Årsredovisning Januari december 2015 för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Januari december 2015 för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

3 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 27 januari 2015 beslut om budget för Budgeten för 2015 omsluter cirka 52,5 miljarder kronor. Under 2015 läggs tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2015 avrapporterades i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 juni Perioden januari augusti 2015 avrapporterades i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 29 september Årsredovisningen läggs fram för godkännande i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 23 februari Till årsredovisningen fogas tre bilagor som fördjupat beskriver utvecklingen under 2015 avseende befolkningsutveckling, tillgänglighet och kostnadsutveckling för läkemedel. Dessutom redovisas utvecklingsarbetet Aktiv Hälsostyrning med vårdcoacher i särskild bilaga. Till bokslutet fogas också det underlag som tillställts Landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för Sida 1

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 SAMMANFATTNING STYRNING Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Framtidsplan för hälso- och sjukvården Mål och uppdrag Specifika mål för hälso- och sjukvården Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården Övriga generella mål Hållbar tillväxt En ekonomi i balans Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Omvärld Befolkningsutveckling VERKSAMHET Vård i rätt tid Vården byggs ut så att rätt vård kan ges i rätt tid Vård utanför akutsjukhusen Vård på akutsjukhus Forskning, utbildning och innovation Akut omhändertagande Tillgänglighet till vård Säker vård Patientsäkerhet Kunskapsstyrning och -stöd Förbättrad koordinering av hälso- och sjukvården Sammanhållna vårdprocesser Ökad informationsdelning mellan vårdens aktörer Hög effektivitet Informerade och delaktiga patienter Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckling av vårdformer och arbetssätt Högt förtroende för vården Sida 2

5 3 MILJÖARBETE I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALT ANSVARSTAGANDE Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet Nationella minoriteter och minoritetsspråk Delaktighet för personer med funktionsnedsättning SÄKRA PROCESSER VERKSAMHETENS EKONOMI Verksamheten totalt Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Asylsjukvård och vård för tillståndslösa Investeringar Verksamhetsförändringar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bilageförteckning Bilaga 1 Befolkningsstatistik Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet 2015 Bilaga 3 Läkemedelskostnader 2015 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Balansräkning Resultaträkning Utökad kostnadsredovisning Verksamhetstal Utökad redovisning akutsjukhusen Könsuppdelad statistik Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall med tillhörande bilagor Sida 3

6 SAMMANFATTNING Under november 2014 till november 2015 ökade antal invånare i länet med cirka personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på cirka 1,4 procent. Det innebär att den 1 november 2015 var cirka personer mantalsskrivna i Stockholms län. Årets ekonomiska resultat visar ett underskott med 23 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,04 procent av omslutningen. De största förklaringsposterna till årets resultat är: För läkemedel (det är främst läkemedel på recept som ligger inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget) redovisas ett underskott med 268 miljoner kronor, främst på grund av ökade kostnader till följd av införande av nya läkemedel för Hepatit C. Detta underskott har kunnat balanseras med ett vidareförmedlat statsbidrag på 300 miljoner kronor som tillförts Hälso- och sjukvårdsnämnden under året och redovisats som intäkt för somatisk specialistvård. För somatisk specialistvård redovisas exklusive statsbidraget för läkemedel ett överskott med 48 miljoner kronor och avser främst privata specialister, medicinsk service och utomlänsvård. Primärvård har lämnat underskott med 177 miljoner kronor. Den största underskottsposten är hänförlig till medicinsk service för husläkarbesök. Inom äldresjukvård (vilket innefattar vård vid geriatrisk klinik, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård) redovisas underskott med 163 miljoner kronor, främst beroende på fortsatt ökade kostnader för ASiH med 126 miljoner kronor till följd av ett ökat antal inskrivna patienter Psykiatrin har lämnat överskott med 96 miljoner kronor, vilket främst är hänförligt till barn- och ungdomspsykiatri och beroendevård Övriga verksamheter inklusive budgeterade reserver har lämnat överskott med 104 miljoner kronor Jämfört med 2014 ökade det totala antalet läkarbesök med 0,8 procent, vilket är 0,8 procent lägre än budget. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård minskade med 0,3 procent, vilket är 3,5 procent lägre än budget. Med anledning av det ekonomiska underskottet i 2014 års bokslut, bedömningen att läkemedelskostnaderna skulle överskrida budgeten med 300 miljoner kronor samt uppdraget att omfördela 400 miljoner kronor till ökade ersättningar till akutsjukhusen, beslöt Hälso- och sjukvårdsnämnden den 16 mars enligt förvaltningens förslag om åtgärder som bedömdes ge kostnadsreduceringar och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor. Att bokslutet för 2015 redovisar i det närmaste ett nollresultat underskottet på 23 miljoner kronor motsvarar 0,04 procent av omslutningen - är i hög grad ett resultat av åtgärdsprogrammet. Sida 4

7 Förvaltningens förslag innefattade: - Åtgärder inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, egen verksamhet och gemensamma anslag - Åtgärder inom vårdvalsområden - Andra åtgärder avseende köpt vård - Ökade intäkter genom ökat landstingsbidrag Åtgärderna har i allt väsentligt kunnat genomföras och beräknas ha gett effekt med cirka 775 miljoner kronor i minskade kostnader och ökade intäkter. För fyra av de tio av de indikatorer som används för uppföljning av målen för hälsooch sjukvården i Stockholms län har målvärdena för 2015 uppnåtts. För ytterligare två av indikatorerna har resultaten under 2015 förbättrats i jämförelse med 2014, även om målvärdena för 2015 inte uppnåtts. För att säkerställa genomförandet av Framtidsplanen har arbetet fortsatt utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar när det gäller utbyggnaden av en hälso- och sjukvård närmare invånarna. Under 2015 har fokus varit ytterligare förberedelser inför de planerade omflyttningarna av vård som inleds när Nya Karolinska Universitetssjukhuset tas i drift. Bland de steg som tagits under året hör att - fastställa ett övergripande koncept avseende vårdinnehåll med tidsplan för respektive mindre sjukhus samt ta fram en investeringsplan för utveckling av samtliga sjukhus - ytterligare bygga ut vården utanför akutsjukhus, som till exempel geriatrik - ta fram omställningsavtal för akutsjukhusen för 2016 till 2019 med ny ersättningsmodell - ta fram struktur för och inleda upphandling av närakuter - ta fram plan för omstyrning av ambulanser från Karolinska Universitetssjukhuset Solna till övriga akutsjukhus De omställningsavtal som tecknats med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus) för 2016 till 2019 utgår från de beslutade förändringar i vårdstrukturen som ska genomföras enligt Framtidsplanen. Avtalen har förhandlats fram under 2015 i samverkan mellan hälso- och sjukvårdsnämnden (beställaren), landstingstyrelsen (ägaren) och respektive akutsjukhus (vårdgivaren). Omställningsavtalen bygger på en ny styrmodell med i huvudsak en fast uppdragsersättning. Vårdgivarna har dessutom möjlighet att erhålla målrelaterad ersättning. Den fokuserar på kvalitet, prestationer mätta i DRG-poäng, tillgänglighet och miljö. Under 2015 har även ersättningsmodellen för husläkarverksamheten reviderats för att ge bättre förutsättningar för omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patientgrupper. Förändringarna ska dessutom underlätta införandet av nya vårdtjänster och behandlings- och undersökningsmetoder. införs från Genomsnittlig andel patienter som kommit på besök till specialistläkare inom gällande vårdgarantitid om 30 dagar i Stockholms läns landsting var 68 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med Genomsnittlig andel patienter Sida 5

8 som kommit under behandling inom specialistvården inom gällande vårdgarantitid om 90 dagar i Stockholms läns landsting var 88 procent, vilket också är en minskning med två procentenheter jämfört med Under 2015 ökade antalet asylsökande kraftigt, särskilt under hösten, vilket har påverkat delar av sjukvården. Antalet hälsoundersökningar ökade kraftigt under hösten och enbart under november gjordes nästan undersökningar. Även det somatiska och psykiatriska stödet till boenden, särskilt de evakueringsboenden som öppnades för de ensamkommande barnen/ungdomarna, utökades med kort varsel. Under 2015 har Stockholms läns landsting genom Regionalt cancercentrum arbetat med den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården. De åtgärder som vidtogs medförde att Stockholms läns landsting uppfyllde kraven för att få ta del av hela prestationsersättningen för 2015, för Stockholms läns landsting del 93 miljoner kronor. Ledtid från beslut till behandling för diagnoserna bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer har börjat mätas och publiceras. Kortare ledtider har kunnat ses sedan mätningen startade. Fler standardiserade vårdförlopp införs under De initiala effekterna av den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2015 tycks vara att fler invånare från andra landsting sökt sig till den öppna vården i Stockholms län. Antalet besök inom öppenvården av invånare från andra landsting ökade med cirka 20 procent under 2015 jämfört med Antalet invånare i Stockholms län som besökt öppenvården i andra landsting minskade däremot med en procent. Under året har sökfunktionaliteten och sökmotorn på 1177 Vårdguiden på nätet förbättrats. Genom den nya lösningen får invånare och patienter mer relevanta sökträffar. Man kan numera också söka och jämföra vård i mer än ett landsting samtidigt, som stöd till nya patientlagen. Stockholms läns landsting har vidare inlett arbetet med att ansluta vårdgivare till tjänsten Journalen som gör det möjligt för patienten att ta del av sin vårddokumentation via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Majoriteten av övriga landsting har anslutit sig eller planerar att ansluta sig. I november 2015 startade breddinförandet av e-frikort, en elektronisk hantering av högkostnadsskydd och frikort för patientavgifter i öppenvården i Stockholms län. Införandet sker successivt och planeras vara klart i slutet av februari När den elektroniska hanteringen fullt ut är införd innebär det ett enkelt, effektivt och rättvist system där patienten inte längre behöver samla stämplar på ett högkostnadskort av papper för att nå upp till frikortsgränsen. Samtidigt minskar det också administrationen hos vårdgivarna. Från och med april 2016 kommer den manuella hanteringen av högkostnadsskydd och frikort att upphöra. I samverkan med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Läkemedelsverket har landstingen under 2015 arbetat för att underlätta introduktionen av de kostsamma smittskyddsläkemedlen mot Hepatit C. Nya riktlinjer säkerställer att de svårast sjuka får behandling först. Uppföljning visar god följsamhet till riktlinjerna. Genom samordnade förhandlingar med aktuella läkemedelsföretag har kostnaderna för läkemedlen också kunnat sänkas. Sida 6

9 1 STYRNING 1.1 Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är möjligt och funktionellt. Genom vårdval har en mångfald av vårdgivare tillkommit som den enskilde patienten kan välja mellan. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under 2015 fattat beslut om nya vårdval samt nya tilläggsuppdrag och ett beslut från 2014 avseende ett nytt tilläggsuppdrag har effektuerats. Se vidare nedanstående tabell. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 7

10 Nya vårdval eller nya tilläggsuppdrag januaridecember 2015 Beslut i HSN den 28 april 2015 om införande av tilläggsuppdrag till redan befintligt vårdval Beslut i HSN den 2 juni 2015 om införande av vårdval inom två verksamhetsområden Ikraftträdande av tilläggsuppdrag. Ursprungligt beslut i HSN den 20 oktober 2014 om införande av tilläggsuppdrag till två redan befintliga vårdval Verksamhetsområde Multimodal rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta (MMR1) Akut specialiserad neurologisk och akut specialiserad kirurgisk rehabilitering i slutenvård efter vård på akutsjukhus Rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) Kommentar Tilläggsuppdrag till vårdval husläkarverksamhet. Driftstart 1 juni 2015 Förfrågningsunderlag för nya vårdval. Driftstart för avtalen är 1 januari 2016 Tilläggsuppdrag till vårdval långvarig smärta och utmattningssyndrom (MMR2) och till vårdval planerad specialiserad rehabilitering, neurologi. Driftstart 1 april respektive 17 april 2015 Under 2015 har Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om en mer omfattande revidering av vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård med utgångspunkt från de anpassningar som behöver göras utifrån Framtidsplanen. Revidering i syfte att utveckla och tydliggöra uppdragen för vårdvalen ortopedi och handkirurgi, läkarinsatser i särskilda boenden för äldre, avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ slutenvård har också beslutats av Hälso-och sjukvårdsnämnden. Inom ett flertal andra vårdvalsområden har översyn och planering för revidering påbörjats. Inom vårdområdet geriatrik ska vårdval införas enligt beslut i landstingsfullmäktige om budget för Stockholms läns landsting 2016 ( ). Arbetet med kartläggning av målgrupp och behov samt förfrågningsunderlag pågår. Likaså pågår arbetet med att utforma förfrågningsunderlag och uppdrag för vårdval inom urologi och reproduktionsmedicin (IVF). För att minska kostnadsökningstakten inom hälso- och sjukvården beslutade Hälsooch sjukvårdsnämnden den 16 mars 2015 att från och med den 1 juni 2015 justera ersättningsnivåer motsvarande minus fem procent inom elva vårdvalsområden. Inom fyra av dessa områden reviderades även ersättningsmodell jämte uppdrag för att skapa bästa möjliga effekt av insatta resurser. Ett utvecklingsarbete avseende strategier för bland annat förbättrad kostnadskontroll har påbörjats i vårdvalen inom somatisk specialistvård. Utredning av lämplig avtalsform Utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra har fortsatt. Nya vårdområden, till exempel inom kirurgi och internmedicin, utreds inför att hela eller delar av vårdområdena skulle kunna omfattas av LOV. Den vuxenpsykiatriska öppenvården har varit föremål för utredning om vårdval men kommer i nuläget ej att upphandlas i enlighet med LOV. De tidigare upphandlade avtalen kommer istället att ånyo upphandlas enligt LOU. Sida 8

11 Avtal enligt LOU samt direktavtal med landstingsdrivna vårdgivare som inte omfattas av vårdval LOU-upphandlingar Under 2015 har ett flertal beslut fattats som rör avtal upphandlande avtal enligt LOU, se nedanstående tabell. Förändringar 2015 av avtal tecknade enligt LOU Avtal tecknade enligt LOU som trätt i kraft under 2015 Tilldelningsbeslut som fattats av HSN under 2015 Tilldelningsbeslut som fattats av hälso- och sjukvårdsdirektören Beslut om upphandling enligt LOU som under 2015 fattats av HSN Beslut om förfrågningsunderlag som under 2015 fattats av HSN Verksamhetsområde -Bild- och funktionstjänst inom bland annat radiologi (bedrevs under projektnamnet GRATTIS). -Språktolktjänster (bokad telefontolk) -Avtal om hjälpmedelsverksamhet för förbrukningshjälpmedel -Ambulanshelikoptertjänst -Specialiserad rehabilitering för Astma/KOLpatienter -Barn och ungdomspsykiatri i öppenvård -Klinisk laboratoriemedicin -Medicinsk radiologi -Allmän vuxenpsykiatri -Specialiserad beroendevård -Synrehabilitering -Tortyrskadevård (psykiatri) -Öppen- och slutenvård för hemlösa -Mobil röntgentjänst -Närakuter -Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher - Språktolktjänster (kontakttolkning) - Hörapparater - Psykiatrisk vård för utvecklingsstörda med grava beteendeavvikelser -Slutenvårdrehabilitering utomlands (klimatvård) - Ambulanshelikoptertjänst Kommentar Avser en gemensam lösning för bildlagring. Avtalet med Sectra Sverige AB löper på år. Avtal tecknat med OneMed AB efter överprövning som SLL vann. Överprövning resulterade i dom från Förvaltningsrätten som innebär att upphandlingen ska göras om, denna gång som en A-tjänst. Den upphandling som genomfördes 2014 resulterade i en överprövning som ledde till att upphandlingen delvis gjordes om. Tilldelningsbeslut planeras till HSN januari Upphandlas som A-tjänst Sida 9

12 Omställningsavtal Mot bakgrund av de beslutade förändringar i vårdstrukturen i landstinget som ska genomföras enligt Framtidsplanen har för 2016 till 2019 tecknats så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus). Avtalen har förhandlats fram i samverkan mellan de tre aktörer som är parter i omställningsavtalen: hälsooch sjukvårdsnämnden (beställaren), landstingstyrelsen (ägaren) och respektive akutsjukhus (vårdgivaren). Omställningsavtalen bygger på en ny styrmodell. Denna innebär att den ekonomiska ramen i huvudsak utgörs av en fast uppdragsersättning. Till denna kommer målrelaterad ersättning om tre procent av ramen. Den målrelaterade ersättningen omfattar kvalitet, prestationer mätta i DRG-poäng, tillgänglighet och miljö. Omställningsavtalen behandlades i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 3 november och gäller från 1 januari Syftet med omställningsavtalen är att underlätta genomförandet av Framtidsplanen och ge akutsjukhusen en tydlig ekonomisk ram för hela avtalstiden. Vårdgivarna ges förutsättningar att utveckla och effektivisera sin verksamhet utifrån långsiktiga mål med avseende på vårduppdrag, kvalitet och bemötande. Omställningsavtalen ska stimulera till samverkan och samordning med vårdgivare utanför akutsjukhusen så att nätverksarbetet kring patienten stärks och utvecklas. Beskrivningssystem och ersättningsmodeller Ett arbete med en långsiktig utvecklingsstrategi för beskrivningssystem och ersättningsmodeller, som stöd för att Stockholms läns landsting skall uppnå målen i Framtidsplanen, har initierats under Arbetet fortsätter under Beskrivningssystem och ersättningsmodeller är tätt kopplade till uppföljning. Arbetet med att stödja en mer ändamålsenlig uppföljning på olika nivåer har stärkts under året. Fokus har legat på en bättre avtalsuppföljning (akutsjukhus och husläkarmottagningar) samt generellt på en mer utfallsbaserad/värdebaserad uppföljning och på ökad förmåga till uppföljning av hela Framtidsplanen. Utveckling av ersättningsmodeller som möjliggör styrning av verksamheterna utifrån ekonomiska incitament är en viktig del av nämndens beställarstyrning. Modeller som ger ökad kostnadskontroll har varit en av de viktigaste utvecklingsriktningarna under Under 2015 har en vidareutveckling av ersättningsmodellerna inom flera stora vårdområden pågått. - En helt ny modell för akutsjukhusen har tagits fram som del av omställningsavtalen - Ersättningsmodellerna för husläkarverksamhet har reviderats och flera begränsade försök görs för att testa olika komponenter i kommande möjliga utvecklingssteg (till exempel ersättning för videobesök) - Utveckling av mer enhetliga så kallade grundmodeller för vårdval har genomförts och dessa kommer att användas i kommande vårdval Sida 10

13 - Användningen av Kostnad Per Patient, KPP, har breddats och utvecklats som en viktig komponent i beskrivning, utvärdering och ersättning - Under 2016 startas två nya verksamheter (specialiserad reumatologisk öppenvård och cancerrehabilitering) där ett särskilt fokus finns på utveckling och utvärdering av beskrivningssystemen och på framtida ersättningsmodeller Dagens informationssystem behöver utvecklas för att kunna ge information som kan används för värdebaserade ersättningsmodeller. För att bättre beskriva och följa upp den vård som utförs krävs beskrivningssystem med så väl definierade termer och begrepp som möjligt. Stockholms läns landstings gemensamma informationsstruktur (GEMIS) används nu i flera stora utvecklingsprojekt inom E-hälsa/IT-området som är beroende av en standardiserad informationsstruktur. Avtalsuppföljning av vårdavtal Uppföljning och granskning är av central betydelse för styrningen av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar ständigt för att förbättra verktyg och systematisera arbetet. En ny gemensam process för årlig avtalsuppföljning tagits fram och beslutats. Den nya processen har utgjort grunden för arbetet med avtalsuppföljning under Vårdavtalsuppföljningen avseende 2014 års produktion avslutades under våren 2015 och delar redovisades i tertialbokslutet i bilagan Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2014 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Avtalsuppföljning för 2015 har pågått löpande under året inom samtliga vårdområden och avslutas först under våren Fördjupad uppföljning och revisioner Den ordinarie uppföljningen kompletteras vid behov med olika typer av fördjupade avtalsuppföljningar, även kallade revisioner. En revision innebär en mer detaljerad granskning som kan föranledas av externa tips, signaler om bristande kvalitet, eller av ett avvikande rapporterings- och faktureringsmönster. De främsta fokusområdena för arbetet med revisioner är korrekt ekonomisk ersättning samt patientsäkerhet och kvalitet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under 2015 genomfört cirka 20 revisioner, där varje revision kan avse en eller flera vårdgivare. Revisionerna har avsett både upphandlade avtal och vårdvalsavtal, samt ett flertal läkare verksamma enligt lag om läkarvårdsersättning (LOL) och fysioterapeuter verksamma enligt lag om ersättning för fysioterapi (LOF). De vanligaste följderna efter en revision är förtydligade instruktioner från uppdragsgivaren Stockholms läns landsting, samt att ett återkrav ställs för den ersättning som utbetalats till vårdgivaren på felaktiga grunder. Under 2015 har återkrav ställt på cirka 7 miljoner kronor, till följd av de revisioner som avslutats. Återkraven har reglerats via faktura eller genom reducering av kommande utbetalningar till vårdgivaren, och ibland genom att vårdgivaren på uppmaning av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen själv rättat vårdkontakter i systemet så att felaktigt Sida 11

14 utbetald ersättning krediterats. En av revisionerna har visat på misstänkta ekonomiska oegentligheter och polisanmälan har gjorts. Sju av revisionerna kommer att avslutas under 2016 och påverkar därmed inte det bokförda resultatet Bland dessa har ytterligare avvikelser i fakturering omfattande drygt 6 miljoner kronor redan identifierats och kommunicerats till berörda vårdgivare. Åtgärder kommer att vidtas under början av Framtidsplan för hälso- och sjukvården I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige beslut om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården, och därmed antogs ett övergripande långsiktigt strategi- och styrdokument för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Landstingsfullmäktige har sedan årligen i samband med sin budgetbehandling tagit ställning till förslag om utveckling och konkretisering av Framtidsplanen. För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen har ett fortsatt arbete utifrån Hälsooch sjukvårdsförvaltningens lokala genomförandeplan skett. Under 2015 har fokus varit att konkretisera aktiviteter baserat på de identifierade systemkritiska leveranserna i tredje steget av Framtidsplanen samt att ta fram tidplan för leveranser. De stora aktuella systemkritiska leveranserna under hösten 2015 har varit att fastsälla ett övergripande koncept avseende vårdinnehåll med tidsplan för respektive mindre sjukhus samt ta fram en investeringsplan för utveckling av samtliga sjukhus planera för och beslut om omställningsavtal genomföra förändringar i barnsjukvården utifrån den nya strukturen för Framtidsplanen detaljplanera och hantera avtalsmässiga konsekvenser av cancerplanens genomförandeplan ta fram struktur för och inleda upphandling av närakuter planera och styra om ambulanser från Solna till övriga akutsjukhus med styrning mot S:t Görans sjukhus fortsatt prognostisering och kontroll på Framtidsplanens strukturförändring, vilket skett gemensamt med andra förvaltningar framför allt med den nya och stärkta organisationen för ägarstyrning inom LSF samt klargörande av konskevenser vid senareläggning av driftstart av förslossningsvården vid S:t Görans sjukhusområde Sida 12

15 1.2 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 13

16 1.2.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vård i rätt tid (vårdgarantin) Utfall 2015 Målvärde 2015 Målvärde uppnått Utfall 2014 Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos husläkare 80% >90% Ej uppnått 89% Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar 68% >73% Ej uppnått 70% Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar 88% >88% Uppnått 90% Andel specialistläkarbesök som utförts av specialistläkare 76,9% 79,0% Ej uppnått 76,8% utanför akutsjukhus Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 9,5% <9,4% Ej uppnått 9,0% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 15,8% <16,0 % Uppnått 15,9% Antibiotikaförskrivning 352 <345 Ej uppnått 358 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto 32% 26% Uppnått 26% knutet till 1177 Vårdguidens e-tjänster Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande 62% 65% Ej uppnått 52% arbete Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för vården 64% >58% Uppnått 64% Av de tio indikatorer som följs på övergripande nivå för en förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården uppnås 2015 års målvärde för fyra av indikatorerna. Nedan kommenteras var och en av indikatorerna för sig Vård i rätt tid Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till individens förutsättningar och behov. Tre av indikatorerna som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på Stockholms läns landstings vårdgaranti, vilket innebär att en patient som söker hjälp ska få tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Under 2015 ses en minskning av andelen patienter som fått vård inom fem dagar hos husläkare med nio procentenheter. Därmed nås inte målet för 2015, som innebar att resultatet för 2014 skulle förbättras. Försämringen kan dock bero på byte av mätmetod. Fram till 2014 utförde samtliga mottagningar manuella nationella mätningar under en begränsad tid av året som rapporterades till Sverige Kommuner och Landsting, SKL. Under 2015 har en metod för automatiserad inrapportering av väntetider successivt börjat införas. Samtliga SLSO-mottagningar har haft möjlighet att delta i automatiserad väntetidsmätning. Ett trettiotal mottagningar har rapporterat in väntetider automatiskt, vilket utgör cirka en femtedel av samtliga husläkarmottagningar. Dock har tekniska problem identifierats med den nya mätmetoden och överföring av väntetidsdata för ett antal besök befaras ha uteblivit. Därför måste resultaten tolkas Sida 14

17 med försiktighet. Den långsiktiga ambitionen med den automatiserade metoden är att förbättra kvaliteten i mätningen. Andelen patienter som fått vård hos husläkare inom sju dagar (det vill säga det krav som ställs i den nationella vårdgarantin) är 85 procent. Trenden över tid är att en lägre andel patienter får besök hos husläkaren inom 5 respektive 7 dagar. Den förändrade metodiken att mäta väntetider kan vara en förklaring till resultatet. När det gäller väntetid till första besök hos specialistläkare är utfallet 2015 två procentenheter sämre än 2014, och målet för 2015 nås inte. Fördjupade analyser av orsakerna kommer genomföras och aktiviteter att vidtas för att säkerställa förbättrade resultat. Variationen är stor mellan olika vårdområden. Väntetiderna har förbättrats markant inom ett flertal områden som till exempel allmän psykiatri, allmän kirurgi, handkirurgi (även om resultatet är fortsatt lågt) och specialiserad smärtmottagning. Försämringar av väntetiderna har dock skett inom allmän internmedicin, kvinnosjukvård, kärlkirurgi, lungmedicin, ortopedi, neurokirurgi, plastikkirurgi, reumatologi och ögonsjukvård. Även väntetiderna till behandling minskade med två procentenheter jämfört med 2014, men är i nivå med målvärdet för För en hög tillgänglighet krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälsooch sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. Utfallet för 2015 är identiskt med utfallet Därmed nås inte målet för 2015, som innebar att andelen öppenvård utanför akutsjukhusen skulle öka med 2 procentenheter relativt öppenvården på akutsjukhusen. Orsaken är flera. Dels är öppenvårdsvolymerna på akutsjukhusen i stort sett oförändrade, vilket även gäller för besöken på husläkarmottagningarna. Besöken inom de somatiska vårdvalen ökar visserligen men effekten av detta på indikatorn tas ut av en ungefärligt likvärdig minskning av öppenvårdsbesök hos privata specialister verksamma på den nationella taxan. Inga större förändringar inom öppenvården i enlighet med Framtidsplanen kan konstateras under De märkbara förändringarna inom öppenvården kan förväntas inträffa först 2016 till Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på tre viktiga områden inom säker vård. Sida 15

18 Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvården, som sträcker sig fram till Förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom den somatiska slutenvården mättes vid två tillfällen under Under vecka 12 och 13 gjordes en nationell mätning och under vecka 42 och 43 gjordes en regional mätning. De två mätningarna är inte helt jämförbara eftersom datainsamlingsmetoderna skiljer sig åt en del. Eftersom den regionala mätningen bedöms ha en högre kvalitet i datainsamlingen samt att fler enheter deltar redovisas utfallet av den regionala mätningen och jämförs med målvärdet för Målet för 2015 var en prevalens under 9,4 procent. Utfallet var 9,5 procent och därmed nåddes inte målet. En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Indikatorn är ett av de nyckeltal som följts inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utfallet under 2015 är oförändrat jämfört med Inga tydliga effekter kan ännu ses av det så kallade SVEA- projektet, som innebär förstärkt utskrivning, förstärkt mottagande och uppsökande arbetssätt enligt plan genom till exempel checklistor och informationsmaterial som ska spridas via vårdgivarguiden. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektivt läkemedel när det verkligen behövs. Patientsäkerhetssatsningen som genomfördes 2010 till 2014 medförde ett stort fokus på antibiotikaförskrivningen. När Patientsäkerhetssatsningen inleddes låg antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms län på 419 per 1000 invånare. Resultatet under denna fyraårsperiod blev en minskning av antibiotikaförskrivningen med totalt 15 procent, ned till 358 uthämtade recept per 100 invånare. Under 2015 fortsatte den positiva trenden med en minskad förskrivning. Förskrivningen i länet minskade med två procent under året. Målet var dock ännu högre satt, vilket innebär att målet för 2015 inte uppnåddes helt. Utvecklingen i Stockholm följer den utveckling som ses nationellt i flertalet län Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av e- Sida 16

19 hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto 1177.se. Under 2015 har nya konton skapats. Det innebär att täckningsgraden i befolkningen är 32 procent, vilket är högre än snittet för riket som är 28 procent. Målet för 2015 har uppnåtts. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. Andelen husläkarmottagningar som nått målet ökade med tio procentenheter under 2015, vilket är en kraftig ökning. Trots detta nås inte målet för 2015, som var en ökning med 13 procentenheter jämfört med Trenden är dock mycket positiv och förväntningen inför 2016 är att antalet husläkarmottagningar som når målet kommer fortsätta att öka Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Förtroendet mäts på befolkningsnivå två gånger om året genom befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2. Helårsresultatet för 2015 visar att 64 procent av de tillfrågade har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Resultatet ligger på samma nivå som 2014 och som riket i stort. Därmed nåddes målet för Se vidare avsnitt 2.4 för ytterligare redovisning av mätningar av förtroendet för hälso- och sjukvården i Stockholms län Övriga generella mål Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål inom tre områden, miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Inom två av områdena finns indikatorer som följs löpande under året. 2 Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården genom telefonintervjuer. Alla Sveriges landsting och regioner deltar i undersökningen. Årligen intervjuas ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. Sida 17

20 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Utfall 2015 Målvärde 2015 Målvärdet uppnått Utfall 2014 Effektivt miljöarbete Andel ekologiska livsmedel 65% 59% Uppnått 59 % Säkra processer Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster: leverans enligt överenskomna servicenivåer Andel besvarade invånarsamtal till 1177 Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid 62 % 100 % Ej uppnått 51 % Ekologiska livsmedel Med livsmedel avses i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens fall kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som har köpts in till personalen. Målet för 2015, som innebar att utfallet för 2014 skulle överträffas, har uppnåtts. Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster Det ska vara lätt, smidigt och säkert att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter som offentliga e-tjänster erbjuder. Under året inkom cirka samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden i Stockholm. Av dessa samtal besvarades 62 procent inom tre minuter, vilket är en förbättring med nio procentenheter jämfört med året innan. Resultatet har varierat månadsvis mellan 22 procent som lägst och 70 procent som högst. Vid jämförelse med andra landsting har Stockholms läns landsting ett bättre resultat än snittet, som är 46 procent. Resultatet har inneburit att viss del av avtalad ersättning inte har betalts ut till leverantör eftersom gällande kvalitetsmål för telefontillgängligheten inte har uppfyllts En ekonomi i balans EKONOMI I BALANS Utfall 2014 Mål 2015 Mål uppnått Utfall 2015 God ekonomisk hushållning Resultat i miljoner kronor: Ett positivt resultat enligt balanskravet För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade för 2015 ett underskott om 23 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner bättre än Se vidare kapitel 6, Verksamhetens ekonomi Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål.. I detta bokslut redovisas Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ansvar som arbetsgivare i kapitel 7. Sida 18

21 1.3 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både på kort och på längre sikt och vad hänt med dessa under Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar Dir. 2014:43 I mars 2015 lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen var att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfärdandet av försäkringsmedicinska utlåtanden. Utredningen har föreslagit en ny lag som sannolikt kommer att träda i kraft den 1 juli 2016 och ansvaret överbryggas de första sex månaderna av en sådan statlig överenskommelse, som har reglerat verksamheten de senaste tre åren. I den föreslagna lagen ska landstingens ansvar för försäkringsmedicinska utredningar 3 regleras. Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten lämnade i februari 2015 in förslag till regeringen på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. För att utveckla arbetet med självmordsprevention föreslår Folkhälsomyndigheten en ny struktur där samordningsansvaret på nationell och regional nivå tydliggörs. På så vis ska möjligheten till kunskapsutbyte mellan aktörer på olika samhällsnivåer öka. Regeringen tar i nästa steg ställning till förslaget. Överenskommelse om tillgänglighet och samordning Överenskommelse om tillgänglighet och samordning 2015 för en mer patientcentrerad vård har tecknats mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Överenskommelsen omfattar totalt miljoner kronor, av dessa är 995,6 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel för landstingen. Se vidare avsnitt 2.1.2, Tillgänglighet till vård, för resultat. Nationell cancersatsning I januari 2015 presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse om att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. Överenskommelsen för 2015 omfattar totalt 444,5 miljoner kronor, varav 413 miljoner kronor är avsatt som stimulansmedel till landstingen för att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att införa ett nationellt system med 3 Den försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. Sida 19

22 standardiserade vårdförlopp. Satsningen kommer pågå under 2015 till Se vidare avsnitt 2.1.2, Tillgänglighet till vård, för resultat. Överenskommelse om rehabiliteringsgaranti och sjukskrivningsmiljard Överenskommelserna är återkommande överenskommelser mellan regeringen och SKL om ersättning för evidensbaserade rehabiliteringsinsatser och effektivare sjukskrivningsprocess. Rehabiliteringsgarantin uppgick 2015 till 750 miljoner kronor nationellt. Merparten går till landstingen som ersättning för genomförda KBT-behandlingar och teambaserade behandlingar av patienter med långvarig smärta. Ett mindre belopp går till forskning och utveckling. Insatser för kompetensutveckling och koordinering samt analys av sjukskrivningsdata är exempel på det som gjorts inom sjukskrivningsmiljarden. 1.4 Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 1 november 2014 och den 1 november 2015 ökade befolkningen i länet med cirka personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på cirka 1,4 procent. Det innebär att den 1 november 2015 var cirka personer mantalsskrivna i Stockholms län. Under perioden januari-september 2015 flyttade cirka personer in till Stockholms län medan cirka lämnade länet. Flyttningsnettot blev därmed cirka personer. Cirka avser inflyttning från andra delar av riket medan resterande cirka avser inflyttning från utlandet. Födelseöverskottet under januari-september 2015 uppgick till cirka personer. Det innebär att den totala befolkningsökningen för länet till 40 procent är hänförligt till födelseöverskott och till 60 procent är hänförligt till inflyttningsöverskott. Flyktingströmmen hösten 2015 Under 2015 har ett stort antal personer från i första hand Mellanöstern kommit till Sverige som flyktingar. Det var främst under årets sista fyra månaderna som antalet asylsökande kraftigt ökade. Enligt Migrationsverket fanns cirka asylsökande i Stockholms län den sista december 2015, vilket är en ökning med 78 procent jämfört med den 1 september Av dessa var cirka ensamkommande ungdomar/barn. Hälso- och sjukvården har ställts inför stora utmaningar då det snabbt tillskapades många boenden i länet för både kort tid och längre tid. Bara att snabbt kunna uppdatera och informera hälso- och sjukvården om vilka typer av boenden och hur många platser som öppnats har varit en svårighet. Den största utmaningen har gällt det stora antalet ensamkommande barn och ungdomar som Stockholms stad tagit emot. Under några veckor kom cirka hundra barn/ungdomar per dygn till Stockholms central. Sida 20

23 Se vidare avsnitt 2.2 för åtgärder som vidtagits för att säkra tillgången till hälso- och sjukvård för nyanlända. Sida 21

24 2 VERKSAMHET 2.1 Vård i rätt tid God tillgänglighet till vård utifrån behov kräver en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur. Tillgänglighet till vård innefattar även aspekter som korta väntetider, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och stöd att hitta rätt vård vid rätt tid till rätt kostnad Vården byggs ut så att rätt vård kan ges i rätt tid I enlighet med Framtidsplanen ska vården utanför akutsjukhusen byggas ut samtidigt som akutsjukhusen ska erbjuda vård till patienter som behöver deras specifika kompetens och resurser. Den högspecialiserade vården ska koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. I planen ingår en investeringsplan för ny- och ombyggnationer. Rutiner och arbetssätt för implementering av gällande investeringsstrategi håller på att tas fram Vård utanför akutsjukhusen HSN beslutade i september 2015 om en upphandlingsplan för vården utanför akutsjukhusen. Genomförandet av planen är en viktig del i att få vården utanför akutsjukhusen på plats under de kommande åren. Fokus för utbyggnaden av lokaler har under 2015 varit planläggning av ombyggnationerna av Sollentuna och Nacka sjukhus. Utredning avseende ett nytt sjukhus i Barkarby för närsjukvård och en kartläggning av lämpliga lokaler inklusive bedömning av eventuella investerings- och ombyggnadskostnader för de beslutade tolv närakuter har genomförts. Husläkarverksamhet För att ge husläkarmottagningarna bättre förutsättningar för omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patientgrupper godkände HSN i september förslag till förändringar i husläkarverksamhetens ersättnings- och uppföljningsmodell. Förändringarna ska dessutom underlätta införandet av nya vårdtjänster och behandlings- och undersökningsmetoder och införs från Ett Vinnovafinansierat projekt har under året genomförts med fokus på att utarbeta en mer värdebaserad och innovationsdrivande ersättnings- och uppföljningsmodell, vilken kommer prövas i Hässelby/Vällingby stadsdel. Utvecklingen av de psykosociala insatserna inom husläkarverksamheten innebär bland annat att husläkarverksamhetens huvudansvar för patienter med beroendeproblematik förtydligats i grunduppdraget. Förändringarna i ersättningsmodellen ger dessutom tydliga incitament till en generell utveckling av verksamhetens psykosociala insatser, varför ett tidigare planerat försök med tilläggsuppdrag stoppats. Sida 22