Lärarna arbetar i huvudsak i sina egna klasser, eleverna i skolår fem är indelade i tre nivågrupper i ämnena matematik och engelska. Grupperna är inte permanenta utan förändras utifrån innehåll och elevernas kompetens. Flera lärare uttrycker önskemål om att ha mera insyn i varandras verksamheter. Krusbodaskolan arbetar utifrån kommunens gemensamma kursplaner i ämnena matematik, svenska och engelska, i övriga ämnen ser vi inga nedbrutna kursplaner. I kommunens skolplan och skolans arbetsplan för läsåret 08/ 09 är ett av målen att förbättra läsförmågan. Läsning prioriteras genom att tid för detta är schemalagd varje dag. Skolan kartlägger elevernas svenska- och matematikkunskaper från förskoleklass till skolår fem. Övriga prioriterade mål är Värdegrunden som grund för lärandeutveckling (se normer och värden), Barn/elevinflytande för sitt eget lärande (se delaktighet och inflytande) samt Likvärdig utbildning enligt LPO 94. Skolan har två profiler, konst och kultur och miljö. Konstprofilen syns tydligt, överallt ser vi olika elevarbeten. Det finns ett konstförråd där skolan förvarar konst som pedagogerna kan låna för att ha i sin undervisning. Miljöprofilen och användandet av gröna rummet är under omarbetning, rektor uttrycker att hon vill hitta nya former där alla pedagoger är delaktiga. Alla klasser sorterar sina sopor. Alla skal och fruktrester samlas för sig. Vi hör berättas om kapsyl- och värmeljusjakten, en tävling i miljösyfte för återvinning. Under vår vecka ser vi ingen annan koppling till miljöprofilen. I samtal med elever och föräldrar uttrycker de flesta att de känner till miljöprofilen, få känner till konst och kulturprofilen. Undervisning och läromedel är till stor del traditionell. I klassrummen ser vi dagens schema på whiteboardtavlorna Arbetet sker mestadels efter den ordning läraren planerar och eleverna arbetar med samma sak samtidigt. Vi ser få ämnesövergripande och inga åldersblandade lektionspass. Vi ser ett idrottspass där eleverna samarbetar och ska lösa en mänsklig knut, fem elever håller varandras händer i en röra, utan att släppa taget ska de försöka trassla sig ut och bilda en ring. Vi ser resultatet av ett samarbete när eleverna i år fem redovisar sitt arbete om England. Förskoleklasserna arbetar med samarbetsövningar, språklekar enligt Bornholmsmodellen 6, mattelek samt fri lek. I skolår tre ser vi exempel på en samarbetsövning då en grupp elever 5 Gröna rummet är en inhägnad trädgård med växthus och odlingar 6 En modell som tränar språklig medvetenhet genom bland annat rim, ramsor och annan förberedande läs- och skrivinlärning 8

9 ska komma fram till ett gemensamt svar på ett matteproblem. Vi ser en grupp där alla deltar, kommer överens och förklarar sin tankegång. Eleverna har skoldagböcker/loggböcker, dessa används på ett varierande sätt. Dokumentationen och elevernas individuella utvecklingsplaner har skolan i den kommungemensamma skolportalen som är en webbaserad tjänst. För de högpresterande eleverna finns ingen gemensam plan, de får extrauppgifter inom klassens ram. Vi får berättat för oss att modersmålsundervisningen är organiserad på en annan skola och eleverna åker taxi dit. I varje klassrum finns datorer och i de gemensamma hallarna finns flera datorer samlade som eleverna använder vid faktasökning eller renskrivning av sina arbeten. Vi ser under vår vecka ett fåtal elever i skolår fyra och fem använda datorn. Vi ser inte att de yngre eleverna använder datorer. Särskilda elevprogram bl.a. Lexia och Provia finns installerade på några datorer. Skolans textillärare med kompetens i matematik har inrett ett klassrum som matteverkstad, rummet är rikt utrustat med material. Där finns bl.a. material för utematte med färdiga mattepåsar att låna. Läraren berättar att få kollegor nyttjar rummet för elevgrupper men att lärare lånar material till sin undervisning. Skolan har två slöjdsalar, en för trä och metall samt en textilslöjdssal. Eleverna har en egen slöjdbok där de skriver in sina mål och utvärderingar utifrån en mall. Vid vårt besök i trä- och metallslöjden ser vi hur läraren har en dialog med eleven och ställer frågor, vi ser hur eleven reflekterar och fattar beslut. Båda salarna är väl utrustade och uppnåendemålen kopplat till kärnkompetenser och slöjdmoment finns tydligt uppsatta för eleven. I textilslöjdssalen finns en arbetsordning uppsatt på väggen som vi ser att eleverna använder sig av samt en progressionsbeskrivning på kursplanen. Beskrivningen är uppdelad i olika slöjdmoment kopplat till mål, både konkret och i text. Fritidshemspersonalen arbetar under skoltiden med att i huvudsak vara resurs i klasserna i förskoleklass till år fyra, vid behov vikarierar de i de olika klasserna. Motsvarande vikariatsuppdrag gäller även för lärarna. Under vårt besök får vi berättat för oss att fritidshemspersonalen ibland ansvarar för läsgrupper. Krusbodas fritidshem erbjuder barnen olika aktiviteter att välja på till eftermiddagarna, personalen uttrycker det som en affär som erbjuder olika aktiviteter. De föräldrar vi samtalar med uttrycker sig olika, några är nöjda och några är mindre nöjda med fritidshemsverksamheten. De som är mindre nöjda upplever inte att barnen har möjlighet att välja aktivitet samt uttrycker att grupperna är för stora. Vi ser inte att fritidshemsverksamheten har några synliga mål kopplat till läroplan eller att de följer upp och dokumenterar det lärande som sker under barns fritid. För att tillgodose elever med behov av extra stöd finns en elevhälsoplan för att tidigt upptäcka elevers olika behov. Åtgärdsprogram upprättas av klassläraren. Varje termin har skolan klasskonferens då alla elever gås igenom. Elevhälsoteamet består av rektor, skolpsykolog, 9

10 specialpedagog och skolsköterska. Teamet träffas varje vecka. Rektor ingår i elevhälsan i kommunen och deltar i elevhälsokonferenser. Under eftermiddagar finns möjlighet till läxhjälp för de äldre eleverna. I några klassrum ser vi Rörisplanscher, en elev berättar att ibland har vi Röris 7 och ibland går vi på promenad. Under vår vecka ser vi ett rörispass som eleverna turas om att leda. Bedömning i text Skolan har många kompetenta pedagoger men vår bedömning är att de arbetar för mycket enskilt. Vi saknar ett utökat samarbete mellan lärarna samt mellan lärarna och fritidshemspersonalen vilket skulle stärka elevernas möjlighet till likvärdig utbildning. Detta skulle också bidra till en röd tråd genom verksamhetens olika delar vilket vi saknar. Positivt är att skolan själv har som mål att detta läsår öka elevernas delaktighet i planering av skolarbete och att arbeta för en likvärdig utbildning. Arbetet med utmaningar för högpresterande elever behöver utvecklas. Vad gäller elevers utvärdering saknar vi reflektion kring eget lärande, arbete och arbetssätt. Detta såg vi goda exempel på i slöjdämnena. Vi saknar ett gemensamt syfte kring matematikverkstaden och bedömer att skolan inte riktigt tar till vara på möjligheterna med detta välutrustade rum med kompetensen som finns där. Att skolan har valt att satsa på profiler är positivt, de behöver dock arbetas mer med för att bli en del av den vardagliga verksamheten. Framförallt konst och kulturprofilen behöver kommuniceras och synliggöras mer för att nå ut till alla elever och föräldrar. Skolans goda arbete med elever i behov av särskilt stöd är positivt. Vi saknar ett reellt samarbete mellan skola och fritidshem. Fritidshemspersonalen deltar inte vid utvecklingssamtalen vilket innebär att helhetssynen på barnets hela dag uteblir. Detta bedömer vi som en brist. Positivt är att fritidshemsverksamheten låter eleverna vara delaktiga och påverka val av aktivitet. Vi saknar dock att fritidshemmet inte har något måldokument kopplade till läroplanen. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet x 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande 7 Ett rörelseprogram utformat för skolan av Friskis och Svettis 10

11 Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Beskrivning På skolan finns ett nystartat elevråd som leds av biträdande rektor. Alla klasser från år ett till år fem deltar med en lottad eller vald representant. Elevrådet träffas var tredje vecka. På första mötet väljs genom lottning en ordförande och en sekreterare. Elevrådet får inte ta beslut i frågor. Vi ser ett möte där de bl.a. tar upp frågan om brickor i matsalen. Eleverna anser att tallrikar ofta åker i golvet och går sönder och vill därför att skolan ska köpa hem brickor. I en diskussion ställs de kostnaden för trasiga tallrikar och mat som måste slängas i förhållande till inköp av brickor. Elevrådet bestämmer att två representanter ska prata med mattanterna och komma överens om ett bra sätt att föra statistik över trasiga tallrikar och på det sättet få reda på vilket som är mest kostsamt. Under våra besök i klasserna hör vi inga diskussioner som handlar om inflytande och olika arbetssätt. Elever vi pratar med anser att det är läraren som bestämmer innehåll och arbetssätt. Under de flesta lektioner vi besöker pågår enskilt arbete under tystnad. Elever som blir klara med sin uppgift får extrauppgifter och väntar på så sätt in resten av kamraterna. I flera klasser används skoldagbok/planeringsbok där eleverna skriver veckoplanering, läxor och mål det finns också plats för elevens utvärdering. Några klasser skriver ett eget mål för veckan - det kan vara både ett socialt och ett kunskapsmål. I en del böcker ser vi lärarens skriftliga kommentar efter elevens utvärdering. Eleverna är delaktiga i att ta fram sin egen individuella utvecklingsplan tillsammans med föräldrar och lärare. Tyresö kommun använder sig av Skolportalen där alla parter kan hämta underlag inför utvecklingssamtal samt följa en elevs kunskapsutveckling. De elever vi pratar med uttrycker att de inte riktigt vet vad skolportalen är och hur den används. En del elever uttrycker att de inte vet vilka mål som ska uppnås. I några klasser finns de individuella målen tejpade på bänken eller i planeringsboken för att vara levande för eleven. Skolan erbjuder elevens val under fem dagar per läsår uppdelat på två tillfällen. I slutet av höstterminen infaller elevens val under vecka 51 och alternativen knyter an till julen. Vi ser ett dokument med nio alternativ som ska delas ut till eleverna för att de i förväg ska få möjlighet att välja ett första- andra- och tredjehandsalternativ. I slöjdämnena finns tydliga dokument som beskriver mål kopplad till kärnkompetenser och metoder. För varje metod finns olika steg, så att eleverna har en viss möjlighet att välja svårighetsgrad. Under en idrottslektion ser vi att eleverna är delaktiga genom att ge förslag om hur en idrottslek ska bedrivas. Elever föreslår olika sätt att vara justa och hjälpa varandra i leken. I övrigt ser vi få exempel på reellt inflytande över verksamhet och arbetssätt under skoldagen. 11

12 Fritidshemspersonalen berättar att eleverna erbjuds ett antal olika verksamheter för att de ska ha valfrihet och kunna prova på olika aktiviteter. Varje måndag hålls en samling med eleverna där de får uttrycka önskemål inför veckan. Endast skogsutflykten är obligatorisk. Bedömning i text Vi saknar elevernas reella inflytande över innehåll, arbets- och redovisningssätt. Elever har förutsättningar att ha mer inflytande över arbetssätt och verksamhet med stigande ålder. Eleverna är delaktiga i upprättandet av sin egen individuella utvecklingsplan. Vi bedömer att skolan behöver utveckla arbetet med IUP så att den blir levande för eleverna och att de förstår syftet med och användandet av den som stöd i sitt skolarbete. Vi bedömer att biträdande rektors sätt att leda elevrådsmötet där eleverna tränar på demokratiska arbetsformer är positivt. Positivt är att skolan själv ser arbetet med elevernas ökade ansvar och delaktighet i planeringen som ett utvecklingsområde. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet X 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Skola och hem Beskrivning Vi telefonintervjuar föräldrar och samtalar med några föräldrar. Föräldrarna har inflytande via föräldraråd som träffas två gånger per termin. De upplever att skolledning och 8 personal lyssnar på dem. Föräldrar vi pratar med säger att den nya rektorn känns bra, hon är engagerad. Föräldrarna anser att fritidshemsgrupperna är för stora och några tycker inte att barnen får vara med och påverka innehållet, andra uttrycker att fritidshemspersonalen är lyhörd för barnens önskningar. De föräldrar vi samtalar med känner till skolans miljöprofil och gröna rummet, och några känner till att skolan har en konst- och kulturprofil. Föräldrarna uttrycker olika behov när det gäller information mellan skola och hem. Några är nöjda och några uttrycker att de vill veta mer om målen och om vad som ska hända framåt för sitt barn och varför skolan valt att göra som den gör. Utvecklingssamtalen äger rum en gång/termin och underlagen och dokumentationen finns på webben via skolportalen. Några föräldrar beskriver att de även får pappersunderlag inför samtalen. Föräldrar är nöjda med den information de får vid utvecklingssamtalen. De 8 Med personal avser vi alla som arbetar i skolan. 12

13 beskriver att utvecklingsplanen innehåller vad eleven ska göra för att nå högre resultat. Fritidshemmens personal deltar vid behov i utvecklingssamtalen. Föräldrar uttrycker att skolan arbetar aktivt mot kränkande behandling och motverkar mobbning. De flesta föräldrar anser att eleverna är trygga i skolan. De berättar också att fritidshemspersonalen tillsammans med eleverna skapat regler. Bedömning i text Vår bedömning är att skolan har kommit långt i samarbetet mellan hem och skola. Den nya ledningens engagemang och lyhördhet uppskattas av föräldrarna. Föräldrar har möjligheter att påverka verksamheten och sina barns IUP. Skolan behöver informera mer om vad som ska hända framåt för det enskilda barnet och varför skolan valt att göra som den gör. Skolans information gällande pågående arbete mot mobbing har nått fram och de flesta föräldrar anser att eleverna känner sig trygga. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval Beskrivning Skolan har en plan över introduktioner och övergångar som sträcker sig från förskolan till skolår sex. Inskolningen inom enheten följer ett specifikt program som också påtalar vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan hem och skola. Förskoleklassens pedagoger besöker under våren vid flera tillfällen förskolans barngrupper och personal för att lära känna barnen och på så sätt få välfungerande barngrupper. Under vårterminen besöker lärarna sina blivande elever i förskoleklasserna. Skolans ambition är att minst en pedagog följer med vidare till skolår ett. Vi ser att skolan har en plan över arbetet med former för näringssamverkan inom grundskolan. Den är stegvis upplagd från förskolan till år fem. Vi kan bl.a. läsa att ett av målen är att samtliga årskurser ska få besök av föräldrar som berättar om sitt arbete. I år fem besöker elever föräldrars arbetsplats. Eleverna i år tre besöker Kapellet och vattentornet i samband med Religion och So undervisningen. Eleverna i år fem har internprao på skolan i receptionsarbete och köket. Vi ser två elever som arbetar i matsalen, de hjälper till med 13

14 diskplock och andra sysslor. De berättar att alla elever i skolår fem deltar och att de flesta eleverna tycker att det är en rolig uppgift. Skolan använder sig av skogen som uteklassrum. På fritidshemmet arbetar man med utskolning 9 under vårterminen för eleverna i skolår tre. Bedömning i text Vi bedömer att skolan har en väl fungerande plan över övergångar från förskolan och till år sex. Från förskoleklassen följer minst en pedagog med till år ett vilket bidrar till trygghet för både barn och föräldrar. Vi bedömer att skolans internpraosystem är positivt, eleverna tränas att ta ansvar och upplever arbetet som meningsfullt. Det är positivt att skolan har en tydlig plan över arbetet med omvärlden. Fritidshemmets aktiva arbete med utskolning i skolår 3 bidrar till att eleverna får goda möjligheter att successivt öka sitt ansvarstagande i att klara sig själv. Bedömning enligt skala x 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Beskrivning Krusbodaskolans elever når höga resultat när det gäller uppnåendemålen mot skolår fem svenska (98%), matematik (96%) och engelska (100%). Skolan använder sig av olika kartläggningsmaterial som finns i en förteckning som också beskriver när och vem som utför kartläggningen. I fsk Motorikscreening. Lundbergs; Lyssna på orden ( testar fonologisk medvetenhet.) År 1 Fonologisk medvetenhet/bokstavsigenk. Läsning och skrivning År 2 Läsning och skrivning samt läsförståelse och rättstavning. Måns och Mia-matematik. År 3 DLS och Kalmartestet ( läsförståelse). Primgruppens kartläggning i matematik samt nationella prov i matematik och svenska. År 4 Läshastighet, rättstavning och läsförståelse. År 5 Läsförståelse, förmåga att tala, läsa och lyssna. Nationella prov i svenska engelska och matematik. 9 Utskolning innebär att eleven övar sig på att klara sig själv, tex, göra eget mellanmål. 14

15 Tyresö kommuns skolors nedbrutna kursplaner för år fem i svenska, engelska och matematik har utarbetats i ämnesnätverk och är ett gemensamt styrdokument för hela kommunen. På Krusboda skola finns inga gemensamma nedbrutna kursplaner i övriga ämnen. Respektive lärare gör sina egna kursplanemål och bedömningar utifrån de nationella kursplanerna. På rektors initiativ är ett arbete kring progressionen i matematikundervisningen för förskolan till år nio påbörjat. Vi deltar i ett arbetslagledarmöte där bl.a. förskolan beskriver sitt arbete kring matematik. Den webbaserade Skolportalen är gemensam för alla kommunala skolor i Tyresö, där kan elever och föräldrar kontinuerligt ta del av utvecklingen. Programmet är relativt nytt och lärarna uttrycker att det saknas en del saker. Av de elever vi pratar med känner några få till sina mål för det egna arbetet. Några få känner till att det finns uppnåendemål för år fem, de kan inte redogöra för dem. Vi ser inte att det finns någon plan och det pågår inget synligt arbete för att säkra en likvärdig bedömning. Av skolledningen får vi berättat för oss att det finns inplanerade bedömningsmöten för varje arbetslag och att skolan har gemensamma bedömningskonferenser. Lärare vi pratar med säger att de själva bedömer sina elevers kunskapsutveckling. Bedömning i text För att säkerställa elevernas rättighet till en likvärdig bedömning saknar vi förankring mellan pedagogerna kring eleverna där de diskuterar kunskap och bedömning. Vi bedömer att det är en brist att det saknas utarbetade kursplaner i samtliga ämnen. Vi bedömer att skolan behöver arbeta med att förtydliga målen så att eleven förstår kopplingen mellan mål bedömning och resultat. Positivt är det nystartade arbetet kring samverkan i matematik för förskoleklass till år nio. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet x 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Styrning och ledning Beskrivning Skolan leds och styrs av rektor som har det övergripande ansvaret för hela skolan. Biträdande rektor har ansvar över förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet. Rektor berättar att 15

16 hon till detta läsår gjort personalnedskärningar, detta för att få en ekonomi i balans. Hon berättar vidare att en omfördelning gjorts bland personal utifrån elevgruppernas behov. Tillsammans med Dalskolans bitr. rektor och Dalstugan och Ballongens bitr. rektor bildar de enhetens ledningsgrupp R8, gruppen träffas varje tisdag. Rektor möter också respektive bitr. rektor varje vecka. Rektor framhåller vid våra samtal vikten av ett helhetsperspektiv förskoleklass till skolår nio och en gång/månad möts alla lagledarna i alla verksamheter. Vid mötet som vi deltar i diskuteras samarbetet i matematik. Skolan och fritidshemsverksamheten är indelad i årskursvisa arbetslag, totalt finns 6 arbetslag med varsin arbetslagledare, förutom i skolår tre som inte utsett någon lagledare. När vi frågar varför man valt denna organisation får vi få svar, några uttrycker att det beror på att lärarna vill ha det så. För arbetslagledarna finns en uppdragsbeskrivning, i uppdraget ingår helhetsansvar, ledarskap, elevvård, ekonomi, fortbildning, pedagogisk utveckling, uppföljning samt rådgivande vid vikariebehov. Varje måndag är det arbetslagsmöte eller APT. Fritidshemmen har gemensam planering, som delvis leds av bitr. rektor. Rektor leder lärarmötena två gånger i månaden. Alla lärare är behöriga och på fritidshemmen arbetar behöriga förskollärare och barnskötare, det finns ingen med fritidspedagogkompetens. Personalen på skolan är välutbildad, engagerad och jobbar nära eleverna. Kompetensutvecklingen för hösten är VIS 10 utbildning för samtliga och den kommungemensamma lärstilsutbildningen för lärarna. Rektor och de två biträdande rektorerna gör lektionsbesök i respektive ansvarsområden inför medarbetarsamtalen. Pedagoger vi samtalar med uttrycker att de har en positiv tilltro till skolledningen. Arbetet med uppföljning och utvärdering finns i den kvalitetsredovisning som är gjord hösten Uppföljning sker i föräldraråd, pedagogiska samtal, arbetsplatsträffar och lagledarmöten. Bedömning i text Personalen har förtroende för skolledningen och anser att de är synliga i verksamheten. Vi saknar kopplingen mellan organisation och arbetssätt eftersom ingen kunnat beskriva varför man har den organisation man har. Rektors beslut att omfördela för att få personaltätare i klasser där behovet var stort, ser vi som positivt. Vi ser att det är många dokument som fortfarande är under arbete, det saknas viktiga delar i flera av dem t.ex i likabehandlingsplanen som är gemensam för hela förskolan och skolenheten saknas helt, bl.a. Krusboda skolas del. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 10 VIS utbildning står för Verksamhet i förskolan och skolan för barn som har olika neurologiska svårigheter. 16

17 x 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Jämförelse med tidigare observation Förbättringsområden i tidigare rapport (år): Enhetliga dokument i Enhetsplan och arbetsplaner Stöd till elever i behov av särskilt stöd Elevinflytande i undervisningen Plan för övergångar inom skolan Synliggöra kursplanemål Nuläge: Kvarstår, ser inte att de övergripande utvecklingsområdena finns med i arbetsplanen Det finns en elevhälsoplan, och skolan omfördelar resurser vid behov. Klart Kvarstår. I arbetsplanen finns en plan rörande övergångar. Klart Kvarstår Starka sidor Skolans sätt att arbeta med värdegrundsfrågor. Arbetet med elever med speciella behov. Lärandemiljön och undervisningen i textilslöjd. Skolledningens engagemang i skolutveckling. (Normer och värden) (Utveckling och lärande/kunskap) (Utveckling och lärande/kunskap) (Styrning och ledning) Förbättringsområden Arbetet för att säkra likvärdig, allsidig bedömning. (Bedömning och betyg) Samarbetet mellan pedagogerna och de olika (Utveckling och lärande/kunskap) verksamheterna, Röda tråden. Elevers delaktighet och inflytande. (Ansvar och inflytande för barn/ elever/studerande) Kopplingen organisation och arbetssätt. (Styrning och ledning, Utveckling och lärande/kunskap) Sammanfattande slutsats om enheten Krusboda skola har flera starka sidor, engagerad skolledning och många duktiga pedagoger. Skolans arbete med normer och värden vilar på en grundsyn som ger eleverna möjligheter att lyckas med sina studier. På Krusbodaskolan finns goda förutsättningar för att höja kvalitén på verksamheten genom att arbeta mer med helhetstänkande, kritisk granskning och individualisering. Att våga tänka nytt och fritt, att arbeta med ämnesövergripande och åldersblandade teman kan utveckla elevernas förmåga att se sammanhang och helheter. Ett utökat samarbete med F-9 perspektiv och en fortsatt diskussion kring kunskapskvalitet och samsyn kommer att fortsätta utvecklingen på skolan. 17

18 18

19 Dalskolan Målområden Normer och värden Beskrivning På skolan finns en handlingsplan mot mobbing och en jämställdhetsplan. Skolan prioriterar arbetet med respekt för alla människors lika värde och detta synliggörs genom att det finns medel avsatta i skolans budget för en resa till Polen och koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau. Denna resa erbjuds alla elever i år 9. Elever i år 6 och 7 har Livskunskap på sitt schema. I ämnet ingår vänskaps- och samarbetsövningar, kost- och motionsråd, studieteknik samt att vara tonåring. Avsikten är att ämnet livskunskap utvecklas så att elever i alla årskurser får detta så småningom. Vid en lektion vi besöker, sitter eleverna i ring och tränar sig på att samarbeta genom att i en viss given ordning kasta först en liten boll till varandra och sedan successivt öka detta till fyra bollar. I nästa övning skickar eleverna en liten ask mellan sig. De öppnar asken och får ta upp en lapp med en fråga (om livet) som de besvarar. Skolan samarbetar med Stiftelsen Friends elever mot mobbing. Två elever i varje klass väljs till Friendselever i år 6. Helst skall det vara en pojke och en flicka. Friendseleverna träffas en gång i månaden och diskuterar om det finns någon elev på skolan som är utsatt och hur man kan hjälpa denne. Friendseleverna har ingen specifik utbildning men besöker den Friendsdag som stiftelsen varje år arrangerar i Stockholm. Skolan använder sig av en egen konfliktlösningsmodell den s.k. Tumlarmodellen. Denna metod är framtagen av en person på skolan. Modellen går i korthet ut på att om två elever råkar i konflikt, (och man konstaterat att det inte handlar om mobbing), så kallas eleverna till samtal helst samma dag. En vuxen leder samtalet och eleverna får en i taget berätta vad som hänt och vad de känner. Detta utan att bli avbruten av den andre. Samtalet skall leda framåt och inte fastna i vad som hänt och samtalet skall sluta med att eleverna kommer fram till hur de ska förhålla sig till varandra i fortsättningen. Samtalsledaren antecknar enligt en särskild struktur och skriver en sammanfattning till föräldrarna. Samtalet följs upp efter en vecka. Alla lärare har fått utbildning i Lions Quest 11 Detta är ett verktyg i värdegrundsarbetet med fokus på alla människors lika värde. För att främja arbetsron och trivseln anges i skolans regler bl.a. att alla skall ta av sig ytterkläder, huvudbonader och uteskor, ta ansvar för lokaler och gemensamt material samt respektera varandras arbeten och inte störa varandra. I varje klass finns trivselvärdar som plockar undan i klassrummen. Det är ett rullande schema med 4 elever som har uppdraget i två veckor. Vi ser personalen röra sig ute bland eleverna. För att hjälpa utagerande elever, finns på skolan två lärare som är utbildade i ART 12. Detta är en strukturerad metod som tränar eleven att få kontroll över sin aggressivitet och ilska. För att bli behörig att få undervisa enligt ART skall man genomgå en speciell utbildning. ARTläraren undervisar också i Livskunskap. 11 Lions Quest- Quest arbetar med övningar som stärker självförtroende. 12 ART aggressive replacement training dvs ilskekontrollträning. 19

20 Bedömning i text Vi bedömer att skolan har ett gediget arbete kring normer och värden med sin antimobbingplan, Tumlarmodellen och samarbetet med Friends. Ämnet Livskunskap är ett intressant arbetssätt för att öka respekten mellan elever och deras kunskaper om sig själva och andra. Det märktes att eleverna tycker om övningarna de får göra. Vi anser att resan till Polen är ett viktigt inslag för arbetet med alla människors lika värde och att det är föredömligt att skolan budgeterar för denna resa varje år. Vi anser att arbetsron på skolan är god. När man stiger in i skolan slås man av att eleverna följer reglerna om ytterskor, ytterkläder och huvudbonader. I klassrummen är det god ordning och vi märker att trivselvärdarna gör sitt arbete. Vi har inte vid något tillfälle varit med om att läraren har behövt höja rösten. Vid alla de lektioner vi varit med på så har eleverna visat hänsyn mot varandra och mot den vuxne. Vi bedömer också att det är gott förhållningssätt mellan elever och vuxna. Detta får vi bekräftat genom att elever säger att lärarna är bra och att de gärna vänder sig till sina lärare om de skulle få bekymmer av något slag. Andra elever säger att lärarna är opersonliga. Det är utmärkt att det finns två utbildade ART-lärare vid skolan. Bedömning enligt skala 13 X 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Skolan är indelad i tre arbetslag. Alfa- Beta- och SN-laget (se Fakta om enheten). Samundervisningsgruppen består av 17 elever i år 6 9. Gruppen deltar, i så stor utsträckning som möjligt, i helklass i N-lagets undervisning men undervisas oftast i kärnämnena i sin egen basgrupp. 13 SKALA FRÅN 4 TILL 1: 4. MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3. GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 2. TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1. EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 20

21 Skolan har under ett antal år haft en profil i N-laget där naturvetenskap och matematik har prioriterats. Studietakten är högre, mer tid läggs på No och matematik och möjlighet finns att läsa matematikkurs A. Elever sökte till denna profil och gjorde också ett intagningsprov. Denna profil har tonats ner och fr.o.m. ht.-08 gäller närhetsprincipen. I samtal med elever tycker några att SN-laget prioriteras, att de får göra helt andra saker än vi. På lektionsbesök ser vi lärarledda genomgångar och eget arbete från förtryckt material. Den planering vi ser är gjord av lärare. På vissa lektioner ser vi elever som arbetar själva eller tillsammans men en kamrat. Vi har även sett grupparbeten och elevredovisning. I samtal med elever tycker de att skolarbetet är snuttifierat, att de inte får arbeta med stora arbeten, en sak i taget, att inlämningar sker hela tiden. Alla arbetslag genomför en temavecka varje termin. Eleverna får då bestämma hur man vill arbeta medan lärarna i arbetslaget bestämmer vilket tema det blir. Lärarna uppger att detta är det enda organiserade tillfälle under terminen då de arbetar ämnesövergripande. Skolans lokaler är planerade så att arbetslagen har sina klassrum intill varandra och arbetslagets lärare har även sitt arbetsrum där. Eleverna har hemklassrum. Varje arbetslag har egen ingång utifrån skolgården. Vid ingångarna lämnas ytterkläder och skor. Där finns även elevskåpen. No-salarna ligger intill SN-lagets klassrum. Det finns datasalar kopplade till Alfaoch Beta-arbetslagen. SN-laget har bärbara datorer som eleverna när som helst kan låna. I samtal med elever säger de sig vara nöjda med datortätheten. Biblioteket finns mitt i skolan och har öppet under skoltid varje dag. Nära expeditionen finns matsalen och nära intill den Håkans café som har öppet på lunchen och på olika raster. Skolan har en liten lokalyta per elev. I de allmänna utrymmena finns soffor, bord och stolar och låga sittbänkar här och där. Utrymmen som används för studier och prat. Vi ser att eleverna kan samsas i de allmänna utrymmena. Skoldagen börjar med en halvtimmes handledning/läsning. Handledaren informerar om dagen och resten av tiden går till läsning alternativt andra studier. Ett av rektors prioriterade mål är att eleverna skall bli bättre läsare. uppföljningar varierar. Eleverna har Loggbok där all planering sker. Varje vecka utvärderar eleven sitt arbete. I loggboken finns även utrymme för förälders och lärares kommentar. På Skolportalen finns elevens utvecklingsmål och lärarnas dokumentering inför utvecklingssamtalen. Skolporten är ett digitalt verktyg som bl.a. innehåller dokumentation av elevnärvaro och scheman. (Se för övrigt referenslistan.) Handledaren har förutom utvecklingssamtal kontinuerlig uppföljning med sina elever. I samtal med elever framkommer att antalet 21

22 Inför ett nytt arbetsområde delas i de flesta fall målbeskrivningar och betygskriterier ut. Många arbetsområden avslutas med ett prov. I samtal med elever säger de att de skulle vilja påverka undervisningen mycket mer och arbetsområden inte utvärderas, bara proven gås igenom. N-elever uppger att de planerar själva Temaveckans upplägg. För elever i behov av särskilt stöd finns en stegvis handlingsplan som består av: Upprättande av åtgärdsprogram tillsammans med elev och förälder. Arbetslaget vidtar stödåtgärder under ledning av elevens handledare. Anmälan till ESG 14, som träffas en gång i veckan,görs av handledare. ESG diskuterar och beslutar om stödåtgärder, pedagogiska och/eller sociala. PSG (pedagogiska stödgruppen) beslutar om pedagogisk screening, stödbehov och ev. vidare behov psykolog eller medicinsk utredning. Elevvårdsmöte och elevvårdskonferens bokas in. Utvärdering och dokumentation lämnas till elevsamordnaren. I kommunen finns ett övergripande stödteam som kallas Mobila Teamet. Detta team kommer till skolan en gång i månaden för möten med elevstödsgruppen och kan också fungera som stöd till föräldrar. För elever med specifika läs- och skrivsvårigheter genomförs en pedagogisk läs- skriv och matematikscreening som kan resultera i ett träningsprogram med Lexia 15 och/ eller andra kompensatoriska hjälpmedel. Denna screening utförs av skolans speciallärare. En fritidsledare arbetar med ett par elever, som har behov av en personlig stöttning, 5-10 timmar i veckan. Som vi beskrivit under Fakta om enheten - organisation kommer elever som går i Samundervisningsklassen från hela Tyresö kommun. Intagning till klassen sker genom ett rektorsbeslut. Eleverna har egna små klassrum men är integrerade i N-laget i så stor utsträckning som möjligt. I deras undervisning används många hjälpmedel såsom datorer, Alfa-smart, Nintendo DS, läromedel inlästa på band, talsyntes, NE 16, översättningspenna och laborativt material. Vid vårt besök i samundervisningsklassen berättar en pojke glatt och ivrigt om Nintendo DS, som är ett mycket populärt spel, hur den fungerar och att man tränar korttidsminnet och bl.a. matematik. Eleverna studerar enligt målen för gällande studieplan. Kursplanerna har omarbetats till ett kryss-system där eleverna kan se vilka områden de klarat av. Eleverna utvecklar sina sociala färdigheter genom ART, dramaövningar och Livskunskap. Det är ett kommunintag till samundervisningsklassen. Rektor beslutar om intag. 14 Elevstödsgruppen består av kurator, skolsköterska, studievägledare, speciallärare, lärare och biträdande rektor. 15 Neuropsykolog Björn Adlers Läs- Skriv- och Matematikscreening med tillhörande träningsmaterial 16 Nationalencyklopedin 22

23 När närhetsprincipen införs och N-profilen tonas ner finns ingen specifik satsning på högpresterande elever. Förutom temaveckan en gång per termin finns inget ämnesövergripande arbete. Det finns 20 elever på skolan som har modersmålsundervisning. Ingen av dessa elever läser Sv2. Vid behov kan dessa elever få stöd av Sv2-lärare på skolan. Ingen av dessa elever behöver studiehandledning. Det hälsofrämjande arbetet bedrivs på följande sätt: Åk.6 och 7 har varje vecka utetid 30 min. denna tid ingår inte i undervisningstiden för idrott och hälsa. Vi ser att läraren följer klassen ut på skolgården och hjälper dem att komma igång med olika aktiviteter t.ex. basket. När det är långa lektioner har vi vid flera tillfällen sett att läraren avbryter lektionen med pausgympa. I samtal uppger elever att salladsdelen i skolmaten har blivit större och bättre. Håkans café serverar smörgåsar, nyttigt godis, yoghurt och juice. På eftermiddagarna kan eleverna köpa glass. Loggboken är elevens redskap för dokumentering och utvärdering. Elever i år 6 tycker att loggboken är mycket viktig. Vi ser att alla elever har med sig loggboken hela dagen. Dokumenteringen på Skolporten uppdateras inför utvecklingssamtalen. Elevernas resultatuppföljning har vi skrivit om under målområdet Bedömning och betyg. Någon dokumentering och utvärdering av arbetsmetoder har vi inte sett. Uppföljning av elevernas resultat sker till stor utsträckning genom schemalagda prov och omprov. Bedömning i text Vi bedömer att lokalerna används väl och att datatillgången är god. Att det finns flera ingångar till skolan gör att det blir lugnt i de allmänna utrymmena. Vi bedömer även att närheten till och användandet av biblioteket stimulerar lärandet. Vi bedömer att det är liten variation i undervisningssätten och det dominerande arbetssättet som råder på skolan är lärarstyrt och med lite elevinflytande. Vi bedömer att lärarna inte utnyttjar möjligheten till pedagogisk förändring. Potentialen till detta är stor eftersom eleverna är både motiverade och vill förändring. Vi bedömer att det ämnesövergripande arbetet bör förbättras. Vi bedömer att arbetet med elever i behov av särskilt stöd är både omfattande och varierat. Vi bedömer att den stegvisa handlingsplanen är utmärkt. Vi bedömer att arbetet med samundervisningsklassen är mycket god och att integreringen med klasser i NS-laget fungerat utmärkt. 23

24 Vi bedömer att den extra satsningen på det hälsofrämjande arbetet är bra t.ex. utetiden, pausgympan och att kaféets i stort är gott. Vi kan inte bedöma utvärdering av arbetsmetoder eftersom vi inte sett någon. Vi bedömer att Loggboken kan bli ett bra hjälpmedel när den används fullt ut. Bedömning enligt skala 4. Mycket god kvalitet 3. God kvalitet X 2. Tillfredsställande 1. Ej tillfredsställande Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande Beskrivning Alla klasser har klassråd varje vecka då klassspecifika frågor tas upp och från varje klass väljs två elever till elevrådet. En elev är ordinarie och en elev är suppleant. En elev i år 9 väljs till ordförande. Elevrådet träffas var tredje vecka tillsammans med en fritidspedagog. Elevrådet har varit med på anställningsintervjuer av lärare. Bitr. rektor säger att detta är bra och hon tror att eleverna upplever detta som meningsfullt. Ett exempel på en fråga som elevrådet tagit tag i är inflytande över den egna undervisningen. De har i en skrivelse till skolledningen beskrivit att de är besvikna över att de har för lite s.k. teoritid schemalagd. Detta är tid då eleverna har möjlighet att arbeta med de arbeten som de känner att de själva behöver. Det finns även ett så kallat lagråd där klasserna inom varje arbetslag är med. Inom lagrådet har bl.a. diskuterats elevernas önskan till större inflytande över egen planering och arbetssätt. Elevskyddsombud finns i varje klass men det elevskyddsombud vi talade med var osäker på vilka frågor man fick vara med och besluta om. Skolan har trivselvärdar i varje klass bestående av två flickor och två pojkar. Trivselvärdarna tjänstgör två veckor i taget i ett roterande system och ansvarar bland annat för ordningen i lektionssalarna och respektive omklädningsrum på idrotten. Ett sätt att få inflytande över det egna lärandet är att kunna lägga upp studierna. För elever i år 7 ingår studieteknik i ämnet Livskunskap. I år 6 får varje klass disponera 1000kr för att inreda sitt hemklassrum så att det skall kännas personligt och trevligt. Vi ser klassrum som är målade i olika färger och med tavlor och fotografier från klassresor. 24

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

våga visa metodbok för observationer

våga visa metodbok för observationer 2011 våga visa metodbok för observationer innehåll inledning VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 Observationer inom Våga Visa 6 observationer Inför observationen 8 Under observationen 9 Rapportering

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Kronbergsskolans rektorsområde

Kronbergsskolans rektorsområde Kronbergsskolans rektorsområde Boviks skola Lilla Kronbergsskolan Kronbergsskolan Arbetsplan Organisation Miljö och hälsa Skolans inriktning Profil Värdegrund Demokrati Livslångt lärande ORGANISATION Inom

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet). Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles

Läs mer

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012 1 (6) Utbildningsförvaltningen Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012 Områdets namn: Ramdalens förskole-skolområde Enhetens namn: Blåklockan. Arbetslagets namn: Gläntan och Skogsdungen.

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Sätra skola arbetsplan 2014 2015

Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Sätra skola Handläggare Vårt diarienummer Datum 140818 Sidan 1(6) Sätra skola arbetsplan 2014 2015 Gäller för Skola, Förskoleklass och Fritidshem MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleklass- åk 6, fritids a för planen Rektor Elisabeth Sterner/ bit

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011 Volymer och nyckeltal Elevgrupp/åk Antal elever Antal lärare, heltidstjänster förskoleklass 9 0,6 100% 1 9 1,0 100% 2 9 1,0 100% 3 16 1,0 100%

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007

Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007 Kvalitetsredovisning Kullsta förskola 2006/2007 Kvalitetsredovisning för Kullsta förskola 2006/2007. Kort presentation av förskolan. Kullsta förskola ligger i norra delen av centralorten Nynäshamn. Förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Strands förskolor och skola Sammanfattning Analys av och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten Åtgärder för förbättring 2. SAMMANFATTNING Strands förskolor och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Förskoleklass år 6 Fritidshemmet Läsåret 2013-2014 1. Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Förskoleklass I Västerås stad ska övergången mellan förskola och skola leda

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem S Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 4 3. Läroplansmål Normer och värden sid 5 4. Läroplansmål Kunskaper sid 7 5.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer