Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

Transkript

1

2 Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN

3 Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och förstöker förstå andras perspektiv. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Lpfö 98 (rev 2010)

4 Beskrivning av vårt nuläge utifrån kartläggning: Vi har sett att barnen visar intresse för sagan Guldlock och de tre björnarna. De är intresserade av sagolådor, flanosagor och böcker. Guldlock finns redan tillgänglig i alla dessa format, och barnen vill oftast höra just den sagan. Vi har tänkt arbeta med sagan om Guldlock som utgångspunkt. De större barnen intresserar sig för sin bokstav, men även om andra bokstäver som Mammas bokstav. Vi har nya barn som är mycket olika. Några behöver ta för sig mer, och andra behöver kunna släppa fram andra. Även föräldrar visar ett stort intresse för det nya projektet I språkets värld genom att aktivt låna ifrån kapprumsbiblioteket. Vi har ett fåtal barn som är vakna efter lunch. Med de barnen kan vi läsa svårare barnböcker, spela enklare spel och dokumentera tillsammans på I-paden. Vi ser att barnen har ett behov av att träna begreppsbildning, för att lättare kunna förstå oss pedagoger, och själva bli bättre på att lösa konflikter på egen hand. Våra barn har ett stort behov av att få röra på sig, och de blir glada av rörelselek, utevistelsen och sånglekar. Motoriken ligger som grund för språkutvecklingen.

5 Syfte och mål: Mål för verksamheten utifrån kartläggning Det här vill vi att barnen ska utforska/upptäcka/uppleva/lära detta vill vi ska hända/ vill vi se? Vi vill att barnen ska känna att de kan själva, och en glädje kopplad till när de lyckas med någonting på egen hand. Vi vill att de mindre barnen ska få ett intresse för och börja känna igen sin egen bokstav, och att de större ska kunna känna igen fler bokstäver i sitt namn. Genom att använda sagan om Guldlock som utgångspunkt vill vi att barnen lär känna olika begrepp som varm/kall, stor/liten och även prepositioner som på/i/under osv. Ett mål är att barnen börjar visa empati för varandra, och förstå att deras handlingar har konsekvenser. Vi vill att barnen får utlopp för sitt rörelsebehov på olika sätt, och därigenom får bättre förutsättningar för sin språkutveckling.

6 I ett av våra rum inne på Duvan hade vi över sommaren hängt upp tygremsor i taket. Detta fungerade inte som vi hade hoppats, rummet var inte inbjudande. Vi fick idén att inreda rummet till ett sinnesrum, där barnen kunde känna, lukta, se och höra. Vi hämtade inspiration från det vi upplever tillsammans med barnen i naturen, som fåglar vi hör i skogen, kryddorna vi luktar på i pallkragen, moln, småkryp, regndroppar med mera. I början av höstterminen stod fortfarande våra kryddväxter, blommor och träd i blom. Pallkragen intresserade både våra nyinskolade barn, och våra äldre barn. Barnen smakade på kryddorna och lärde sig att det som växte i pallkragen gick att äta, till skillnad från andra växter på gården.

7 Tillsammans med barnen började vi sedan inreda. Vi plockade bort löv från trollhasselgrenar och hängde upp grenarna i taket, där våra sjungande mjukisfåglar fick hänga. Eftersom att barnen smakade och luktade på mycket ute på gården, bestämde vi oss för att göra små doftpåsar som barnen kunde använda inomhus. Barnen både luktade på och sorterade påsarna i rätt lådor. Vi valde kryddor och dofter som barnen stötte på ofta i vardagen.

8 Förutom att arbeta med doft så tillförde vi material som bjällror och sjungande fåglar för att barnen skulle bekanta sig med sin hörsel. Vi skapade synupplevelser med hjälp av ett ljusbord och en discolampa. Lampan blev mycket populär, barnen följde förtjust lampans reflektioner när de snurrade längs väggarna och ändrade färger. Detta hjälpte barnen att lära sig de olika färgerna. På känselmattan kunde barnen känna hur olika ytor kändes. De tog ofta av sig strumporna för att gå på mattan och känna med fötterna.

9 Tack vare det allomfattande språkprojektet som vi deltar i, fick vi möjlighet att ha ett kapprumsbibliotek på avdelningen. Föräldrarna uppskattade detta mycket och det gjorde att vi fortsatte med projektet under våren, på eget bevåg. Många av barnen vill gärna låna böcker när föräldrarna hämtar dem. Vi märker att barnen är mer intresserade av böcker och högläsning nu än innan. Dels märker vi att det har blivit lättare för oss pedagoger att fånga barnens uppmärksamhet vid lässtunder. Barnen började läsa mer och mer på egen hand, och vi såg att de hade lärt sig hantera böcker. I vissa fall läste barnen bara för sig själva, men i några fall även för varandra.

10 Vi utgick från barnens första bokstav i namnet, och klistrade tillsammans med barnen upp bilder med text relaterade till djur och natur överallt på väggarna på avdelningen. Efter detta ökade barnens intresse för bokstäver ännu mer. Vi har sedan tidigare använt namnlappar vid samlingarna och pratat mycket om barnens bokstäver. Efter införandet av kapprumsbiblioteket ökade bokstavsintresset hos barnet, och i enighet med kommunens riktlinjer bestämde vi oss för att överösa barnen med bokstäver.

11 Barnen använder gärna bokstavsformer både när vi degar och bakar. De har också börjat skapa egna bokstäver med olika material. De ser bokstäver överallt, på till exempel mjölkpaketet och tågbanan. Ett barn har sagt vid flera tillfällen titta där är min bokstav upp och ned (lilla d) och där är pappas bokstav upp och ned (w).

12 Under höstterminen valde vi att ha sagan om Guldlock och de tre björnarna som ett tema, i språkutvecklande syfte. Den sagan var populärast bland barnen just då, och den innehåller många viktiga begrepp som varm/kall, hård/mjuk, stor/liten osv. Dessutom var det många prepositioner i sagan. Vi började ta med oss Guldlock ut i skogen under våra utflykter. Vi gömde henne i skogen utan att barnen visste det. Första gången barnen hittade Guldlock blev de överraskade, men efter några gånger tog barnen för givet att Guldlock skulle dyka upp någonstans. Vi märkte att barnen var mer intresserade av djuren och naturen när vi var på utflykter.

13 Vi hade ofta besök av en ekorre på gården, som hämtade någonting nere på de stora barnen gård. Vi gick till gården med barnen och såg att det växte hasselbuskar och det låg hasselnötter på marken. När vi hade sett att det fanns en matlåda till ekorrar på vår utflyktsplats, bestämde vi och barnen oss för att ta med nötter till lådan. Vi såg ofta ekorrar under våra utflykter. De sprang runt och hoppade bland träden och åt nötter och frön, både från sin egen matlåda och från fågelborden. Barnen ville gärna titta i ekorrens matlåda. Mina nötter sa ett av barnen när vi tittade.

14 Även på utflykterna dök han upp, till barnens förtjusning. De ville höra sagan berättas. Vi såg likheter i miljön på vår utflyktsplats med miljön i boken om Bosse, både ekorrar, fåglar och fågelbord. Eftersom barnen pratade mycket om ekorrar, började vi låna böcker om ekorrar. Vi hittade bland annat boken om Bussiga Bosse och hans vänner. För att följa upp barnets intresse för ekorrar, valde vi att byta ut Guldlocksagan, mot sagan om Bosse. Vi införskaffade en mjukekorre till avdelningen och presenterade honom för barnen. Vi läste sagan flera gånger, dels med hjälp av projektorn.

15 För att få ett större samarbete med föräldrarna ordnade vi en ryggsäck till Bosse, så att barnen kunde ta med sig Bosse hem över helgen. Föräldrarna fick låna en kamera och en bok, så att de kunde dokumentera helgens händelser. När barnen kom tillbaka till förskolan fick de träna på att återberätta vad de hade gjort för de andra barnen på samlingen, med hjälp av bilderna. Till detta hade vi stor hjälp av projektorn. Barnen blev mycket engagerade när de skulle berätta om sin helg. Barn som i vanliga fall är lite tystare, blommade upp när det var deras tur.

16 Vid ett tillfäller fick barnen rita av Bosse på staffliet. De fick titta noga på Bosses färger. De ritade också Bosses träd. Barnen ville skriva namn, så vi tog nytta av våra bokstavsformar. Det var en häftig upplevelse att få skriva sin bokstav, Wow, min bokstav! sa ett av barnen lyckligt.

17 I början hade Bosse inget eget bo, utan sov på en hylla. Barnen tyckte det var lite synd om Bosse. När ett träd fälldes på gården, tog vi in en stor gren som fick bli ett träd till Bosse och hans kompisar. Tillsammans med barnen plockade vi undan i en hörna, där trädet kunde stå.

18 Barnen hjälpte till att göra i ordning Bosses hörna. Några barn hittade en trädskiva i skogen, kanske kunde vi använda den? Barnen rullade ut en stor grön konstgräsmatta under trädet.

19 Nu började vi arbeta med Bosses bo. Vi hade plockat mängder av pinnar, både på gården och i skogen, nu kom dessa till användning. Någon tyckte att vi skulle måla några av pinnarna för att sätta färg på Bosses bo. Barnen trodde att Bosse gillade färgerna blå, rosa och orange. Vi fäste pinnarna i ett hönsnät, barnen fick sedan fästa väggarna i golvplattan som vi hittat i skogen.

20 Nu börjar Bosses hörna bli klar. Men barnen kommer få fortsätta att inreda och leka i den så länge de har lust. Utomhus fick vi möjligheten att få balansstubbar av det nedsågade trädet (stubbarna duger även utmärkt till att samlas på och äta frukt). Föräldrarna hjälpte oss med detta under en fixardag och barnen hjälpte sina föräldrar. Bosse fick en egen balansbana i sin hörna också.

21 Vid sidan om vårat projekt med Bosse, har vi låtit barnen följa utvecklingen hos både grodyngel (på Trasten) och fjärilslarver (Svalan och Duvan) eftersom barnen visat stort intresse för småkryp ute på gården och på utflykter. Vi berättade inte för barnen att det var fjärilslarver för att låta barnen komma med egna förslag. Från början trodde barnen att det var ormar. När de sedan började spinna, trodde barnen att det var spindelnät, som ormarna hade fastnat i.

22 De hänger upp och ner! upptäckte ett av barnen en dag när vi tittade på pupporna. Barnen tittade förundrat på hur larverna hade förändrat sig. Plötsligt kom det fjärilar ur pupporna, och blod dessutom. Det var lite läskigt tyckte barnen. Nu har våra fjärilar fått flyga ut i naturen och grodorna har fått flytta tillbaka till sin damm.

23 Sammanfattning Vi jobbar aktivt med att utveckla barnens självförtroende och självkänsla i den dagliga verksamheten. I vårat projektarbete har barnen fått vara delaktiga på många olika sätt, komma med idéer och hjälpa till med det mesta. Barnen vill gärna prova på nya saker. Vi utgår mycket från barnens intressen när vi utvecklar miljöer och teman. Barnen har fått ett mycket större intresse för bokstäver. Alla känner igen sin egen namnlapp, och flera känner igen sina kompisars namnlappar. Från början var det bara första bokstaven i sitt eget namn som barnen kände igen, men senare kände de även igen sina föräldrars och kompisars första bokstav. Guldlocksagan var till stor hjälp för barnens lärande av olika begrepp som de nu använder sig utav i andra sammanhang. Efter en termin kom vi inte vidare med Guldlock och intresset för ekorrar ökade hos barnen. Vi bestämde oss för att byta tema till Bussiga Bosse. Nu fick vi in naturens skatter mer i projektet, både på utflykter och i den skapande verksamheten på förskolan. Vi hittade även ett bra sätt att få föräldrarna delaktiga i vårt språk och temaarbete genom Bosse. Vi kan se hur några av de små barnen har börjat bry sig om varandra, till exempel när någon blir ledsen hämtar barnen gosedjur och ger kramar och klappar det ledsna barnet. Sagan om Bosse beskriver hur Bosse känner sig då han skadat sig och visar hur hans kompisar bryr sig om honom. Vi är ute mycket på gården och går ofta på utflykt där barnen får möjlighet att röra sig mycket och samtidigt utforska naturen. Vi har balansstubbar både inne och ute och har regelbundet rörelselek där barnen får träna motorik och kroppsuppfattning, vilket är en viktig förutsättning för barns språkutveckling.