Trastens verksamhetsberättelse 2014/2015

Transkript

1 Trastens verksamhetsberättelse 2014/2015

2 Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

3 Enligt Läroplanen Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

4 Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010)

5 Språkutveckling Lpfö Lärande över hela dagen Projekt Dagliga situationer

6 Att våra barn: Mål för verksamheten Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Reflektera över sitt eget lärande. Vi utmanar barnen genom att uppmuntra dem att pröva sina olika teorier. Vi tar vara på barnens intresse och nyfikenhet genom att ställa öppna frågor. Tillsammans lär vi av varandra, vuxna som barn. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Därför har vi exempelvis skapat en tankekarta tillsammans med barnen. Vår gemensamma utmaning på Trasten är att använda IKT (Interaktiv Kommunikations Teknik) i lärprocesserna. Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Tillägnar sig och nyanserar innebörden i nya begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

7 När vi startade temaarbetet NATURENS SKATTER i augusti 2014 frågade vi barnen vad de ville veta om naturens skatter och fick många funderingar. De ville utforska olika livscykler och ta reda på vilka förutsättningar som behövs. Syftet har varit att barnen ska se sig själva som en del av kretsloppet. Vi har utmanat barnen med öppna frågor i alla sammanhang; tex vilka djur kommer ur ägg kontra vilka djur föder levande ungar. Människans utveckling blir intressant också ur många perspektiv. Barnen har lärt sig många nya begrepp och ser nu samband och upptäcker flera sätt att se sin omvärld. Barnen har fått göra egna böcker där olika kretslopp konkretiseras t.ex från ägg till färdig insekt, från frö till planta. De har fått jämföra och laborerat de olika livscyklerna och lärt av varandra och med varandra. Detta har lett till förändrat kunnande. Som vår-projekt, för att tydliggöra barnens lärande, har vi följt grodans utveckling från ägg till färdig groda. Upptakten till detta var att barnen läste och spelade teater till sagan om Prinsessan och grodan; barnens tankar utvecklades från saga till verklighet. Flera barn blev väldigt intresserade av att skapa egna sagor med bilder till. Sagorna har barnen själva återberättat för sina kamrater, vilket har stimulerat dem att utveckla sin språk-, skriv- och läsförmåga. Många av sagorna är skrivna på datorn med hjälp av ViTal (talande tangentbord)- en naturlig del av lärprocessen. Med hjälp av blommor, fröer, jord etc. så har barnen sett att vatten är en förutsättning för liv. Vatten har därför blivit ett intressant ämne för barnen och de har fått experimentera med vatten på olika sätt. Vi har tillsammans med barnen skapat olika former av inlärningssituationer, både i stor och liten grupp samt individuellt, som fångat barnens intresse och uppmärksamhet. Naturupplevelser och utevistelse har även varit självklara ingredienser i lärmiljön.

8 Frukt, svamp, mat, choklad Djur, Insekter: nyckelpigor, fjärilar, grodyngel Ordet skatt blir man glad av Kan pengar komma ifrån trädet Sol, vatten, jord, blommor Barnens tankar om NATURENS SKATTER Pinnar, stenar, guld och diamanter Skatt är något man vill och får låna av naturen Ekorre, kanin, hare

9 UPPTAKTEN TILL TEMA-ARBETET September 2014

10 BARNENS FYND FRÅN SKOGEN Barnen fick uppgift att parvis kombinera ihop text med naturföremål. De vuxna utmanade barnen att tydligt ljuda ordet på lappen och sedan placera ordet vid det konkreta föremålet.

11 Barnen på Trasten samlar ofta småkryp i insektsburkar. De visar respekt för de levande insekterna vilket syns i varsamt förhållningssätt. Djuren släpps fria efter att vi gemensamt studerat dem. Barnen iakttar hur krypen ser ut samt ställer frågor som Hur blir det myror? Kan en spindel äta morot? Var är alla krypen på vintern? Kan den här snigeln äta morot?

12 Fjärilens utveckling Vi har erfarenheter som bas för ny kunskap. Vi iakttar, jämför och bekräftar det inlärda. Vi lär var för sig och tillsammans.

13 EGETTILLVERKAT MATTEMATERIAL SOM ÄR LÄRANDE OCH SJÄLVRÄTTANDE Ett av barnen tillverkar 10-kompis låda av, mjölkkartong, tapet, kastanjer och ett lönnlöv. - Nu kan jag räkna till tio på många sätt, säger barnet

14 Barnens samspel i matematik med kastanjer som material Barnen laborerar med 10 kastanjer och ett löv. HUR MÅNGA KASTANJER FINNS DET UNDER LÖVET? -1,2,3.4,5,6.Här är sex -7,8,9,10 är där under, hm mm det är 1,2,3,4. Det är 4. ja 4

15 Vi har iordningställt en miljö efter barnens intresse för småkryp. Luppar i olika storlekar, verklighetstrogna insekter, maskar, mångfotingar och faktaböcker lockar barnen till vetenskapliga studier. Denna miljö bjuder möjligheter för lärande samspel och enskilt lärande genom konkret material. Barnens egentillverkade småkrypsböcker stimulerar skriftspråket i ord och bild.

16 FRITT SKAPANDE MED NATURMATERIAL Barnen har skapat fritt med material som hittades under skattjakten. De gjorde bland annat insekter, svampar och larver. Under skapandets gång så fördes det dialog mellan barnen om vad de skulle göra, hur många kastanjer de använde,hur många ben en insekt har t.ex. i jämförelse med en spindel. Många av barnen blev inspirerade av materialen och uppmuntrade varandra att pröva och experimentera i sitt skapande.

17 Vi hittar många olika slags småkryp under löven. Barnen väljer efter sitt intresse ett djur de vill utforska om och sedan göra boplats till djuret. De som valt samma djur jobbar gruppvis. Alla får med sitt naturensskatt -djur hem som husdjur. LIV I LÖV - Vad är det som gömmer sig under löven?

18 MITT HUSDJUR ÄR EN ÖDLA. DEN TAPPAR SVANSEN OM NÅGON FÖRSÖKER ÄTA UPP DEN. LÄRANDE SAMSPEL I GRUPP MIN ÖDLA LÄGGER ÄGG DEN BOR UNDER BARKBITEN VAD HAR DU VALT FÖR DJUR I DITT BO? Barnen jämför och berättar om sina småkryp. De reflekterar kring sitt lärande och kommunicerar sina kunskaper med varandra- de andra medforskarna.

19 - Flugan bor på maten och har bacon som täcke. Flugan lägger små ägg som bor tillsammans. F Flugan gillar att äta smulor, hästbajs. Flugan bor under bordet i ett eget hus. Här berättar barnet om sin insekt och boet hon skapat åt flugan. Som inspiration har hon läst fakta om flugan samt läst bilderboken ASTRID SPYFLUGAN tillsammans med en vuxen.

20 Från frö till planta Vatten förutsättning för liv.

21 Vi kunde tydligt se att blommor dricker vatten genom ett experiment med blå karamellfärg. Vatten - förutsättning för liv

22 Barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp Det första experimentet vi gör i gruppen är att se om saker flyter eller sjunker. Barnen får i uppdrag att hämta fem saker som de vill undersöka om de flyter eller sjunker. Ett barn har lärt sig att det heter hypotes. Pedagogen frågar då vad det betyder och barnet svarar med en axelryckning att man gissar. Nu har vi lärt oss ett nytt ord. Barnen provar träklossar, pennor av trä, leksaker av trä och olika plastleksaker. De flyter alla utom den stora fisken av plast som nog är för tung, tror barnen. Sakerna av metall exempelvis sked, kniv och plåtkastrullen sjunker. En sak som är märklig är att träkorgen först flyter men sedan sjunker. Barnen funderar men kommer fram till att det finns hål som gör att vattnet rinner igenom och det blir för tungt. Barnens egna slutsatser av experimenten är att trä och plast flyter om det inte är för tungt och metall sjunker.

23 Vattenfunderingar Barnen har tidigare pratat om vatten och dess egenskaper och när pedagogen ställde frågan om vi skulle lära oss mer om vatten blev de väldigt intresserade. Vi började med att ta reda på vad vi redan vet om vatten. Barnen sade: Om man sätter en ballong på en flaska och var den i varmt vatten blir ballongen tjock. Gör man det i kallt vatten blir den inte tjock. Experimentet hade han gjort förr och vi bestämde oss för att prova senare. Man svimmar i öknen om man inte dricker vatten. I Sverige då orkar du inte gå. Man blir för varm och får ont i huvudet. Man kan bli sjuk. Blommorna dör om de inte får vatten. De vissnar. Vatten kan ha olika form. De kan vara ovala eller ha spets, som is. Snö som smälter blir vatten. Vatten regnar från himlen och smälter på snön. Om man tar sol och vatten växer blommorna. De dricker vatten. Om vattnet tar slut vissnar blommorna och tappar blad- så lägger man det i jordens blomma då kommer det mer jord. Masken bajsar jord-blä! Vatten kan komma ifrån ögonen när man gråter-tårar. Vatten finns i havet. Det regnar ner i havet. Vatten finns i spottet i munnen.

24 Barnen arbetar utifrån intresset kring sagan Prinsessan och grodan. Ett barn berättar hur man gör en groda av lera. Grodor skapas av lera. Med hjälp av programmet, talande tangentbord, kan barnet skriva sagan på datorn. Några flickor spelar sagan som dockteater

25 Barnens intresse syns i utformningen av miljön. Några barn bygger egna slott till prinsar och prinsessor. Sagoskogen som är tillgänglig för alla som lekrekvisita. Barnens egentillverkade grodor väcker intresse för fakta om grodans livscykel.

26 Skattjakt efter grodägg Första utflykten till dammen. Grodorna hade inte lagt ägg men vi tog med oss vattenväxter till akvariet på Trasten. 11 mars 2015

27 Andra utflykten till dammen med hela gruppen- vi går till dammen och ser om grodorna har vaknat och lagt ägg i dammen. 7 april 2015

28 vi hittar grodägg Vi tog med oss lite grodägg från dammens yta till förskolan. Vi ser fram emot att följa grodans livscykel från ägg till en färdig groda. Grodäggen finns nu på Trasten, i akvariet, för uppföljning. Grodägg 7 april 2015

29 Intresset för grodyngel blev väldigt stort och barnen satt ofta och tittade i böcker och jämförde med de ynglen vi hade i akvariet. Efter drygt en vecka utvecklades äggen till yngel Vi började dra ett streck för varje dag som vi hade grodorna hos oss och vi räknade till slut ihop hur många dagar det tog för dem att bli färdiga grodor.

30 Intresset för våra grodyngel var stort både bland barn och vuxna, barnen gick gärna förbi och stannade till för att se vad som hade hänt sen sist.

31 Det tog 49 dagar för våra ägg att bli grodor redan efter ca: 10 dagar så blev äggen yngel. Bakbenen växte fram efter ca: 30 dagar och vid ca: 40 dagar så kom även frambenen. När de flesta hade blivit grodor så gick vi tillsammans med barnen och lämnade tillbaka dem till dammen där de hör hemma eftersom de är fridlysta. Vi har tydligt sett att barnen utvecklat kunskap om olika livsformer och deras betingelser.