SLUTLIG BUDGET för. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2015 samt planering för

Transkript

1 SLUTLIG BUDGET för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2015 samt planering för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

3 Inledning Landstingsfullmäktige fastslog den 17 december 2014 Mål och budget 2015 och plan för åren 2016 till 2017 samt investeringsbudget för år 2015 och inriktningsnivåer för planåren 2016 till Utifrån den fastlagda budgeten för Stockholms läns landsting och de förutsättningar och direktiv som ges i denna, föreslås här en budget för Hälsooch sjukvårdsnämnden för 2015 med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Av central betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län under de närmaste åren är beslutet om Framtidsplan för hälso- och sjukvården, som landstingsfullmäktige fattade vid sammanträdet i juni 2011, och som sedan följdes upp med nya beslut vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2012, juni 2013 och i december Genom dessa beslut samordnas utvecklingen av den framtida hälso- och sjukvården i Stockholms län och är därmed styrande för inriktningen på denna budget. Slutlig budget för 2015 och planering för 2016 till 2017 kommer, efter beslut i Hälsooch sjukvårdsnämnden, att överlämnas till landstingsstyrelsen för behandling och därefter anmälas till landstingsfullmäktige. Sida 1

4 Innehållsförteckning Inledning... 1 SAMMANFATTNING STYRNING Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Framtidsplan för hälso- och sjukvården Mål och uppdrag Mål för hälso- och sjukvården Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården Övriga mål Hållbar tillväxt En ekonomi i balans Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Omvärld Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Behovsanalys VERKSAMHET Vård i rätt tid Vården byggs ut så att rätt vård kan ges i rätt tid Vård utanför akutsjukhusen Vård på akutsjukhus Forskning, utbildning och innovation Akut omhändertagande Tillgänglighet till vård Säker vård Patientsäkerhet Kunskapsstyrning och -stöd Förbättrad koordinering av hälso- och sjukvården Sammanhållna vårdprocesser Ökad informationsdelning mellan vårdens aktörer Sida 2

5 2.3 Hög effektivitet Informerade och delaktiga patienter Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Utveckling av vårdformer och arbetssätt Högt förtroende för vården MILJÖARBETE I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALT ANSVARSTAGANDE Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet Nationella minoriteter och minoritetsspråk Delaktighet för personer med funktionsnedsättning SÄKRA PROCESSER Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt VERKSAMHETENS EKONOMI Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Verksamhetstal Budget per verksamhetsområde Budget somatisk specialistvård Budget primärvård Budget psykiatrisk vård Budget hälso- och sjukvård för äldre Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budget tandvård Budget läkemedel i öppenvård Investeringar Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Riskanalys och åtgärder för kostnadskontroll Riskanalys Åtgärder för kostnadskontroll HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bilageförteckning Bilaga 1 Översikt upphandlingar enligt LOU och LOV Bilaga 2 Budgeterad resultaträkning Bilaga 3 Budgeterad balansräkning Bilaga 4 Utökad kostnadsinformation budget 2015 Bilaga 5 Verksamhetstal budget 2015 och planering Sida 3

6 SAMMANFATTNING Hälso- och sjukvårdsnämndens budget 2015 finansieras med ett landstingsbidrag på totalt miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets invånare. Detta innebär en ökning av landstingsbidraget jämfört med 2014 med miljoner kronor eller 4,1 procent. Under 2015 förväntas befolkningen i länet öka med i genomsnitt cirka 1,7 procent per år. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom upphandlade avtal med privata vårdgivare och vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet på 4,1 procent till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat ökade kostnader och ökade volymer för primärvårdsrehabilitering och ASiH, ökade volymer inom geriatriken, nya vårdvalsområden, nya mottagningar för unga vuxna inom psykiatrin, ökade resurser för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, ny IT-plattform för prehopistala tjänster och ökade resurser för ehälsotjänster. Ökningen av vårdvolymerna har stagnerat under Prognosen 2014 för antalet läkarbesök är lägre än budgeterat. Budgeten 2015 anpassas därför mot utfall och innebär mot budget 2014 en minskning med drygt 0,5 procent medan det mot prognos är en ökning med 2,1 procent. Budgeterad ökning av antalet vårdtillfällen är cirka 1,3 procent jämfört med budget 2014 och 3,8 procent mot prognos för Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I budgeten presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med Landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Akutsjukhusens verksamhet ska renodlas till att enbart omhänderta patienter som är i behov av akutsjukhusens resurser. Det innebär att vården utanför akutsjukhusen fortsätter att byggas ut under Därför kommer både husläkarverksamheten och de geriatriska klinikernas uppdrag att ses över och utvecklas under Utredning av möjligheten att införa vårdval inom vårdområdena IVF och vuxenpsykatrisk öppenvård genomförs under Det akuta omhändertagandet utanför akutmottagningarna tydliggörs för vårdgivare och befolkning genom att närakuternas uppdrag ensas inför upphandling Omstyrning av ambulanser från Karolinska Solna till övriga akutsjukhus inleds under 2015 i enlighet med beslutet om en anpassad akutmottagning vid Nya Karolinska Solna. Sida 4

7 Uppföljningen av vårdgarantin förbättras då mätningen av väntetider för besök hos husläkare automatiseras med start under hösten Det underlättar uppföljning av eventuell påverkan på väntetiderna i Stockholms län, till följd av införandet av den nya Patientlagen 1 januari Lagen ökar patienternas inflytande över sin vård och förenklar deras möjligheter att söka vård över länsgränserna. Under 2015 fortsätter arbetet med en säkrare vård, med fokus bland annat på att minska vårdrelaterade infektioner i enlighet med gällande handlingsplan, minska antibiotikaanvändningen samt utveckla uppföljningen av förlossningsskador och överbeläggningar inom slutenvården. I början av 2015 startar den tredje hälsomottagningen i Stockholms län, som på specialistnivå erbjuder hälsofrämjande insatser och behandling av hälsoproblem relaterade till levnadsvanor. Under 2015 kommer BVC att börja arbeta utifrån ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram som stärker det riktade stödet till barn med ökat behov av stöd. Den regionala cancerplanen som omfattar 2013 till 2015 är en del av Framtidsplanen och ska förverkligas i sin helhet. Utvecklingen under 2015 fokuserar bland annat på sammanhållna patientprocesser, optimerade ledtider inom cancervården, uppföljning via kvalitetsregister och utvecklade arbetssätt. Under 2015 förbereds för införande av Bröstcancercentrum vid flera akutsjukhus under Hälso- och sjukvården får ett betydande resurstillskott i budget 2015 med drygt 2 miljarder kronor motsvarande en ökning på 4,1 procent jämfört med föregående års budget. Tillskottet är större än det angivna genomsnittliga utrymmet för perioden 2015 till 2019 på 3,5 procent och ger förutsättningar för att klara en ekonomi i balans under 2015 och anpassa verksamheten till det lägre ökningsutrymme som gäller för hela perioden. Det stora tillskottet till trots krävs ändå kostnadsreducerande åtgärder för att klara en ekonomi i balans Budget 2015 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2014 på 4,1 procent. I förhållande till prognosen för 2014 är utrymmet 3,8 procent. Beaktat att prognosen för 2014 innehåller engångsintäkter för balanserade statsbidrag stannar dock det faktiska budgetutrymmet vid cirka 3,5 procent, vilket är påtagligt lägre än de senaste årens kostnadsökningar. Till detta ska läggas att de landstingsdrivna sjukhusen trots minskade eller oförändrade volymer under 2014 haft kostnadsökningar högt över tillgängliga resurser och kommer att redovisa betydande underskott Inriktningen måste därför vara att under 2015 dämpa kostnadsökningstakten, dels för att klara en balans i årets budget men dels också närma sig det långsiktiga utrymmet på 3,0 procent som gäller för 2016 och framåt. Möjliga åtgärder för att dämpa kostnadsökningarna och nå förbättrad kostnadskontroll redovisas i budgeten. Ur ett nationellt perspektiv bör möjligheterna att vidta åtgärder för Stockholms läns landsting vara tämligen goda då Stockholms läns landsting lägger väsentligt mer resurser på sjukvård mätt i kostnad för sjukvård per invånare än genomsnittligt för landet och övriga storstadsregioner. Sida 5

8 1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invånares behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäktige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård genom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och externa vårdgivare. Till stöd för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och patientgrupper: Programberedningen för äldre och multisjuka Programberedningen för akutsjukvård Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Programberedningen för tandvård Programberedningen för de stora folksjukdomarna Programberedningen för vårdval Beredningarna medverkar i planering och beställningar genom att bereda ärenden till Hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån sina respektive sakområden. Programberedningarna har också i uppdrag att följa upp hälso- och sjukvården inom sina ansvarsområden. Det finns tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelser kallade Norr, Stockholm Ekerö samt Söder. Styrelserna hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp utifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsutskotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårdsstyrelsernas presidier bildar utskott under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat beslut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under Hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidens hälso- och sjukvård. Utskottet är ett beredningsorgan åt Hälsooch sjukvårdsnämnden och har även beslutsrätt i vissa frågor genom delegation från nämnden. Sida 6

9 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje, tidigare TioHundranämnden, bildades den 1 januari 2006 och är beställare av hälso- och sjukvård samt omsorg i Norrtälje. Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun finansierar gemensamt sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtäljes verksamhet. Projektet är förlängt i omgångar. Nuvarande projekttid löper till den 31 december Landstingets inriktning är att projektet ska permanentas Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingets politiska styrelser och nämnder har en förvaltning med opolitiska tjänstemän som ansvarar för det dagliga arbetet. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och ser till att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har cirka 700 medarbetare, se vidare kapitel Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval För en sammanställning av samtliga verksamhetsområden där vårdval införts samt de upphandlingar enligt LOU som berör 2015 eller 2016, se bilaga 1. Vårdval Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är möjligt och funktionellt. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 7

10 Genom vårdval har en mångfald av vårdgivare tillkommit som den enskilde patienten kan välja mellan. Under 2015 fortsätter utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra. Vårdvalen ska stödja utvecklingen av Framtidplanen. Bland annat behöver mer specialiserad vård utföras utanför akutsjukhusen. Vårdvalen ska stödja utvecklingen av Framtidplanen och är en viktig strategi i arbetet med att renodla akutsjukhusens uppdrag och föra ut vård till vårdgivare inom den öppna specialistvården utanför akutsjukhusen. Nya vårdområden, till exempel inom vuxenpsykiatrisk öppenvård och IVF-behandling, kommer att utredas och eventuellt föreslås införas som vårdval. Vidare utreds förutsättningar att införa vårdval inom andra vårdområden som urologi, allmänkirurgi och allmän internmedicin. Avtal som tecknas med stöd av LOV löper tills vidare med återkommande revideringar av uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller. Under 2015 intensifieras arbetet med att utveckla en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som nu finns inom drygt trettio vårdområden. En stor utmaning är att öka kostnadskontrollen av avtalen och samtidigt realisera Framtidsplanen. Avtalen samordnas och utvecklas både avseende specificering och avgränsning av uppdragen samt ersättning och prissättning. Avtalen ska vidare utvecklas avseende kvalitet och uppdragen ska anpassas både efter patienternas behov och behovet av utbildning och forskning inom området. Samverkan mellan vårdgivare för skapandet av effektiva vårdnätverk som tillgodoser patienternas behov av en sammanhängande vård är en prioriterad fråga. Avtal enligt LOU Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Att fortsatt utveckla metoderna för LOU-upphandlingar är en strategisk fråga. Till exempel behöver utvärderingsmodellerna utvecklas för att säkerställa att det bästa anbudet väljs. En viktig fråga vidare är hur förfrågningsunderlagen ska utformas så att innovationskraften inte hämmas. Beskrivningssystem och ersättningsmodeller För att kunna beskriva vilken vård som ska utföras och sedan följa upp utförd vård krävs beskrivningssystem med väl definierade termer och begrepp. Under 2015 fortsätter arbetet med att införa nationella beskrivningssystem inom de vårdområden som ännu inte tillämpar detta samt att medverka till en fortsatt vidareutveckling av systemet och dess regelverk både regionalt, nationellt och internationellt. Utveckling av ersättningsmodeller som möjliggör styrning av verksamheterna utifrån ekonomiska incitament är en viktig del av nämndens beställarstyrning. Under 2015 fortsätter arbetet med att utveckla värdebaserade ersättningsmodeller, där ersättningen till vårdgivarna väger in helhetseffekten av en behandling eller annan insats som skapar ett ökat värde för patienten. Utfallet av de redan införda modellerna inom vårdområ- Sida 8

11 dena knä- och höftledsoperationer och ryggkirurgi följs noga. Även nya ersättningsformer för e-tjänster utvecklas under Kopplat till beskrivningssystemet behövs väl fungerande informationssystem för hantering av den information som ligger till grund för ersättning. Informationssystemen måste utvecklas till att kunna hantera beskrivning av vårdepisoder och vårdkedjor där flera aktörer är involverade kring samma patient och möjliggöra ersättning för vårdprocesser där flera aktörer är involverade. Arbetet med en enhetlig informationsstruktur kommer att intensifieras under Avtalsuppföljning Uppföljning och granskning är av central betydelse för styrningen av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar ständigt för att förbättra verktyg och systematisera arbetet. En ny gemensam process för årlig avtalsuppföljning tagits fram och beslutats. Den nya processen utgör grunden för arbetet med avtalsuppföljning under Den nya processen innebär en större framförhållning i planeringen av avtalsuppföljningen i syfte att i högre grad tillämpa team-baserad uppföljning i direkta möten med vårdgivaren där förvaltningens samlade kompetens tas tillvara. Den nya processen ska också säkerställa hög kvalitet i dokumentationen av uppföljningen, vilket ger en kunskapsbas som kan användas vid jämförelser över tid och vid analyser inför kommande beställningar. Fördjupad uppföljning och revisioner Den ordinarie uppföljningen kompletteras vid behov med olika typer av fördjupade uppföljningar och revisioner. Revisioner gör det möjligt att genomföra en mer detaljerad granskning som kan föranledas av externa tips, signaler om bristande patientsäkerhet och avvikande rapportering eller faktureringsmönster. De främsta fokusområdena för arbetet med revisioner är patientsäkerhet och kvalitet samt korrekt ekonomisk ersättning. Arbetet med revisioner fortsätter under 2015 och kommer i högre grad än tidigare att genomföras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens egna handläggare, för att bygga upp den interna kompetensen och minska beroendet av konsultinsatser Framtidsplan för hälso- och sjukvården I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige beslut om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården, och därmed antogs ett övergripande långsiktigt strategidokument för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Bakgrunden till framtagandet av planen är den utveckling som sker i Stockholms län, en av Europas mest kraftigt växande regioner. Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre, öka i en snabbare takt än befolkningen ökar. Samtidigt pågår en snabb medicinsk och medicinskteknisk utveckling som ger förutsättningar att lindra och bota allt fler sjuk- Sida 9

12 domar. De ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården kan inte förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård. Genom Framtidsplanen tar landstinget ett samlat grepp om utbyggnaden av hälso- och sjukvården och utvecklingen av en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Målbilden i Framtidsplanen omfattar begreppen hög tillgänglighet, god kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Landstingsfullmäktige har årligen i samband med sin budgetbehandling tagit ställning till förslag om utveckling och konkretisering av Framtidsplanen behandlades planering och inriktning för hur hälso- och sjukvården bör förändras under kommande år. Ett stort fokus på utvecklingen lades vid 2018 när det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solna tas i full drift. Inriktningen för hur vården utanför akutsjukhusen bör byggas ut lades fast. En plan för investeringar i lokaler och utrustning för den kommande tioårsperioden ingick togs beslut om verksamhetsinnehållet vid det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Dessutom fattades beslut om inriktning av cancervårdens lokalisering. Fyra grundläggande principer för nätverkssjukvården beskrevs. I samband med beslutet antog landstingsfullmäktige även nya generella ägardirektiv för de egna vårdgivarna. I dessa förtydligades deras ansvar för att delta i utvecklingen mot framtidens hälso- och sjukvård. I december 2014 fattade landstingsfullmäktige beslut om ett underlag med förnyad inriktning inför 2015, Framtidsplanen tredje steget i genomförandet. De delar som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden är inarbetade i denna budget i berörda delar. Sida 10

13 1.3 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning Mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vård i rätt tid (vårdgarantin) Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos husläkare 89% >90% >90% Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar 73% >72% >73% Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar 88% >88% >88% Andel specialistläkarbesök som utförts av specialistläkare utanför akutsjukhus 76,5% >76,5 79,0% Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 9,1% <9,5% <9,4% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 15,9% <16,1% <16,0 % Antibiotikaförskrivning 358 <380 <345 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter 20% >19% 26% Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 41% >50% 65% Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för vården 58% >58% >58% Sida 11

14 Vård i rätt tid Tre av indikatorerna som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på Stockholms läns landstings vårdgaranti, vilket innebär att en patient som söker hjälp ska få tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. För en hög tillgänglighet krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälsooch sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. I mätetalet ingår alla läkarbesök förutom specialiteterna geriatrik och psykiatri. Både akuta och planerade läkarbesök ingår Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på följande viktiga områden: Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Nyckeltalet är ett av de nyckeltal som följs inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Sida 12

15 Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av e- hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Samtliga åtgärder som vidtas i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting strävar mot att skapa ett högt förtroende för vården hos befolkningen. Förtroendet mäts två gånger om året genom befolkningsunderökningen Vårdbarometern Övriga mål Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Dessa mål följs upp årsvis och redogörs för mer i detalj i kapitel 3, 4 och En ekonomi i balans EKONOMI I BALANS Utfall 2013 Mål 2014 Mål 2015 God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en 2 Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården genom telefonintervjuer. Alla Sveriges landsting och regioner deltar i undersökningen. Årligen intervjuas ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. Sida 13

16 effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden har redovisat ett överskott 2013 men beräknas för 2014 enligt prognosen efter november månads bokslut redovisa ett underskott om 100 miljoner kronor, motsvarande 0,2 procent av budget. Budgeten för 2015 balanserar men förutsätter kostnadsreducerande åtgärder för att anpassas till en långsiktigt hållbar kostnadsökningstakt, se vidare kapitel Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis och redogörs för i mer detalj i kapitel 7. Under 2015 kommer ett arbete att genomföras som syftar till fortsatt utveckling av måloch resultatstyrningen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det inkluderar att se över de indikatorer som används för att följa och styra utvecklingen av hälso- och sjukvården. 1.4 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både kort och på längre sikt. Utveckling av den högspecialiserade vården Dir 2014:56 Senast den 25 november 2015 ska förslag lämnas till hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat, en mer jämlik vård samt ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar Dir. 2014:43 Senast den 2 mars 2015 ska förslag lämnas till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen är att tydliggöra ansvaret för att göra försäkringsmedicinska utredningar och utfärda försäkringsmedicinska utlåtanden. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst Dir. 2012:72 Senast den 1 januari 2015 ska förslag lämnas till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälso- och sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen är att säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa Sida 14

17 ska kunna förbättras samtidigt som individens integritet och värdighet tillgodoses. En myndighet för alarmering SOU 2013:33 Regeringen har genomfört en översyn av samhällets alarmeringstjänst: det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet inte är tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslogs i utredningen att inrättas från den 1 januari Utredningen är dock ännu ej remissbehandlad varför tidplanen är oklar. Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 En översyn har gjorts av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Förslaget är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Det innebär att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om extraordinära lösningar, som ibland behöver tillgripas inom vården för svårt sjuka patienter, får vidtas eller inte. I landstingsstyrelsens remissyttrande tillstyrktes i huvudsak betänkandets förslag. I svaret betonades att de ekonomiska konsekvenserna för de förändringar som föreslås är stora och att utredningen underskattat de kostnader som landstingen får om utredningens förslag genomförs. En samlad tolktjänst SOU 2011:83 Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen beskriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvalitativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändarna och att resurser för tolktjänst samlas till en tolktjänstmyndighet. Utredningens resultat kan få återverkningar på Stockholms läns landstings tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer. Sida 15

18 Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Senast den 1 mars 2015 ska Folkhälsomyndigheten lämna förslag på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. Uppdrag att utarbeta en modell för framtagandet av underlag till beslut om nationella vaccinationsprogram med mera Senast den 1 november 2015 ska Socialstyrelsen lämna förslag till hur nationella vaccinationsprogram ska hanteras. De ska bland annat beskriva arbetsprocessen inför beslut om nationella vaccinationsprogram och ta fram en modell för att göra samhällsekonomiska analyser av nationella vaccinationsprogram. De vacciner som Socialstyrelsen tidigare har utgett rekommendationer om prövas enligt nya ordningen för nationella vaccinationsprogram. Den nationella cancersatsningen Inom ramen för satsningen har anslagits 500 miljoner kronor per år under perioden 2015 till 2018 för att stimulera till förkortade väntetider inom cancervården. Satsningen ska inriktas på standardiserade vårdförlopp. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen leder arbetet i Stockholms län, men deltagande krävs av samtliga aktörer kopplade till cancervården i länet. Överenskommelse om rehabiliteringsgaranti Rehabiliteringsgarantin är en ettårig återkommande överenskommelse mellan regeringen och SKL om ersättning för vissa rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsgarantin uppgår till 750 miljoner kronor. Merparten går till landstingen som ersättning för genomförda KBT-behandlingar och teambaserade behandlingar av patienter med långvarig smärta. Ett mindre belopp går till forskning och utveckling. 1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring nya invånare tillkommit årligen. Mellan den första november 2013 och den första november 2014 ökade befolkningen i länet med cirka personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på cirka 1,7 procent. Det innebär att den 1 november 2014 var personer mantalsskrivna i Stockholms län. Tillgängliga data från 2014 visar att den höga befolkningstillväxten fortsätter. Som tidigare ökar befolkningen i högre åldrar något mer än i yngre. Samtidigt är det så kallade flyttningsnettot, skillnaden mellan utflyttade och inflyttade, högst i åldrarna 20 till 35 år där antalet personer ökar markant. Sida 16

19 Ett stort antal personer från mellanöstern väntas komma till Sverige som flyktingar. Detta kommer ställa högre krav på mottagandet, bland annat när det gäller hälso- och sjukvård. Uppskattningsvis anlände enligt Migrationsverket under 2014 cirka flyktingar till Sverige. Erfarenheten visar att många av dessa bosätter sig i Stockholm. Befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån, SCB, visar på en befolkningsökning i Stockholms län med i genomsnitt 1,7 procent de kommande åren. Den internationella flyktingsituationen kan bidra till att prognosen underskattar den faktiska befolkningstillväxten något Behovsanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens prognoser för framtida vårdbehov har tidigare visat att behovet av slutenvård de kommande åren kommer att öka relativt mer än befolkningstillväxten, framför allt till följd av att andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Under 2013 och 2014 har dock den konsumerade slutenvården vid akutsjukhusen stagnerat eller till och med minskat. Utvecklingen följs kontinerligt. Som nämnts ovan ökar antalet personer i åldersgruppen kraftigt i Stockholms län till följd av ökad inflyttning i regionen. De flesta i den åldern har antingen barn med sig vid inflyttningen eller bildar familj relativt snart efter inflyttningen. Det ökar trycket på bland annat samhällstjänster för barnfamiljer, såsom barnavårdcentraler. Det stora antalet flyktingar som prognostiseras komma till Sverige kommer att påverka vårdbehoven i Stockholm de närmaste åren. Bland annat ska hälsoundersökningar genomföras för de nyanlända och många av dem kan ha behov av vård till följd av fysiska och psykiska umbäranden i hemlandet. Faktorer, utöver den demografiska utvecklingen, som påverkar vårdbehovens utveckling är bland annat hälsoutvecklingen i befolkningen, utvecklingen av den kommunala omsorgen för de äldre, den medicinsk-tekniska utvecklingen och förändrade efterfrågemönster för hälsa och sjukvård i befolkningen. Dessa kan verka både för och emot sjukvårdsbehoven och nettoeffekten är svår att uppskatta. En ökande trend är att patienter söker vård utomlands. I oktober 2013 införlivades patientrörlighetsdirektivet i svensk lag, vilket innebar att patienter kan få rätt till ersättning för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel i andra EU-länder. Sedan reformens införande har antalet ärenden ökat kraftigt. Mellan den 1 oktober till den 31 december 2013 inkom 64 ärenden om yrkande av ersättning för vård i annat EU-land till Stockholms läns landsting. Under perioden 1 januari till 31 december 2014 har ärenden inkommit. Drygt av ärendena gäller patienter som söker vård i Köpenhamn för hyperhidros, extrem svettning. Det stora flertalet av de övriga ärendena gäller patienter som varit på semesterresa och blivit sjuka eller skadat sig. Levnadsvanorna kan fortsatt förbättras i befolkningen med avseende på rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och kostvanor. En ny folkhälsoenkät som genomförs hösten 2014 utgör ett viktigt planeringsunderlag för landstingets fortsatta arbete med att underlätta för befolkningen att undvika ohälsosamma levnadsvanor. Allt fler studier Sida 17

20 visar på att ändrade levnadsvanor till det bättre har betydande effekter på hälsan även på kort sikt. Den implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården som pågår och som fortsätter under 2015 ligger i linje med detta. Ett nytt vårdprogram för att stödja detta arbete tas fram i början av Ökad kunskap är en viktig del i att minska vårdefterfrågan för tillstånd som inte kräver sjukvård och kan skötas i hemmet. Vårdsökningsmönster kan påverkas genom till exempel information från landstinget till invånarna via 1177 Vårdguiden och andra e- tjänster. Sida 18

21 2 VERKSAMHET 2.1 Vård i rätt tid God tillgänglighet i vården är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. Vårdgivarna ska möta befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och se till att patientens väg i vården blir så enkel, säker, jämlik och effektiv som möjligt. Tillgänglighet omfattar flera aspekter som till exempel en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur. Andra aspekter är korta väntetider, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsättningar och behov Vården byggs ut så att rätt vård kan ges i rätt tid Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det är viktigt att samverkan mellan olika delar av vårdsystemet förbättras. I styrningen av vårdgivarna ska uppdrag, uppföljning och ersättningssystem samordnas, så att rätt incitament ges mot en effektiv vård och hög tillgänglighet Den ursprungliga planeringen i Framtidsplanen för 2010 till 2016 var att vården vid akutsjukhusen skulle öka med vårdtillfällen. Samtidigt skulle vården utanför akutsjukhusen öka i samma takt, med en fördelning på somatisk specialistvård med vårdtillfällen och geriatrik, rehabilitering och palliativ vård med ytterligare Senare analyser, av vilka patientgrupper som kan få lika bra eller bättre vård utanför akutsjukhusen, har visat att vården utanför akutsjukhusen kan byggas ut ännu mer Vård utanför akutsjukhusen Husläkarverksamhet och MVC I husläkarverksamhetens uppdrag ingår att erbjuda vård till listade patienter i alla åldrar. Husläkarverksamhetens omhändertagande av vårdtunga och kroniskt sjuka patienter ska utvecklas. En viktig del i detta arbete är att bedöma behovet av att komplettera och revidera riktlinjerna i VISS.nu i takt med att ytterligare patientgrupper som ska överföras från akutsjukhusen identifieras. Vidare ingår att införa och implementera de behandlings- och omhändertagandeformer som utarbetas i alla pågående projekt som syftar till att utveckla vården för dessa patientgrupper. En av de prioriterade patientgrupperna i uppdraget är äldre personer med stora och sammansatta vårdbehov. För att ytterligare förstärka vården av dessa patienter kommer ett förslag utarbetas för hur husläkarmottagningarna ska kunna specialisera sig på denna målgrupp. En översyn av hur behovet av vård och omsorg ser ut och kan säker- Sida 19

22 ställas i olika delar av skärgården görs tillsammans med berörda kommuner för att undersöka behov av exempelvis förbättrad filialverksamhet/ uppsökande verksamhet. Därutöver finns behov av att ersättningsmodellen i större utsträckning stimulerar till en utveckling av omhändertagandet av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Mot denna bakgrund har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Idérådet på Landstingsstyrelsens förvaltning i samarbete med Karolinska institutet påbörjat ett arbete med att ta fram ett förslag till en mer värdebaserad ersättningsmodell för länets husläkarmottagningar som stödjer innovation. Enligt nuvarande planering ska denna modell testas i del av länet inför ställningstagande till ett breddinförande. Psykosociala insatser har sedan vårdvalet infördes etablerats som del i husläkarverksamhetens uppdrag. Ett förslag till ett vidareutvecklat uppdrag för husläkarverksamheten med krav på att i större utsträckning än i dag genomföra och slutföra psykologiska behandlingsinsatser kommer att utarbetas. I arbetet ingår att utarbeta regionala vårdprogram för de patientgrupper som ska erbjudas psykologiska behandlingsinsatser inom ramen för det vidareutvecklade uppdraget. Vidare ingår i arbetet att tydliggöra husläkarverksamhetens ansvar för patienter med beroendeproblematik samt att utreda hur äldrepsykiatrin i första linjens psykiatri ska förstärkas. Mödrahälsovårdens barnmorskor ska utifrån behov av stöd kunna göra hembesök hos nyblivna mammor efter tidig hemgång. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och annan hälso- och sjukvård för barn och unga utanför sjukhusen Tilläggsuppdraget för husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) för barn och unga med psykisk ohälsa som startade i februari 2014 utvecklas och följs upp. Vägledningsdokument som stöd för vårdgivarna arbetas fram. Ett nätverksforum för vårdgivare som bildas under hösten 2014 fortsätter att utvecklas. Den fortsatta utflyttningen av den öppna barnsjukvården från akutsjukhusen till BUMM fortsätter i takt med att nya vårdgivare godkänns för verksamhet inom ramen för det vårdval som startade maj Under 2015 kommer detta att följas upp. Redan nu kan konstateras att det finns behov av gemensamma riktlinjer och av åtgärder för att säkerställa att utvecklingen inte bromsas upp av problematik kopplade till kostnader för avancerad medicinsk service. Dessa åtgärder utgör en liten del av den medicinska servicen på BUMM men står för en stor andel av kostnaderna. Uppdraget med att ha ett program för omhändertagande av barn med övervikt och fetma har arbetats fram i projektform. Implementering av detta ska ske på de barn och ungdomsmedicinska mottagningar som tidigare drivit detta i projektform. En försöksverksamhet med allergikonsulenter, till att börja med två stycken, utreds och påbörjas. Barnhospiceverksamheten vid Lilla Erstagården flyttar till nya, större lokaler under hösten Kapaciteten kommer då att utökas och i enlighet med de ursprungliga planerna blir det åtta vårdplatser. Sida 20

23 Ett förslag om differentierat barn- och ungdomspsykiatriskt utbud till ungdomar som kräver specifik kompetens kring psykisk sjukdom, funktionsnedsättning och sociala svårigheter ska tas fram under Bemanningen av länets barnahus ska ses över utifrån den ökade utredningskapaciteten som följer av öppnandet av det gemensamma barnahuset för Stockholms stad och kommunerna Solna, Sundbyberg, Lidingö och Ekerö. Rehabilitering och medicinsk eftervård utanför akutsjukhus Patienter i behov av medicinsk eftervård ska i större utsträckning omhändertas utanför akutsjukhusen. Flera nya vårduppdrag behöver utvecklas för att vården ska kunna byggas ut utanför akutsjukhusen, inte minst för mer komplexa vårdprocesser. Ett rehabiliterande förhållningssätt ska genomsyra alla verksamheter med tidig bedömning av rehabiliteringsbehov. Rehabiliteringsinsatser genomförs i stora delar av sjukvårdssystemet och bör i stor utsträckning erbjudas utanför akutsjukhusen, det vill säga inom primärvård, specialiserad rehabilitering utanför akutsjukhusen och geriatrisk vård. Under 2015 tydliggörs och utvecklas rehabiliteringsuppdragen utifrån Framtidsplanens utveckling av slutenvård utanför akutsjukhusen. Vidare kommer framtida behov av rehabilitering inom öppenvården att utredas. Rehabiliteringsuppdrag ska formuleras mer utifrån funktionstillstånd än diagnos. I december 2015 upphör avtalet om specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus. Ett nytt förfrågningsunderlag tas fram och ställningstagande görs till vårdval enligt LOV eller upphandling enligt LOU. Behov i samband med utflyttning av vårdplatser från akutsjukhusen beaktas där detta är möjligt. Upphandling av planerad specialiserad rehabilitering för patienter med astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) upphandlas. Vårdsambanden med primärvården ska särskild uppmärksammas. Avtalen inom klimatvård och avtal om specialiserad rehabilitering för patienter med reumatiska sjukdomar upphör i december 2015 och ställningstagande till uppdrag och förnyade upphandlingar görs. Under 2015 kommer den avancerade cancerrehabiliteringen att omorganiseras. Ett tilläggsuppdrag för patienter med kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) har utarbetats till vårdval i specialistvård, med start under Landstingsstyrelsen ska tillsammans med Sollentuna kommun utreda förutsättningarna för en träningsbassäng i anslutning till Sollentuna sjukhus eller på annan plats i kommunen. De geriatriska klinikerna De geriatriska klinikernas roll i nätverkssjukvården innebär att bidra till att minska återinläggningar, arbeta riskförebyggande, underlätta direktinläggningar på geriatriken samt ge vård med god tillgänglighet och kontinuitet. De geriatriska klinikerna kommer att behöva ta ett större ansvar för akut omhändertagande för att styra de geriatriska patienterna direkt till klinikerna. Utveckling av ge- Sida 21

24 mensamma bedömningsverktyg, samverkan med andra specialiteter och tillgång till medicinsk service krävs för detta. En annan viktig del i utvecklingen av det geriatriska uppdraget är hur geriatriken, med en utökad öppenvård för de mest sjuka äldre, kan bidra till att minska behovet av slutenvård för gruppen. Hur detta uppdrag bör se ut utreds under För att de mest sjuka äldre ska få rätt vård har ett beslutstöd tagits fram under En pilot kommer att startas under våren 2015 för test innan ett breddinförande genomförs. Stödet bygger på redan befintliga instrument samt det beslutstöd som finns för ambulansen för direktintag till geriatrisk klinik. En vårdkarta har tagits fram för geriatrisk vård som beskriver utbyggnaden av vårdplatser fram till 2020, vilket innebär att den geriatriska slutenvårdens tillgänglighet ökar. Under 2015 kommer planeringen av ombyggnationer av de geriatriska klinikerna att konkretiseras och vårdgivarna kommer att involveras i hög grad när det gäller tidsplanering och kommunikationsbehov vid respektive klinik utifrån Framtidsplanens tidsplanering. Under våren 2015 väntas beslut om lämplig avtalsform för den geriatriska öppen- och slutenvården. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård 2013 infördes vårdval inom ASiH och specialiserad palliativ slutenvård. En utvärdering av effekterna med förändringar i uppdraget såsom ett helhetsansvar, patientens möjlighet att välja samt en utökad målgrupp utvärderas och kommer att presenteras under våren Denna utvärdering tillsammans med förslag till vårdinnehåll i geriatrikens öppenvård kommer att ligga till grund för utveckling av uppdraget inför Samtidigt ses uppdraget över för den specialiserade palliativa slutenvården för att kunna komplettera och vara en alternativ slutenvårdsform för samtliga patienter som vårdas i ASiH och där behov av slutenvård uppstår. Idag omfattar uppdraget för den specialiserade palliativa slutenvården endast patienter i livets slutskede. Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen byggs ut fortlöpande. Utbyggnaden omfattar både öppen- och slutenvård. Under 2015 fortsätter arbetet med att bygga ut specialistenheter utanför akutsjukhusen. Planering för utveckling av enhet för cancerrehabilitering, reumatologisk enhet och specialistcentrum för diabetes har kommit olika långt och utförs i olika grad i samarbete med Karolinska Institutet. Verksamheterna vid de mindre sjukhusen kommer att vidareutvecklas till sjukhus för specialistsjukvård. Även husläkarmottagningar, BVC, MVC och primärvårdsrehabilitering kan lokaliseras på dessa. De byggs om med moderna lokaler för öppen och sluten vård, vårduppdragen identifieras, nya vårdavtal/vårdval utvecklas och former för partnerskap mellan olika delar av sjukvårdsystemet utvecklas. Inför kommande upphandling av medicinsk service genomförs en analys av hur sjukhusens behov av laboratorieverksamhet och röntgen ska tillgodoses. Nya vårdplatser planeras främst inom geriatrisk vård och somatisk specialistvård. Sida 22

25 Psykiatrisk vård Den tidigare planeringen för flytt av den psykiatriska vården från S:t Görans sjukhusområde till Sabbatsbergs sjukhus har tagit en ny inriktning. Planeringsförutsättningarna ändrades i samband med att landstingsfullmäktige i juni 2014 beslutade om ett utredningsuppdrag om ny vårdbyggnad för psykiatrisk vård vid S:t Görans sjukhus. Det har medfört att det görs en översyn av de fastighetsmässiga konsekvenserna för Sabbatsbergs sjukhus. En fortsatt studie ska genomföras kring var vård av patienter med samtidiga behov av geriatrisk slutenvård och psykiatrisk vård ska bedrivas, då den tilltänkta samverkan vid Sabbatsberg sjukhus inte längre är aktuell. Studien baseras på tidigare utredningar om förbättrad vård för dessa patientgrupper. Inom psykiatrin pågår en översyn av behov och lokalisering av slutenvården. Den psykiatriska slutenvårdens innehåll, vårdmiljö och kompetens ska utvecklas. Bland annat ska en utökning av antalet psykologer i slutenvården utredas. Handlingsplaner för att förbättra slutenvårdslokalerna när det gäller vårdmiljö och ändamålsenlighet samt lokalisering av slutenvård ska tas fram under Pågående utbildningsinsatser för att förbättra slutenvårdens innehåll och vårdprocesser fortsätter under Även arbetet med att utveckla en modern psykiatrisk konsultationsverksamhet fortsätter i nära samverkan med akutsjukhusen, primärvården och geriatriken. Även beroendevårdens framtida struktur och innehåll utreds liksom dess plats i Framtidsplanen. Samtidigt med detta utreds förutsättningarna för fler integrerade mottagningar mellan beroendevård och psykiatri. Behovet av åtgärder för att minska överdödligheten bland injektionsmissbrukare ska uppmärksammas. Förutsättningarna att öka tillgängligheten när det gäller behandling via internet, tidig och snabb psykiatrisk bedömning samt utveckling av mobila team och andra vårdformer fortsätter. För målgruppen lätt till medelsvår psykisk ohälsa genomförs de identifierade åtgärder i den handlingsplan för att stärka och utveckla insatser för patientgruppen som var ett av villkoren i sjukskrivningsmiljarden för Vård på akutsjukhus Akutsjukhusens vårduppdrag renodlas, så att de tar hand om de patienter som kräver deras specifika resurser. Det medför att akutsjukhusen får en ökad andel akut vård. De flesta akutsjukhus får ökade volymer som en effekt av det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solnas uppdrag och befolkningsutvecklingen. En första övergripande genomförandeplan för omstrukturering av vården mellan och från akutsjukhusen är framtagen. De landstingsägda akutsjukhusens utveckling, vårdinnehåll och volymer 2015 till 2018 finns beskrivna i gemensamma avsiktsförklaringar anpassade till Framtidsplanen. Södersjukhusets avsiktsförklaring ska dock revideras utifrån en eventuell förändring av uppdraget i enlighet med målsättningar, förutsättningar och behov av vårdplatser som beskrivits i Framtidsplanen. Sida 23

26 Lokalisering av cancervården genomförs i enlighet med cancerplanens inriktning. Syftet med struktureringen av cancervården är bland annat att korta väntetider och utveckla en mera jämlik vård, enligt det nationella uppdraget kring strukturerade vårdförlopp. Se vidare avsnitt Förlossningsvården byggs ut för att möta utmaningen som Stockholms läns kraftiga befolkningstillväxt innebär. En utbyggd förlossningsvård planeras på bland annat på S:t Görans sjukhus och Karolinska Huddinge. Ett utvecklingsarbete sker under 2015 för att minska antalet hänvisningar inom förlossningsvården. Det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solnas uppdrag ska fokusera på högspecialiserad och specialiserad vård, region- och rikssjukvård, samt vård som är särskilt investeringstung. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Karolinska Universitetssjukhuset fortsätter under 2015 arbetet med detaljering av detta uppdrag i samråd med Karolinska Institutet. Den psykiatriska vårdens innehåll samt forskning, utveckling och utbildning på det framtida Karolinska Universitetssjukhuset Solna detaljplaneras tillsammans med Stockholms läns sjukvårdsområde och programkontoret för Nya Karolinska. Planeringsarbetet för flyttning av verksamheter och en patientsäker driftsättning av det framtida Karolinska Universitetssjukhuset i Solna sker i nära samverkan med de andra akutsjukhusen och övriga vårdgivare inom Stockholms läns landsting. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge utvecklar sitt utbildningsuppdrag och sjukhusets betydelse för den kliniska grundutbildningen ökar. Utökat uppdrag på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Södersjukhuset inom ortopedi och kirurgi på barn planeras. Även andra frågor som berör barnsjukvården till exempel barnhabilitering och utveckling av sjukhusansluten barnsjukvård kommer att genomföras under Södersjukhuset planeras få ett utökat uppdrag inom bland annat bröstcancervården. Vid sjukhuset uppförs en ny behandlingsbyggnad och nya vårdavdelningar. Den högspecialiserade handkirurgiska verksamheten föreslås fortsätta på Södersjukhuset. Den nya akutmottagningen vid Capio S:t Görans sjukhus beräknas kunna öppna under Sjukhuset får också ett ökat uppdrag inom bröstcancervården. Danderyds sjukhus får en akutvårdsbyggnad och nya vårdplatser. Uppdragen inom infektionssjukdomar och kolorektalcancer ökar. Södertälje sjukhus får i och med de nybyggnationer som sker en roll som kombinerat akut- och närsjukhus Forskning, utbildning och innovation I enlighet med Framtidsplanen ska hälso- och sjukvårdens tre uppdrag - hälso- och sjukvård, forskning och utbildning - samordnas. När allt mer vård ska bedrivas utanför Sida 24

27 akutsjukhusen måste förutsättningar också skapas för att forskning, utbildning, utveckling och innovation kan ske i hela sjukvårdssystemet. Den högspecialiserade vård som planeras utföras vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommer att bli nära integrerad med den medicinska forskningen vid Karolinska Institutet. I samarbete med Landstingsstyrelsens förvaltning och olika vårdgivare kommer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ta fram underlag för genomförande av forsknings-, utbildnings- och innovationsinsatser i enlighet med Framtidsplanen, kommande FoUUI-strategi samt det nationella och regionala ALF-avtalet runt Universitetsjukvård. Patienten står i centrum vid utformandet av hälso- och sjukvården men så långt det är möjligt ska vården även arrangeras och utformas på sätt att forskning, utbildning, utveckling och innovation möjliggörs och stimuleras. Tillgången till utbildningsplatser i vården är av stor vikt för den framtida kompetensförsörjningen. Arbete pågår med att anpassa ansvar och hantering av STläkarutbildningen till den förändrade vårdstruktur som påbörjats med införande av vårdval och som fortsätter med förändringarna i Framtidsplanen. Förändringar med att anpassa ansvar och hantering av ST-läkarutbildningen till den förändrade vårdstrukturen föreslås i revideringen av avtalsmodell och avtal med akutsjukhusen för Den framtida förändrade vårdstrukturen kommer även att påverka övriga vårdutbildningar Akut omhändertagande Det akuta omhändertagandet är en viktig ingång för befolkningen till hälso- och sjukvården och påverkar i stor utsträckning utformningen av vårduppdrag och vårdvolymer i hela sjukvårdssystemet. Det är möjligt att delvis motverka att behov av akutsjukvård uppstår. Alla vårdgivare ska identifiera och följa upp sina riskpatienter och patienter som besökt en akutmottagning eller skrivs ut från slutenvård ska följas upp. Aktiv hälsostyrning och läkemedelsgenomgångar är andra exempel på förebyggande arbete liksom att husläkarverksamheterna och 1177 Vårdguiden ger råd och stöd om egenvård till patienter, närstående och primärkommunal personal. Ett arbete att förbättra möjligheterna till egeninformation och egenvård via internet kommer att påbörjas under När ett behov av akut vård uppstår behövs stöd för att de vårdsökande skyndsamt ska komma till rätt medicinsk kompetens och rätt plats. Annars finns en risk för att även de med lättare åkommor söker sig till akutsjukhusens akutmottagningar, med långa väntetider som följd. Strukturen för det akuta omhändertagandet måste vidareutvecklas så att den blir tydlig och begriplig för allmänheten, för patienterna och för vården. Därför genomförs en samlad översyn och utveckling av aktörerna inom det akuta omhändertagandet. Sida 25

28 1177 Vårdguiden 1177 Vårdguiden ska bättre stödja patienter att direkt komma till rätt vårdnivå genom att kunna boka tider hos specialistläkare utanför akutsjukhusens akutmottagningar. Detta fungerar redan idag inom gynekologin. Prehospital vård Verksamhetsinnehållet vid länets akutsjukhus kommer att förtydligats under Detta ger förutsättningar för en förbättrad styrning av den prehospitala vården. Även närakuternas uppdrag förtydligas (se nedan) och en ökad ambulansstyrning kopplas till dessa. Ambulansstyrningen mot andra alternativa vårdgivare, som till exempel geriatriska kliniker, intensifieras. Omstyrning av ambulanser från Karolinska Solna till övriga akutsjukhus inleds under 2015 i enlighet med beslutet om en anpassad akutmottagning vid Nya Karolinska Solna. Framtidens prehospitala plattform (FRAPP) är ett nytt IT-system och utrustning för journalföring och EKG-undersökningar som införs inom ambulanssjukvården. Pilotdrift beräknas till april och implementeringen fortsätter därefter fram till hösten Under början av 2015 väntas ett ställningstagande om Stockholms läns landsting ska driva prioritering- och dirigeringstjänsten av ambulanssjukvården i egen regi, utifrån den utredning som genomförts under Husläkarmottagningar, närakuter och jourläkarbilar Genomförandet av Framtidsplanen förutsätter att befolkningen, vid akut insjuknande, i större utsträckning än hitintills omhändertas vid husläkarmottagningar, närakuter och av jourläkarbilar. Länets närakuter måste således vara ett tydligt förstahandsalternativ vid omhändertagande av individer med akuta sjukdomstillstånd som inte kräver akutsjukhusens resurser. Som del i detta arbete ingår att: Införa ett mer strukturerat och likartat omhändertagande av patienter med akuta sjukdomstillstånd på länets husläkarmottagningar. I detta arbete ingår att bedöma behovet av att ta fram ytterligare riktlinjer i VISS.nu gällande omhändertagandet av specifika akuta sjukdomstillstånd som ska omhändertas på husläkarmottagningarna. Vid några av länets husläkarmottagningar kommer också nya alternativa omhändertagandeformer vid akut insjuknande att prövas som videobedömning i hemmet, sjuksköterskemottagningar och e- hälsotjänster. Ge närakuterna ett enhetligt uppdrag och bättre tillgång till provtagning och röntgen. Utökade öppettider för provtagning och röntgen ger också bättre möjlighet för den geriatriska vården som finns i anslutning till närakuter att ta emot fler patienter direkt från bostaden. En upphandlingsprocess kommer att inledas under 2015 för genomförande under Bättre utnyttja den kapacitet som i dag finns hos länets jourläkarbilar. Ett sätt att uppnå detta är att göra vårdtjänsten känd hos länets invånare, utveckla de rutiner som har införts för avrop från SOS-läkare samt öka utnyttjandet av de direktlinjer Sida 26

29 som införts för att personal inom hemtjänsten lättare ska kunna komma i kontakt med jourläkarbilarna. Löpande kommer också en översyn att göras av de kriterier som gäller för avrop av jourläkarbilar från sjukvårdsrådgivningen Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Under 2015 utreds även hur barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med vårdvalsavtal ska kunna stärka jourbemanningen på barnklinikerna. Vidare ska det akuta omhändertagandet av barn tydliggöras och kommuniceras till barnfamiljerna. Geriatriska kliniker Gränssnittet mellan akut somatisk vård och geriatrikens akuta uppdrag kommer att förtydligas. Den geriatriska öppenvården utvecklas för multisjuka äldre så att denna grupp får en sammanhållen vård bättre anpassad för dess behov. Möjligheterna till direktintag till geriatrisk enhet, utan att först uppsöka akutvården, ska utvecklas ytterligare. Akutsjukhusen Arbetet med en anpassning av det akuta omhändertagandet på akutsjukhusen inför öppnandet av det mindre och mer högspecialiserade Nya Karolinska (NKS), inleds under Preciseringen av det akuta uppdraget som kommer att ges till NKS har under 2014 blivit allt tydligare och det finns nu en god bild av hur många och vilken typ av patienter som kommer att tas emot. Antalet akutbesök på NKS kommer att bli betydligt färre än det antal som söker på Karolinska Solna idag. Den nya akutmottagningen på NKS kommer att öppna för barn under hösten 2016 och för vuxna i januari 2018 vilket innebär att det precisa uppdraget kan komma att påverkas något under de år som återstår fram tills dess. Ett minskat uppdrag för akutmottagningen vid NKS kommer att påverka akutuppdraget på övriga akutsjukhus till en grad som kommer att preciseras vidare under Antalet sökande på övriga akutmottagningar i länet förväntas därmed öka. Under 2015 kommer också en utredning att genomföras med syfte att belysa huruvida lättakuterna medverkar till ett optimalt omhändertagande av vårdsökande som inte kräver omhändertagande på akutsjukhusens akutmottagningar. Det är viktigt att beakta att Karolinska Solnas (NKS) roll som traumacentrum medför ett behov av att säkra kompetensresurser på akutmottagningen för mottagande av ett stort antal svårt skadade. Det är därför av stor vikt att säkra tillgång på personal med rätt kompetens och erfarenhet för att upprätthålla vårdkapacitet, patientsäkerhet och flexibilitet inom ramen för katastrofmedicinsk beredskap Tillgänglighet till vård Ambitionen i Stockholms läns landsting är att samtliga patienter ska få vård i rätt tid. Som ett minimum ska ingen patient behöva vänta längre på besök eller behandling än vårdgarantin föreskriver. Sida 27

30 Vårdgaranti Enligt vårdgarantin i Stockholms län ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Den 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Lagen gör det bland annat möjligt för invånare i hela landet som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela Sverige. Dessa patienter omfattas inte av vårdgarantin, men i övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för landstingets egna invånare. Det innebär att utomlänspatienter kan komma att prioriteras före Stockholms läns invånare i de fall deras medicinska behov är större. Stockholms läns invånare som på eget initiativ väljer att få sin öppna vård i annat landsting kommer inte att omfattas av vårdgarantin. Stora ansträngningar har de senaste åren gjorts för att korta väntetiderna till vård och Stockholms läns landsting har god tillgänglighet inom många områden. Till exempel får nio av tio patienter tid hos husläkaren inom fem dagar (den regionala vårdgarantin) och 94 procent får tid inom sju dagar (den nationella vårdgarantin). Inom ramen för nationella satsningar för ökad tillgänglighet ställs krav på att väntetiderna för besök hos husläkare ska mätas genom månatlig automatiserad mätning. Denna mätmetod kommer att ge mer tillförlitliga väntetidsmätningar och ett införande i Stockholms län planeras under hösten Tillgängligheten är god inom många specialiteter av den somatiska vården samt inom till exempel barn- och ungdomspsykiatrin och allmänpsykiatrin. Samtidigt finns områden där en stor andel av patienterna får vänta utöver vårdgarantins gränser. Ett område är ortopedin, där i genomsnitt 39 procent av patienterna fick vänta i över 30 dagar på ett mottagningsbesök under de första tio månaderna När det gäller väntetider till behandling fick cirka 30 procent av patienterna vänta över 90 dagar på behandling inom neurokirurgi och öron- näsa-halsvård. Under 2014 har tillgängligheten hos de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna förbättrats främst på grund av införandet av vårdval. Vårdgarantikansliet har upplevt en ökning av antalet tillgängligabarnläkartider i öppenvård. Fem nya vårdgivare har hittills startat. Ytterligare vårdgivare har skickat in ansökningar och väntar på att bli godkända. Det är viktigt att under 2015 följa vårdgarantin hos alla barn- och ungdomsmedicinska mottagningar för att se att den positiva tendensen fortsätter. Återbesök Vårdgarantin fokuserar på tillgänglighet till det första besöket hos husläkare eller specialistläkare, samt på tillgänglighet till beslutad behandling. Farhågor har funnits att detta kan leda till undanträngningseffekter när det gäller tillgängligheten till återbesök. Under 2014 har en modell för uppföljning av återbesök inom den specialiserade vården införts vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hösten 2014 genomfördes ett breddinförande vid länets akutsjukhus. Under 2015 fortsätter projektet enligt tidplan med övriga sjukhus/närsjukhus/psykiatri samt specialistvårdvalen. Sida 28

31 Nationella satsningar på förkortade väntetider De senaste åren har staten i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört en nationell satsning när det gäller förbättrad tillgänglighet, kallad kömiljarden. Kömiljarden utvecklas nu till en samordnings- och kömiljard. Miljarden ska förutom att korta kötider också öka huvudmännens förutsättningar och drivkrafter att skapa mer sammanhållna vårdkedjor och öka vårdgivarnas helhetsansvar för patienten. Under 2015 kommer arbetet med sammanhållna patientprocesser att ytterligare intensifieras genom den beslutade satsningen på så kallade standardiserade vårdförlopp i den nationella satsningen på cancervården. 500 miljoner kronor per år anslås under perioden 2015 till 2018 för att bland annat stimulera till förkortade väntetider inom cancervården. Satsningen ska bygga på det arbete som är gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de regionala cancercentrumen. Patientfokus är centralt i satsningen och förbättringen ska vara märkbar på individnivå och omfatta hela vårdkedjan från utredning och diagnos till behandling. Under 2014 har kraven i satsningen utarbetats av den nationella expertgrupp som ansvarar för genomförandet. Stockholms läns landsting har, genom RCC, deltagit i utarbetandet av kraven som i ett första steg omfattar fem diagnosområden: blåscancer, öron- näsa- halscancer, prostatacancer, akut myeloisk leukemi och matstrups-/magsäckscancer. Under 2015 kommer arbetet att initieras för ytterligare tio diagnoser. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i Stockholms läns landsting Barncancervården ska vara trygg och säker och plats för behandling ska garanteras. Barnet och föräldrarna ska vara delaktiga i vården och väl informerade om verksamhetsplanering som påverkar vården. I egenskap av ensam utförare inom området har Karolinska Universitetssjukhuset ett särskilt ansvar och uppdrag att säkra tillräcklig kapacitet. Tillgången till vård följs kontinuerligt under Satsningar fortsätter för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Ett antal upphandlingar av psykiatrisk vård har skett under senare år. Förutsättningarna för förnyelse av dessa och ytterligare upphandlingar ses över. Vidare utreds vårdval inom vuxenpsykiatrisk öppenvård. Antalet personer i länet som genomgår en neuropsykiatrisk utredning ligger på en hög nivå. Det medför ett fortsatt stort inflöde till habiliteringen av barn och vuxna personer som får diagnosen autismspektrumsyndrom och/eller ADHD. Därför behöver tillgången stärkas till olika insatser inom habiliteringen i form av behandling, råd, stöd och kunskapsöverföring till barn och vuxna med autismspektrumsyndrom (ASD) och/eller ADHD samt stöd till deras närstående. I ett nytt avtal med Habilitering & Hälsa (H & H) för åren 2015 till 2017 anslås nya medel för att säkra att insatserna utgår från målgruppens behov och att de blir likvärdiga för den enskilde oavsett ålder och var i länet man bor. Det innebär bland annat att H & H under 2015 kommer att erbjuda skolbarn 7 till 9 år med ASD utan utvecklingsstörning möjlighet att få individuella insatser efter behov. Under 2016 och 2017 ska insatsen utökas så att även övriga skolbarn med ASD utan utvecklingsstörning får tillgång till individuella insatser. Sida 29

32 I avtalen för akutsjukhusen finns krav på tillgänglighet i enlighet med vårdgarantin. Akutsjukhusen har även ett uppdrag att informera patienterna om vårdgarantin. Vidare utfaller vite för varje patient som väntat utöver vårdgarantins gränser. Från 2015 ska vistelsetider på akutmottagningar rapporteras till Socialstyrelsen. Vistelsetiden vid akutmottagning följs sedan flera år i avtal med akutsjukhusen. Äldre patienter, 80 år och äldre, har längre väntetider och därför ska även andelen med vistelsetid över åtta timmar följas under Utöver vistelsetiden följs mediantid till första läkarbedömning infördes Avancerad Vård i Hemmet (ASiH) som ett vårdval. Tillgängligheten till denna vårdform ökar varje månad. I november 2013 var cirka inskrivna att jämföra med november 2014 då knappt patienter var inskrivna. Det innebär en ökning med cirka 300 fler inskrivna per månad sedan införandet. Längden på vårdtiderna har ökat och analyseras i den utvärdering som fortsätter under Under 2015 kommer en landstingsgemensam bild- och funktionstjänst att etableras och röntgeninformation (text och bild) kommer att samlas, lagras och åtkomliggöras för landstingets vårdgivare. Från tjänsten kommer ledtider inom radiologi kunna följas upp av vårdgivarna och i ett senare skede också visas upp för medborgarna. Tjänsten kan i ett senare skede kunna komma att byggas ut till andra områden, till exempel klinisk fysiologi. I samband med att nya tjänster inom radiologiområdet handlas upp utreds möjligheten att införa mobil röntgen i Stockholm. Att införa mobil röntgen inom Stockholms läns landsting för äldre och svårt sjuka är i linje med såväl lägsta effektiva omhändertagandenivå, LEON, som riktlinjerna i Framtidsplanen. Mobil röntgen bör kunna avlasta akutsjukhusen genom att medicinskt icke motiverade besök minskar, framförallt på akutmottagningen, där dessa patienter idag ofta blir liggande länge i väntan på vård. Under 2015 fortsätter utökningen av tillgången till tolktjänster för personer med dövhet, dövblindhet eller hörselskada. Under 2015 fortsätter implementeringen av den framtagna tolkportalen. Med en elektronisk beställningsportal ökas möjligheten för uppföljning av tolkuppdraget. Den 1 juli 2013 infördes lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, även kallade tillståndslösa/papperslösa. Lagändringen innebär ett utökat åtagande för landstinget i och med att tillståndslösa får samma rätt till hälso- och sjukvård som asylsökande. Under 2015 säkerställs att gruppen erbjuds vård enligt lagstiftningen. Det görs även en uppföljning av de informationsinsatser som har genomförts. Kommunikationsåtgärder Arbete pågår kontinuerligt för att skapa enkla kontaktvägar och anpassad kommunikation för att underlätta för patienter att hitta rätt inom vården. Kommunikationsprojektet Rätt väg i vården arbetar fram en långsiktig plan för kommunikation som specifikt syftar till att vägleda i vården. Bland annat tar projektet Sida 30

33 fram kommunikationsrutiner för att vägleda invånare och patienter rätt i de flyttar och förändringar av vård som sker i samband med genomförandet av Framtidsplanen. Under 2015 kommer ett antal kommunikationsinsatser genomföras för att invånarna ska hitta den vård de behöver. Bland annat handlar insatserna om möjligheten att få vård på närakuter och via jourläkarbilar. Även kommunikationsinsatser om patienters rättigheter genomförs för att göra patienter mer aktiva och delaktiga, framför allt genom arbetet med att kommunicera den nya patientlagen. 2.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna Patientsäkerhet En hög patientsäkerhet i samband med vård och behandling är en viktig del av arbetet med säker vård. Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting och utgångspunkten är att inga patienter ska drabbas av vårdskador. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Det är viktigt för patientsäkerheten med bra förutsättningar för en ömsesidigt god kommunikation i vårdmötet. God tillgänglighet till kompetenta språktolkar och tolkar för döva/dövblinda måste säkerställas. Patientsäkerhetskommittén har under våren 2014 enats om ett antal fokusområden för vårdgivarnas gemensamma patientsäkerhetsarbete, vilket kommer att föranleda särskilda aktiviteter under Dessa är: Vårdrelaterade infektioner Samverkan mellan vårdgivare Läkemedel Fallskador och Patientsäkerhet vid psykisk sjukdom Stockholms läns landstings arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) bedrivs inom ramen för Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården, som sträcker sig fram till Målet är att under 2015 minska VRI-nivån i Stockholms län till nivån för genomsnittet i riket 2011 och under 2017 ha minskat VRI med ytterligare tio procent. Handlingsprogrammet revideras årligen, och en ny modell för uppföljning av handlingsprogrammet införs under Infektionsverktyget, ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaanvändning, kommer att införas inom allt fler enheter inom slu- Sida 31

34 tenvården under Infektionsverktyget kan ge vårdgivaren stöd i förbättringsarbete genom att ge kunskap om vilka typer av VRI som är aktuella inom verksamheten. Förlossningsskadorna måste minska. För att kunna följa upp de kvinnor som får svåra bristningar ska alla förlossningskliniker rapportera till det nationella registret för kirurgi efter förlossningsskador. Som hjälpmedel i detta kvalitetssäkrande arbete har under 2014 en uppföljningsrapport baserad på månatligen uppdaterad data etablerats. Rapporten är ett verktyg som nyttjas i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppföljning av förlossningsskador och omfattar bland annat kvalitetsindikatorer som andelen bristningar och blödningar. Verktyget kommer att underlätta uppföljningen av förlossningsskador under En riskanalys genomförs med fokus på samverkan mellan olika aktörer i Stockholms läns landsting när det gäller patientsäkerhet med särskild betoning på de äldre patienterna. Den utgör ett viktigt underlag för fortsatt patientsäkerhetsarbete under 2015, inte minst i samband med genomförandet av Framtidsplanen. Reglerna för samåkning behöver också ses över för de multisjuka äldre patienterna. Överbeläggningar samt utlokaliserade patienter 3 kan leda till patientsäkerhetsrisker. Det pågår ett utvecklingsarbete för att införa incitament i vårdavtalen med akutsjukhusen att minska överbeläggningarna. En ny kvalitetsindikator, som tar sikte på överbeläggning och utlokaliserade patienter, planeras att ingå som krav för att erhålla målrelaterad ersättning i akutsjukhusens vårdavtal för Ej nödvändig förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Förskrivningen i Stockholm har sjunkit under senare tid, men ligger fortfarande högt sett ur ett nationellt perspektiv. Fortsatta satsningar görs under 2015 för att ytterligare minska överförskrivningen av antibiotika. Arbetet med att genomföra identifierade åtgärder för att skapa en hållbar, kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess och integrera den som en del av vård och rehabilitering fortsätter. Det sker genom insatser i kompetensutveckling för läkare och andra yrkesgrupper bland annat genom den webbaserade lärplattformen, leverans av försäkringsmedicinska utredningar och successivt införande av elektroniska sjukintyg. Utvecklingen av elektroniska intygstjänster sker på nationell nivå, där Stockholms läns landsting deltar var det sista året i den nationella överenskommelsen mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ökad patientsäkerhet. Inga nya nationella satsningar är för närvarande beslutade, men Stockholms läns landsting har beredskap för initiativ på området och kommer att delta aktivt i utvecklingsarbeten. 3 En patient definieras som utlokaliserad då patienten vårdas på annan vårdavdelning på akutsjukhuset än den vårdavdelning som har det medicinska ansvaret för patienten, till exempel om en strokepatient vårdas på en en kirurgavdelning Sida 32

35 2.2.2 Kunskapsstyrning och -stöd Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Syftet är att bidra till att hälso- och sjukvården kan utföras så säkert, högkvalitativt och effektivt som möjligt i förhållande till givna skattemedel. Kunskaps- och beslutsstödstjänster En viktig del av kunskapsstyrningen är att kontinuerligt utveckla och underhålla olika kunskaps- och beslutsstödstjänster till vårdgivarna samt att säkerställa en ökad användning av dessa. För en klok och evidensbaserad vård och läkemedelsförskrivning finns ett flertal elektroniskt baserade kunskapsstöd, som Janusinfo, VISS.nu och Psykiatristöd. Under 2014 övertog Stockholms läns landsting ansvaret från INERA för de webbaserade kunskaptjänsterna Rikshandboken för barnhälsovård och Vårdhandboken. En kontinuerlig utveckling av dessa under 2015 och därefter är nödvändigt. Sveriges kommuners och landstings (SKL) grupp för nationell samverkan inom kunskapsstyrning kommer under 2015 att försöka utveckla VISS.nu till en nationellt användbar plattform för primärvården. För att ge förskrivaren bästa möjliga förutsättningar vid läkemedelsbehandlingar fortsätter utvecklingen av förskrivarstöden under Införande av ett nytt system som ger en farmakologisk riskbedömning vid samtidig användning av flera läkemedel baserat på deras verkningsmekanismer och en fortsatt utveckling av elektroniskt förskrivarstöd med doseringsrekommendationer vid nedsatt njurfunktion kommer att ge kvalitetsförbättringar och stödja vårdgivaren i bekämpning av läkemedelsrelaterade problem. I samband med satsningar inom äldreområdet kommer dessa utgöra ett starkt stöd för ökad kvalitet i läkemedelsbehandlingen. En fortsatt uppbyggnad av ett kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer där de könsspecifika behoven beaktas fortgår under Tjänsten är ett initiativ för att samla och systematisera den kunskap och litteratur som finns inom området läkemedel och kön/genus. Detta kan förhoppningsvis stimulera till mer forskning och analys liksom ökad insikt och förståelse för dessa frågor inom medicinen. Under 2015 ska ett mer processorienterat arbetssätt utvecklas för att effektivisera stödet av den evidensbaserade vården i Stockholms läns landsting. Det innebär bland annat att processerna för implementering av nationella riktlinjer och kunskapsstöd förbättras. Hjälpmedelspolicyn från 2003, vilken gäller oavsett driftsform för alla verksamheter som hanterar hjälpmedel inom eller via vårdavtal med Stockholms läns landsting, revideras under Hjälpmedelsguiden är baserad på Hjälpmedelspolicyn. Då teknik, behandlingsmetoder och synsätt på hjälpmedel har förändrats sen 2003 behöver Hjälpmedelspolicyn revideras för att vara en ändamålsenlig grund för Hjälpmedelsguiden. Sida 33

36 Fortbildning Under 2015 planeras för omfattande utbildningsinsatser riktade till förskrivare och vårdgivare inom en rad områden inklusive en klok och evidensbaserad användning av läkemedel. Patientsäkerheten och de äldres läkemedelsanvändning fortsätter stå i fokus. Utbildningar i evidensbaserad medicin riktad till vårdgivare, en patientsäkerhetsutbildning riktad till chefer i vården och en e-utbildning för alla medarbetare kommer att genomföras. För att stärka kunskapen om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder kommer fortbildningsinsatser för hälso- och sjukvårdspersonal att utvecklas. Ett utbildningsuppdrag om sex och samlevnad till ungdomsmottagningar och husläkarmottagningar har tidigare finansierats genom så kallade nationella HIV-bidrag. Sakkunnigstöd, forskning och utveckling Sakkunnigstrukturen inom Stockholms läns landsting har bland annat som uppgift att identifiera kvalitetsbrister, kunskapsluckor samt utbildnings- och forskningsbehov inom olika medicinska områden. Under 2015 ska en ny forskningsstrategi och policy för Stockholms läns landsting tas fram. Program 4D (4 diagnoser) är ett program som drivs i samverkan mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting., vilket ska vidareutvecklas under De diagnoser som omfattas är artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt, i vilka forskningsresultat snabbare ska omsättas i nya och bättre behandlingar för patienter samtidigt som förutsättningarna för vård och forskning förbättras. Projekten ska även bidra till att stärka patientens insyn och delaktighet genom utvecklingen av exempelvis e-hälsa. Inom programmet pågår drygt 20 delprojekt som har kommit olika långt men flera projekt visar intressanta resultat. Det femte övergripande projektet Informatik fortsätter arbetet med flera generaliserbara modeller som även drivs i pilotprojektform, exempelvis patientens egen provtagning, online screening - levnadsvanor - formulärshantering och samtyckeshantering. Diagnoserna utgör också piloter i etableringen av nya Stockholms medicinska biobank. Diagnosgrupperna planerar även att söka forskningsmedel från EU (Horizon 2020) tillsammans med Utrecht och Köpenhamn under Programmet 4D pågår till Idérådet, som organisatoriskt är knutet till Landstingsstyrelsens förvaltning, har bildats i syfte att stödja innovationsklimatet inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Idérådet tar emot ideér som kan förbättra hälso- och sjukvården, och kan till exempel hjälpa till att utveckla ideér med potential till projektverksamhet för att testa idéernas bärighet. De akademiska vårdcentralerna ska stödja Stockholms övriga vårdcentraler i deras utveckling genom att anordna fortbildningar, sprida vetenskapligt beprövade forskningsrön, implementera nya vårdmetoder, stödja och bedriva forskningsprojekt och hålla i nätverksmöten. Under 2015 utreds förutsättningar för fler akademiska vårdcentraler. Forskningsprojektet med sprututbyte för intravenösa missbrukare avslutas 2016 och efter utvärdering tas beslut om en eventuell fortsättning av verksamheten. Sida 34

37 Resultat från två studier i primärvården, en studie om koordinatorsfunktion och en studie om KBT-intervention för återgång i arbete värderas för relevanta vårduppdrag. Vidare fortsätter ett projekt i syfte att förbättra rehabilitering för patienter som saknar tillräckliga kunskaper i svenska och ett projekt för att förbättra rehabilitering för unga vuxna med långvarig smärta. De drivs av Rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus inom ramen för rehabiliteringsgarantin. En undersökning av behov och förutsättningar görs för att införa en eller flera pilotverksamheter inom ramen för Naturunderstödd rehabilitering i Stockholms län under Vårdprogram Under 2015 kommer flera nya regionala och ett par nationella vårdprogram att tas fram. Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen anpassas till förhållanden i Stockholms län. Under 2015 publiceras nationella riktlinjer för astma och KOL, diabetesvård, hjärtsjukvård, MS/Parkinson samt för depression och ångestsyndrom. Några av de viktigaste områdena för särskilda satsningar under 2015 är förebyggande av osteoporotiska frakturer, hypertoni, bättre rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom samt förbättrad vård och egenvård vid diabetes med satsning på gruppbaserad patientutbildning i primärvården. Regionala vårdprogram utarbetas för bland annat ohälsosamma levnadsvanor, övervikt och fetma samt äldrepsykiatri som specifikt ska beakta den första linjens psykiatris roll och ansvar. Ett tilläggsuppdrag införs för första linjens psykiska ohälsa för vuxna i husläkarverksamheten. Ett webbaserat vårdprogram för tilläggsuppdragets målgrupp ska utarbetas, där även gränsdragningarna mellan vårdnivåerna beaktas. Begreppet psykisk ohälsa och respektive aktörs uppdrag inom området barn och ungdomar behöver även förtydligas. Läkemedel Som tidigare nämnts genomförs under 2015 fortbildningar avseende klok och evidensbaserad användning av läkemedel. Under flera års tid har fortbildning och stöd till förskrivare avseende läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre genomförts. Under 2015 fortsätter det arbetet med fördjupad analys av läkemedelsförskrivningen och struktur för återkoppling till verksamheterna. En webutbildning som lär ut hur man gör läkemedelsgenomgångar anpassade till olika vårdformer kommer att färdigställas under Arbetet med att utveckla Kloka Listan fortsätter. Underbehandling med läkemedel förekommer när det gäller stora folksjukdomar och för att förbättra det sker särskilda satsningar inom hypertoni, osteoporos, diabetes mellitus samt astma och KOL. Sida 35

38 Kunskapscentra Ett sätt att utveckla kunskaperna inom ett visst område är att inrätta så kallade kunskapscentra. SLSO har fått uppdraget att driftsätta Kunskapscentrum för palliativ vård under Centrumet kommer att samfinansieras av de kommuner som valt att ansluta sig och SLL. Under 2015 fortsätter arbetet vid Kunskapscentrum om våld i nära relationer. En ny struktur för utbildningsinsatser gentemot vårdgivarna kommer att utarbetas under året. Utbildningen syftar till att stötta vårdgivarna i att upptäcka våld i nära relationer. Från och med 1 oktober 2014 gäller Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) för hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ett viktigt uppdrag för kunskapscentrat är att stötta vården i arbetet med att ta fram lokala rutiner som ligger i linje med nationella, övergripande processer. Frågan om ett Regionalt kunskapscentrum för smärta och stress kommer att utredas. Ett kunskapscentrum för demenssjukdomar kommer att inrättas Ett nytt FoU-center inom psykiatrin ska införas. Nya avtal skall under 2015 ingås med tre kunskapscentra inom SLSO: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) Förbättrad koordinering av hälso- och sjukvården När hälso- och sjukvården byggs ut, antalet vårdgivare ökar och patientens vårdprocess delas upp mellan flera vårdgivare krävs en ökad koordinering av de olika aktörernas insatser för att garantera en säker vård med patienten i centrum. Begreppet Nätverkssjukvård har kommit att beteckna ett sådant system. Nätverkssjukvård innebär bland annat att hälso- och sjukvården utformas i väl sammanhållna vårdprocesser runt patienten med utgångspunkt från patientens samlade behov, det vill säga medicinska behov, omvårdnadsbehov samt behov utifrån funktionsförmåga. Vårdgivarnas uppdrag, beskrivnings- och ersättningssystem, kunskapsstöd samt uppföljning av vårdens resultat ska stödja nätverkssjukvårdens utveckling. Hälso- och sjukvårdsforskning och utbildning ska vara integrerade delar i vårduppdragen så att innovationer säkerställs och implementeras samt att kompetensförsörjningen garanteras. För att uppnå sammanhållna vårdprocesser utifrån patientperspektiv krävs att vårdgivarna har en god förmåga att kommunicera sinsemellan och med patienten. Att patienternas kontakter med vården underlättas, att vårdgivarna har tillgång till gemensam vårdutbudsinformation och information vad gäller vårdplatssituationen. Även inom vårdprocesserna ska koordinationen mellan vårdgivare förbättras. Cancerplanen har som mål att skapa patientfokuserade vårdprocesser inom cancervården. Sida 36

39 Inom detta område finns även andra pågående initiativ, exempelvis arbetet kring de fyra folksjukdomarna (artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt), 4D och arbetet kring sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Sammanhållna vårdprocesser Samverkan med kommunerna Samverkan sker med länets kommuner för att stärka hälso- och sjukvården och omsorgen över huvudmannagränserna. Samverkan inriktas främst på barn och unga, äldre, personer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik, funktionsnedsättning samt personer i behov av rehabilitering och habilitering. Genom att fortsätta förbättra de gemensamma strukturerna med tydliga överenskommelser ökar nyttan för patienterna. Hemsjukvård Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har sedan 2011 gemensamt utrett möjligheten att föra över hela eller delar av hemsjukvården i kommunal regi. Arbetet har resulterat i att kommunerna den 1 oktober 2015 övertar hälso- och sjukvårdsansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser i boendet för personer som bor i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Läkarinsatserna påverkas inte utan är även fortsättningsvis landstingets ansvar. En skatteväxling föreslås ske vid årsskiftet 2015/2016. I samband med detta upphör 11 i Principöverenskommelsen från Övertagandet sker under förutsättning att samtliga 26 kommuner säger ja till detta. Arbetet resulterade vidare i ett gemensamt uppdrag mellan KSL och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, att forma en eller flera modeller för en sammanhållen vård och omsorg utan kommunalisering av hemsjukvården. Arbetet som sker tillsammans med Stockholms stad (Södermalm) och kommunerna Täby och Nynäshamn fortsätter under Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har tagit fram ett gemensamt vägledningsdokument kring samordnad individuell vårdplanering (SIP). Dokumentet ska fungera som ett stöd för all personal som ska samverka kring en SIP och leda till att fler personer som har behov får en samordnad individuell plan. I vägledningsdokumentet tydliggörs skyldigheter och tillvägagångsätt för olika huvudmän och aktörer. Under 2015 kommuniceras och implementeras vägledningsdokumentet i länet. Särskild samverkan kring äldre Sammanhållen vård och omsorg för äldre Den nationella överenskommelsen kring Bättre liv för mest sjuka äldre mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avslutades vid årsskiftet Under 2015 fortsätter det gemensamma arbetet med kommunerna i länet med samma inriktning som funnits i överenskommelsen. Ett exempel är projektet Sammanhållen vård med enhetliga arbetssätt SVEA. Inom ramen för projektet kommer ett utbud av enhetliga arbetssätt för utskrivnings- och mottagandeprocess som vårdgivare oavsett Sida 37

40 vårdnivå att tas fram. Syftet är att tillgodose patienters behov av trygghet och kontinuitet samt att förebygga onödig sjukhusvistelse. Arbetet med enhetliga arbetssätt kommuniceras och implementeras under Arbetet fortsätter även med att se över samtliga länsöverenskommelser som berör vård och omsorg om äldre. Översynen ska resultera i ett förslag till en övergripande paraplyöverenskommelse med tillhörande delöverenskommelser mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län. Implementeringen av överenskommelserna påbörjas under Kognitiv sjukdom/demens Inom området kognitiv sjukdom/demens kommer det under första halvåret 2015 att finnas lokala samverkansprogram och överenskommelser mellan samtliga kommuner/stadsdelar och den lokala hälso- och sjukvården. En viktig del i det fortsatta arbetet är att utveckla de lokala samverkansmodellerna i nära samarbete med FoU-äldre. I december 2014 avslutas projektet Nätverkssjukvård för personer med kognitiv sjukdom/demens. Arbetet kommer fortsätta under En förvaltningsledd kunskapsorganisation, som aktivt kan arbeta vidare med demensfrågorna, föreslås tillsättas. Särskild samverkan kring rehabilitering Nationella överenskommelser inom rehabiliteringsområdet Aktiviteterna fortsätter inom rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden utifrån de överenskommelser som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer att teckna. Det innebär att säkerställa en evidensbaserad rehabilitering för de sjukskrivningsintensiva målgrupperna med långvarig smärta och psykisk ohälsa. Samordningsförbund En särskilt form av samverkan sker inom ramen för så kallade Samordningsförbund. Det innebär att mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting sker en finansiell samordning av insatser för individer i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det gäller företrädesvis personer som är långvarigt sjukskrivna. Inom Stockholms län finns för närvarande sex samordningsförbund. Stockholms stad, Sigtuna kommun och Sollentuna kommun har påbörjat arbetet med att bilda samordningsförbund med start 2015/2016. Det kan även tillkomma ytterligare kommuner från norra delen av länet som till exempel Upplands Väsby kommun. Ytterligare samordningsförbund innebär att fler personer får tillgång till samordnad rehabilitering och kan möjliggöra att den enskilde individen upplever de olika myndigheternas insatser som en helhet. Fler samordningsförbund innebär ökade kostnader för landstinget under 2015 och framöver. Särskilt samverkan kring personer med missbruksproblematik och psykisk funktionsnedsättning Den regionala samverkan kring beroendepolicyn och överenskommelsen om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning fortsätter. Syftet är bland annat Sida 38

41 att fortsätta utvecklingen av väl fungerande vårdkedjor, förebyggande insatser och integration mellan psykiatri och beroendevård. Särskild samverkan kring barn Barn med behov av särskilt stöd I varje stadsdel/kommun finns tvärprofessionella samverkansteam som samverkar kring gravida och spädbarnsfamiljer med psykisk skörhet/sjukdom. Under 2015 struktureras samverkan ytterligare genom särskilda uppdrag för samordning av teamen. Under 2015 kommer samverkan kring barn med behov av särskilt stöd (BUS) att inrikta sig på att ge stöd till de lokala BUS-grupperna, förtydliga ansvaret vid neuropsykiatriska utredningar samt utveckla användandet av samordnad individuell plan. Barnahus Bemanningen av länets barnahus ses över utifrån den ökade utredningskapaciteten som följer av öppnandet av det gemensamma barnahuset för Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Lidingö stad och Ekerö kommun. Under 2014 har det psykiatriska stödet utvecklats. Behovet av ytterligare förstärkning följs under Logoped vid språkförskolor Antalet kommuner som bedriver språkskoleverksamhet med logoped förväntas öka under Stockholms läns landsting finansierar logopedtjänsten. Resor för förskolebarn till specialförskola Under 2015 genomförs en utredning av organisatoriskt och ekonomiskt ansvar för resor till och från specialförskola. Det gäller resor till och från specialförskolor för förskolebarn med hörselnedsättning/dövhet, rörelsenedsättning eller tal- och språknedsättning. Övriga områden för samverkan med kommunerna Personer med behov av andningsstöd En utredning har gjorts gällande organisationen av stöd till personer med andningsbesvär speciellt med fokus på intermediära vårdplatser. Utredningen har slutförts och förslag till förbättringar implementeras successivt. Här kan nämnas genomfört förbättrat samarbete med Försäkringskassan, ett projekt med utbildning av och delegering till personliga assistenter som drivs på Danderyds sjukhus som permanentas under första kvartalet Ökad informationsdelning mellan vårdens aktörer Nätverkssjukvården ska präglas av väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser kring och tillsammans med patienten. Vårdgivarnas förmåga att informera, kommunicera och utbyta information sinsemellan, med patienter och med andra viktiga aktörer för hälso- och sjukvården ska stärkas. Utveckling och implementering av olika e- tjänster som stödjer vårdens processer och e-tjänster mot patienter är viktiga element för att åstadkomma en ökad informationsdelning i hela vårdkedjan. Sida 39

42 Det övergripande ansvaret för utveckling av landstingets e-tjänster och IT-tjänster ligger hos landstingsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utveckling av e-tjänster till allmänhet och patienter. Det är viktigt att gemensamt prioritera, samordna och intensifiera arbetet med utveckling inom området. Därför kommer en handlingsplan för satsningar inom e-hälsa och informationsförsörjning, som syftar till att säkerställa Framtidsplanens målbild och genomförande, att tas fram av Hälso- och sjukvårdsnämnden i samarbete med Landstingsstyrelsen under Vårdutbudsinformation för vårdgivare Framtidsplanen beskriver stora förändringar av hälso- och sjukvården i Stockholms län. För att patienter och invånare ska kunna hitta och hänvisas till rätt vårdinstans behövs tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. Denna grundläggande information om vården behövs både för att vårdgivare ska kunna skicka elektroniska remisser till rätt instans, för att sjukvårdsrådgivningen ska kunna hänvisa patienter rätt och för att invånare och patienter ska kunna hitta rätt i vårdutbudet på 1177 Vårdguiden. Under 2015 fortsätter arbetet med att säkerställa tillgången till kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. Arbetet utgörs av informatik och kodverk, policys och processer hos beställaren och i vården för att möjliggöra kvalitetssäkrad information. När elektroniska remisser breddinförs under våren 2015 kommer basen av information om vårdutbudet att vara kvalitetssäkrat. Det kommer dock att krävas en del investeringar i infrastruktur så att denna operativa styrning är möjlig. Ny nationell plattform och utbyggnad av e-tjänster Under 2015 kommer en ny nationell plattform tas i pilotdrift, som förser vårdgivarna med en enkel och säker inloggning där olika typer av e-tjänster görs tillgängliga i ett gemensamt gränssnitt. De första e-tjänsterna som ska utvecklas och integreras i konceptet är en ny och förbättrad version av Nationell patientöversikt och olika typer av formulärtjänster. Under året ska även elektronska remisser breddinföras. Tjänsten kommer att möjliggöra överföringar av remisser elektroniskt mellan vårdaktörer oavsett journalsystem och kommer att bidra till att kvalitetssäkra och effektivisera vården. Detta förutsätter att utbudskatalogen finns på plats och är ansluten till journalsystemen. Möjligheten att skicka elektroniska läkarintyg mellan vårdgivare och försäkringskassan ska utökas och omfatta alla journalsystem. Övrigt WebCare som stödjer informationsöverföring, samordnad vårdplanering och administration av betalningsansvar mellan vårdgivare i landstinget och kommuner ska införas inom psykiatrin. Implementeringen av den framtagna tolkportalen kommer att fortsätta; med en elektronisk beställningsportal ökas möjligheten för uppföljning av tolkuppdraget. Sida 40

43 Informationsdelningen inom området bild- och funktionsmedicin kommer att förbättras under 2015 genom att påbörja implementeringen av den nya upphandlade bild- och funktionsmedicinstjänst som gör det möjligt för hela sjukvården att ta del av i första hand patientens röntgenundersökningar och utlåtanden. 2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I en framtid där de ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården inte kan förväntas öka i samma tak som som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård, blir frågan om ökad effektivitet än viktigare. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Ett stort och genomgripande utvecklingsarbete krävs inom många områden. Några av dessa områden har redan berörts. Genom ett strukturerat arbete för att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården kan både stora kvalitets- och effektivitetsvinster för patienter såväl som för hälso- och sjukvården göras, se vidare avsnitt Effektiviten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv. Den utbyggnad av hälso- och sjukvården och den utskiftning av vård från akutsjukhusen som genomförandet av Framtidsplanen innebär, kan möjliggöra såväl tillgänglighets- som effektivitetsvinster, se avsnitt Nedan beskrivs ytterligare områden där föreslagna insatser kan skapa förutsättningar för ökad effektivitet i hälso- och sjukvården Informerade och delaktiga patienter Patienter ska ges möjlighet till delaktighet och ett reellt inflytande över sin egen vård och behandling. För att uppnå detta ska patienter få den information de behöver i och kring sin vårdprocess. Det förbättrar behandlingsresultaten, ökar patientens kontroll över sin situation och minskar dessutom patienters oro, behov av second opinion, onödiga remitteringar, utredningar och behandlingar. Ny patientlag Den nya patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, syftar till att stärka patientens ställning och ge patienten bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i sitt möte med vården. För att uppnå detta behöver strukturer, stöd och förhållningssätt utvecklas som skapar större möjlighet för individen att själv aktivt delta i planering och utformning av vård, behandling, rehabilitering och omsorg utifrån sina möjligheter och svårigheter, behov och önskemål. Implementeringen av patientlagen kommer att följas och säkerställas, både vad gäller efterlevande av lagen och dess intentioner, samt hur vårdflödena till och från Stock- Sida 41

44 holms läns landsting utvecklas. Indikatorer för att mäta patientens delaktighet kommer att utvecklas. Patientlagen innebär att invånare kan lista sig hos husläkare över länsgränserna och välja öppen vård i alla landsting, förutsatt att eventuella remisskrav är uppfyllda. Denna nya valmöjlighet gäller fullt ut i nya avtal och i de fall då avtalet även ger möjliget att ta emot utomlänspatienter. Modifieringar av löpande avtal kommer att genomföras och samsyn med de andra landstingen kring regelverk och rutiner behöver uppnås för att den nationella valfriheten ska fungera så bra som möjligt. Under 2015 kommer inga större förändringar av ersättningarna för utomlänsvård göras för vårdgivarna. Att anpassa ersättningsmodellerna kommer att ta tid och beslut om nya ersättningsmodeller för utomlänspatienter kommer att fattas i god tid inför Riksavtalet medger inte längre att vidarefakturering av utomlänsvård från privata vårdgivare sker enligt fullmakter till vårdgivare. Förändringen kommer att innebära en ökad administration för landstinget och att ett systemstöd behöver byggas upp för att underlätta hanteringen. Detta kommer att ske successivt under Vårdutbudsinformation och e-tjänster För att patienter och invånare ska kunna guidas till rätt vårdinstans behövs tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. I väntan på att den nya gemensamma utbudsinformationen finns tillgänglig ska kvaliteten och funktionaliteten i befintliga söktjänster såsom Hitta och jämför vård samt Vårdgivarguiden höjas. Även om utbudstjänsten är tillfällig ska den ge en tillräcklig information kring utbudet så att invånarna på bästa sätt kan hitta rätt i vården. För att det ska bli möjligt att hitta och jämföra vård över hela landet behövs samverkan på nationell nivå. Under 2015 utökas även invånarnas möjligheter att jämföra vården. Fler jämförelser ska publiceras och möjliggöra aktiva val. En förutsättning för att öka delaktigheten och informationen till patienterna är att användningen av befintliga e-tjänster ökar och integreras som ett stöd i vårdens processer. Under 2015 kommer därför implementeringstakten av ett antal befintliga e-tjänster att öka och behovet av investeringar i infrastruktur och tjänster ses över så att tänkta nyttoeffekter på sikt kan nås. Ett breddinförande av tjänsten Vårdhändelser påbörjas, vilket ger patienter möjlighet att vara mer informerade och uppdaterade kring till exempel var deras remisser befinner sig i systemet, vad man som patient kan förvänta sig vid besöket och få tillgång till viss journalinformation. Patienten kan även vara mer delaktig i vården genom att ställa frågor och fylla i underlag inför ett besök hos en vårdgivare. För att skapa en ökad delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kommer projektet med bildtelefoni att fortgå under Elektroniskt högkostnadsskydd Utveckling av elektroniskt högkostnadsskydd och förenklade betalningsrutiner för patienterna skapar förutsättningar för effektiva betalningsrutiner såväl inom landstinget som över landstingsgränserna. Nuvarande hantering är otidsenlig och drabbar särskilt utsatta patientgrupper som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt Sida 42

45 att hålla reda på högkostnadskort och frikort. En automatiserad elektronisk hantering av högkostnadskort innebär ett stöd till att alla patienter betalar korrekt patientavgift för sin vård. På sikt kommer patienterna även att kunna ta del av sina betalningar via Mina Vårdkontakter och appar Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bidrar till ett effektivare nyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser genom att tidiga insatser vid risk för ohälsa eller komplikation kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Därför kommer det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet att lyftas fram i den långsiktiga planeringen och i utvecklingen av hälso- och sjukvårdens styrmedel såsom uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller. Stöd till landstingets folkhälsoarbete ges från tre centrumbildningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Centrumbildningarnas uppdrag innefattar kunskapsutveckling, kunskapsspridning samt patient- och befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Under 2015 ska avtal med centrumbildningarna ses över och nytt avtal tas fram inför Styrdokument folkhälsa Grunden för landstingets hälsofrämjande arbete ges i Stockholms läns landstings Folkhälsopolicy samt de handlingsplaner som tas fram vart fjärde år. Den senaste handlingsplanen, Handling för hälsa, omfattade åren 2012 till och med 2014 och innehåller 27 prioriterade insatser för hela Stockholms läns landsting. Under 2015 kommer dessa styrdokument att ses över. Medel i det tidigare folkhälsoanslaget ska användas i hälsooch sjukvårdsförvaltningens arbete för att stödja och följa upp genomförandet av handlingsplanen. Övervikt och fetma, levnadsvanor, hypertoni samt sexuell hälsa En revidering av Handlingsprogram övervikt och fetma slutförs under året. Arbetet fortsätter enligt rekommendationer från den uppföljning av handlingsprogrammet som genomfördes under Arbetet fokuserar på både förebyggande och behandlande insatser med prioritet av barn och unga. E-hälsa, förebyggande insatser samt samhällsinriktat arbete och samarbetet med andra aktörer förstärks. Webbplatsen FaRledare.se utvecklas och implementeringen av FaR 4 fortsätter och breddas för barn och unga. Med utgångspunkt i Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder fortsätter arbetet med att stödja människor till förändring av ohälsosamma levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, låg fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor presenteras våren 2015 och kommer att utgöra ett stöd för implementeringen av sjukdomsförebyggande metoder i vården. Fokus kommer att läggas på fortbildning för vårdpersonalen i samtalsmetodik och levnadsvanor och på att utveckla kvalitetsindikatorer och beslutsstöd. Arbetet med en uppföljning av samtalen om levnadsvanor i primärvården kommer att inledas. 4 Fysisk Aktivitet på Recept Sida 43

46 Högt blodtryck, hypertoni, räknas som en av våra folksjukdomar och är en betydande orsak till stroke, för tidig död i hjärt-kärlsjukdom samt utveckling av demens. Ett projekt omfattande utbildning om förebyggande arbete och tidig upptäckt av sjukdomen inleddes Under 2015 fortsätter fortbildning för vårdpersonal och patienter samt informationsinsatser riktade till befolkningen. Tre vårdcentraler kommer under 2015 att testa en ny modell för strukturerat omhändertagande av patienter med hypertoni. En ny modell för kvalitetsuppföljning med syftet att förbättra återkoppling till vårdcentraler och främja kvalitetsutveckling testas. För att skapa en enhetlig syn på hur arbetet med sexuell hälsa och prevention ska utformas initieras ett projekt för att ta fram en plan för landstingets arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hälsofrämjande möte och miljö Ett hälsofrämjande förhållningssätt beskrivs i Framtidsplanens principer för nätverkssjukvård och innebär att vården arbetar personcentrerat med ett individinriktat bemötande. Därmed behöver nya arbetssätt utvecklas och introduceras. Måltider och kultur är viktiga för välbefinnande och underlättar tillfrisknande. Detta är betydelsefullt inom heldygnsvården, särskilt för patienter som vistas längre tid på sjukhus. Hur vårdgivarna möter dessa behov ska kartläggas under 2015 för att senare beaktas i utvecklingen av avtal och ersättningsmodeller. Hälsomottagningar, hälsosamtal och hälsoundersökningar Två hälsomottagningar med uppdrag att på specialistnivå erbjuda hälsofrämjande insatser och behandling av hälsoproblem relaterade till levnadsvanor startade under I början av 2015 startar ytterligare en hälsomottagning. Löpande uppföljning av hur verksamheten utvecklas under 2015 kommer att genomföras. Vid behov kan ytterligare åtgärder vidtas för att öka kunskapen om mottagningarna hos remitterande vårdgivare. En utvärdering har genomförts av de hälsosamtal som länets husläkarmottagningar ska erbjuda till alla som fyller 75 år. Utvärderingen har påvisat ett antal förbättringsområden och åtgärder kommer under 2015 att vidtas för att vidareutveckla riktlinjer och anvisningar för samtalen. Tillsammans med myndigheter utvecklas möjligheten att erbjuda hälsoundersökning till fler anhöriginvandrare. Under 2015 tas riktlinjer fram för att bättre nå gruppen. De prover som erbjuds asylsökande och anhöriginvandrare vid hälsoundersökning utökas enligt Socialstyrelsens riktlinjer. En försöksverksamhet bedrivs vid sex husläkarmottagningar med syfte att pröva formerna för ett befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete i utsatta områden. Verksamheten kommer att följas upp och utvärderas under 2015 för ställningstagande till hur ett framtida uppdrag för befolkningsinriktat hälsofrämjande arbete samt metoder och stöd för interkulturell kommunikation kan utformas. Utveckling av e-tjänster och kommunikationsinsatser för att stödja hälsofrämjande beteenden i befolkningen kommer att fortsätta. Sida 44

47 Barnhälsovård Under 2015 kommer BVC att börja arbeta utifrån ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram som stärker det riktade stödet till barn med ökat behov av stöd. BVC:s ersättningssystem kan med mindre ändringar anpassas så att det stödjer det nya arbetssättet. Programmet ställer större krav på teamsamverkan mellan sjuksköterska, läkare och psykolog. Arbete för att stärka användandet av evidensbaserad praktik och göra riktad kvalitetsuppföljning ska utvecklas. Uppföljningen och utvecklingen av Rosenlunds barnhälsovårdsteam för familjer med svår beroendeproblematik som startade våren 2014 kommer att fortsätta. Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarnas avtal nytecknas 2016 och i samband med det genomförs en översyn av uppdelningen av rörlig ersättning och kapitering. De ökade kostnaderna för medicinsk service gällande STI- provtagning behöver fortsatt följas. Det utåtriktade arbetet för de ungdomsmottagningar som har många skolor i sitt närområde behöver tydliggöras. De senaste åren har boenden för ensamkommande flyktingungdomar ökat kraftigt och projekt pågår för att dessa ungdomar ska inkluderas i ungdomsmottagningarnas utåtriktade arbete. Under 2015 ska ett långsiktigt och samordnat uppdrag utvecklas för utbildningsinsatser inom STI och sexuell hälsa till ungdomsmottagningar och husläkarmottagningar, liknande det som finns för barn- och mödrahälsovården. Mödravård Under våren fattades beslut om ändrade riktlinjer för gravida om överburenhet, vilket förväntas leda till en ökning av antalet ultraljud i slutet av graviditeten. Pågående utveckling av metoder för fosterdiagnostik inkluderar Non Invasive Prenatal Test (NIPT), ett test som kan komma att införas de närmaste åren. Både antalet ultraljud och barnmorskemottagningarnas arbete förväntas påverkas av detta. Nytt inom mödravården 2015 är att gravida kvinnor som kommer från länder där tuberkulos är vanligt kommer att erbjudas ett blodprovstest som påvisar eventuell tuberkulossmitta. Smittskydd Vaccination är en enkel och effektiv smittskyddsåtgärd för att förebygga allvarliga sjukdomar hos individer och därmed minska sjukvårdsbehovet i befolkningen, och är en del av landstingets sjukdomsförebyggande arbete. Under vinterhalvåret ökade för första gången andelen influensavaccinerade ålderspensionärer, yngre personer med kroniska sjukdomar och gravida, sen svininfluensaepidemin Det är angeläget att ökningen i dessa grupper fortsätter under säsongen och kommunikationsinsatser för att öka riskgruppernas kunskap om och tilltro till säkerheten hos säsongsinfluensavaccinets skydd kommer att genomföras. Återkommande informationsinsatser behövs för att upprätthålla och öka vaccinationsgraden i befolkningen, särskilt i områden där vaccinationstäckningen mot mässling är låg. Landstinget stöder ett Vinnova-finansierat projekt som Folkhälsomyndigheten ska driva riktat mot områden i länet där det erfarenhetsmässigt har varit svårt att nå ut Sida 45

48 med vaccinering mot mässling, röda hund och påssjuka. För att säkerställa att alla medarbetare i vården har ett adekvat skydd mot mässling ska en särskild strategi tas fram i samråd med Landstingsstyrelsens förvaltning. Systemet med lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor i primärvården kommer att byggas ut så att det omfattar alla vårdcentraler. Ett Strama-ansvar tillkommer och förstärker arbetet med en klok förskrivning av antibiotika. Ansvaret innebär att en läkare på varje husläkarmottagning är kontaktlänk till Strama-enheten och ansvarar för mottagningens förskrivning (rätt indikation, rätt antibiotika, rätt dos och rätt behandlingstid) Utveckling av vårdformer och arbetssätt Parallellt med de strukturella förändringar i vårdutbudget som genomförs inom ramen för Framtidsplanen (se avsnitt 2.1.1) utvecklas också förhållningssättet till och omhändertagandet av patienterna. Ineffektiva arbetsmetoder ska fasas ut och nya effektivare arbetssätt införas. Nya arbetssätt innebär dels nya samverkansformer och dels nya sätt att se på den egna verksamheten som en del av helheten. Det är även viktigt att vården antar ett förebyggande perspektiv där insatser sätts in för att minska onödig ohälsa och sjukvårdskonsumtion. En liten del av länets patienter står för en stor del av sjukvårdskonsumtionen och det finns metoder för att förbättra dessa patienters vård samtidigt som vårdkostnaderna minskar. För att säkerställa att de uppsatta målen för nätverkssjukvården uppnås bör de nya arbetssätt som implementeras vara evidensbaserade. Innovation och utveckling ska i möjligaste mån baseras på vetenskap och erfarenhet samt noggrann utvärdering av resultat. En grundförutsättning för att vårdgivarna ska ändra arbetssätt är att styrningen av vården stödjer en sådan utveckling, till exempel genom samordnade beställningar. Det pågår många aktiviteter för utveckling av arbetsformer och arbetssätt. Nedan redogörs för några viktiga utvecklingsområden under Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher är en ny vårdform som successivt utvecklats i Stockholms läns landsting under senare år. Koordinering av patientens ordinarie vårdoch omsorgskontakter samt stöd till patienten att förbättra sin egenvård har medfört att vissa patienters totala vårdutnyttjande minskat. Arbetet har hittills bedrivits som ett forskningsinriktat utvecklingsprojekt. Stödet riktats till bland annat mångbesökare på akutmottagning, vårdtunga hjärtsviktspatienter, personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), barn med astmatiska besvär och personer med psykisk ohälsa/ sjukdom. Aktiv hälsostyrning med vårdcoach ska nu, efter noggrann utvärdering, gå från att vara ett forskningsinriktat utvecklingsprojekt till att bli en permanent verksamhet. Under 2015 tas därför förslag fram på permanent driftsform för denna vårdform. Sida 46

49 Stödjande vård avancerad eftervård En ny vårdform utvecklas för patienter med komplexa vårdbehov som behöver medicinsk institutionsvård med högspecialiserad omvårdnad. Det är patienter med kronisk sjukdom, patienter i subakut fas och patienter som efter genomgången vård på akutsjukhus har ett kvarstående behov av medicinsk institutionsvård. Dessa patienter vårdas idag på akutsjukhus eftersom alternativ saknas. De har oftast långa vårdtider eller upprepade inläggningar. Patientgruppen finns i alla åldrar. I en vårdform mer anpassad till deras behov kan både vårdkvaliteten öka och kostnaderna minska. Huvudinriktningen är avancerad omvårdnad till patienter utifrån ett rehabiliterande synsätt där det medicinska tillståndet är stabilt och inte kräver akutsjukhusets resurser, men fortsatt kräver kontinuerlig medicinsk vård på institution under en tidsbegränsad period. Till viss del kan dessa patienters behov tillgodoses genom förändrade uppdrag inom befintliga slutenvårdsformer; geriatrik, specialiserad palliativ slutenvård, avancerad sjukvård i hemmet och rehabilitering. En behovsanalys uppskattar ett vårdbehov på cirka vårdtillfällen Öka andelen dagkirurgi Dagkirurgi är resurseffektivt och det finns en potential för ytterligare överföring av slutenvård till dagkirurgi då Stockholms läns landsting, jämfört med övriga riket, har en lägre andel dagkirurgi. Tydliga incitament ska utvecklas för öka andelen dagkirurgi/ dagvård på akutsjukhusen för de patienter som av olika skäl kräver akutsjukhusets resurser. I ersättningsmodellen för 2015 för akutsjukhusen kommer försök att göras med prioriteringsvikter för vissa DRG. Övriga patienter kan få sin dagkirurgibehandling utanför akutsjukhusen, vilket bland annat stimuleras genom vårdval inom somatisk specialistvård. Utvecklingen av dagkirurgi kan ske i samverkan med till exempel primärvården. Förbättrad cancervård Målet för Stockholms läns landstings cancerplan, som omfattar 2013 till 2015, är att minska insjuknandet i cancer och förbättra cancervården. I den regionala cancerplanen lyfts ett antal områden av cancervården som är i särskilt behov av att utvecklas, bland annat jämlik vård, patientens perspektiv och sammanhållna patientprocesser som inkluderar FoUU. Den regionala cancerplanen är en del av Framtidsplanen och ska förverkligas i sin helhet. Utredning pågår av lokalisering och organisation av cancervården i Stockholm, och ett förslag om den icke kirurgiska cancerbehandlingens organisation kommer att läggas fram i början av Beslutet som följer ska sedan implementeras i vården. Patientens perspektiv ska vara vägledande i förverkligandet av cancerplanen. Alla patienter som får en cancerdiagnos ska samtidigt få en patientansvarig läkare. Prioriterat är att få en fungerande verksamhet med kontaktsjuksköterskor och individuella vårdplaner. En ny utbildning för kontaktsjuksköterskor startar 2015 och en ny struktur med samordnande kontaktsjuksköterskor inom utvalda tumörprocesser etableras. Under 2015 kommer också en modell för patientmedverkan i utformningen och utvecklingen av vården att tas fram. Sida 47

50 Hög prioritet ges till att utveckla nya arbetssätt i diagnostiska nätverk vilket inkluderar ett IT-stöd som kan möjliggöra att fler patienter kan bedömas vid multidisciplinär konferens. Fokus finns även på fortsatt utveckling av kvalitetsregister som möjliggör snabbare återkoppling av kvalitetsregisterdata till verksamheten i syfte att förbättra vården genom ökad följsamhet till vårdprogram. Barncancervården ska vara trygg och säker, och plats för behandling ska garanteras. Fler barn än någonsin tidigare tillfrisknar från sin cancersjukdom, men de eventuella långsiktiga komplikationerna är fortfarande inte tillräckligt kända (seneffekter). Omhändertagandet av seneffekter efter barn- och ungdomscancer behöver därför utvecklas. För att öka möjligheterna till vård i hemmet för cancersjuka barn kommer en kompetensutveckling att utvecklas i samverkan mellan hemsjukvården och Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser samt tidig upptäckt av cancer ingår i patientprocessarbetet och utvecklas i samverkan med såväl primärvård som folkhälsovetenskap. Cancerscreeningsprogrammen utvecklas succesivt genom att fler personer inkluderas och känsligare testmetoder införs. Möjligheten för screening vid lungcancer kommer utredas. Under 2015 väntas redovisning från en studie kring tidig upptäckt av prostatacancer, vilket kan ligga till grund för beslut om screening. Utveckling av nya arbetsformer i cancervården sker kontinuerligt. Ett exempel är Diagnostiskt centrum vid Södertälje sjukhus som öppnade under Utvärdering sker med fokus på kvalitet inklusive ledtider och patientupplevelse, och införandet av teledermatologi vid diagnosticering av hudcancer. Utbildningssatsningar görs för att stärka fokus på jämlik vård. Kunskapen kring komplementär- och alternativ medicin i cancervården ska stärkas och användandet kartläggas. 2.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård, vilket kan leda till direkta effekter både på befolkningens hälsotillstånd och på hur effektivt vårdresurserna används. En låg tilltro till någon del av hälso- och sjukvårdssystemet kan leda till icke optimala sökmönster, vilket i sin tur ger upphov till ineffektiviteter som till exempel onödiga väntetider i vården. Genom den utveckling av hälso- och sjukvården som genomförandet av Framtidsplanen förväntas leda till, med mer informerade och delaktiga patienter, en mer sammanhållen nätverkssjukvård centrerad runt patienten och ett vårdutbud som finns på plats för att med rätt resurser ta omhand befolkningens vårdbehov kan förtroendet för hälsooch sjukvården stärkas. Förtroendet för hälso-och sjukvården följs upp både ur ett invånar- och patientperspektiv. Invånarnas allmänna attityd och inställning till hälso- och sjukvården mäts genom Sida 48

51 befolkningsundersökningen Vårdbarometern. Patientenkäter mäter patienters erfarenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården såsom exempelvis primärvård, specialiserad sjukhusvård, psykiatri, barnsjukvård samt inom de olika vårdvalsområdena. Sida 49

52 3 MILJÖARBETE I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdsnämndens största möjlighet att minska landstingets miljöpåverkan är genom påverkan på de vårdgivare som tecknar avtal med Stockholms läns landsting. Under 2015 fortsätter implementeringen av de nya miljökrav rörande medicinska gaser, upphandling och livsmedel som är framtagna inom förvaltningens miljöledningssystem för att bidra till att målen i Miljöutmaning 2016 uppnås. För att miljödiplomeringen 5 som erbjuds som alternativ till miljöcertifiering, ska vara ett funktionellt och utvecklande verktyg i landstingets miljöarbete kommer användarvänligheten och innehållet i diplomeringen att utvecklas under Det pågår även ett fortlöpande arbete med att minska miljörisker med läkemedel enligt Miljöutmaning Det innebär fortsatt utveckling och uppdatering av miljökällan på Janusinfo och att miljödata läggs in i databasen Fontus, där de flesta beslutsstöd på Janusinfo redan finns. Vissa texter granskas av toxikologisk expert före publicering. Om behov finns trycks miljöklassificeringsbroschyren upp, men då i något minskad upplaga än tidigare. Tanken är att användare succesivt ska övergå till webbversionen vilket blir miljövänligare och mindre resurskrävande. Det pågår även ett löpande arbete med att minska onödiga förskrivningar av antibiotika. Information kring hantering av överblivna läkemedel inom Stockholms läns landsting utvidgas, bland annat startas en fråge- och svarsdel på Janusinfo dit vårdpersonal har möjlighet att skicka in frågor. Nytt informationsmaterial om kassation kommer att tas fram och spridas med hjälp av miljöavdelningen och sjukvården/tandvården. Under 2015 kommer en funktion i uppföljningsverktyget Uppföljningsportalen tas fram som möjliggör för vårdverksamheterna att följa användningen av de av landstinget identifierade miljöbelastande läkemedlen. Utbildning om läkemedels miljöpåverkan för förskrivare beräknas pågå i något ökad omfattning under 2015, jämfört med föregående år. Arbetet med uppdatering och utveckling av den webbaserade utbildningen tillsammans med Miljöavdelningen LSF avslutas. Det nationella samarbetet med relevanta aktörer och landstingsnätverk fortgår, vilket innebär deltagande i olika samarbetsgrupper samt att följa och bidra till nationella utredningar. Det internationella samarbetet ökar, bland annat kommer Stockholm läns landstings utbildning för läkare om läkemedels miljöpåverkan att hållas på engelska för sjukvårdspersonal och apotekare i Bryssel och även presenteras i webbformat. 5 Miljödiplomering erbjuds som ett alternativ till miljöcertifiering för vårdgivare som har en samanlagd ersättning från landstinget som understiger 15 miljoner kronor per år eftersom certifieringsprocessen är relativt kostsam. En majoritet av avtalen med vårdgivare har krav på miljöcertifiering eller diplomering Sida 50

53 Internt hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar löpande med att minska miljöpåverkan från kontorverksamheten. Under 2015 kommer det ske insatser för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor inom förvaltningens verksamhet. Det har bland annat satts upp mål om att andelen tågresor ska öka i förhållande till flygresor på vissa utvalda sträckor. Det kommer även ske ett arbete med att se över möjligheten till klimatkompensation i enlighet med Miljöutmaning Ambitionen är andelen ekologiska livsmedel (kaffe, te, frukt med mera) ska ökas inom ekonomiska ramar. Under 2015 kommer det även ske ett omfattande arbete arbetet med att implementera det gemensamma miljöledningssystem, som finns för landstingets förvaltningar och bolag inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Sida 51

54 4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE 4.1 Likvärdig behandling av alla invånare Jämlikhet och jämställdhet Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Kontinuerliga kommunikationsinsatser görs för att öka medvetenheten i befolkningen om vilka rättigheter man har som patient, till exempel när det gäller valfrihet och vård i rätt tid. Landstinget ansluter till den nationella strategin för jämlik vård och de fem fokusområden som beskrivs där: Synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling och bemötande samt resultat System, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda Strategier och åtgärder inom särskilda områden Stöd och stimulans till utveckling i vården Samverkan och dialog med hälso- och sjukvårdens aktörer, invånare och patienter Könsuppdelad statistik analyseras regelbundet ur ett verksamhetsperspektiv för att följa vårdens fördelning mellan män och kvinnor. Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården följs upp på olika sätt. En viktig funktion för detta är Patientnämnden dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården, exempelvis när någon upplevt sig diskriminerad. Antalet anmälningar om diskriminering har varit få i förhållande till det totala antalet anmälningar under de senaste åren. Landstinget strävar efter att ingen ska behöva uppleva sig diskriminerad i vården. Stockholms läns landstings hbt-policy ska fortsätta att implementeras, bland annat genom hbt-diplomering av vårdgivare. Inom ramen för Läkemedelsstrategin för Stockholms läns landsting betonas vikten av att identifiera och agera mot underbehandling och ojämlik vård. Det arbete som påbörjats under 2014 för att åtgärda ojämlik läkemedelsbehandling inom vissa identifierade terapiområden fortsätter under Under året kommer jämställdhetsarbetet i landstinget att drivas under ledning av en samverkansgrupp som bildats under 2014 med representation från landstingets olika förvaltningar och bolag, inklusive Hälso-och sjukvårdsförvaltningen. Strategier för arbetet kommer att utvecklas och vårdgivare och andra kommer att stärkas i jämställd- Sida 52

55 och jämlikhetsarbetet bland annat genom en ny utbildning inom området som landstinget upphandlat under Samverkan och dialog med patienter i jämlikhets- och jämställdhetsfrågor sker i det enskilda mötet med patienten. Invånarna kan genom 1177 Vårdguiden få information om sina rättigheter och möjligheter i vården Nationella minoriteter och minoritetsspråk Riksdagen erkände 1999 de fem grupperna sverigefinnar, judar, romer, samer och tornedalingar som Sveriges nationella minoriteter. En ny lag som stärker de nationella minoriteternas rättigheter och minoritetsspråkens ställning kom Arbete pågår med att utveckla landstingets information på de fem minoritetsspråken Vårdguiden och Ungdomsmottagningen på nätet (umo.se) publicerar texter om hälsa, vård och rättigheter i vården på tolv erkända varianter av de fem nationella minoriteternas språk. Språkrådets rekommendationer följs och texterna granskas i samråd med företrädare för minoriteterna. Landstingsstyrelsens förvaltning har tillsatt en samordnare för nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att arbeta i nära samarbete med den nya samordnaren för att fortsätta utveckla relevant stöd och service till de fem minoritetsgrupperna i samråd med dem Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgänglighetsarbete utgår från Mer än bara trösklar, delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning. Under 2013 till 2014 genomfördes projektet Mer än bara trösklar på förvaltningen med mål att ta fram en plan för hur förvaltningen kan arbeta mer strukturerat med delaktighets- och tillgänglighetsfrågor. I slutrapporten från projektet föreslogs att förvaltningen skulle skapa en process för tillgänglighetsarbete med uppgift att styra både det interna och externa tillgänglighetsarbetet. Tillgänglighetsprocesen leds av förvaltningens tillgänglighetsstrateg, som tillsammans med en tillgänglighetssamordnare från samtliga avdelningar utgör arbetsgruppen för tillgänglighetsfrågor. Arbetsgruppen ska arbeta med både ett internt och externt fokus 6. I ansvaret ingår att utveckla uppföljningen av hur väl Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning följs av vårdgivarna. I delaktighetsprogrammet finns en tydlig vision och mål samt ett antal indikatorer som ska redovisas årligen för att säkerställa utveckling av tillgänglighet och bemötande inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Dessa indikatorer kan med ett fåtal undantag användas för uppföljning om huruvida kontrakterade leverantö- 6 Med internt fokus menas att till exempel göra Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som arbetsgivare mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Med externt fokus menas kravställande och uppföljning av de vårdgivare som Stockholms läns landsting tecknar avtal med. Sida 53

56 rer har ett pågående reguljärt och långsiktigt tillgänglighetsarbete. Detta prövas i begränsad omfattning under När det gäller den fysiska tillgängligheten säkerställer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i varje upphandling av hälso- och sjukvård att leverantören uppfyller kraven på fysisk tillgänglighet innan denne kommer ifråga för ett avtal. Utvärderingen av den fysiska tillgängligheten görs strukturerat utifrån gällande riktlinjer från Myndigheten för delaktighet (tidigare HANDISAM). Sida 54

57 5 SÄKRA PROCESSER 5.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Varje nämnd och styrelse är, enligt Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting, ytterst ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska anta egna föreskrifter för säkerhet i enlighet med riktlinjer för intern kontroll. Förvaltningschef ansvarar för riskhanterings- och säkerhetsfrågor inom sitt ansvars-/verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att utveckla samordningen och uppföljningen av säkerhetsarbetet under 2015 för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt. Roller och ansvar ska beskrivas genom att en överordnad samordningsfunktion för säkerhetsarbetet inrättas. Uppdraget är att skapa en tydlig målbild inom de olika områden som berör förvaltningens verksamhetsområde. Några områden beskrivs närmare nedan. Intern kontroll 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 9 december 2014 beslut om intern kontrollplan för 2015 samt riktlinjer för arbetet intern styrning och kontroll, ISK, på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Riktlinjerna är förvaltningsövergripande och syftet med riktlinjerna är att säkerställa styrbarhet, öka säkerheten i måluppfyllelse och en ökad effektivitet samt att undvika allvarliga fel och brister. Därutöver ska en god intern styrning och kontroll ge underlag för kontinuerliga förbättringar. Stockholms läns landsting tillämpar COSO 7 -modellen för att beskriva intern styrning och kontroll. Den interna kontrollplanen 2015 bygger på genomförd kartläggning av risker och riskvärdering inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde kopplat till Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting. Den röda tråden är riskhantering och åtgärdsplaner samt följsamhet till riktlinjerna för intern kontroll på alla nivåer i organisationen. Informationssäkerhet Målet för Stockholms läns landstings informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. Verktyg och metoder för systematiskt arbete innebär att verksamheten: Har beslutade lokala styrdokument i enlighet med gällande riktlinjer Har infört ny e-utbildning (nya Disa) enligt gällande riktlinjer Har infört IT-stöd för systematiska säkerhetsgranskningar (Compliance Management) 7 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission Sida 55

58 Under 2015 kommer arbetet för de tre punkterna ovan att bedrivas enligt följande: Landstingsgemensamma styrdokument kommer att anpassas för bruk inom förvaltningen. Informations- och utbildningsinsatser kommer att göras för att styrdokumenten ska bli kända, förstådda och använda. Kontroll kommer att ske för att säkra att alla anställda genomgått den nya e- utbildningen. IT-stödet för systematiska säkerhetsgranskningar ska vidareutvecklas från pilot/försöksbruk till reguljär användning för de viktigaste informationssystemen i verksamheten. Andra prioriterade områden är: Harmonisering av tjänster och ramverk nationellt och med kommunerna i länet. Fortsatt arbete att anpassa informationssystem till lagstiftningens krav på hantering av personuppgifter. Att modernisera system och tekniska lösningar som bygger på föråldrad teknik. Katastrofmedicinsk beredskap Sedan den 1 april 2014 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit över ansvaret för den katastrofmedicinska beredskapen för Stockholms län. Uppdraget innebär att arbeta utifrån perspektiven före, under och efter en allvarlig händelse inträffar. Under 2015 kommer arbetet med att anpassa den katastrofmedicinska beredskapen och TiB:s 8 roll till Framtidsplanen att fortsätta. Dessutom planeras bland annat följande aktiviteter: Revidering av Stockholms läns landstings krishanteringsplan, Stockholms läns landstings katastrofmedicinska plan samt epidemiberedskapsplanen Delta i revidering av kriskommunikationsplanen Översyn av den regionala och prehospitala ledningsorganisationen vid allvarlig händelse Utveckling av det tekniska krisledningssystem som kommer finnas i Stockholms läns landsting Inleda arbetet inför upphandling av skyddsutrustning för CBRN (stridsmedel och väpnade angrepp) Katastrofmedicinska beredskapsutbildningar och övningar 8 TiB = Tjänsteman i beredskap. Beredskapsorganisation inom hälso- och sjukvården som fungerar som larmmottagare, larmväg in i landstinget, initial beslutsfattare, samordnare och arbetsledare om allvarlig händelse inträffar. TiB beslutar vilket beredskapsläge landstingets regionala katastrofmedicinska ledning (RKML) ska inta. Sida 56

59 Praktisk och fysisk säkerhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgångar i form av personal, information, kunskap, kompetens, utrustning och lokaler ska skyddas mot identifierade risker och hot som kan orsaka skada. Skyddet ska också omfatta tillgångar som ägs av annan part. Inom förvaltningen ska det finnas styrdokument och metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom nedanstående områden: Brandskydd Skydd mot hot och våld Skydd mot intrång Skydd mot förlust av lös egendom Skydd mot störning/kontinuitet Skydd mot skada av farligt avfall/gods Säkra tjänsteresor och konferenser Säkerhet i externa, förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler) Under 2015 kommer det fortsatta arbetet inriktas på att ytterligare anpassa styrdokument, riktlinjer och rutiner till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt implementera dessa inom organisationen. Aktiviteter som stödjer detta arbete är: Riskanalyser Skyddsvärdering Handlings- och åtgärdsplaner för praktisk och fysisk säkerhet Upphandling av manuell bevakning 2015 Upphandling av teknisk bevakning 2015 Sida 57

60 6 VERKSAMHETENS EKO- NOMI 6.1 Ekonomiska förutsättningar Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Förslag till Slutlig budget 2015 bygger på landstingsfullmäktiges beslut i december 2014 om budget för Stockholms läns landsting. I tabellen nedan redovisas intäkter och kostnader på övergripande nivå 2015 och som jämförelse redovisas bokslut 2013 och budget för Mkr Bokslut Budget Prognos Förslag Förslag Förslag vs 2015 vs budget 2014 prognos 2014 Landstingsbidrag ,1% 4,1% Övriga intäkter ,8% -12,4% Summa intäkter ,4% 3,8% Summa Kostnader ,4% 3,6% Resultat Landstingsbidraget för Hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår för 2015 enligt budgetbeslutet till miljoner kronor. Därtill kommer budgetväxlingar med 18 miljoner kronor med landstingsstyrelsens förvaltning avseende överföring av vissa administrativa tjänster. Landstingsbidraget för 2015 uppgår därmed till miljoner kronor. Rensat för budgetväxlingar ökar Hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag 2015 med miljoner kronor eller 4,1 procent jämfört med budget Som jämförelse redovisas i diagrammet nedan faktiska kostnadsökningar i procent för perioden 2009 till 2014 och utrymme för kostnadsökningar åren 2015 till Sida 58

61 8,0% Hälso- och sjukvården - nettokostnadsutveckling åren och utrymme för kostnadsökning ,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 5,1% 2,8% 3,3% 4,1% 3,7% 3,9% 4,1% 4,1% 3,0% 3,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Direktiv 2018 Kostnadsökningen i bokslutet 2013 uppgick till 3,7 procent jämfört med 2012, vilket var något lägre än ser kostnadsökningen ut att öka igen och beräknas enligt prognosen per november månad till 4,1 procent vilket är mer än det budgeterade utrymmet på 3,9 procent. Den höjda kostnadsökningstakten 2014 förklaras främst av beslutade höjda ersättningar till vårdgivarna bland annat för psykiatri samt ökade vårdvolymer inom ASiH, primärvårdsrehabilitering och nya vårdvalsområden. Tidigare år har landstingets kostnader för läkemedel på recept sjunkit och dämpat den totala kostnadsökningen. Under 2014 har utvecklingen vänt och även läkemedelskostnaderna beräknas öka med drygt 4 procent. Det kan konstateras att hälso- och sjukvården får ett betydande resurstillskott i budgeten 2015 med drygt 2 miljarder kronor. Tillskottet är större än det angivna genomsnittliga utrymmet för perioden 2015 till 2019 och ger förutsättningar för att under 2015 klara en ekonomi i balans och anpassa verksamheten till det lägre ökningsutrymme som gäller för hela perioden. Det stora tillskottet till trots krävs ändå kostnadsreducerande åtgärder för att klara en ekonomi i balans Budget 2015 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2014 på 4,1 procent. I förhållande till prognosen för 2014 är utrymmet 3,8 procent. Om man beaktar att prognosen 2014 innehåller engångsintäkter för balanserade statsbidrag stannar dock det faktiska budget utrymmet vid cirka 3,5 procent, vilket är påtagligt lägre än de senaste årens kostnadsökningar. Till detta ska läggas att de landstingsdrivna sjukhusen trots minskade eller oförändrade volymer under 2014 haft kostnadsökningar högt över tillgängliga resurser och kommer att redovisa betydande underskott Inriktningen måste därför vara att under 2015 dämpa kostnadsökningstakten, dels för att klara en balans i årets budget men också för att närma sig det långsiktiga lägre utrymme som gäller för 2016 och framåt. Möjliga åtgärder för att dämpa kostnadsökningarna och nå förbättrad kostnadskontroll redovi- Sida 59

62 sas nedan under avsnitt 6.5. Ur ett nationellt perspektiv bör möjligheterna att vidta åtgärder för Stockholms läns landsting vara tämligen goda då mätt i kostnader för sjukvård per invånare lägger Stockholms läns landsting väsentligt mer resurser på sjukvård än genomsnittligt för landet och övriga storstadsregioner. På övergripande nivå gäller kalkylen enligt tabellen nedan för disponering av det ekonomiska utrymmet i budget 2015 jämfört med budget Landstingsprisindex 2015, LPIK, prognos SKL december ,7 % Befolkningsökning prognos (SCB 2012) 1,7 % Läkemedel i öppenvård 2 % (genomslag på total 0,3 %) 0,2 % Medicinsk utveckling, ökat vårdutbud, riktade satsningar 1,5 % Nödvändiga kostnadsreducerande åtgärder -2,0 % Sammanvägd total 4,1 % I likhet med tidigare år förutsätter de ekonomiska ramarna kostnadsreducerande åtgärder i storleksordningen 2 procent. Som framgår ovan är det faktiska utrymmet 2015 cirka 3,5 procent när prognosen för 2014 och engångsposter beaktats. Det innebär att behovet av kostnadsreducerande åtgärder kan beräknas till drygt 2,5 procent för att klara en ekonomi i balans Notera att detta är en kalkyl på övergripande nivå för hälso- och sjukvårdsnämndens samlade kostnadsbild som inte kan appliceras direkt på uppräkningar för specifika vårdområden eller enskilda vårdavtal. Varje vårdområde måste betraktas utifrån sina specifika förutsättningar. Generellt har i budgetförslaget inte lagts in ökade kostnader för prisuppräkning av ersättningar inom vårdvalsområdena. Detta ska ses som dessa verksamheters del av nödvändiga kostnadsreducerande åtgärder. Sida 60

63 6.1.1 Budget per verksamhetsområde Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt I tabellen nedan redovisas förslag till budget 2015 översiktligt med fördelning per verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Ändring % mot prognos (Samtliga % % belopp i mkr) Intäkter Landstingsbidrag , , , ,1% 4,1% Övriga intäkter 813,0 796, , ,8% -12,4% Summa intäkter , , , ,4% 3,8% Kostnader Somatisk specialistvård , , , ,5% 3,5% Primärvård ,1-8629,7-8799, ,4% 4,4% Psykiatri ,8-5323,9-5398, ,3% 3,9% Äldresjukvård ,0-2522,2-2608, ,1% 2,6% Läkemedel ,2-4741,7-4741, ,0% 2,0% Tandvård -867,3-915,3-910, ,0% 5,6% Hjälpmedel inklusive näringsprep ,1-1637,5-1572, ,5% 3,6% etc Habilitering -469,6-494,1-494, ,4% 3,4% Övrig sjukvård ,6-3440,4-3335, ,1% 3,0% Avskrivningar och 46,2 32,2 17,1-8 Finansnetto Summa kostnader , , , ,4% 3,6% Resultat 99, Sammantaget ökar landstingsbidraget 2015 med miljoner kronor (exklusive tekniska justeringar) eller 4,1 procent. Sida 61

64 Medelsbehovet för 2015 för respektive område har beräknats utifrån prisökningar, volymökningar med utgångspunkt från befolkningsökningar, medicinsk utveckling samt kostnadsökningar för beslutade eller kända förändringar i övrigt. Exempel på ökningar av landstingsbidraget för kostnader av det senare slaget, som också kan avse helårseffekter av förändringar 2014 är Ökade kostnader för ASiH och ökade volymer inom geriatriken Primärvårdsrehabilitering anpassning utfall och ökade volymer Vårdval psykisk ohälsa barnoch ungdom Synrehab nya lokaler Nya mottagningar psykiatri unga vuxna Neuropsykiatriska utredningar Ökade resurser ätstörningsvård Ökade resurser barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Vårdval inom somatisk specialistvård anpassning till utfall Förstärkningar inom habiliteringen Helårseffekt ökat antal ambulanser Ny framtida IT-plattform för prehospitala tjänster (FRAPP) Ökade resurser handlingsprogram övervikt fetma Nationell ehälsa och regionala invånartjänster (1177 Vårdguiden) Budgeten kommenteras vidare under respektive verksamhetsområde. Ytterligare redovisning av budgeten finns i bilaga 4, utökad kostnadsredovisning. Sida 62

65 6.2 Verksamhetstal I tabellen nedan redovisas förslag till budgeterade verksamhetstal för Verksamhetstal Antal Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Prognosen för antalet läkarbesök under 2014 är lägre än budgeterad nivå för Budgeten 2015 anpassas därför mot utfall och innebär mot budget 2014 en minskning med drygt 0,5 procent medan det mot prognos är en ökning med 2,1 procent. Prognosen för antal utförda vårdtillfällen 2014 ligger något lägre än antalet utförda vårdtillfällen 2013, vilket innebär att prognosen för 2014 understiger budget för 2014 med cirka 2,5 procent. För 2015 förväntas antalet vårdtillfällen öka med 3,8 procent jämfört med prognos för 2014, och med cirka 1,3 procent jämfört med budget Ändring % mot prognos % % Läkarbesök totalt ,4% 2,1% Övriga besök totalt ,2% 3,5% Vårdtillfällen totalt ,3% 3,8% Somatisk specialistvård Läkarbesök inklusive ARV ,9% 3,8% Övriga besök ,4% -0,4% Vårdtillfällen ,4% 3,5% Primärvård Läkarbesök inklusive ARV ,7% 1,0% Övriga besök, exklusive sjukgymnaster ,7% 3,1% Sjukgymnastik inklusive ARV ,6% 6,4% Psykiatri Läkarbesök inklusive ARV ,9% 2,1% Övriga besök ,0% 2,8% Vårdtillfällen ,4% 1,8% Geriatrik, äldresjukvård Läkarbesök inklusive ARV ,2% 3,3% Övriga besök ,0% 7,3% Vårdtillfällen ,2% 8,0% Tandvård Nödvändig tandvård för vuxna % -4,2% Andelen barn och ungdomar som är listade hos vårdgivare % 0% Sida 63

66 Somatisk specialistvård Läkarbesöken inom somatisk specialistvård har under 2014 minskat, vilket beaktas i budget Effekterna av införda vårdval innebär omfördelningar av besöksvolymerna från de privata specialisterna på nationella taxan till de nya vårdvalsområdena. Läkarbesöken hos privata specialister beräknas 2015 minska med 11 procent jämfört med budget 2014 samt vara oförändrat jämfört med prognos För övriga läkarbesök förväntas en ökning 3,5 procent jämfört budget Antalet vårdtillfällen förväntas öka med cirka 1,4 procent jämfört med budget Primärvård Ökningen av antalet husläkarbesök har inte varit lika kraftig 2014 som tidigare år. Besöksökningen förväntas fortsatta hålla en låg nivå men innebär ändå en ökning med 1,7 procent mot prognosen för Sjukgymnastbesöken inom primärvårdsrehabilitering ökar kraftigt på grund av vårdvalet och budgeten har anpassats till utfallet Övriga besök inom vårdvalet har ökat kraftigt under 2014, framför allt gäller det kiropraktorbesök. Psykiatri Antalet vårdtillfällen inom slutenvården har minskat under 2014 varför förväntningen inför 2015 är 1,4 procent lägre än budgeten för Det innebär dock en ökning mot prognosen för 2014, som motsvarar förväntad befolkningsutveckling. Budgeten för läkarbesök har anpassats till beräknat utfall enligt prognos för Den största förändringen avser läkare på nationella taxan som minskar med 8 procent jämfört med budget Äldresjukvård Antalet geriatriska vårdtillfällen förväntas fortsätta öka, budgeten har höjts med 7 procent jämfört prognos Budgeten för antalet vårddygn inom ASiH har ökats från till vilket följer den stora ökningen av antalet patienter som har noterats under Tandvård Budgeten för antalet behandlade inom nödvändig tandvård är oförändrad jämfört med För utökad redovisning av verksamhetstalen, se bilaga 5. Sida 64

67 6.3 Budget per verksamhetsområde Budget somatisk specialistvård Budget 2015 för somatisk specialistvård har räknats upp med 4,3 procent jämfört med 2014, vilket motsvarar miljoner kronor och ger en total ram på miljoner kronor där 96 miljoner kronor övriga intäkter ingår. Somatisk specialistvårds andel av budgeten är 45 procent. Somatisk specialistvård Bokslut 2013 Budget 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Mkr Intäkter % Kostnader (specifikation) Akutsjukhusen % Större privata enheter % Privat specialistläkare inklusive medicinsk service % Utomlänsvård % Läkemedel i öppenvård % Övrig akut- och asylsjukvård samt övrig köp vård % Summa kostnader % Resultat Flerårsavtalen med akutsjukhusen Budget 2015 uppgår till miljoner kronor för flerårsavtalen med akutsjukhusen, exklusive Tiohundra AB. För Tiohundra AB har 37 miljoner kronor avsatts i budget Budgeten har utrymme för uppräkning av ersättningarna till sjukhusen 2015 i enlighet med flerårsavtalens ersättningsmodell. Uppräkningen påverkas inte på totalen av den föreslagna revideringen av ersättningsmodellen. En förutsättning för att budgetutrymmet ska räcka är dock att anpassning av ersättningarna görs till den lägre volymutveckling som noterats under Totalt har budgeterats för en procents volymökning motsvarande 166 miljoner kronor, jämfört med prognos för Sidoavtalen med akutsjukhusen Budgeten för sidoavtalen med akutsjukhusen 2015 minskar med cirka 16 miljoner kronor jämfört med Budgeten reduceras med 60 miljoner kronor motsvarande vad som 2014 utbetalats till Danderyds sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus för sjukhusens programkontor. Budgeten uppgår 2015 till miljoner kronor. Sida 65

68 Förändringarna per akutsjukhus: Område Mkr Danderyds sjukhus 5,2 Karolinska Universitetssjukhuset 14,6 Södersjukhuset -19,7 Södertälje sjukhus S:t Erik -19,7 1,2 Capio S:t Göran Summa 1,9-16,5 Satsning på specialistsjuksköterskor I budgeten ingår 60 miljoner kronor för den under 2014 beslutade satsingen på specialistsjuksköterskor. Satsningarna per sjukhus enligt nedan: Sjukhus Mkr Danderyds sjukhus 5,5 Karolinska Universitetssjukhuset 39,0 Södersjukhuset 10,2 Södertälje sjukhus 1,3 S:t Erik 0,3 Capio S:t Göran 2,3 TioHundra AB 0,7 BB Stockholm 0,8 Summa 60,1 Vårdval förlossning Budgeten för 2015 har ökats med 33 miljoner kronor, varav 19 miljoner kronor avser förväntad volymökning 2015 med 1,7 procent. Under 2014 har slutenvården inom vårdvalet ökat med cirka 2,6 procent. Budgeten 2015 uppgår till miljoner kronor. Budgeten för vårdval förlossning vid akutsjukhusen har minskats med cirka 54 miljoner kronor. Budgeten för de två privatdrivna förlossningsenheterna inom landstinget, BB Stockholm och BB Sophia, har ökats med cirka 88 miljoner kronor för att matcha omfördelningar i antalet förlossningar mellan enheterna. Vårdval höft- och knäledsoperationer Budgeten för vårdval höft- och knäledsoperationer har anpassats till volymprognos för 2014 samt förväntad befolkningsökning Det har lett till en minskning med 6 miljoner kronor i budget Budgeten för 2015 uppgår till 170 miljoner kronor. Sida 66

69 Övriga vårdval För övriga vårdvalsområden har budgeten ökat med 210 miljoner kronor för 2015 jämfört med 2014, med fördelning enligt nedan. En anpassning har gjorts till prognos Därutöver har hänsyn tagits till beräknade helårseffekter för vårdgivare som startat sin verksamhet under 2014, inom ortopedi/handkirurgi och allergologi. Vårdvalsområde Mkr Ögon 48 Gynekologi 59 Hud 21 Öron-, näs- och hals 39 Allergologi 4 Ortopedi/handkirurgi 39 Ryggkirurgi 2 Reumatologi -2 Summa 210 För beräknade effekter av revideringar av förfrågningsunderlagen för befintliga vårdvalsområden samt för effekter av införande av nya vårdvalsområden (allmänkirurgi och internmedicin) som beräknas starta under 2015, har sammantaget 39 miljoner kronor avsatts. Privata vårdgivare med vårdavtal, exklusive privata specialister Budget för avtal med privata vårdgivare som inte avser vårdvalsområdena uppgår till 403 miljoner kronor för För löne- och prisökningar har 6 miljoner kronor avsatts och för volymökningar 7 miljoner kronor. Privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal Budget för privata specialister har reducerats med 68 miljoner kronor avseende finansiering av vårdval. För pris- och volymökningar har 18 miljoner kronor avsatts. Budgeten för 2015 uppgår till 554 miljoner kronor. Medicinsk service Budget för medicinsk service har förstärkts med 52 miljoner kronor, vilket är en anpassning till prognos För pris- och volymökningar 2015 har 17 miljoner kronor avsatts. Budgeten för 2015 uppgår till 539 miljoner kronor. Utomlänsvård I budgeten för utomlänsvård ingår kostnaderna för riksavtalet och avtalet med Lunds Universitetssjukhus om barnhjärtanverksamhet. Budgeten har förstärkts med 60 miljoner kronor som en anpassning till prognos Uppräkning för pris- och volymökningar 2015 uppgår till 23 miljoner kronor. Budgeten för 2015 uppgår till 745 miljoner kronor. Sida 67

70 Mammografier Budgeten för mammografier har anpassats till prognos 2014 och förväntad volymökning Detta har lett till en ökning av budgeten med 8 miljoner kronor. Budgeten för 2015 uppgår till 113 miljoner kronor. Läkemedel Läkemedelsbudgeten har ökat med 111 miljoner kronor. Budget för 2015 uppgår till miljoner kronor. Övrig akutsjukvård Budgeten för övrig akutsjukvård uppgår till 531 miljoner kronor. I budgeten ingår bland annat medel för bedömd volymutveckling med en procent för akutsjukhusens huvudavtal motsvarande 166 miljoner kronor. För nya vårdval har 39 miljoner kronor avsatts. För övriga kostnader inom akutsjukvården budgeteras 165 miljoner kronor samt kostnader för asylsjukvård 127 miljoner kronor. Inom övrig akutsjukvård ingår också en opreciserad besparing på 37 miljoner kronor. Sida 68

71 6.3.2 Budget primärvård Budgeten för primärvård 2015 räknas upp med 582 miljoner kronor, eller 5,9 procent jämfört med Detta ger en total ram på miljoner kronor. Ramen för läkemedel inom primärvården har ökats med 26 miljoner kronor vilket beror på anpassning och omfördelning av budgeten mellan de olika vårdgrenarna. I ramen har hänsyn tagits till beräknade kostnader 2014, befolkningsutveckling samt förväntad besöksutveckling. Ett nytt vårdval för långvarig smärta startade i oktober Kostnaderna på helår beräknas när verksamheten är fullt utbyggd till cirka 150 miljoner kronor. För 2015 beräknas kostnaderna till 120 miljoner kronor. Totalt 50 miljoner kronor finansieras med landstingsbidrag och resterande kostnader förutsätts täckas av intäkter för rehabiliteringsgarantin. Primärvård Bokslut 2013 Budget 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Mkr Intäkter ,9% Kostnader (specifikation) Mkr Husläkarverksamhet ,9% Jour/Närakut verksamhet ,0% Hemsjukvård ,6% Psykosociala insatser ,3% Läkarinsatser i Säbo ,3% MVC ,1% BVC ,4% BUMM ,3% Primärvårdsrehab exklusive privata sjukgymnaster ,5% Riksavtal/utomlänsavtal ,2% Privata specialistläkare inklusive barnläkare Arv ,3% Privata sjukgymnaster ,8% Asylsjukvård ,2% Läkemedel i öppenvård ,3% Övrig verksamhet ,0% Summa kostnader ,9% Resultat Husläkarverksamhet Budgeten har räknats upp med 2,9 procent jämfört med budget Antalet husläkarbesök beräknas under 2014 öka med drygt 1 procent. En förstärkning av budgeten 9 Barnläkarmottagningar, kvälls- och nattpatrull, logopeder, fotsjukvård Sida 69

72 har även gjorts för att täcka det tillägg per läkarbesök för patienter 80 år och äldre som infördes I budgeten har 8 miljoner kronor avsatts för det nya vårdvalet Psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykosocial verksamhet inklusive tilläggsavtal för barn och unga med psykisk ohälsa Utbyggnaden av de psykosociala teamen har fortsatt under Budgeten har förstärkts med 19 procent jämfört med budget Av dessa avser 6 procent tilläggsavtalet barn och unga med psykisk ohälsa som infördes under Besöksökningen för psykosociala insatser fortsätter att ligga på en hög nivå. Basal hemsjukvård Budgeten har förstärkts med 7,5 procent jämfört med budget En prognosanpassning för ökade kostnader inom kvälls- och nattpatrullerna har gjorts. Kommunernas övertagande av LSS-boenden planeras att genomföras från och med den 1 oktober 2015 och skatteväxlingen sker vid årsskiftet 2015/2016 med två öre per skattekrona. Närakuter, jourbil, lättakut Budgeten för 2015 har förstärkts med 2 procent jämfört med budget Under 2014 har insatser genomförts för att fler patienter ska omhändertas av länets närakuter, jourläkarbilar och husläkarmottagningar vid akuta sjukdomstillstånd. Dock måste ytterligare åtgärder vidtas för att länsinvånarna i större utsträckning ska vända sig till närakuter när man insjuknar akut. MVC Budgeten har förstärkts med 4,1 procent jämfört med budget Kostnaderna för de obstetriska ultraljuden ökar och budgeten har för detta ändamål utökats med 3 miljoner kronor. Barnmorskemottagningarnas uppdrag utvecklas för att avlasta förlossningsenheterna från akuta besök. BVC Budgeten har förstärkts med 2,4 procent jämfört med Medel har avsatts för den psykologtjänst på Barnhälsovårdsenheten som tidigare varit finansierad med projektmedel. Under 2014 öppnade mottagningen för barn och familjer som har behov av ett tydligare stöd de första månaderna efter förlossningen. Denna gäller speciellt familjer med missbruksproblem. Den ökade efterfrågan av detta stöd gör att budgeten för mottagningen har förstärkts med ytterligare 0,8 miljoner kronor. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Den fortsatta utflyttningen av den öppna barnsjukvården från akutsjukhusen till Barnoch ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) fortsätter. Ett vårdval startade i maj Flera nya mottagningar har startat och flera kommer att starta och kostnaderna beräknas öka kraftigt redan 2014 och fortsätta Budgeten har förstärkts med 46,5 miljoner kronor eller 21 procent. I budgeten har 4,2 miljoner kronor avsatts för det nya vårdvalet Psykisk ohälsa hos barn och unga. Sida 70

73 Primärvårdsrehabilitering samt specialiserad sjukgymnastik Införandet av ytterligare en profession i vårdvalet, naprapati, samt effekterna av den reviderade ersättningsmodellen för vårdval primärvårdsrehabilitering som trädde i kraft den 1 maj 2014 kommer att medföra fortsatta kostnadsökningar under Flera nya tilläggsersättningar har införts för dietister och arbetsterapeuter. Den nya ersättningsmodellen innehåller även ett tak för kiropraktik samt att tak för fysioterapi tas bort. Antalet besök inom primärvårdsrehabilitering beräknas att öka med 20 procent under 2014 och beror till stor del på en kraftig ökning av antalet besök hos kiropraktorer. Under 2015 förväntas en fortsatt ökning av antalet besök. Budgeten har förstärkts med 147 miljoner kronor, vilket motsvarar 27,5 procent, jämfört med budget 2014 för att möta den ökade efterfrågan av primärvårdsrehabilitering. Fysioterapeuter på nationella taxan och vårdval specialiserad fysioterapi Budgeten för privata fysioterapeuter som ersätts enligt nationella taxan har räknats upp med 10 miljoner kronor för att täcka beslutade prisökningar. Vårdvalet för specialiserad fysioterapi förväntas fortsätta att öka och budgeten har förstärkts med 12 miljoner kronor. Logopedi Kostnaderna för vårdval logopedi fortsätter att öka och beror i huvudsak på att nya logopedverksamheter har godkänts och att antalet verksamma logopeder per verksamhet har ökat. Den största delen av ökningen ligger på barn samt språk- och talstörningar. Ökningen beräknas fortgå under Budgeten har förstärkts med 27 miljoner kronor motsvarande 19 procent. Två nya kommuner som bedriver språkförskoleverksamhet med logoped har startat under 2014 och ytterligare två nya förväntas starta under Utbyggnaden ryms inom budgetramen. Övrigt Ungdomsmottagningar och STI (Sexually Transmitted Infections) Beslut om utökad subvention av p-piller för åldersgruppen år innebär en ökad kostnad och budgeten har förstärkts med 0,3 miljoner kronor. Kostnaderna för provtagningar ökar för STI-mottagningarna och budget har utökats med 0,8 miljoner kronor. Barnhospice Barnhospice vid Lilla Ersta flyttar till nya större lokaler hösten I samband med detta utökas kapaciteten och budgeten har förstärkts med 2 miljoner kronor. Sida 71

74 Synrehabilitering Syncentralen flyttar båda mottagningarna till gemensamma lokaler i innerstan under första kvartalet 2015 vilket medför ökade hyreskostnader och budgeten har förstärkts med 5,5 miljoner kronor Budget psykiatrisk vård Budgeten 2015 för psykiatri räknas upp med 5,8 procent jämfört med 2014 vilket motsvarar 329 miljoner kronor och ger en total ram på miljoner kronor. Psykiatri Mkr Bokslut 2013 Budget 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Intäkter Kostnader (specifikation) ,8% Basåtagande allmän psykiatri ,7% Beroendevård ,4% BUP ,8% Rättspsykiatri ,0% Ätstörningsvård ,9% Riksavtal/ utomlänsvård ,8% Privata specialistläkare ,1% Asylsjukvård ,9% Läkemedel i öppen vård ,1% Övrig verksamhet ,0% Summa kostnader ,8% Resultat Allmänpsykiatri Antal patienter ökar inom slutenvården och även medelvårdtiden. Förutom en prisoch volymuppräkning är budgeten anpassad utifrån det prognostiserade underskottet för Fler mottagningar för unga vuxna 18 till 25 år etableras successivt och under 2015 planeras för ytterligare tre mottagningar, vilket beräknas ge en delårseffekt med cirka besök. Utbyggnaden sker i nära samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin. Neuropsykiatriska utredningar inom heldygnsvården samt riktad ersättning för utökad samverkan mellan vårdgivare och externa aktörer får under 2015 helårseffekt på kostnaderna. För detta budgeteras 14 miljoner kronor. Utbildningssatsningen som syftar till fler specialistsjuksköterskor fortsätter under För att behålla och rekrytera sjuksköterskor utreds möjlighet att anordna en uppdragsutbildning. Planer finns även för vidareutbildning av yrkesgruppen vårdare Sida 72

75 och finansiering kan delvis ske via statliga projektmedel (PRIO-medel). I uppräkningen ingår omfördelning av ST-medel 44,2 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Budgeten har förstärkts med 7,7 procent vilket innebär att 9 miljoner kronor har avsatts för att möta ökade behov av neuropsykiatriska utredningar samt för att förstärka och utveckla behandling med kognitivt stöd. I uppräkningen ingår omfördelning av STmedel 8,2 miljoner kronor. Beroendevård Budgeten har räknats upp med 4,4 procent. I uppräkningen ingår omfördelning av STmedel 10,3 miljoner kronor. Under 2014 startades två länsövergripande mottagningar, den ena i Sickla för patienter som är 16 år och äldre och den andra i Mörby för patienter som är 18 år och äldre. Budgeten har förstärkts med hänsyn till helårsverksamheten under 2015, motsvarande drygt besök till en kostnad om 4 miljoner kronor. Budgeten för Maria ungdom förstärks med 2 miljoner kronor och avser utökade insatser för att bedriva LPT- vård som infördes under Insatsen motsvarar 155 vårddygn. Rättspsykiatri Rättspsykiatriska kliniken på Löwenströmska sjukhuset färdigställs och utvecklas för att kunna fullgöra sitt uppdrag och frigöra vårdplatser på S:t Görans sjukhus. Verksamheten samordnas på en anläggning och effektiviseringsvinster förväntas. Ätstörningsvård För att korta väntetiderna och möta de ökade behoven utökas budgeten med 10 miljoner kronor. Ytterligare 150 patienter förväntas kunna tas omhand vilka tidigare hanterats som vårdgarantiärenden. Utomlänsvård För riksavtalet utökas budgeten med 10 miljoner kronor. Antal besök inom öppenvården ligger i stort sett på samma nivå som tidigare år. Däremot ökar vårddagarna inom slutenvården stadigt och därmed kostnaderna. Åtgärder har vidtagits under 2013 och 2014 för att begränsa utomlänsplaceringar för att istället samordna resurserna inom den egna verksamheten. Det arbetet fortsätter inför 2015 och samordnas med arbetet att teckna vårdavtal. Övrig verksamhet Övrig verksamhet omfattar psykoterapiutbildning, dövpsykiatri, tortyrskadevård samt sexualmedicin. För att möta behovet av hjälp till flyktingar från Syrien har nuvarande avtal inom tortyrskadevården utökats från och med juli Avtalet avser en utökning med 25 procent av nuvarande vårdvolymer och för konsultationer. I uppdragen ingår även att ge förebyggande insatser samt att starta ett behandlingsprojekt inom internetpsykiatri. Det sammantagna värdet av beställningen uppgår till 7 miljoner kronor. Sida 73

76 I övrigt har en teknisk justering gjorts mellan budget 2014 och förslag Den består av att budget för ST-läkare har flyttats från övrig verksamhet till de olika delverksamheterna i övrigt inom psykiatri. Sammantaget har budget för övrig verksamhet reducerats med cirka 62 miljoner kronor för detta ändamål Budget hälso- och sjukvård för äldre Budgeten 2015 för äldresjukvården räknas upp med 6,5 procent jämfört med 2014 vilket motsvarar 165 miljoner kronor och ger en total ram på miljoner kronor. Geriatrik och äldresjukvård Bokslut Budget Förslag Ändring % mot budget Mkr Intäkter ,5% Kostnader (specifikation) Geriatrik ,3% Specialiserad palliativ vård ,8% ASIH ,0% Läkemedel i öppen vård ,5% Övrig verksamhet ,0% Summa kostnader ,5% Resultat Geriatrisk slutenvård Avtalen löper till och med Budgeten för den slutna geriatriska vården har förstärkts med 4,9 procent i förhållande till prognosen för Klinikerna har under 2014 haft problem med att nå upp till sina beställningar på grund av att många vårdplatser varit belagda med färdigbehandlade patienter samt haft problem med stängda vårdplatser på grund av caliciutbrott, även brist på sjuksköterskor har bidragit. Under 2015 förutsätts att klinikerna kan ge vård upp till avtalad nivå. Utökning av beställningar av slutenvård inom geriatriken fortsätter att genomföras 2015 i linje med Framtidsplanen. Utökningar sker under 2014 och 2015 vid Stockholmsgeriatriken, Dalengeriatriken, Jakobsbergsgeriatriken samt Nackageriatriken. Vid Nackageriatriken har 12 nya vårdplatser tagits i drift redan under hösten 2014 medan flertalet vårdplatser vid de övriga klinikerna kommer öppna under Specialiserad palliativ slutenvård Budgeten för specialiserad palliativ slutenvård har utökats med 10 miljoner kronor till 226 miljoner kronor. Budgeten har utökats då antalet inskrivna patienter har ökat senare delen av 2014 då fler vårdplatser tillkommit. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Verksamheten inom ASiH har ökat kraftigt efter införandet av vårdval Budgeten för 2015 har förstärkts med 139 miljoner kronor i förhållande till budget 2014 och uppgår till 743 miljoner kronor för Antalet inskrivna patienter fortsätter att öka sam- Sida 74

77 tidigt som medelvårdtiden ökar. Antalet inskrivna patienter per månad har ökat med cirka 300 jämfört med 2013, vilket innebär att det är cirka patienter inskrivna kontinuerligt. Utökningen har skett inom patientgrupper med till exempel diagnoser ALS, KOL och hjärtsvikt vilket ligger i linje med intentionerna i det förändrade uppdraget i och med att vårdvalet infördes samt med Framtidsplanen Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budgetramen för övrig hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet har minskat med 0,9 procent eller 57 miljoner kronor jämfört med budget 2014 och uppgår nu till miljoner kronor totalt. Den minskade ramen är delvis hänförlig till att budgeten för läkemedel minskat med cirka 100 miljoner kronor mellan åren. I övrigt innehåller budgeten ökningar inom ambulanssjukvård och en budgeterad reserv för satsningar inom ramen för Framtidsplanen. Mkr Övrig sjukvård och övrig verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Intäkter ,9% Kostnader (specifikation) Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård ,9% Sjukresor ,2% Ambulanssjukvård ,0% Läkemedel i öppenvård ,6% Hjälpmedel, näringspreparat, förband och inkontinensartiklar ,5% Habilitering ,4% Asylsjukvård ,8% Övrig verksamhet ,5% Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,0% Finansiella poster o avskrivningar Summa kostnader ,9% Resultat Specialiserad rehabilitering Budgeten för specialiserad rehabilitering har höjts från 304 miljoner kronor 2014 till 316 miljoner kronor 2015 vilket motsvarar cirka 4 procent. Ökningen förklaras nästan av uppdraget att avlasta akutsjukhusen med vårdplatser under vissa perioder under året samt den årliga indexuppräkningen. Andra verksamhetsförändringar som kommer påverka ekonomin är förknippade med att förvaltningen från och med 2015 kommer att utöka kriterierna för onkologisk rehabilitering, vilket innebär att antalet patienter som beviljas onkologisk rehabilitering kommer att öka. 10 Språktolkverksamhet, vårdgaranti, hemsjukvårdsbidrag, sjukvårdsrådgivning,, Vårdguiden, konsulter, IT-utveckling med mera. Sida 75

78 Ambulanssjukvård Den prehospitala vårdens budgetram har ökat med 47 miljoner kronor, motsvarande 7 procent, jämfört med budget Utökningen hänförs utöver viss prisjustering till ökade kostnader för FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård), införandet av periodvisa sjuktransportambulanser, helårseffekt av Ambulanslyftet (under 2014 driftsattes tre ambulanser, vilket ger helårseffekter på kostnaderna under 2015), ökade kostnader till följd av nytt avtal inom prioriterings- och dirigeringstjänsten samt den nya momslagstiftningen gällande luftburen ambulanssjukvård. Sjukresor Budgeten för sjukresor ökar med cirka 8 miljoner kronor i förhållande till prognostiserat utfall för Jämfört med budget 2014 har budgetramen för sjukresor ökat med 7 procent, varav cirka 3 procent för ökade priser och resterande del utgör anpassning till ökat antal resor. Nytt avtal avseende sjukresor har tecknats med Trafikförvaltningen. Avtalet gäller till och med den 31 januari 2017 och kan därefter förlängas upp till ett år. Arbete pågår tillsammans med Trafikförvaltningen för att fördela ut kostnadsansvar på vårdgivare i enlighet med uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen om att uppnå god kostnadskontroll av verksamheten. Kostnaderna för sjukresor kommer från och med det nya avtalet belasta Hälso- och sjukvårdsnämndens budget i sin helhet. Hjälpmedel inklusive förbrukningshjälpmedel (inkontinensartiklar med mera) Budgetramen 2015 har sänkts med 8 miljoner kronor motsvarande 0,5 procent, jämfört med ram Upphandling av avtal för Medicinteknisk Apparatur i Hemmet (MAH) har överprövats till Förvaltningsrätten och dom inväntas. Avtalet beräknas träda i kraft första kvartalet Beroende på utfallet av volymer prognostiseras kostnaderna minska under 2015 då priserna är lägre. Nytt avtal för hjälpmedelscentral för MAH-hjälpmedel beräknas starta under Upphandling pågår av hjälpmedelsverksamheten för förbrukningshjälpmedel och nytt avtal beräknas träda ikraft andra kvartalet En upphandling av optikertjänst, inklusive glas och linser, för personer med afaki och diplopi kommer att genomföras. Budgeten för hjälpmedelscentralsverksamheterna höjs med 8 miljoner kronor med hänsyn till förväntade volymökningar. De nya avtalen som började gälla den 3 februari 2014 har inneburit lägre kostnader. Under 2015 uppnås en helårseffekt med de lägre priserna. Kostnaden för kontinuerliga glukosmätare (CGM) belastar idag enheten för allmänmedicin och beräknas till 7.5 miljoner kronor. Dessa kommer från 2015 tillföras enhetens ansvar och bokföras som hjälpmedel, budgetmedel finns reserverade för detta. Sida 76

79 Upphandling inom området förbrukningshjälpmedel är överprövad till förvaltningsrätten. Kostnaden för glasögonbidrag beräknas under 2015 bli 11,5 miljoner kronor. Kostnaderna för hörselhjälpmedel har varit lägre än budgeterat under 2014 varför budget sänks med 10 miljoner kronor motsvarande 7 procent jämfört med föregående år. Nya avtal för ortopedteknisk verksamhet har startat den 1 oktober Kostnaden per hjälpmedel blir lägre, men då tillgängligheten ökar med ett ökat antal vårdgivare bedöms en viss volymökning. Kostnadsökningen beräknas till cirka 8 miljoner kronor under Habilitering Budgetramen för 2015 har ökat med 17 miljoner kronor eller 3,4 procent, jämfört med ram Ett tilläggsavtal kommer att slutas med Habilitering & Hälsa avseende individuella insatser för barn med autismspektrumsyndrom utan utvecklingsstörning. Habilitering & Hälsa ska från och med 2015 utveckla habiliteringen för lågstadiebarn inom målgruppen genom att erbjuda individuella insatser. Lågstadiebarn kommer att hänvisas till sju lokala Habiliteringscenter för att få dessa insatser. Verksamheten kommer att utökas till fler åldersklasser under 2016 till Budgeten är därför förstärkt med 7 miljoner kronor. Reserv Under övrigt har för 2015 reserverats cirka 100 miljoner kronor ofördelat för oförutsedda kostnader. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ökningen av budgeten för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beror främst på uppdraget Invånartjänster (1177-Vårdguiden) där Stockholms Läns landsting sedan 2013 ansvarar för detta uppdrag nationellt. Kostnaderna för det nationella uppdraget, som täcks med intäkter från övriga landsting och regioner, ökar med cirka 42 miljoner kronor mot budget Kostnaderna för det regionala uppdraget, som landstinget självt finansierar, ökar med cirka 22 miljoner kronor. För Handlingsplan övervikt och fetma ökas budgeten med 12 miljoner kronor och omfattar därmed 25 miljoner kronor Ytterligare en anledning till budgetökningen är överföringen av enheten för katastrofmedicinsk beredskap under 2014 från landstingsstyrelsen förvaltning. För verksamhetsöverföringar från landstingsstyrelsens förvaltning har budgetväxling skett med landstingsstyrelsens förvaltning med 18,3 miljoner kronor. Sida 77

80 6.3.6 Budget tandvård Budgetförslaget 2015 för tandvård är en uppräkning med 5,0 procent jämfört med 2014 vilket motsvarar 46 miljoner kronor och ger en total kostnadsram på 961 miljoner kronor. Tandvård Bokslut 2013 Budget 2014 Förslag 2015 Ändring % mot budget Mkr Intäkter ,0% Kostnader (specifikation) Tandvård för barn och ungdomar ,0% Tandvård för vuxna ,4% Asylsjukvård ,2% Övrigt ,9% Summa kostnader ,0% Resultat Tandvård Inom barn- och ungdomstandvård ligger ökningen på 2,0 procent och inom vuxentandvården på 9,4 procent. Den höga ökningen inom vuxentandvård förklaras av att nödvändig tandvård inom landstingets tandvårdstöd har ökat kraftigt Budget läkemedel i öppenvård Mkr Läkemedel Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Förslag 2015 Intäkter Kostnader för läkemedel i öppen vård Resultat läkemedel Observera att intäkter och kostnader för läkemedel ingår i ekonomitabellerna för de olika verksamhetsområdena. Ovanstående tabell är endast en specifikation av läkemedel och kan inte summeras med tabeller för verksamhetsområdena I budget för 2015 föreslås miljoner kronor avsättas för läkemedel. Det är en ökning mot ram 2014 med 95 miljoner kronor eller 2 procent. Sida 78

81 6.4 Investeringar Hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige fastställde vid sammanträdet den 16 till 17 december 2014 investeringsplan för hälso- och sjukvården i Stockholms län för åren Landstingsfullmäktige fastställde samtidigt inriktningen i en tioårig investeringsplan för perioden fram till och med Den av landstingsfullmäktige fastställda investeringsplanen följer den investeringsbudget för 2015 till 2019 som hälso- och sjukvårdsnämnden godkände den 30 september 2014, i samband med behandling av budgetunderlag 2015 samt planering för 2016 till Den skillnad som finns är en formulering kring investeringar på Dalens sjukhus. I underlaget till hälso- och sjukvårdsnämnden framgår inte att ombyggnationen omfattar även lokaler för operationsverksamhet, vilket är förtydligat i landstingsfullmäktiges budget. Denna skillnad hanteras i den fortsatta beredningen av investeringen. Den planerade byggstarten ligger senare efter investeringsplanens slut I landstingsfullmäktiges budget ingår en ny modell för fördelning av hyreskostnaderna till följd av de strategiska investeringarna. Modellen innebär en viss central finansiering av hyran med en nedtrappning under en femårsperiod. Hyresmodellen avser vårdlokaler och vårdrelaterade lokaler på akutsjukhusen, exklusive Nya Karolinska Solna, och omfattar både nybyggnad och ombyggnad av lokaler. Trots att hyresnivån föreslås bli anpassad, medför investeringarna kostnadsökningar i jämförelse med de nuvarande hyresnivåerna för akutsjukhusen Hälso- och sjukvårdsnämnden FRAPP:s (framtida IT-plattform för prehospital vård) införande påbörjas under 2015 och utgifter för investeringar motsvarande cirka 36 miljoner kronor är upptagna i budgeten. Investeringsutgiften påverkas av eventuella förändringar i införandetakten. Systemet beräknas helt infört till sommaren För kompletteringar och reinvesteringar av inventarier och utrustning för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen budgeteras 5 miljoner kronor. 6.5 Riskanalys och åtgärder för kostnadskontroll Riskanalys Budget 2015 har ett kostnadsökningsutrymme jämfört med budget 2014 på 4,1 procent. I förhållande till prognosen för 2014 är utrymmet 3,8 procent, men beaktat att prognosen 2014 innehåller engångsintäkter för balanserade statsbidrag stannar det faktiska utrymmet vid cirka 3,5 procent. Detta är påtagligt lägre än de senaste årens kostnads- Sida 79

82 ökningar. Det medför att budgeten för att balansera förutsätter ännu ej preciserade kostnadsreduceringar med 213 miljoner vilket måste mötas med åtgärder. Inriktningen måste därför vara att under 2015 dämpa kostnadsökningstakten dels för att klara en balans i årets budget men dels också närma sig det långsiktiga utrymmet på 3,0 procent som gäller för 2016 och framåt. Möjliga åtgärder för att dämpa kostnadsökningarna och nå förbättrad kostnadskontroll redovisas nedan under rubriken åtgärder för kostnadskontroll. Akutsjukhus I budgeten finns en opreciserad kostnadsreducering om cirka 37 miljoner kronor. Under övrigt har en volymökning om totalt 1 procent för akutsjukhusens huvudavtal budgeterats motsvarande 166 miljoner kronor. Oförändrad volymökning i huvudavtalen samt hänsyn till bedömd volymminskning under 2014 skulle minska den opreciserade kostnadsreduceringen med 166 miljoner kronor. Föreslagen revidering av ersättningsmodellen för flerårsavtalen med akutsjukhusen medger i förekommande fall att 50 procent av den rörliga ersättningen för upp till 6 procents produktion över målvolym utbetalas. Sammantaget kan detta innebära en maximal merkostnad om cirka 500 miljoner kronor för produktion över målvolym. Revideringen innebär vidare att 30 procent ersättning utgår för utebliven produktion inom målvolymen. Den ekonomiska risken är 50 miljoner kronor per procent utebliven produktion på totalen. Ur ett landstingsperspektiv kan dessa risker begränsas med de omställningsavtal med en fast kostnadsram som träffas med sjukhusen för perioden 2015 till Vårdval inom somatisk specialistvård Utförd vård inom vårdval förlossning har ökat med cirka 1 procent under 2014 och budgeten för 2015 medger en volymökning på 1,7 procent. Här finns säsongsförändringar inom år och mellan år. Risken för överskridande av budgeten för vårdvalsområdena bedöms vara betydande eftersom marginaler för ökade volymer saknas. Psykiatri Behovet av vårdplaster inom rättspsykiatrin har ökat under Landstingsintern verksamhet har varit fullbelagd och vårddygn utöver avtalad nivå beräknas köpas av Karsudden. Utöver detta har placeringar via riksavtalet utnyttjats, framförallt vid den rättspsykiatriska vården i Sundsvall. Avsatta budgetmedel för 2015 beräknas vara tillräckliga under förutsättning att de lösningsförslag som diskuterats med vårdgivarna under 2014 verkställs och samordnas i avtalsdiskussionerna för Sida 80

83 Primärvård Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter, helger Allt fler kommuner inför delegeringsstopp vilket kan generera ökat antal besök. Rehabilitering Risk finns för ökade volymer inom vårdval primärvårdsrehabilitering, specialiserad fysioterapi och logopedi vilket kan ge ett budgetöverskridande. MVC Under 2014 fattades beslut för MVC om ändrade riktlinjer för så kallad överburenhet, vilket förväntas leda till en ytterligare ökning av ultraljuden. Ett NIPT test (Non- Invasive Prenatal Testing) efterfrågas i allt större utsträckning och är en metod som förväntas komma införas inom snar framtid. Från årsskiftet 2015 införs erbjudande om gynekologisk cellprovtagning för alla kvinnor vart tredje år från och med 23 till och med 64 år. Tidigare åldersspann har varit 23 till 60 år. Det är en anpassning till nationellt överenskomna rekommendationer och kan innebära kostnader utöver vad som är budgeterat. Geriatrik Inom den geriatriska slutenvården prognosticeras stora överskott under 2014 som beror på att ej utförd vård i förväntad utsträckning, till följd av bland annat svårigheter att skriva ut färdigbehandlade patienter till relevanta eftervårdsformer, caliciutbrott samt även till följd av svårigheter att rekrytera sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor. Om dessa problem inte åtgärdas finns risk att geriatriken inte motsvarar förväntningarna i Framtidsplanen att vara mottagare av den vård som idag utförs på akutsjukhus och som planeras att fasas ut från akutsjukhusen de kommande åren. Inom ASiH finns risk att antalet patienter fortsätter att öka då fler remitterande vårdgivare blir medvetna om möjligheterna att remittera patienter till ASiH. En utvärdering har påbörjats under 2014 för att se effekterna av det förändrade uppdraget i och med vårdvalet ASiH. En revision har genomförts men inte kunnat ge tydligt svar på frågan och analyser fortsätter. Läkemedel Efter att kostnaderna för läkemedel i öppen vård under flera år minskat vände utvecklingen under 2014 och under andra halvåret har kostnadsökningen varit omkring 4 procent. Ökningen är särskilt hänförlig till smittskyddsläkemedel för hepatit-c. Budgeten för 2015 medger en kostnadsökning på 2 procent. Om utvecklingen andra halvåret 2014 håller i sig och förskrivningen av hepatit-c läkemedel inte dämpas finns risk för överskridande av läkemedelsbudgeten. Övrigt Upphandlingen av MAH-avtalet är överklagad till förvaltningsdomstolen. En negativ dom skulle innebära merkostnader på cirka 2,5 miljoner kronor per månad, motsvarande 30 miljoner kronor för helt år. Sida 81

84 Kostnadsutvecklingen för vård till personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd är osäker och risken är svår att bedöma. Från och med maj 2015 ska barn och ungdomar upp till 20 år som är folkbokförda/asylsökande eller vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd erbjudas hälsoundersökning. Detta medför en merkostnad som inte är budgeterad Åtgärder för kostnadskontroll För att möjliggöra de stora investeringar i byggnader som planeras måste sjukvårdens kostnadsökning begränsas till i genomsnitt 3,5 procent per år under perioden Detta kräver en tydlig och långsiktig strategi för styrningen. Det är av stor vikt att såväl avtal som ersättningsmodeller styr mot högre effektivitet och förbättrad kvalitet inom sjukvården. De områden som blir viktigast att kontrollera för att kunna klara en genomsnittlig kostnadsökningstakt om 3,5 procent årligen under är avtalen med akutsjukhusen, läkemedelskostnader i öppenvård samt ökad kostnadskontroll över vårdvalsavtalen. Avtal med akutsjukhusen Enligt fullmäktiges budget ska akutsjukhusen ges långsiktiga stabila förutsättningar för att klara av de ekonomiska och verksamhetsmässiga målen. Varje akutsjukhus och universitetssjukhuset får ett tydligt ansvar för respektive verksamhet och en ekonomisk ram för perioden 2015 till Dessutom får varje sjukhus ansvar för ekonomiska över- och underskott under den aktuella tidsperioden. En förutsättning för en ekonomi i balans är att akutsjukhusen förmår anpassa sina kostnader till de ekonomiska förutsättningar och produktionsmål som ges av avtalen med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Om inte de uppsatta målen nås kommer ägaren att agera med de medel som anses nödvändiga. Avtalen med akutsjukhusen ska stödja målen i Framtidsplanen bland annat med stöd av inriktningen i avsiktsförklaringarna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i samverkan med akutsjukhusen arbetat fram en reviderad ersättnings- och avtalsmodell inför Vårdvolym och målvolym fastställas av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ersättningen vid produktion över målvolym höjs. Vid produktion under målvolym kommer viss ersättning att utgå. Vårdtyngdsökning jämfört med avtal kommer godkännas till 100 procent. Andelen kvalitetsrelaterad ersättning ökas från 2 procent till 3 procent. Ersättning för kostnadsytterfall inkluderas i DRG-ersättningen för alla sjukhus utom för Karolinska Universitetssjukhuset, som även fortsättningsvis får ersättning för kostnadsytterfall utanför DRG-ersättningen. Den nya avtalsmodellen möjliggör en ökad flexibilitet så att verksamheten vid akutsjukhusen på ett bra sätt kan anpassas till de kommande förändringarna i uppdragen och Framtidsplanen. Modellen gäller enbart de landstingsdrivna sjukhusen. Sida 82

85 Den beräknade merkostnaden för ST-utbildning bryts ut ur akutsjukhusavtalen och administreras via Landstingsstyrelsens förvaltning. Ersättningen följer ST-läkaren om utbildning sker på samverkande klinik. Läkemedelskostnader Prognosen för läkemedelskostnader under 2015 ligger på en total kostnadsökning om 3,6 procent för läkemedel i alla vårdformer och inklusive egenavgifter. Under en tioårsperiod har ökningstakten för läkemedel i länet drivits framför allt av specialläkemedel. Primärvården har, tack vare stora patentutgångar för läkemedel till stora patientgrupper, haft mer eller mindre oförändrade kostnader (till och med minskade kostnader vissa år). Effekterna av patentutgångar börjar dock ebba ut och framöver befaras kostnadsökningar inom flera vårdformer på en nivå som överskrider befolkningsökningen. Ett antal nya läkemedel har kommit i bruk inom primärvården, bland annat nya blodförtunnande läkemedel, inkontinensmedel och nya medel vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Samtidigt finns det fortfarande besparingar att hämta i prissänkningar, till exempel för astmaläkemedel. Därför är det fortfarande akutsjukhusens läkemedelskostnader med specialläkemedel som driver kostnadsökningen. Det är dock sannolikt inte läkemedel inom läkemedelsförmånen som driver ökningen. Prognosen pekar på stora ökningar för rekvisitionsläkemedel (cancer och vissa biologiska läkemedel och särläkemedel) men den enskilt största förväntade ökningen gäller hepatit C-läkemedlen, som inte ligger inom förmånen utan i smittskydd. De nya läkemedlen mot Hepatit C är effektiva men synnerligen dyra (upp emot en halv miljon kronor per patient) och behöver därför styras och följas noga. Genom behandling kan man på längre sikt minska sjukvårdskostnaderna genom att undvika levertransplantationer och insjuknande i cancer. Om kostnaden för hepatit C-läkemedel och bromsmediciner vid HIV exkluderas, hamnar landstingens förväntade kostnadsökning för förmånsläkemedel på knappt 2 procent, vilket ungefärligen motsvarar befolkningsökningen i länet. Eftersom de läkemedel som driver kostnadsökningen är knutna till vissa vårdgivare, innebär det stora skillnader mellan vårdgivarna i förväntad trend. Det är akutsjukhusen och framför allt Karolinska Universitetssjukhuset som är verksamma inom områden som kommer att driva kostnaderna. En ökad följsamhet till Kloka Listan ger möjlighet till marginella ytterligare besparingar. I fokus under de närmaste åren står därför att utveckla tydliga former för prioriteringar, strikta kriterier för introduktion av nya läkemedel samt snabbt upptag av biosimilars 11 och utvecklade former för prispress på läkemedel. Detta ska ske i samarbete med Stockholms läns läkemedelskommitté och landstingets vårdgivare. 11 Biologiska läkemedel som är snarlika versioner av andra läkemedel och därför möjliga att använda för att skapa priskonkurrens när läkemedlets patenskydd upphör Sida 83

86 Under 2015 kommer följande aktiviteter att prioriteras: Utvecklande av uppföljningsverktyg för att möjliggöra förbättrad följsamhet till upphandlade läkemedel. Särskild bevakning av användning av Hepatit C-läkemedel för att säkerställa att rätt patienter får tillgång till läkemedel. Engagemang i samverkansmodell för landstingsgemensamt ordnat införande för att eftersträva likartade prioriteringar över landet Stöd till införande av biosimilars avseende kunskap och incitament Utformande av beslutsformer och strukturer för användning av mycket kostsamma läkemedel till patienter med sällsynta sjukdomar. Kostnadskontroll vårdval Under 2015 intensifieras arbetet med att utveckla en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som nu finns inom drygt trettio vårdområden. Inom flera vårdvalsområden ses en relativt hög kostnadsökningstakt. Införda vårdval har i dagsläget delvis olika avtalsstruktur och därmed finns också olika förutsättningar för att uppnå kostnadskontroll. För att uppnå en ökad kostnadskontroll behöver varje vårdvalsområde analyseras utifrån sina förutsättningar. Från analysen behöver förslag utarbetas om både principiella och områdesspecifika förändringar som leder till en ökad kostnadskontroll. Det kan till exempel handla om revidering av ersättningsmodeller och prisjusteringar, tydligare avgränsningar av uppdragen, utökade kontroller av utförd vård för att säkerställa att rätt patienter fått vård eller införande av modeller för totalkostnadsramar per avtalsområde. Under 2015 kommer en genomgång av alla vårdval att ske med särskilt avseende på hur ökad kostnadskontroll kan uppnås. Det är en stor utmaning att vidareutveckla befintliga vårdval och samtidigt uppnå en god kostnadskontroll och dessutom realisera vårdvalens roll i Framtidsplanen. Styrningen av samverkan och effektiva vårdnätverk mellan alla vårdgivare för att tillgodose patientens behov av en sammanhängande vård är prioriterad. Sida 84

87 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska vara en effektiv organisation med en tydlig styrning för att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har elva avdelningar uppdelade på drygt 40 enheter och cirka 700 medarbetare. Mellan 2010 och 2014 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vuxit bland annat på grund av nedanstående verksamhets- och resursöverföringar: Lafa, enheten för sexualitet och hälsa, har överförts från LSF till HSF Medicinskt kunskapscentrum har överförts från LSF till HSF Smittskydd Stockholm har överförts från LSF till HSF Regionalt cancercentrum har överförts från Karolinska universitetssjukhuset till HSF Kvalitetsregistercentrum QRC har överförts från LSF till HSF 62 tjänster från företaget Inera har överförts till HSF för att utföra Stockholms uppdrag om nationella e-hälsotjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden Stockholms prehospitala centrum - Ambulans har överförts från Södersjukhuset till HSF Regionala enheten för kris- och katastrofberedskap har överförts från LSF till HSF I Landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015 (planår ) framgår att kostnaderna för de tre största centrala förvaltningarna, Landstingsstyrelsens förvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Trafikförvaltningen, ska minskas med totalt 400 miljoner kronor under Landstingsstyrelsen och dess förvaltning ansvarar för att samordna och följa upp beslutet. Vilka konsekvenserna blir för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är ännu inte klarlagt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag Ansvarar för att invånare i Stockholms län har tillgång till en bra och säker hälsooch sjukvård samt tandvård Styr hälso- och sjukvården genom att teckna avtal med vårdgivare och medverka till att de får kunskapsstöd för att kunna genomföra sitt uppdrag med beställd kvalitet Utreder behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård i länet, idag och i framtiden Beställer den vård och tandvård som länets invånare behöver Följer upp vårdens resultat och kvalitet Politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden Arbetar också på uppdrag från myndigheter och andra regioner/landsting Sida 85

88 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation Beställar- och produktionsstyrning Närsjukvårdens uppdrag innebär att tillgodose behovet av närsjukvård i Stockholms län. Närsjukvården omfattar huvudsakligen områdena primärvård, geriatrik, ASiH, specialiserad palliativ slutenvård, psykiatri, beroendevård, primärvårdsrehabilitering, sjukskrivningsfrågor, specialiserad fysioterapi, habilitering, privata specialister, asylfrågor, hjälpmedel och tolkverksamhet. Avdelningen svarar också för tjänstemannaresurser till sjukvårdsstyrelserna Stockholm Ekerö, Norr och Söder samt flera av programberedningarna. Somatisk specialistvårds uppdrag är att förhandla, teckna och följa upp avtal för den somatiska specialistvården både inom och utanför Stockholms läns sjukhus, avtal med de stora akutsjukhusen till mindre avtal med privata vårdgivare. Särskilda vårdfrågors uppdrag omfattar flera vårdområden, ett vårdgarantikansli, privata specialister och fysioterapeuter som arbetar på nationella taxan, tandvård för barn och ungdomar och till vissa äldre och funktionshindrade personer, ambulanssjukvård, liggande persontransporter, sjukresor samt transport av avlidna, medicinsk service, högspecialiserad vård utanför länet eller utomlands, rehabilitering efter vård på akutsjukhus och rehabilitering av patienter som kommer från eget boende. Kunskapsstyrning E-hälsa och strategisk IT:s uppdrag är att stödja patientens delaktighet i vården samt bidra till en låg kostnadsutveckling genom införande av e-tjänster både för patienter och vårdgivare samt styra och kravställa uppbyggnaden av en konkurrensneutral branschinfrastruktur för e-hälsa. Sida 86