Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 samt planering för 2019 till 2021

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (4) HSN HSN Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 samt planering för 2019 till 2021 Ärendebeskrivning Ärendet utgör förslag till slutlig budget för 2018 samt planering för åren för hälso- och sjukvårdsnämnden. Förslaget är upprättat inom ramen för landstingsfullmäktiges beslut den 14 juni 2017 om budget för Stockholms läns landsting Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Promemoria med underbilagor Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna slutlig budget för 2018 och planering för åren 2019 till 2021 och överlämna budgeten till landstingsstyrelsen att att att till följd av ändrad ansvarsfördelning mellan landstingsstyrelsens förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen hemställa hos landstingsstyrelsen att verksamhetsanslag med kronor omfördelas från landstingsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden godkänna Mål och anvisningar för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med miljöprogrammet omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I budgeten presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården.

2 2 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Verksamhetsanslaget för hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår enligt landstingsfullmäktiges budgetbeslut för 2018 till miljoner kronor. Till detta läggs budgetväxlingar med landstingsstyrelsens förvaltning där totalt 752,25 miljoner kronor överförs till hälso- och sjukvårdsnämnden. Det avser främst ansvaret för ersättning för AT- och ST-utbildningar med 714 miljoner kronor. Resterande medel avser mindre förändringar i ansvarsfördelningen mellan förvaltningarna. Hälso- och sjukvårdsnämndens budgeterade verksamhetsanslag uppgår därmed till miljoner kronor för Rensat för tekniska förändringar innebär det en ökning jämfört med 2017 med miljoner kronor eller 3,3 procent. Under 2018 förväntas befolkningen i länet öka med cirka 1,7 procent. I omställningsavtalen med sjukhusen ingår att hälso- och sjukvårdsnämnden ska svara för ersättningarna till sjukhusen för ökade hyror och avskrivningar till följd av strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvården samt för OPS-avtalet avseende NKS. För dessa poster i omställningsavtalen ökas verksamhetsanslaget för 2018 med 406 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom vårdvalsavtal och upphandlade avtal med privata vårdgivare samt vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat utbyggnad av vården i enlighet med Framtidsplanen som till exempel primärvårdssatsningen och fler närakuter, ökningar inom ASiH, palliativ vård och geriatriska vårdplatser, utökad ersättning inom förlossningsvården samt ökningar inom vårdvalen. Vidare avser ökningen statliga reformer som till exempel höjd åldersgräns för fri tandvård för barn och ungdom. Inom vissa områden har specifika anpassningar av budgeten gjorts till prognostiserat utfall för Det gäller utomlänsvården med digitala vårdtjänster och EU-vården (patientrörlighetsdirektivet). Med beaktande av tillskjutna medel av fullmäktige för 2018 och tidigare beslutade och i budgeten inarbetade kostnadsreducerande åtgärder bedöms förutsättningarna som goda att klara ett resultat i balans Osäkerheter finns dock till exempel kring effekter av upphandling medicinsk service, utveckling av EU-vården och digitala vårdtjänster samt kostnader för vissa vårdval. Pågående arbete med ökad kostnadskontroll av vårdval fortsätter under 2018.

3 3 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN För 2019 är förutsättningarna svårare främst på grund av den låga uppräkningen av verksamhetsanslaget med 2 procent som bedöms motsvara krav på kostnadsreducerande åtgärder med minst 500 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att för att långsiktigt klara en ekonomi i balans krävs fortsatt arbete med kostnadskontroll och kostnadsreducerande åtgärder. Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Under 2018 införs den nya strukturen för akut omhändertagande. Karolinska Universitetssjukhusets akutmottagning får ett förändrat uppdrag som intensivakut och ytterligare nya närakuter öppnar. Den nya prehospitala organisationen tar i bruk under Hälso- och sjukvården utanför akutsjukhusen förstärks. Husläkarnas roll som bas för hälso- och sjukvården befästs och en fast läkarkontakt ska införas, till en början för de mest vårdbehövande patienterna. Ytterligare ett trettiotal vårdplatser öppnas i geriatrisk vård. Ett nytt sammanhållet system för kunskapsstyrning för alla landsting i samverkan inrättas på nationell nivå Det medför att uppdrag, organisation och arbetsformer för de verksamheter som idag utgör Stockholms läns landstings kunskapsstyrning måste ses över under Flera nya kunskapscentrum med inriktning mot barnsjukvård planeras, bland annat inleds arbete med ett kompetenscentrum för allergi och astma på Sachsska barnsjukhuset för att ge evidensbaserad behandling och rådgivning om egenvård. För att stärka vårdsambanden inom psykiatrin kommer ett Regionalt psykiatricentrum att inrättas i länet. En ökad digitalisering av hälso- och sjukvården är viktig för att kunna öka effektiviteten i vården. Under 2018 fortsätter arbetet med att införa och utveckla vårdgarantin för digital tillgänglighet, samt stöd för prioriteringar i vårdutbudet. Videobesök, telefontjänster och övriga e-tjänster ska ses som komplementära och naturliga delar av vårdutbudet. Vidare utreds formerna för att öppna upp för vårdgivare som enbart erbjuder vård via digitala kanaler utan fysisk lokal att etablera verksamhet inom Stockholms läns landsting. Det gäller även husläkarmottagningarna. I enlighet med Miljöprogrammet (LS ) har hälso- och sjukvårdsdirektören ansvarat för att utforma mål och anvisningar för hälsooch sjukvårdsförvaltningens arbete med att bidra till att uppfylla målen i landstingets miljöprogram. Dessa bifogas budgeten för beslut.

4 4 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Margareta Tufvesson Avdelningschef

5 Slutlig budget 2018 och planering FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

6 Sida 1

7 Inledning Inledning Landstingsfullmäktige fastslog i juni 2017 budget för Stockholms läns landsting för 2018 samt planår samt investeringsbudget för år 2018 och inriktningsnivåer för planåren 2019 till Utifrån den fastlagda budgeten för Stockholms läns landsting och de förutsättningar och direktiv som ges i denna, föreslås här en budget för hälso- och sjukvårdsnämnden för 2018 med en fördelning av de ekonomiska ramarna mellan olika vårdområden. Slutlig budget för 2018 och planering för 2019 till 2021 kommer, efter beslut i hälsooch sjukvårdsnämnden, att överlämnas till landstingsstyrelsen för behandling. Sida 2

8 Innehållsförteckning Inledning STYRNING Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Styrmodeller Beställarstyrning Mål- och uppdragsstyrning Specifika mål för hälso- och sjukvården Övriga generella mål Intern styrning och kontroll samt risker Möjligheter och risker Internkontrollplan Planerade åtgärder kopplat till effektiviseringsupp- draget Styrande dokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården Omvärld Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Behovsanalys Tillgänglighet, valfrihet och kvalitet i hälso-och sjukvården Vård i rätt tid och på rätt plats Rätt vårdutbud Vård utanför akutsjukhus Vård på akutsjukhus Akut omhändertagande Rätt vård till rätt patient Rätt vänte- och ledtider Säker vård Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt Tydligt ansvar för varje patient Hög effektivitet Effektiva verktyg används inom vården Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Effektiv användning av vårdens resurser Högt förtroende för vården Sida 3

9 2.4.1 Patientfokuserat bemötande Rättvisande bild av vårdens möjligheter Hållbar verksamhet Målinriktad forskning, innovation och digitalisering Social hållbarhet och effektivt miljöarbete Miljö Jämlikhet och jämställdhet Delaktighet för personer med funktionsnedsättningar Uppförandekod för leverantörer Anti-korruption Barnkonventionen Säkra processer Informationssäkerhet Informationsförvaltning Katastrofmedicinsk beredskap Säkerhet VERKSAMHETENS EKONOMI Ekonomiska förutsättningar hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Budget per verksamhetsområde hälso- och sjukvårdsnämnden totalt Verksamhetstal Budget per verksamhetsområde Budget somatisk specialistvård Budget primärvård Budget psykiatrisk vård Budget hälso- och sjukvård för äldre Budget för övrig hälso- och sjukvård och övrig verksamhet Budget för Tandvård Budget läkemedel i öppenvård Externt köpt vård Investeringar Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Riskanalys och åtgärder för kostnadskontroll Riskanalys Åtgärder för kostnadskontroll HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Sida 4

10 Bilageförteckning Bilaga 1 Uppdrag från landstingsfullmäktige till hälso- och sjukvårdsnämnden i SLL Mål och budget 2018 Bilaga 2 Preliminär internkontrollplan för 2018 Bilaga 3 Utökad redogörelse avseende omvärldsbevakning Bilaga 4 Mål och anvisningar för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med miljöprogrammet Bilaga 5 Budgeterad resultaträkning Bilaga 6 Utökad kostnadsinformation budget 2018 Bilaga 7 Verksamhetstal budget 2018 och planering Sida 5

11 Sammanfattning Landstingsfullmäktige har beslutat att det långsiktiga målet för hälso- och sjukvården är att förbättra tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i länet. Dessutom ska invånarna i Stockholms län känna ett stort förtroende för hälso- och sjukvården i länet. I budgeten presenteras strategier och åtgärder för att nå målen. Den föreslagna utvecklingen av hälso- och sjukvården är i linje med landstingsfullmäktiges budgetbeslut och Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2018 finansieras med ett verksamhetsanslag på totalt miljoner kronor och avser hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel för länets invånare. Rensat för tekniska förändringar innebär det en ökning jämfört med 2017 med miljoner kronor eller 3,3 procent. Under 2018 förväntas befolkningen i länet öka med cirka 1,7 procent. I omställningsavtalen med sjukhusen ingår att hälso- och sjukvårdsnämnden ska svara för ersättningarna till sjukhusen för ökade hyror och avskrivningar till följd av strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar enligt Framtidsplanen för hälso- och sjukvården samt för OPS-avtalet avseende NKS. För dessa poster i omställningsavtalen ökas landstingsbidraget för 2018 med 406 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag utförs främst genom vårdvalsavtal och upphandlade avtal med privata vårdgivare samt vårdavtal med landstingsdrivna vårdgivare. Utöver kostnadsökningar till följd av prisökningar och ökade vårdvolymer främst på grund av befolkningsökningen, används det ökade budgetutrymmet till vissa riktade satsningar. Det avser bland annat utbyggnad av vården i enlighet med Framtidsplanen som till exempel primärvårdssatsningen och fler närakuter, ökningar inom ASiH, palliativ vård och geriatriska vårdplatser, utökad ersättning inom förlossningsvården samt ökningar inom vårdvalen. Vidare avser ökningen statliga reformer som till exempel höjd åldersgräns för fri tandvård för barn och ungdom. Inom vissa områden har specifika anpassningar av budgeten gjorts till prognostiserat utfall för Det gäller utomlänsvården med digitala vårdtjänster och EU-vården (patientrörlighetsdirektivet). Med beaktande av tillskjutna medel av fullmäktige för 2018 och tidigare beslutade och i budgeten inarbetade kostnadsreducerande åtgärder bedöms förutsättningarna som goda att klara ett resultat i balans Osäkerheter finns dock till exempel kring effekter av upphandling medicinsk service, utveckling av EU-vården och digitala vårdtjänster samt kostnader för vissa vårdval. Pågående arbete med ökad kostnadskontroll av vårdval fortsätter under För 2019 är förutsättningarna svårare främst på grund av den låga uppräkningen av verksamhetsanslaget med 2 procent som bedöms motsvara krav på kostnadsreducerande åtgärder med minst 500 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att för att långsiktigt klara en ekonomi i balans krävs fortsatt arbete med kostnadskontroll och kostnadsreducerande åtgärder. Sida 6

12 Hälso- och sjukvårdsstrukturen är under utveckling i enlighet med Framtidsplanen. Under 2018 införs den nya strukturen för akut omhändertagande. Karolinska Universitetsjukhusets akutmottagning får ett förändrat uppdrag som intensivakut och ytterligare nya närakuter öppnar. Den nya prehospitala organisationen tas i drift under Hälso- och sjukvården utanför akutsjukhusen förstärks. Husläkarnas roll som bas för hälso- och sjukvården befästs och en fast läkarkontakt ska införas, till en början för de mest vårdbehövande patienterna. Ytterligare ett trettiotal vårdplatser öppnas i geriatrisk vård. Ett nytt sammanhållet system för kunskapsstyrning för alla landsting i samverkan inrättas på nationell nivå Det medför att uppdrag, organisation och arbetsformer för de verksamheter som idag utgör Stockholms läns landstings kunskapsstyrning måste ses över under Flera nya kunskapscentrum med inriktning mot barnsjukvård planeras, bland annat inleds arbete med ett kompetenscentrum för allergi och astma på Sachsska barnsjukhuset för att ge evidensbaserad behandling och rådgivning om egenvård. För att stärka vårdsambanden inom psykiatrin kommer ett Regionalt psykiatricentrum att inrättas i länet. En ökad digitalisering av hälso- och sjukvården är viktig för att kunna öka effektiviteten i vården. Under 2018 fortsätter arbetet med att införa och utveckla vårdgarantin för digital tillgänglighet, samt stöd för prioriteringar i vårdutbudet. Videobesök, telefontjänster eller övriga e-tjänster ska ses som komplementära och naturliga delar av vårdutbudet. Vidare utreds formerna för att öppna upp för vårdgivare som enbart erbjuder vård via digitala kanaler utan fysisk lokal att etablera verksamhet inom Stockholms läns landsting. Det gäller även husläkarmottagningarna. Sida 7

13 1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invånares behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäktige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård genom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och privata vårdgivare. Till stöd för hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och patientgrupper: Programberedningen för äldre och multisjuka Programberedningen för akutsjukvård Programberedningen för folkhälsa och psykiatri Programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Programberedningen för tandvård Programberedningen för de stora folksjukdomarna Programberedningen för vårdval Beredningarna medverkar i planering och beställningar genom att bereda ärenden till hälso- och sjukvårdsnämnden utifrån sina respektive sakområden. Programberedningarna har också i uppdrag att följa upp hälso- och sjukvården inom sina ansvarsområden. Det finns tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelser kallade Norr, Stockholm Ekerö samt Söder. Styrelserna hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp utifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsutskotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårdsstyrelsernas presidier bildar utskott under hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat beslut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidsplanen. Utskottet är ett beredningsorgan åt hälso- och sjukvårdsnämnden och har även beslutsrätt i vissa frågor genom delegation från nämnden. Sida 8

14 Den 1 januari 2016 permanentades den projektverksamhet som startades 2006 under namnet Tiohundraprojektet, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje ansvarar numera för hälso- och sjukvård för Norrtälje kommuns invånare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningens opolitiska tjänstemän stöttar hälso- och sjukvårdsnämnden, programberedningarna och sjukvårdsstyrelserna. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och svarar för att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har hösten medarbetare. Se vidare kapitel Styrmodeller Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval Även andra upphandlingsformer och ersättningsmodeller prövas, såsom till exempel innovationsupphandlingar och utfallsrelaterade ersättningar. Av särskilt intresse är att hitta former där landstinget inte behöver stå den ekonomiska risken. Detta kan ske genom fördjupat samarbete med fler intressenter, som näringslivet och det civila samhällets organisationer, kring frågor som förbättrad hälsoutveckling. Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är lämpligt. Avtal som tecknas med stöd av LOV löper tills vidare med återkommande revideringar av uppdragsbeskrivningar samt ersättnings- och uppföljningsmodeller. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 9

15 Under 2018 fortsätter arbetet med en effektiv förvaltning samt uppföljning och utveckling av de vårdval som nu finns inom 37 vårdområden. En stor utmaning är att stabilisera kostnadsökningarna inom avtalen och samtidigt realisera Framtidsplanen. Avtalen behöver samordnas och utvecklas bland annat avseende tydligare beskrivning av uppdrag och målgrupper, säkerställa specialiserad vård utifrån patienters behov samt förtydliga avgränsningar mot andra uppdrag, vårdnivåer och huvudmän. Samverkan med och mellan vårdgivare för en effektiv vård, särskilt när det gäller patienter som behöver vård inom flera specialistområden, är en prioriterad fråga. Avtalen ska vidare utvecklas avseende kvalitet och uppdragen ska anpassas efter behovet av utbildning och forskning. Avtalsvillkoren kommer skärpas beträffande vårdgivares skyldighet att tillhandahålla ST-platser. Det innebär att alla vårdgivare, oaktat driftsform, på anmodan av Stockholms läns landsting ska medverka i och tillhandahålla ST-platser. Utvecklingen för att stärka vårdval husläkarverksamhet, till att utgöra ett nav i hälsooch sjukvården, fortsätter i syfte att därmed öka patienters inflytande över sin vård. I det sammanhanget utreds även förutsättningarna för att närmare länka samman uppdrag i andra vårdval eller avtal som har nära verksamhetsmässigt koppling till vårdval husläkarverksamhet. Avtal enligt LOU och direktavtal Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Den av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade upphandlingsplanen utgör ett styrande dokument för upphandlingsarbetet. En viktig målsättning är att eliminera förekomsten av avtal som förlängts utöver den upphandlade avtalstiden. Arbete pågår med att öka effektiviteten och kvaliteten i upphandlingar genom en förstärkt kontroll av rutiner. Upphandlingar av betydande omfattning där arbete kommer att pågå under 2018 är: Närakuter Internmedicin och kirurgi i öppen- och slutenvård Ortopedtekniska verksamheter Process för direktavtal inleds 2018 för psykiatri för vuxna. Förbrukningshjälpmedel samt transport av avlidna planeras för i egen regi. Direktavtal rörande vägburen ambulanssjukvård ska förhandlas under Upphandlade avtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter arbetet med att upphandla somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen för att säkra att där finns adekvat vårdutbud till de patienter som inte är i behov av akutsjukhusens resurser. Upphandlingar där arbete kommer slutföras under 2018 är öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi, sömnapné och medicinskt indikerad hårborttagning. Vården vid Capio S:t Görans sjukhus är sedan 2013 upphandlad och avtalet gäller till och med januari Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer under 2018 påbörja arbetet med att utvärdera nuvarande avtal. Sida 10

16 Omställningsavtalen med akutsjukhusen Styrningen av vården vid de landstingsägda akutsjukhusen sker vid teckning av direktavtal mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och akutsjukhusen. Nuvarande vårdavtal med sjukhusen gäller för perioden Hälso- och sjukvårdsnämnden leder arbetet med att utveckla en ny avtalsmodell. Detta arbete görs tillsammans med landstingsstyrelsen, akutsjukhusen med flera. Status på arbetet kommer att återrapporteras i samband med delårsbokslut Arbetet med de kommande sjukhusavtalen är viktigt för att säkra genomförande av Framtidsplanen och de stora strukturförändringar som har skett under senaste åren i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Fokus i arbetet under 2018 kommer att vara utveckling av en avtalsmodell som stimulerar akutsjukhusen att fokusera på kärnuppdragen samt hålla en hög kvalitet och tillgänglighet. Akutsjukhusen är viktiga aktörer i nätverkssjukvården och förtydliganden av deras roll och uppdrag i denna kommer att vara ett annat fokus i arbetet. Utredning och utveckling av avtalsform Ett vårdval med uppdrag som specifikt berör äldre ska utredas. Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2017 att ändra ett tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden att införa vårdval inom reumatologi. Vidare utredning om området reumatologi fortsätter under Hälso- och sjukvårdsnämnden har av landstingsfullmäktige fått uppdraget att öppna möjligheten för vårdgivare som enbart erbjuder vård via digitala kanaler utan fysisk lokal att etablera verksamhet inom Stockholms läns landsting. Inom ramen för arbetet kommer hänsyn tas till olika frågeställningar så som ersättning- och avtalsmodell, remisshantering samt olika krav på relevanta kvalitetsaspekter Mål- och uppdragsstyrning Stockholms läns landsting är en koncern med ett omfattande uppdrag. Styrning och ledning av landstinget sker utifrån en gemensam vision, gemensamma mål och styrande dokument som gör att landstinget har en gemensam inriktning för verksamheten. Det långsiktiga styr- och strategidokumentet för hälso- och sjukvården är Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Inför 2018 har landstingets målmodell utvecklats för att ge bättre förutsättningar för landstingsfullmäktiges målstyrning. Förutom en ny struktur har landstinget nu en gemensam vision och gemensamma värderingar. Sammantaget tydliggör detta landstingsfullmäktiges styrning och inriktning för koncernen. Samtliga nämnder och styrelser ska styra och genomföra sin verksamhet i enlighet med detta inom givna ekonomiska ramar. Sida 11

17 Landstingets målmodell För att nå de övergripande målen (mellanblå i målmatrisen) finns nedbrutna mål (ljusblå i målmatrisen). De nedbrutna målen ska ha mätbara indikatorer som gör att de kan följas upp och peka på områden som gör det möjligt att nå de övergripande målen. Vissa av målen är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. Andra mål är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting, till exempel en långsiktigt hållbar ekonomi. I avsnitt redogörs för de mål av generell karaktär som berör hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsstyrelsen har ett övergripande ansvar, men samtliga nämnder och styrelser och deras förvaltningar och bolag har ett ansvar för att integrera styr-och ledningssystemet i verksamheten och delta aktivt i utvecklingen av sin egen styrning, ledning och uppföljning. Landstingsstyrelsen ska stärka förmågan till uppsikt över den samlade landstingsverksamheten. En utvecklad uppföljning av ekonomi och verksamhet är en del i den stärkta uppsikten över verksamheterna och är bland annat en grund för strategiska ställningstaganden och beslut. Landstingsstyrelsen kan härmed göra en egen bedömning av nämndernas och styrelsernas efterlevnad av måluppfyllelse, styrande beslut, prioritering, effektivitet och produktivitet genom tertial-, delår- och årsbokslut. Vid betydande avvikelser kan landstingsstyrelsen uppmana nämnder och styrelser att vidta åtgärder. Sida 12

18 I de tre större boksluten redovisas resultaten för de indikatorer som följs av fullmäktige (tertial-, delår-, och helårsboksluten). En analys görs av utfallet med förslag på åtgärder för de indikatorer som riskera att inte uppnå målvärdet för året. På så sätt följer hälsooch sjukvårdsnämnden upp indikatorerna och möjliggör för fullmäktige att följa resultatet Specifika mål för hälso- och sjukvården Mål och indikator Utfall 2016 TILLGÄNGLIGHET, VALFRIHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Mål 2017 Mål 2018 Vård i rätt tid och på rätt plats Andel specialistläkarbesök som utförs av specialistläkare utanför akutbesök 51,1 % 53% 55% Andel akutbesök på närakuter av det totala antalet besök på närakuter och akutmottagningar 36,1% 40% 40% Tid till husläkare inom 5 dagar 80% -- 90% Tid till mottagning specialistläkare inom 30 dagar 70,0% -- 73% Tid till behandling inom 90 dagar 84,0% -- 90% Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 9,7 % 8,3 % 8,1 % Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) Återinläggning inom 7 dagar inom slutenvården för personer 80+ 8,2% 7,5% 7,5% Hög effektivitet Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande 62,3% 70% 70% arbete Följsamhet till Kloka Listan 85% 84% 86% Beställarens köpkraft 85, ,3 Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården 62,0% 65,0% 65,0% Andel som anger att de skulle rekommendera sin HLM till andra 80,0% 82,0% 82,0% I bilaga 1 finns en lista, sorterad efter mål, över de uppdrag som landstingsfullmäktige gav hälso- och sjukvårdsnämnden i budgetbeslutet juni Vård i rätt tid och på rätt plats God tillgänglighet i vården är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. För att uppnå en god tillgänglighet och undvika onödig väntetid krävs ett ändamålsenligt vårdutbud samt tydlig information och vägledning för patienter och vårdgivare för att hitta rätt i vårdutbudet. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Därför följs indikatorerna Andel Sida 13

19 specialistläkarbesök som utförs av specialistläkare utanför akutbesök (följs från och med 2018) och Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar. Den förstnämnda indikatorn börjar mätas Målnivån för den sistnämnda indikatorn ligger på samma nivå 2018 som föregående år. Denna indikator är kopplad till hur etableringen av nya närakutmottagningarna fortskrider. Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök består av tre delar. En patient ska få Tid hos husläkare inom 5 dagar, Tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt Tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Från och med 2018 redovisas de separata väntetidsmåtten i syfte att tydligare följa upp vårdgarantin. Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner mäts två gånger om året. Målnivån för 2018 har skärpts i jämförelse med 2016 men ligger i princip på samma nivå som målvärdet för En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvården och hemmet. Från och med 2018 mäts indikatorn Återinläggning inom 7 dagar inom slutenvården för personer 80 år och äldre. Indikatorn är ny 2018 vilket gör att det inte finns ett målvärde för Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Genom att minska överförskrivningen kan antibiotika bevaras som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Antibiotikaförskrivningen följs genom indikatorn Antalet uthämtade antibiotikarecept per invånare. Målnivån för 2018 har skärpts ytterligare i förhållande till målnivån 2017 och målnivån för Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård fokuserades på att följa användandet av de e-tjänster som erbjuds genom invånarkontona som tidsbokning, förnyelse av recept med mera hos anslutna vårdgivare. Därför följdes indikatorn Antal avslutade ärenden i 1177 Vårdguidens e-tjänster Sida 14

20 per invånare. Från och med 2018 redovisas denna indikator av Landstingsstyrelsens förvaltning under det nya målet Målinriktad forskning innovation och digitalisering Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder som sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en nyckelroll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför följs indikatorn Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. En husläkarmottagning anses bedriva ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete om besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. En säker och kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning är en viktig del av ett högkvalitativt hälso- och sjukvårdssystem. Indikatorn Följsamhet till Kloka Listan 2 mäter i vilken utsträckning vårdgivarnas förskrivning följer Kloka Listans rekommendationer. Målnivån för 2018 ligger i nivå med målnivån för 2016 och Anledningen är att följsamheten till Kloka Listan är hög. Det är önskvärt att följsamheten är fortsatt hög men 100 procents följsamhet till Kloka Listan är inte önskvärd. Anledningen är att listan inte innehåller alla tänkbara behandlingsstrategier och förskrivarna bör ha möjlighet att förskriva ett läkemedel som inte finns på Kloka Listan om det är bättre för den enskilde patienten. En ny indikator som följs från och med 2018 är Beställarens köpkraft. Indikatorn ska mäta hälso- och sjukvårdsnämndens köpkraft som beställare/finansiär av hälsooch sjukvård genom att följa om beställaren/finansiären får mer eller mindre vård för pengarna räknat i fasta priser. Köpkraften mäts genom att befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård inom Stockholms läns landsting ställs i relation till kostnaden för konsumerad hälso- och sjukvård. Köpkraftsmätningen avser somatisk specialistvård, psykiatri, primärvård och geriatrik samt totalt för dessa verksamhetsområden. Indexet är satt till 100 år Indikatorn är ny 2018 och därför finns inget målvärde Utfall 2016 var 85,3. Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Två indikatorer används för att mäta förtroendet. Den ena uttrycks som Andel av befolkningen som har ett stort förtroende för vården och fångar in befolkningens förtroende för hela hälso-och sjukvården. Förtroendet mäts två gånger om året 2 Årliga uppdaterade rekommendationer om förskrivning grundade på vetenskaplig dokumentation avseende effekt och säkerhet, farmaceutisk ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet och miljöaspekter. Sida 15

21 genom befolkningsundersökningen Hälso- och sjukvårdsbarometern 3. Den andra indikatorn uttrycks som Andel som anger att de skulle rekommendera sin husläkarmottagning till andra. Den mäter patienternas benägenhet att rekommendera sin vårdcentral/husläkarmottagning till övriga befolkningen. Denna indikator mäts en gång per år via Nationell patientenkät Övriga generella mål Mål och indikator HÅLLBAR VERKSAMHET Målinriktad forskning, innovation och digitalisering Social hållbarhet och effektivt miljöarbete Utfall 2016 Mål 2017 Mål 2018 Andel av betydande leverantörer som har granskats avseende ett socialt ansvarstagande Säkra processer - 5% 5% TRYGGAD KOMPETENS- FÖRSÖRJNING Attraktiv arbetsgivare Medarbetarskapsindex Ledarskapsindex Totalindex Modern arbetsorganisation Systematisk kompetensplanering Andel av medarbetarna i HSF som använder KOLL N/A N/A N/A LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR EKONOMI God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat före omställningskostnader 0,0% 0,0% 0,0% Hållbar verksamhet Hållbar verksamhet handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar verksamhet finns nedbrutna mål inom tre områden: målinriktad forskning, innovation och digitalisering, social hållbarhet och effektivt miljöarbete och säkra processer. Landstingets resurser till klinisk forskning ska fokusera på den patientnära forskningen och på att forskningens resultat snabbare implementeras i hälso-och sjukvården. Landstingets samtliga verksamheter ska använda innovation och digitalisering som ett 3 Hälso- och sjukvårdsbarometern fångar attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter och närstående. Syftet är att få underlag för uppföljning och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. Sida 16

22 strategiskt verktyg för att bland annat utveckla, effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten. Hälso- och sjukvården ska präglas av väl fungerande vårdprocesser kring och tillsammans med patienten. Det nya målet Målinriktad forskning, innovation och digitalisering har införts från och med Hälso-och sjukvårdsnämnden redovisar inga indikatorer under detta mål Landstinget har etiska riktlinjer för hälso- och sjukvård, en uppförandekod för leverantörer och reglerar samarbetet mellan vården och läkemedelsindustrin. Därför följs indikatorn Andel betydande leverantörer som har granskats avseende ett socialt ansvarstagande. Detta krav omfattar samtliga landstingsdrivna verksamheter. Hälso- och sjukvårdsnämnden bedöms ha cirka 20 betydande vårdleverantörer. Under 2018 granskas minst en av dessa leverantörer. Granskningen kommer genomföras av extern expertis. Från och med 2018 redovisar inte hälso-och sjukvårdsnämnden några indikatorer inom miljöområdet eller målet säkra processer. Tryggad kompetensförsörjning Stockholms läns landsting ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Stolta och motiverade medarbetare som har inflytande, lust att lära och en vilja att ta sig an utmaningar är framgångsfaktorer för att landstinget ska klara sitt uppdrag. Utifrån det mäts ett Medarbetarskapsindex och ett totalindex, båda indikatorerna består av flera delindex från den årliga medarbetarenkäten har slagits samman. Landstinget bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering och kränkande särbehandling. Chefer och ledare med rätt kompetens skapar förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Därför mäts indikatorn Ledarskapsindex, som även det är ett delindex i den årliga medarbetarenkäten. De tre ovanstående indikatorerna mäts en gång om året och utfallet föregående år ligger till grund för nästkommande års målvärde. Att ha rätt kompetens i organisationen är avgörande för att nå uppsatta mål. Det är viktigt att alla medarbetare i sitt arbete får använda sin kunskap och erfarenhet och att arbetsuppgifterna utförs av rätt person på rätt nivå. Därför mäts andelen medarbetare i förvaltningen som använder KOLL 4. Idag är andelen medarbetare i förvaltningen som använder KOLL för få för att ett målvärde för 2018 ska kunna anges. Under 2018 kommer denna modell för kompetensplanering börja succesivt införas i förvaltningen. 4 Modellen för Komptensplanering i SLL (KOLL), till denna modell hör även verktyget Pro Competence Sida 17

23 En ekonomi i balans För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Därför följs indikatorn Ett positivt resultat före omställningskostnader Intern styrning och kontroll samt risker Arbetet inom detta område utförs i enlighet med Stockholms läns landstings policy för internkontroll. Syftet med arbetet är att öka identifiera och hantera väsentliga risker i hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet för att säkerställa att fastställda mål uppnås. Ett av momenten i detta arbete är att bedriva en effektiv riskhanteringsprocess. Arbetet ska även ge underlag för kontinuerliga förbättringar inom området för intern styrning och kontroll. Stockholms läns landsting tillämpar COSO-modellen för att beskriva och arbeta med intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll definieras enligt COSO som en process som syftar till att åstadkomma: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler Möjligheter och risker Funktionen för internkontroll sammanställer hälso- och sjukvårdsförvaltningens internkontrollplan för 2018, som bygger på genomförd kartläggning av risker och riskvärdering inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde. Funktionen kommer att följa upp om tidigare, av hälso- och sjukvårdsdirektören beslutade, åtgärder har genomförts. Arbetet med internkontrollplanen har inriktats på att identifiera hälso- och sjukvårdsförvaltningens mest väsentliga risker. Fokus har varit på de strategiska riskerna och risker i ett långsiktigt perspektiv. De faktorer som sammantaget i störst utsträckning skapar osäkerhet i måluppfyllelse för hälso- och sjukvårdsförvaltningen framgår av internkontrollplanen. Riskerna avser för närvarande följande områden: Ekonomi i balans Framtidens hälso- och sjukvård (Framtidsplanen) Tillgänglighet Brister i det akuta omhändertagandet i samband med att NKS öppnar Ersättningsmodeller Informationssäkerhet Process för vårdavtal och vårdavtalsuppföljning Antibiotikaförskrivning Omställningsavtal/övervältringseffekter Hälsofrämjande åtgärder Sida 18

24 Förvaltningens organisering och arbetssätt Digitalisering Inom samtliga områden pågår arbete med att ta fram åtgärder för riskhantering. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningens mål ingår i hälso- och sjukvårdsförvaltningens riskidentifiering. Detta gäller även mål inom hållbarhetsområdet. Arbetet med att identifiera risker enligt COSO-modellen fortlöper under Syftet är att funktionen fortlöpande ska ge ledningen förslag i hur den interna styrningen och kontrollen ska kunna utvecklas inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommande år. Riskhanteringsprocessen kommer att vidareutvecklas under 2018 bland annat genom ett ytterligare fokus på det systematiska arbetet med riskidentifiering i projekt/program. I förekommande fall hanterar funktionen för internkontroll ärenden av oegentlighetskaraktär. Stickprov gällande till exempel regelefterlevnad kan komma att genomföras under budgetåret Internkontrollplan 2018 Arbetet med internkontrollplanen följer Stockholms läns landstings policy för internkontroll. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen identifierar risker som kan medföra att förvaltningen inte når sina mål. Riskerna värderas och prioriterats i förvaltningarnas ledningsgrupper. Nämnden hanterar förvaltningens information om de risker som anses som de mest väsentliga att omhänderta och fastställer hälso- och sjukvårdsförvaltningens internkontrollplan för påföljande år. Internkontrollplan för 2018 fastställs i hälsooch sjukvårdsnämnden under hösten En preliminär internkontrollplan för 2018 finns i bilaga Planerade åtgärder kopplat till effektiviseringsuppdraget För 2018 har ett effektiviseringsbeting på 50 miljoner kronor utfördelats på förvaltningens samtliga avdelningar. Det avser effektivisering av förvaltningen och ej köpt vård. Betinget förväntas klaras med ett restriktivt förhållningssätt vid vakanser och pensionsavgångar, omprioriteringar samt rationaliseringar. Pågående arbete under 2017 med konsultväxlingar fortsätter och ger effekter även under Inför planåret 2019 är kraven på effektiviseringar betydligt mer långtgående och förutsätter åtgärder inom det landstingsgemensamma arbetet kring en effektivare förvaltning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har lämnat ett antal förslag till koncernledningen på möjliga effektiviseringar av funktioner som kan bli landstingsgemensamma. Sida 19

25 1.3 Styrande dokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården I juni 2011 fattade landstingsfullmäktige beslut om en Framtidsplan för hälso- och sjukvården, och därmed antogs ett övergripande långsiktigt strategidokument för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Genom Framtidsplanen tog landstinget ett samlat grepp om utvecklingen av hälso- och sjukvården mot en mer patientcentrerad, effektiv och jämlik vård. Målbilden i Framtidsplanen omfattar begreppen hög tillgänglighet, god kvalitet och delaktighet samt hög effektivitet. Primärvården ska stärkas och för patienter utgöra ett nav i hälso- och sjukvården genom att vara det naturliga valet för de allra flesta sjukdomstillstånd och vårdbehov. Det innebär krav på omställning i hälso- och sjukvårdens struktur när en stor andel av den vård som ges på akutsjukhus succesivt erbjuds i den öppna specialistvården utanför akutsjukhusen och i primärvården. Att genom digitalisering, till exempel e-hälsotjänster, stödja patienter och dess närstående i sitt möte med vården ska möjliggöras. Omställningen innebär också en nödvändig översyn av organisationen kring forskning, utbildning och kompetensutveckling. Enligt ett verkställighetsbeslut av landstingsdirektören i juni 2017 överfördes ansvaret för genomförandet av Framtidsplanen i landstingets tjänstemannaorganisation till hälso- och sjukvårdsdirektören. I ansvaret ligger att säkerställa genomförande och uppföljning av samt kommunikation om Framtidsplanen för hela hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att samordna sig i genomförandet med bland annat akutsjukhusen, Stockholms läns sjukvårdsområde och SOS Alarm. Arbetet utgår från fem systempåverkande fokusområden: Strukturförändring enlig Framtidsplanen Säkerställande av närsjukhusstruktur Förändringar inom barnsjukvård Nätverkssjukvården - långsiktig och strategisk utveckling Akut omhändertagande och patientvägledning 1.4 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan listas några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både kort och på längre sikt. I bilaga 3 finns mer information om dessa. Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Barnkonventionen föreslås bli svensk lag, SOU 2016:19 Sida 20

26 Utredning om hälsoklyftor i samhället (Dir 2015:60)- En kommission för jämlik hälsa. Tilläggsdirektiv 2017:17 Suicidpreventivt arbete samordnas av Folkhälsomyndigheten En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 och En samordnad alarmeringstjänst Dir 2015:113 Nationell läkemedelslista, Ds 2016:44 Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården, Dir. 2015:127 Samordnad utveckling för god och nära vård, Dir.2017:24 Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38) Sammanhållen nationell struktur för kunskapsstyrning - implementering inom Stockholms läns landsting Handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025, Nya dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) träder i kraft 1.5 Befolkningsutveckling och vårdbehov Befolkningstillväxt Mellan åren blir de allra äldsta i Stockholms län fler, samtidigt som befolkningen förväntas öka med cirka 17 procent. Dessutom förväntas medellivslängden öka med nästan 2 år för män och 1 år för kvinnor väntas befolkningen öka med cirka 1,7 procent. Könsfördelningen mellan män och kvinnor jämnas ut under 2018, det tidigare kvinnoöverskottet på cirka individer har då minskat till drygt 700 individer. Sett övergripande för de tre länsdelarna 5 kan konstateras att befolkningsökningen väntas vara relativt likartad och uppgå till cirka 3 procent under åren 2016 till På kommunnivå finns däremot stora variationer. Tillskottet av bostäder spelar en stor roll för hur respektive kommuns befolkning utvecklas, dels i antal invånare och dels i sammansättning. Ett exempel på en kommun med stor nybyggnation är Sundbyberg. Under åren 2010 till 2016 byggdes 90 procent av det beräknade regionala behovet och befolkningen kommer öka med nästan 50 procent fram till Andelen personer 80 år och äldre beräknas 2025 uppgå till 3 procent. Danderyd har länets lägsta totala tillskott av nya bostäder under samma period, knappt 40 procent av det beräknade regionala behovet för kommunen. Där återfinns också den lägsta befolkningstillväxten för åren (+7 procent) och en av de högsta andelarna personer 80 år och äldre (8 procent). Åldersstrukturen i befolkningen kommer i vissa kommuner/stadsdelar att förändras i viss utsträckning. I Vaxholm beräknas åldersgruppen 75 till 79 år att öka med cirka 40 procent mellan åren 2016 och I Nykvarn beräknas gruppen 80 och äldre öka med cirka 15 procent. Sundbyberg väntas få den största ökningen av barn 0 till 17 år (+9%). 5 Norra länsdelen, Stockholms stad och Ekerö kommun samt södra länsdelen Sida 21