Tertialbokslut januari till april 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (3) HSN Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 4 Tertialbokslut januari till april 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendebeskrivning I detta ärende redovisas bokslut för hälso- och sjukvårdsnämnden januari till och med april månad 2016 samt helårsprognos för Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, PM tertialbokslut januari till april 2016 och prognos för 2016 Rapport över tillgängligheten januari - april 2016, bilaga 1 Patientsäkerhetsberättelse för Stockholms läns landsting 2015, bilaga 2 Verksamhetstal, bilaga 3 Utökad redovisning akutsjukhusen och privata vårdgivare inom somatisk specialistvård, bilaga 4 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - förvaltningsberättelse enligt mall, bilaga 5 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna bokslut per april 2016 samt helårsprognos för Förvaltningens motivering till förslaget Periodens ackumulerade resultat till och med april 2016 visar ett överskott med 14 miljoner kronor. Resultatet per 30 april 2015 var -329 miljoner kronor. För 2016 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2015 var -23 miljoner kronor. Resultaten för april 2015 och april 2016 är inte helt jämförbara erhöll hälso- och sjukvårdsnämnden vidareförmedlade statsbidrag för läkemedel och vård av papperslösa med 375 miljoner kronor. Dessa medel tillfördes nämnden först från och med maj vilket innebar att redovisat underskott för april 2015 var 125 miljoner kronor för stort. För 2016 innehåller det bokförda resultatet till och med april ett överskott med 105 miljoner kronor till följd av att kostnaderna för det offentlig-privata-samverkansavtalet (OPS-avtalet) med mera vid Nya Karolinska Solna faller ut först under hösten. Om resultatet korrigeras för just dessa två poster ökar jämförbarheten mellan åren. Det innebär att resultatet för april 2016 skulle uppgå till -85 miljoner kronor och -204 miljoner kronor för april 2015.

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Prognosen för hela 2016 beräknas vara i nivå med budget men förvaltningen bedömer riskerna som stora för underskott i bokslutet. Betydande underskott beräknas inom primärvård för husläkarverksamhet främst medicinsk service och hemsjukvård, samt vårdvalen barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, primärvårdsrehabilitering och rehabilitering för långvarig smärta. Underskott beräknas också för somatisk specialistvård, äldresjukvård främst avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt för hjälpmedel. I prognosen beräknas underskotten kunna balanseras med överskott för övrig sjukvård och övrig verksamhet samt ett mindre överskott för psykiatri. Utifrån risken för underskott 2016 och obalans i budget 2017 arbetar förvaltningen med ett brett åtgärdsprogram. Dessa åtgärder är av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan får främst effekt från och med 2017 och framåt. Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2 procent. Prognosen för 2016 är 4,3 procent lägre än budget. Läkarbesöken hos husläkare minskade med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta bedöms vara en effekt av den nya ersättningsmodellen från 2016, med en större andel kapiteringsersättning och en minskad andel besöks- och åtgärdsersättning. Förändringarna av modellen syftar till att stimulera till ett stärkt omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 1,8 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Prognosen för 2016 är 2,2 procent lägre än budget. För sex av de nio indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns mätvärden att redovisa per första tertialet För tre av dessa sex indikatorer pekar utfallet efter fyra månader mot att uppsatt målvärde kommer att nås under För två indikatorer bedöms det vara för tidigt att dra säkra slutsatser och måluppfyllelsen bedöms därför vara osäker. För en indikator kan redan nu konstateras att målvärdet för 2016 inte kommer att nås. Det är indikatorn Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar, som avser mäta förflyttningen av besök som ej kräver akutsjukhusets resurser från sjukhusens akutmottagningar till en förstärkt närakutstruktur. Under de första månaderna 2016 har akutbesöken ökat både på akutsjukhusen och på befintliga närakuter, dock har besöken på akutsjukhusens mottagningar ökat i snabbare takt och bedömningen görs att målnivån för 2016 inte kommer att nås. Realistiskt sett kan reella förändringar väntas först från och med slutet av året när de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen tas i anspråk.

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Uppfyllelsegraden av vårdgarantin har sjunkit när det gäller första besöket till specialist inom 30 dagar. Den genomsnittliga andelen patienter som fick sitt besök inom den stipulerade tiden 30 dagar sjönk från 73 procent till 67 procent. När det gäller väntetid till beslutad behandling är uppfyllelsegraden i princip oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år, 89 procent. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under våren godkänt BB Sophias uppsägning av avtal inom vårdval förlossning. Avtalet upphörde formellt att gälla den 16 maj 2016 och BB Sophia avvecklar under våren successivt verksamheten. Under det första tertialet 2016 har därför ett planeringsarbete genomförts tillsammans med befintliga förlossningsenheter för att säkerställa kapaciteten av förlossningsplatser med anledning av detta samt att delar av Södra BB-konceptet utvecklas på Södertälje sjukhus. Fyra nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har öppnat i länet under perioden. Vidare har nya geriatriska vårdplatser öppnats på Kungsholmen och på Handengeriatriken. Det nya IT-systemet med utrustning för journalföring och EKG-undersökningar inom ambulanssjukvården, Framtidens prehospitala plattform (FRAPP), har börjat tas i drift. Inom ramen för sitt utökade ägardirektiv har Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) getts i uppdrag att öppna två nya öppenvårdsenheter under våren, en enhet för cancerrehabilitering och en enhet för reumatologisk specialistvård. Båda enheterna har explicit getts i uppdrag att, förutom att ge patienter vård, även bedriva kunskapsutveckling inom sina respektive specialistområden. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Avdelningschef

4 Tertialbokslut Januari april 2016 för HÄLSO- OCH SJUK- VÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

6 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2016 omsluter cirka 55,3 miljarder kronor, varav 53,7 miljarder utgörs av landstingsbidrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 3 november 2015 beslut om budget för Under 2016 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för godkännande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2016 avrapporteras i detta tertialbokslut. Perioden januari augusti 2016 kommer att återrapporteras i delårsbokslutet som läggs fram för godkännande i hälso- och sjukvårdsnämnden den 27 september Årsredovisningen planeras att läggas fram för godkännande av hälso- och sjukvårdsnämnden i februari Tonvikten i tertialbokslutet ligger på återrapportering av ekonomiskt utfall, utfall av vårdprestationer samt väntetidsstatistik för rapporteringsperioden i de hälso- och sjukvårdsverksamheter som genom avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden förser Stockholms län invånare med hälso- och sjukvård. Dessutom redovisas utfallet för årets första månader på de indikatorer som landstingsfullmäktige ålagt hälso- och sjukvårdsnämnden att mäta och rapportera till fullmäktige för att säkerställa måluppfyllelse av målet Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården. En kortfattad återrapportering av annan pågående verksamhetsutveckling görs också i tertialbokslutet, men det är framförallt i delårsbokslut och årsredovisning som denna uppföljning görs. Till tertialbokslutet biläggs även Patientsäkerhetsberättelse för Stockholms läns landsting 2015 som en särskild bilaga. Sida 2

7 Innehållsförteckning 1 STYRNING Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Mål och uppdrag Specifika mål för hälso- och sjukvården Övriga generella mål Hållbar tillväxt En ekonomi i balans Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Omvärld Befolkningsutveckling VERKSAMHET Vård i rätt tid Rätt vårdutbud Vård utanför akutsjukhus Vård på akutsjukhus Akut omhändertagande Rätt vård till rätt patient Rätt vänte- och ledtider Säker vård Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt Tydligt ansvar för varje patient Hög effektivitet Effektiva verktyg används inom vården Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Effektiv användning av vårdens resurser Högt förtroende för vården Patientfokuserat bemötande Rättvisande bild av vårdens möjligheter MILJÖ SOCIALT ANSVARSTAGANDE Jämlikhet och jämställdhet Nationella minoriteter och minoritetsspråk Sida 3

8 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar Uppförandekod för leverantörer SÄKRA PROCESSER Informationssäkerhet Katastrofmedicinsk beredskap Praktiskt och fysisk säkerhet på HSF VERKSAMHETENS EKONOMI Verksamheten totalt Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Asylsjukvård och vård för tillståndslösa Risker Ledningens åtgärder Verksamhetsförändringar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bilageförteckning Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet januari till april 2016 Bilaga 2 Patientsäkerhetsberättelse för Stockholms läns landsting 2015 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Verksamhetstal Utökad redovisning akutsjukhusen och privata vårdgivare inom somatisk specialistvård Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall Sida 4

9 Sammanfattning Periodens ackumulerade resultat till och med april 2016 visar ett överskott med 14 miljoner kronor. Resultatet per 30 april 2015 var -329 miljoner kronor. För 2016 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2015 var -23 miljoner kronor. Resultaten för april 2015 och april 2016 är inte helt jämförbara erhöll hälso- och sjukvårdsnämnden vidareförmedlade statsbidrag för läkemedel och vård av papperslösa med 375 mkr. Dessa medel tillfördes nämnden först från och med maj vilket innebar att redovisat underskott för april 2015 var 125 miljoner kronor för stort. För 2016 innehåller det bokförda resultatet till och med april ett överskott med 105 miljoner kronor till följd av att kostnaderna för OPS-avtalet med mera vid NKS faller ut först under hösten. Om resultatet korrigeras för just dessa två poster ökar jämförbarhet mellan åren. Det innebär att resultatet för april 2016 skulle uppgå till -85 miljoner kronor och -204 miljoner kronor för april Prognosen för hela 2016 beräknas vara i nivå med budget men förvaltningen bedömer riskerna som stora för underskott i bokslutet. Betydande underskott beräknas inom primärvård för husläkarverksamhet främst medicinsk service och hemsjukvård, samt vårdvalen barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, primärvårdsrehabilitering och rehabilitering för långvarig smärta. Underskott beräknas också för somatisk specialistvård, äldresjukvård främst avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, samt för hjälpmedel. I prognosen beräknas underskotten kunna balanseras med överskott för övrig sjukvård och övrig verksamhet samt ett mindre överskott för psykiatri. Utifrån risken för underskott 2016 och obalans i budget 2017 arbetar förvaltningen med ett brett åtgärdsprogram. Dessa åtgärder är av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan får främst effekt från och med 2017 och framåt. Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2 procent. Prognosen för 2016 är 4,3 procent lägre än budget. Läkarbesöken hos husläkare minskade med 5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta bedöms vara en effekt av den nya ersättningsmodellen från 2016, med en större andel kapiteringsersättning och en minskad andel besöks- och åtgärdsersättning. Förändringarna av modellen syftar till att stimulera till ett stärkt omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patienter. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 1,8 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Prognosen för 2016 är 2,2 procent lägre än budget. För sex av de nio indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns mätvärden att redovisa per första tertialet För tre av dessa sex indikatorer pekar utfallet efter fyra månader mot att uppsatt målvärde kommer att nås under För två indikatorer bedöms det vara för tidigt att dra säkra slutsatser och måluppfyllelsen bedöms därför vara osäker. För en indikator kan redan Sida 5

10 nu konstateras att målvärdet för 2016 inte kommer nås. Det är indikatorn Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar, som avser mäta förflyttningen av besök som ej kräver akutsjukhusets resurser från sjukhusens akutmottagningar till en förstärkt närakutstruktur. Under de första månaderna 2016 har akutbesöken ökat både på akutsjukhusen och på befintliga närakuter, dock har besöken på akutsjukhusens mottagningar ökat i snabbare takt och bedömningen görs att målnivån för 2016 ej kommer nås. Realistiskt sett kan reella förändringar väntas först från och med slutet av året när de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen tas i anspråk. Uppfyllelsegraden av vårdgarantin har sjunkit när det gäller första besöket till specialist inom 30 dagar. Den genomsnittliga andelen patienter som fick sitt besök inom den stipulerade tiden 30 dagar sjönk från 73 procent till 67 procent. När det gäller väntetid till beslutad behandling är uppfyllelsegraden i princip oförändrad jämfört med motsvarande period föregående år, 89 procent. Hälso- och sjukvårdsnämnden har under våren godkänt BB Sophias uppsägning av avtal inom vårdval förlossning. Avtalet upphör formellt att gälla den 16 maj 2016 och BB Sophia avvecklar under våren successivt verksamheten. Under det första tertialet 2016 har därför ett planeringsarbete genomförts tillsammans med befintliga förlossningsenheter för att säkerställa kapaciteten av förlossningsplatser med anledning av detta samt att delar av Södra BB-konceptet utvecklas på Södertälje sjukhus. Fyra nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har öppnat i länet under perioden. Vidare har nya geriatriska vårdplatser öppnats på Kungsholmen och på Handengeriatriken. Det nya IT-systemet med utrustning för journalföring och EKGundersökningar inom ambulanssjukvården, Framtidens prehospitala plattform (FRAPP), har börjat tas i drift. Inom ramen för sitt utökade ägardirektiv har Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) getts i uppdrag att öppna två nya öppenvårdsenheter under våren, en enhet för cancerrehabilitering och en enhet för reumatologisk specialistvård. Båda enheterna har explicit getts i uppdrag att, förutom att ge patienter vård, även bedriva kunskapsutveckling inom sina respektive specialistområden. Sida 6

11 1 STYRNING 1.1 Styrning av hälso- och sjukvården Politisk organisation Inga förändringar av den politiska organisationen har gjorts hittills under året. Hälsooch sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att Stockholms läns invånares behov av en god hälso- och sjukvård tillgodoses inom de ramar landstingsfullmäktige beslutar om. Nämnden fördelar de medel som avsätts för hälso- och sjukvård genom att teckna avtal om hälso- och sjukvårdstjänster med både landstingsägda och externa vårdgivare. Nämnden har haft tre ordinarie sammanträden och ett extrainsatt sammanträde under perioden. Till stöd för Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag att möta befolkningens behov finns sju programberedningar, som är uppdelade efter medicinska områden och patientgrupper. De tre geografiskt avgränsade sjukvårdsstyrelserna Norr, Stockholm Ekerö samt Söder hanterar sjukvårdsfrågor inom sitt geografiska område, följer upp utifrån ett medborgarperspektiv och bereder ärenden inför beslut i de lokala sjukvårdsutskotten. Sjukvårdsstyrelserna samverkar också med kommunerna. De lokala sjukvårdsstyrelsernas presidier bildar utskott under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Till dessa sjukvårdsutskott har nämnden delegerat beslutsrätt i vissa frågor, bland annat beslut om godkännande att bedriva vård inom ramen för vissa vårdval samt lokala avtal inom utskottets geografiska område. Under Hälso- och sjukvårdsnämnden sorterar också utskottet för framtidens hälso- och sjukvård, som ansvarar för att samordna, verkställa och följa upp beslut rörande Framtidens hälso- och sjukvård. Beredningar, sjukvårdsstyrelser och utskotten har bedrivit sitt arbete enligt plan under de första månaderna Den 15 december 2015 beslutade landstingsfullmäktige om förändrad organisation och styrning av hälso- och sjukvården i Norrtälje. Kommunfullmäktige i Norrtälje fattade samma beslut den 14 december Genom dessa beslut permanentades den projektverksamhet som startades 2006 under namnet Tiohundraprojektet. Beslutet innebär att Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje från den 1 januari 2016 övertog de uppgifter som sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje tidigare ansvarade för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Landstingets politiska styrelser och nämnder har en förvaltning med opolitiska tjänstemän som ansvarar för det dagliga arbetet. Tjänstemännen tar fram underlag till de politiska besluten och ser till att de omsätts i praktiken. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, har cirka 690 medarbetare, se vidare kapitel 7. Sida 7

12 1.2 Styrmodeller och styrdokument Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval Avtal enligt LOV Under perioden januari till april 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden inte fattat några beslut som rör revideringar av eller nyutveckling av vårdval. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att godkänna BB Sophias uppsägning av avtal inom vårdval förlossning. Avtalet upphör formellt att gälla den 16 maj 2016 och BB Sophia avvecklar under våren successivt verksamheten. Under perioden har tidigare beslutade revideringar trätt i kraft inom sju vårdval, till exempel inom ortopedi och handkirurgi samt avancerad sjukvård i hemmet. Den mest omfattande revideringen rör husläkaverksamhet med basal hemsjukvård. Arbetet har fortsatt med utveckling av en effektiv förvaltning och uppföljning av de vårdval som finns inom de drygt trettio vårdområdena. Ett arbete har också fortsatt med revidering av ett flertal förfrågningsunderlag, till exempel inom gynekologi, primärvårdsrehabilitering och planerad specialiserad rehabilitering. Nyutveckling av vårdval inom bland annat geriatrik, urologi och reproduktionsmedicin fortlöper. Fokus för både revideringar och nyutveckling har varit att specificera och avgränsa uppdragen samt se över ersättning och prissättning. Varje nyutvecklat vårdval måste finansieras inom de medel som är avsatt för den vård som övergår till vårdval. Inom befintliga vårdvalen behöver kostnadsökningarna kontrolleras. Se vidare kapitel 6, Verksamhetens ekonomi. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 8

13 Utredning av lämplig avtalsform De utredningar som påbörjats under 2015 av eventuella nya vårdområden för införande av vårdval har fortsatt under det första tertialet Utredningarna ska belysa om förutsättningar finns för att hela eller delar av vårdområden som till exempel kirurgi och internmedicin skulle kunna omfattas av avtalsformen LOV. Utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra har fortsatt. Avtal enligt LOU och direktavtal Upphandlingar enligt LOU genomförs inom områden där vårdval inte bedöms vara möjligt eller lämpligt. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 29 september 2015 om en upphandlingsplan för 2016 och 2017 som är ett styrande dokument för upphandlingsarbetet. Under perioden januari till april 2016 har Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat flera beslut som rör avtal upphandlande enligt LOU, se nedanstående tabell: Beslut om upphandlingar enligt LOU Tilldelningsbeslut som fattats av HSN under jan-april Beslut om förfrågningsunderlag har fattats av HSN under jan-april (Besluten innebär att anbudsinbjudan och övriga handlingar annonserats och att anbudstiden för upphandlingen börjat löpa) Beslut att upphandla enligt LOU har fattats av HSN under jan-april (Besluten innebär att förfrågningsunderlag och övriga anbudshandlingar ska tas fram inför en kommande upphandling enligt LOU) Verksamhetsområde Språktolkservice Ambulanshelikoptertjänst Barn och ungdomspsykiatri i öppenvård Vuxenpsykiatrisk öppen- och slutenvård Syncentralsverksamhet Områdesansvar tandvård Konsultuppdrag inom tandreglering Tjänster inom ortopedi och kirurgi Hjälpmedelscentralsverksamhet för medicinsk apparatur i hemmet, MAH Slutenvård för personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser Kommentar Under överprövning Under överprövning Avser delar av respektive specialitet där det inte bedöms som lämpligt att upphandla enligt LOV (vårdval) Landstinget har av domstol blivit ålagt att göra om tidigare upphandling som överprövades Tidigare upphandling avbröts på grund av att inget anbud klarade kvalificeringen Under perioden januari till april 2016 har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om följande principiellt viktiga direktavtal, se nedanstående tabell: Direktavtal Motpart Kommentar Cancerrehabilitering SLSO Ägardirektivet för SLSO har modifieras Akademisk enhet inom reumatologisk specialistvård utanför akutsjukhus SLSO till att även omfatta viss somatisk specialistvård Sida 9

14 1.3 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. I avsnitt redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt redogörs för de mål av generell karaktär som berör hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 10

15 1.3.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Utfall per Mål 2016 Prognos måluppfyllelse Utfall per Utfall 2015 Vård i rätt tid (vårdgarantin) Andel slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus 19,5% 20% Uppfylls 18,3% 18,7% Andel besök på närakuter i förhållande till besök på 37% 43% Uppfylls ej 37,1% 36% akutsjukhusens akutmottagningar Uppfyllelsegrad vårdgarantin Se text nedan 85% Se text nedan 79,2% 79% Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner * 9,0% Osäker - 9,5% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 15,1% 15,0 % Osäker 15,4% 15,8% Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) Osäker Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto 35,4% 29% Uppfylls 26,3% 32% knutet till 1177 Vårdguidens e-tjänster Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt 66,4% 70% Uppfylls 57,2% 62% sjukdomsförebyggande arbete Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för * 64% Osäker - 64% vården Vård i rätt tid För att kunna hålla en hög tillgänglighet i hälso- och sjukvården krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Landstingsfullmäktige har därför i budgetbeslutet i juni 2015 beslutat att införa två nya indikatorer som ska följas för att säkerställa denna utveckling. Andelen slutenvårdstillfällen utanför akutsjukhus ny indikator 2016 Indikatorn följs med start från Vård som idag utförs på akutsjukhusen överförs successivt till vårdgivare utanför akutsjukhusen. I redovisningen av vårdtillfällen utanför akutsjukhus ingår vårdtillfällen på de geriatriska klinikerna, inom den specialiserade palliativa slutenvården, inom slutenvårdsrehabilitering och inom specialiserad somatisk slutenvård (dock ej förlossningar). Under januari till april 2016 har andelen vård utanför akutsjukhus ökat, främst de geriatriska vårdtillfällena som ökat med 4 procent. Samtidigt har antalet inläggningar på akutsjukhusen minskat. Detta medför att andelen vård utanför akutsjukhusen har ökat och målvärdet för 2016 väntas nås. Sida 11

16 Andel besök på närakuter i förhållande till besök på akutsjukhusens akutmottagningar ny indikator 2016 Indikatorn följs med start från En ensad och utbyggd närakutsstruktur ska lätta trycket på akutmottagningarna. Dock kan reella förändringar väntas först från och med slutet av året när de första närakuterna inom ramen för den nya närakutstrukturen tas i anspråk. Under de första månaderna 2016 har akutbesöken ökat både på akutsjukhusen och på närakuterna, dock har besöken på akutsjukhusens mottagningar ökat i snabbare takt. Det medför att målvärdet för året inte väntas nås. Uppfyllelsegrad vårdgarantin ny indikator 2016 Stockholms läns landstings vårdgaranti för fysiska besök består av tre delar. En patient ska få tid hos husläkare inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Inför 2016 var ambitionen att uppfyllelsegraden av dessa tre mätetal skulle samlats i ett och samma nyckeltal, uppfyllelsegrad vårdgarantin. Dock har tekniska problem uppstått vid införandet av automatiserad månatlig mätning av väntetiden till husläkare. Denna väntetid kommer därför som tidigare att mätas under en begränsad tid av året genom en manuell inrapportering av husläkarmottagningarna. Det medför att det inte är möjligt att sammanväga värdena för vårdgarantin, utan utfallen kommer att redovisas var för sig under Uppfyllelsegrad av tid till husläkare inom fem dagar Målvärde för 2016 Uppfyllelsegrad procent Manuell mätning genomförs under våren. Resultatet redovisas i delårsbokslutet. Uppfyllelsegrad av tid till specialistläkare inom 30 dagar Målvärde för 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari-april 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari till april procent 67 procent 73 procent Uppfyllelsegraden av tid till specialistläkare inom 30 dagar har försämrats med sex procentenheter jämfört med samma period Det är framförallt hos vårdgivare utanför akutsjukhus som väntetiderna ökar, se vidare bilaga 1. Bedömningen är att det är osäkert om målvärdet för året kommer att nås. Uppfyllelsegrad av tid till behandling inom 90 dagar Målvärde för 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari-april 2016 Uppfyllelsegrad vårdgarantin januari till april procent 89 procent 90 procent Sida 12

17 Resultatet för januari till mars 2016 visar något för höga värden. Den verkliga uppfyllelsegraden av tid till behandling inom 90 dagar är alltså något lägre än 89 procent. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar på grund av systemuppdatering hos en vårdgivare 2. Från och med april stämmer statistiken. Se bilaga 1 för ytterligare detaljer. Bedömningen för helåret är att det är osäkert om målnivån för året nås. Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på tre viktiga områden. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till Indikatorn mäts genom punktprevalensmätningar i slutenvården under vår och höst. Vårens mätning är nationell och samordnas av Sveriges Kommuners och Landsting (SKL). Höstens mätning är regional och samordnas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Vårens mätning är genomförd men resultaten redovisas först i juni och kommer därför biläggas delårsbokslutet till hösten. 30 dagars återinläggningsfrekvens i slutenvården En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Indikatorn är ett av de nyckeltal som följdes inom ramen för den avslutade Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan Stockholms läns landsting och länets kommuner. Arbetet pågår med fortsatt implementering av Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA), ett standardiserat förstärkt arbetsätt i utskrivningsprocessen, mottagandeprocessen och den uppsökande vårdinsatsen som på sikt ska minska oplanerade återinskrivningar. Efter årets fyra första månader är utfallet nära målvärdet för Dock är trenden under året att andelen ökat var månad, från 14,4 procent i januari till 15,5 procent i april. Därför är bedömningen att det är osäkert om målvärdet nås på helåret. 2 Vårdgivaren har inte möjlighet att rätta till detta i efterhand Sida 13

18 Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/1000 invånare) Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen kan antibiotika bevaras som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Den nya organisationen med smittskydds-/stramaansvariga på varje husläkarmottagning är en åtgärd som ska bidra till detta. Detta innebär att en läkare på varje husläkarmottagning är kontaktlänk till landstingets Strama-enhet. Under de första månaderna av 2016 har antibiotikaförskrivningen minskat. Förskrivningen har under samtliga månader legat på en lägre nivå än under Målet för 2016 är en minskning av antibiotikaförskrivningen med 3,4 procent, från 352 uthämtade recept per invånare till 340 uthämtade recept per invånare. Det är ännu för tidigt att bedöma om målet kommer nås eller ej, därför har angetts att måluppfyllelsen är osäker. Patientsäkerhetssatsningen som genomfördes 2010 till 2014 medförde ett stort fokus på antibiotikaförskrivningen. När Patientsäkerhetssatsningen inleddes låg antalet uthämtade antibiotikarecept i Stockholms län på 419 per invånare. Det långsiktiga målet är 250 uthämtade recept per 1000 invånare. Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto knutet till 1177 Vårdguidens e-tjänster Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av e- hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto 1177.se. Utvecklingen av andelen invånarkonton ökade under 2015 i högre takt än förväntat. Detta innebär att den målsättning för 2016 om 29 procent som Landstingsfullmäktige beslutade om i juni 2015 uppfylldes redan under hösten Det innebär att det fastställda målvärdet för 2016 redan är uppnått. Ökningen under årets första fyra månader är fortsatt kraftig. Per april hade 35,4 procent av länets invånare registrerat ett invånarkonto. Det är en ökning med 3,5 procentenheter sedan årsskiftet och innebär att cirka nya konton registreras varje månad. Ökningen av antalet konton avspeglas även i att antalet avslutande ärenden i 1177Vårdguidens e-tjänster också ökar. De e-tjänster som är mest frekvent använda är förnyande av recept samt webbtidbokningar. Sida 14

19 Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. Utvecklingen under 2015 innebar en kraftig ökning från 2014 års utfall. Tendensen håller i sig även under Fler sjuksköterskor/distriktssköterskor har genomgått utbildning och kan erbjuda samtal. Det innebär att fler och fler husläkarmottagningar arbetar med kvalificerat rådgivande/rådgivande samtal. Under årets första månader har andelen husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete ökat med 4,5 procentenheter och målvärdet för året väntas nås. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer årligen upp varje husläkarmottagnings andel rådgivande samtal och har en diskussion med vårdgivarna om deras resultat för att ytterligare stimulera till aktivitet. Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Samtliga åtgärder som vidtas i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting strävar mot att skapa ett högt förtroende för vården hos befolkningen. Förtroendet har tidigare mätts genom befolkningsunderökningen Vårdbarometern. Efter att utförandet av mätningen genomgått en förnyad konkurrensutsättning har namnet ändrats till Hälso- och sjukvårdsbarometern. Liksom tidigare kommer mätningar att göras två gånger om året. På grund av den förnyade konkurrensutsättningen har vårens mätning genomförts senare än vanligt. Resultat väntas därför först i slutet av juni. Resultatet kommer redovisas i delårsbokslutet Övriga generella mål Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Sida 15

20 HÅLLBAR TILLVÄXT Utfall per Mål 2016 Prognos måluppfyllelse Utfall per Utfall 2015 Effektivt miljöarbete Andel ekologiska läkemedel * 100 % Osäker - 65% Socialt ansvarstagande Andel av HSNs upphandlingar som innehåller 100 % 100% Uppfylls - - krav på uppförandekod Säkra processen Leverans enligt överenskomna servicenivåer: Andel besvarade invånarsamtal till 1177Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid 66% 65% Osäkert 62 % *Resultat redovisas i delårsbokslut och årsredovisning Andel ekologiska livsmedel Med livsmedel avses i hälso- och sjukvårdsförvaltningens fall kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som har köpts in till personalen. Indikatorn följs upp vid två tillfällen under året och resultaten redovisas i delårsbokslut och årsredovisning. Andel av HSNs upphandlingar som innehåller krav på uppförandekod- ny indikator 2016 Sedan 2010 samarbetar alla Sveriges landsting och regioner för att säkerställa att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Som ett led i detta arbete har rutinerna för hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar anpassats så att den gemensamt framtagna Uppförandekoden inkluderas i förfrågningsunderlagen. Denna rutin har tillämpats i samtliga förfrågningsunderlag som beslutats under perioden januari till april Andel besvarade invånarsamtal till 1177Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid Det ska vara lätt, smidigt och säkert att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter som offentliga e-tjänster erbjuder. Enligt avtal ska telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden besvaras inom tre minuter dagtid. Under de första fyra månaderna besvarades i snitt 66 procent av samtalen dagtid inom tre minuter. Variationerna mellan månaderna är dock stor, med ett högstaresultat avseende januari på 68 procent och ett lägstaresultat avseende mars med 52 procent. De stora variationerna mellan månaderna gör att det är svårt att prognostisera resultatet. Därför är bedömningen att det är osäkert om årets målvärde nås. Andelen besvarade samtal totalt (oberoende av tid) är mer jämn över månaderna. Snittvärdet för antalet besvarade samtal under årets första fyra månader är 94,3 procent. Sida 16

21 En ekonomi i balans EKONOMI I BALANS Utfall per Mål 2016 Prognos måluppfyllelse Utfall per Utfall 2015 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet Uppfylls För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade ett underskott 2015 på 23 miljoner kronor, vilket motsvarade en avvikelse mot budgetomslutningen på 0,04 procent. Det ackumulerade resultatet per april 2016 är 14 miljoner kronor. För 2016 pekar helårsprognosen efter april månad mot ett resultat i nivå med budget. Dock finns risk för underskott inom primärvård, geriatrik och hjälpmedel, se vidare kapitel 6, Verksamhetens ekonomi Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis och redovisas därför ej i tertialbokslutet. 1.4 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. I slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden brukar aktuella centrala propositioner, utredningar och beslut kommenteras eftersom de kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både kort och på längre sikt. Nedan redovisas året aktuell status i centrala utredningar samt nya utredningar som tillsatts i slutet av 2015 eller början av Uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, Dir 2015:60 En kommission för jämlik hälsa. En kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionens huvudsakliga fokus ska vara hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Resultatet av kommissionens arbete ska slutredovisas senast den 31 maj Sida 17

22 Uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning samt utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Tilläggsdirektiv 2015:16 Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Trots att tobaksbruket minskar och utvecklingen har gått åt rätt håll har regeringens mål inte uppnåtts. För att nå målen att minska tobaksbruket och förhindra att minderåriga börjar använda tobak krävs ett brett förebyggande arbete. En utredare får därför i uppdrag att lämna förslag på reglering för att begränsa tobaksrökning och rökning av tobaksrelaterade produkter på vissa allmänna platser. Utredaren ska också utreda möjligheten att införa exponeringsförbud för tobaksprodukter och krav på neutrala tobaksförpackningar. Utredningstiden förlängdes där uppdaget skulle redovisas senast den 1 mars Någon sådan redovisning har dock ännu ej presenterats. Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar, Dir. 2014:43 I mars 2015 lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen var att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfärdandet av försäkringsmedicinska utlåtanden. Utredningen har föreslagit en ny lag som sannolikt kommer att träda i kraft den 1 juli 2016 och ansvaret överbryggas de första sex månaderna av en sådan statlig överenskommelse, som har reglerat verksamheten de senaste tre åren. I den föreslagna lagen ska landstingens ansvar för försäkringsmedicinska utredningar 3 regleras. En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Regeringen har genomfört en översyn av samhällets alarmeringstjänst; det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet inte är tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslogs i utredningen att inrättas från den 1 januari Beredning pågår dock fortfarande inom regeringskansliet varför tidplanen är oklar. 3 Den försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. Sida 18

23 Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten lämnade i februari 2015 in förslag till regeringen på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. För att utveckla arbetet med självmordsprevention föreslår Folkhälsomyndigheten en ny struktur där samordningsansvaret på nationell och regional nivå tydliggörs. På så vis ska möjligheten till kunskapsutbyte mellan aktörer på olika samhällsnivåer öka. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Uppdrag angående tillgänglighet till antibiotika Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en projektplan för arbetet med att utforma förslag till en eller flera modeller för hur nya antibiotika, samt äldre antibiotika där den nationella tillgängligheten är otillräcklig, kan göras tillgängliga i Sverige. I uppdraget ingår också att göra en analys avseende andra länders aktiviteter och internationella initiativ gällande strukturerad användning av antibiotika. Uppdraget ska genomföras i samarbete med Läkemedelsverket och i samråd med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdraget skulle redovisas till Socialdepartementet senast den 1 februari Någon sådan redovisning har dock inte skett. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Den särskilda utredaren som på regeringens uppdrag genomfört en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, har presenterat sin utredning. Utredningen föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Regeringen ska i nästa steg ta ställning till förslaget. Nytillkomna utredningar Utredningen om nätdroger m.m. S 2015:05 Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska göra en bred översyn av problemen med nya psykoaktiva substanser. Utredningen ska lägga fram förslag till olika åtgärder som syftar till att snabbare kunna klassificera sådana hälsofarliga substanser som förekommer eller kan komma att göras tillgängliga på den svenska marknaden. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast 1 november Utredningen om ökat fokus på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, Dir. 2015:118 Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av apoteksmarknaden och vid behov lämna förslag på förändringar. Utgångspunkten ska ligga Sida 19

24 på de uppföljningar och utvärderingar som gjorts gällande den omreglerade apoteksmarknaden. Särskilt fokus ska läggas på åtgärder med syfte att höja kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december Utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården, S 2015:07 Regeringen har tillsatt en utredare som ska lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast 1 mars Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 31 mars 2015 och den 31 mars 2016 var befolkningsökningen dock något lägre. Länets befolkning ökade under denna period med cirka personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på 1,5 procent. En högre utflyttning till utlandet än förväntat har dämpat den förväntade befolkningsökningen. 60 procent av befolkningsökningen under perioden utgjordes av flyttningsöverskott och 40 procent av födelseöverskott. Den 31 mars 2016 var cirka personer mantalsskrivna i Stockholms län. Under det första kvartalet 2016 uppgick flyttningsnettot (inflyttade individer minus utflyttade individer) mot utlandet till cirka personer. Den 1 maj 2016 hade länet drygt inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav cirka var ensamkommande barn och ungdomar. Flest boende i anläggningsboende hade Stockholm (829), Täby (534) och Norrtälje (381). Över av de drygt inskrivna hade utgånget uppehållstillstånd. Antalet födda uppgick till drygt barn under det första kvartalet 2016, vilket är något fler än motsvarande period förra året. Antalet avlidna uppgick till nästan personer. Det innebär ett högre födelseöverskott jämfört med föregående år. En ny reviderad befolkningsprognos från Statistiska centralbyrån, SCB, pekar på en befolkningsökning i Stockholms län med i genomsnitt 1,6 procent de kommande åren. Sida 20

25 2 VERKSAMHET 2.1 Vård i rätt tid God tillgänglighet i vården är viktig för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. Vårdgivarna ska möta befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och se till att patientens väg i vården blir så enkel, säker, jämlik och effektiv som möjligt. För att uppnå en god tillgänglighet krävs ett ändamålsenligt vårdutbud och tydlig information och vägledning för patienter och vårdgivare att hitta rätt i vårdutbudet. Annars riskerar patienter att drabbas av onödig väntetid Rätt vårdutbud Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det är viktigt att samverkan mellan olika delar av vårdsystemet förbättras. I styrningen av vårdgivarna ska uppdrag, uppföljning och ersättningssystem samordnas, så att rätt incitament ges mot en effektiv vård och hög tillgänglighet Vård utanför akutsjukhus Husläkarverksamhet och Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar 1 januari 2016 trädde den reviderade ersättningsmodellen i husläkarverksamheten i kraft. Som en konsekvens har andelen sjuksköterskebesök i förhållande till läkarbesök ökat. Vidare har förändringen stimulerat till etablering av särskilda mottagningar för äldre och patienter med astma/kol 4. Hittills har 44 så kallade äldremottagningar och 26 astma/kol- mottagningar startat. Sedan årsskiftet har rådgivande samtal till patienter om levnadsvanor ökat med 23 procent. En fortsatt ökning ses också av de psykosociala insatserna. Fler husläkarmottagningar erbjuder ett större utbud av e- hälsotjänster via 1177Vårdguiden, till exempel webbtidbok för nybokningar, av- och ombokningar, beställning av journalkopior, kontakt med mottagningen och förnyande av hjälpmedel. Fyra nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har startat sedan årsskiftet. De är lokaliserade i Kista, Solna, Vallentuna och Stockholm city. Primärvård till asylsökande Antalet asylsökande i Stockholms län uppgår till cirka personer. Under januari till april har inflödet av ytterligare asylsökande varit litet. Barnavårdscentraler, husläkarmottagningar och barnmorskemottagningar som finns nära större anläggningsboenden för asylsökande upplever dock även fortsatt ett stort tryck. Mobila team, utgående från de sex vårdcentraler som har ett särskilt uppdrag att genomföra hälsounder- 4 Kronisk obstruktiv lungsjukdom Sida 21

26 sökningar, har erbjudit hälsoundersökningar på plats i större boenden som till exempel i Farsta. Rehabilitering utanför akutsjukhus Planering för upphandling av försäkringsmedicinska utredningar pågår, då ansvaret för dessa kommer att övergå till landstingen I januari infördes två vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus, specialiserad neurologisk och kirurgisk rehabilitering. En fördjupad utredning i syfte att utreda om det finns behov av att utöka de nuvarande specialiserade rehabiliteringsuppdragen för att avlasta akutsjukhusen och erbjuda en förstärkt rehabiliteringsprocess för vissa patientgrupper pågår. Revideringar pågår även inom vårdvalsområdena logopedi, primärvårdsrehabilitering och rehabilitering vid långvarig smärta och utmattningssyndrom. Äldresjukvård, inklusive palliativ vård Den 1 mars 2016 öppnade ytterligare 42 geriatriska slutenvårdsplatser på Kungsholmen. Beslut har fattats om förlängning av befintliga avtal med de geriatriska klinikerna i avvaktan på vårdval inom geriatrik. Utredningen kring förändring och sammanfogning av vårdvalen inom avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård har skjutits fram till dess förfrågningsunderlaget för vårdval geriatrik har utformats. Somatisk specialistvård utanför akutsjukhusen Det pågår ett omfattande arbete med att definiera och planera för den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen. Revidering av befintliga vårdval inom öron-näsa och halssjukvården, gynekologi och förlossning samt framtagande av nya vårdval inom urologi och reproduktionsmedicin är i slutskedet. Förfrågningsunderlag för upphandling av tjänster inom områdena ortopedi och kirurgi pågår. Avtal med Stockholms läns landsting om ett akademiskt specialistcentrum inom reumatologi samt ett centrum för cancerrehabilitering har tecknats. Psykiatri Då inga anbud inkommit har upphandlingen av barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsverksamhet i Handen avbrutits och ett nytt förfrågningsunderlag håller på att tas fram. Inom vuxenpsykiatrin implementeras en strukturerad och systematisk årskontroll av patienternas hälsotillstånd. Vid behov etableras kontakt med somatisk vård. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Projektet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher har fortsatt med stöd till de patienter som funnits i projektet sedan tidigare samt inkludering av nya patienter till och med den 31 mars Planering av fortsatt vårdcoacharbete från 2017 och framåt pågår Vård på akutsjukhus Inflödet till akutmottagningarna har fortsatt att öka under årets första fyra månader, medan vårdkonsumtionen av slutenvård och planerad öppenvård totalt sett minskat på Sida 22

27 akutsjukhusen. De minskade slutenvårdstillfällena förklaras till största delen av en fortsatt brist på vårdplatser. Viss del av minskningen av slutenvårdstillfällen kan förklaras av att slutenvård istället utförs inom öppenvården (polikliniseras). Väntetiderna på akutsjukhusen till nybesök och behandling har, trots minskad vårdproduktion, inte försämrats. Analyser runt orsakssambanden pågår. En förklaring kan vara att akutsjukhusen aktivt arbetar med hänvisning av patienter som inte behöver akutsjukhusets fulla resurser. Ett tecken på detta är att köerna till specialistvård utanför sjukhusen har ökat (se vidare avsnitt samt bilaga 1). S:t Görans sjukhus skiljer sig från övriga akutsjukhus genom att vårdkonsumtionen på akutsjukhuset har ökat både inom öppen- och slutenvården jämfört med samma period föregående år. Sjukhuset har inget omställningsavtal utan följs upp i enlighet med upphandlat avtal. Det finns ett stort antal patienter på Karolinska Universitetssjukhuset som väntat över vårdgarantitiden både till nybesök och till behandling. Jämfört med samma period föregående år har det dock skett en förbättring. Den geriatriska öppen- och slutenvården på Huddingegeriatriken ingår i Karolinska Universitetssjukhusets omställningsavtal. Antal vårdtillfällen inom specifika uppdrag gällande länsuppdrag och höftvårdkedja har visat en kraftig minskning. Detta har uppmärksammats vid uppföljningsmöten med sjukhuset. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen följer utvecklingen. I omställningsavtalen för Södertälje sjukhus AB ingår vårdvalsområdena avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad palliativ slutenvård samt geriatrisk öppen- och slutenvård. Antal inskrivna i ASiH har minskat från cirka 90 patienter per dag till cirka 40 sedan övergången till omställningsavtal. Dialog pågår med sjukhuset kring uppdraget för ASiH. Fortsatt detaljplanering och anpassning till det förändrade vårduppdraget för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna pågår. Ett led i den anpassningen är att avtal tecknats med Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, om specialiserad öppenvård inom reumatologi och cancerrehabilitering lokaliserat utanför akutsjukhuset. Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och S:t Göran sjukhus har sedan den första januari ett utökat uppdrag inom bröstcancervården. Uppdraget omfattar en sammanhållen vårdprocess i ett bröstcentrum avseende bröstcancerscreening, klinisk utredning av bröstsymtom samt bröstcancervård och behandling, inklusive viss cancerrehabilitering. Nödvändiga förändringar av respektive sjukhus uppdrag har påbörjats inför den delning av onkologiska kliniken som beslutades av landstingsstyrelsen 2015 samt inför genomförandet av beslutet att Karolinska Universitetssjukhuset blir ensam utförare av cancervård av mindre vanliga tumörsjukdomar. Planering av förlossningsvårdens utbyggnad fortsätter. Under det första tertialet 2016 har ett planeringsarbete inletts tillsammans med befintliga förlossningsenheter för att Sida 23

28 säkerställa kapaciteten av förlossningsplatser med anledning av planerade verksamhetsförändringar. BB Sophia kommer successivt avveckla sin verksamhet under våren och delar av Södra BB-konceptet utvecklas på Södertälje sjukhus Akut omhändertagande Prehospital vård Den framtida prehospitala organisationen har utretts och inriktningsbeslut utifrån denna har fattats av hälso- och sjukvårdsnämnden. En översyn av prioritering- och dirigeringstjänsten av de prehospitala enheterna pågår och ett förslag till nytt avtal med SOS Alarm AB är under framtagande. Det nya IT-systemet med utrustning för journalföring och EKG-undersökningar inom ambulanssjukvården, Framtidens prehospitala plattform (FRAPP), är nu i pilotdrift. En så kallad intensivvårdsambulans har blivit upprustad. Akut omhändertagande utanför akutsjukhusen För patienter med lättare akuta sjukdomstillstånd prövas alternativa former för akut omhändertagande vid några av länets husläkarmottagningar. Av dessa kan nämnas sjuksköterskemottagningar och videobedömning i hemmet. Inga resultat av försöken finns ännu tillgängliga. Det kommande geriatriska uppdraget inom ramen för vårdval geriatrik är under utveckling. Det kommer i större utsträckning fokusera på akut omhändertagande med ett ökat direktintag. Ett förfrågningsunderlag angående närakuter utifrån beslutad struktur håller på att tas fram. De nya närakuternas uppdrag utformas så att man kan ta emot fler akuta öppenvårdsbesök av de som idag söker på akutsjukhusens akutmottagningar och syftet är att minska antalet sökande på dessa. Beslut om lokalisering av närakuter till Danderyds sjukhus, Rosenlunds sjukhus och nuvarande lokaler för barnakuten vid Astrids Lindgrens Barnsjukhus har fattats. Akutsjukhusens akutmottagningar Totalt sett ökar besöken vid akutsjukhusens akutmottagningar med 2 procent till och med mars 2016 jämfört med samma period förra året. Ökningen är störst på Danderyds sjukhus akutmottagning med drygt 9 procent, vilket i stor utsträckning kan kopplas till lättakutens stängning. På Karolinska Universitetssjukhuset minskar besöken på akutmottagningen med knappt 2 procent. Den nya akutmottagningen på S:t Görans sjukhus har tagits i drift. Det ökade trycket har lett till att tillgängligheten vid akutsjukhusens akutmottagningar har försämrats. S:t Görans sjukhus är nära det fastställda målet för alla akutsjukhus att behandla 78 procent av patienterna inom fyra timmar. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med 51 procent och Södersjukhuset med 55 procent är längst från målet. Snittet för akutsjukhusen i länet är 62 procent. Sida 24

29 Antalet patienter som lagts in i slutenvård har ökat i mindre utsträckning än de akuta besöken. Akuta inläggningar ökar med totalt sett 1 procent på akutsjukhusen. Det akutsomatiska uppdraget för akutsjukhusen beskrivs i omställningsavtalen för perioden 2016 till I samverkan mellan landstingsstyrelsens förvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och representanter för den planerade nya akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, har ett projekt initierats för att mer konkret definiera vilka patienter som behöver högspecialiserad vård och hur dessa patienter ska styras till det nya sjukhuset Rätt vård till rätt patient Framtidsplanen beskriver stora förändringar inom hälso- och sjukvården i Stockholms län. För att patienter och invånare ska kunna hitta och hänvisas till rätt vårdinstans behövs tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad information om vårdutbudet. Utveckling av e-tjänster för effektiv guidning av patienter Stockholms läns landsting har varit drivande i att lägga grunden för ett nationellt arbete med att skapa en gemensam informationsinfrastruktur som, när den är färdig, är ett stöd för att korrekt information visas i exempelvis eremiss, Hitta och jämför vård/ 1177Vårdguiden, Vårdgivarguiden. I dag saknas ett enhetligt sätt att beskriva vårdoch omsorgsverksamheter och vad de gör. Fyra myndigheter; ehälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen har träffat en överenskommelse om samarbete. I ett första steg tas en gemensam modell för begrepp och utbud fram. I arbetet under första tertialet har Stockholms läns landsting varit en part. Utgångspunkt för myndigheternas arbete har varit den modell för ett nationellt register för vårdutförare som Stockholms läns landsting tagit fram. Stockholms läns landsting har även tagit initiativ till ett närmare samarbete med landstingens gemensamma bolag för e-hälsoutveckling, Inera AB 5, kring etablering av en gemensam informationsinfrastruktur. Under årets första månader har utvecklingen fortsatt av utbudstjänsten utifrån ett mer strukturerat sätt att beskriva vårdutbudet. På nationell nivå fortsätter arbetet med att utveckla Hitta och jämför vård/1177 Vårdguiden.se. Detta arbete möjliggör för Stockholms läns landsting att kunna åskådliggöra vårdutbudet för befolkningen på ett bättre sätt. Kommunikationsåtgärder Hösten 2015 påbörjades ett arbete med att kommunicera kring asylsökandes rättigheter till vård och tandvård, och var de ska söka vård. Detta arbete har fortsatt under första delen av Kommunikationen till vårdgivarna har fokuserat på att göra deras uppdrag tydligt och göra det enkelt för dem att vägleda patienter rätt. Kommunikationen gentemot övriga aktörer, till exempel frivilligorganisationer och kommuner, har syf- 5 Inera AB är beställare och utförare av olika nationella e-hälsotjänster på uppdrag av Sveriges samtliga landsting och regioner. Sida 25

30 tat till att förenkla för dem att vägleda asylsökande rätt i vården. Kommunikationsinsatser har också riktats direkt till de asylsökande. Planering för vägledningskommunikation kring akutvård för barn har påbörjats inför att barnakuten flyttar in på nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Även planeringen inför kommunikationsinsatser kring ny närakutstruktur har påbörjats. Liksom tidigare somrar planeras en särskild kommunikationsinsats till invånare och besökare för att påminna om bästa sättet att hitta rätt i vården Rätt vänte- och ledtider Vårdgarantin Den övergripande uppfyllandegraden av vårdgarantin under perioden januari till april 2016 är lägre för besök till specialistläkare inom 30 dagar jämfört med samma period 2015, 67 procent januari till april 2016 jämfört med 73 procent samma period Det finns även en viss tendens till att akutsjukhusen nu har kortare köer till mottagningsbesök än vårdgivare verksamma på vårdvalsavtal inom den somatiska vården. Orsaker till detta kan vara att akutsjukhusen får reducerad ersättning vid bristande tillgänglighet samt att akutsjukhusen, i enlighet med Framtidsplanen, aktivt styr över öppenvård till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Bäst resultat för tillgänglighet till mottagningsbesök uppvisar barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och allmän internmedicin. För att bibehålla den goda tillgängligheten inom barn - och ungdomspsykiatrin har den beställda volymen vård ökat under Tillgängligheten till de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna har förbättrats och fyra nya mottagningar har startat Kötider inom specialiserad barntandvård (pedodonti) överstiger inte avtalets stipulerade maxgräns om två månader. Väntetider till behandling inom 90 dagar är något sämre i jämförelse med motsvarande period föregående år. Nära 90 procent av patienterna får tid till behandling inom vårdgarantins gräns. Vårdgarantikansliet har under perioden haft svårigheter att hjälpa patienter att få en tid inom vårdgarantins tidsramar främst inom områdena åderbråck (varicer), gastromottagning och för neuropsykiatrisk utredning av både barn och vuxna. Under årets första fyra månader har 429 patienter och vårdgivare åberopat planerad vård i annat landsting, vilket är en minskning med 98 ärenden jämfört med motsvarande period Nationella satsningar för förbättrad tillgänglighet Under 2016 genomförs en successiv implementering av ytterligare 13 standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I mars lämnades en handlingsplan in till Socialdepartementet och med den som grund togs beslut om utbetalning av stimulansmedel för första halvan av Stockholms län landsting fick maximal möjlig ersättning, 46 miljoner kronor. Sida 26

31 Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i Stockholms läns landsting Arbetet med att automatisera väntetidsmätningen av besök till husläkare inom 5 dagar fortlöper och förväntas på sikt ge mer tillförlitliga väntetidsmätningar. Under våren 2016 intervjuas patienter som besökt husläkare i syfte att få bättre kunskap om hur deras behov av vård ser ut med bland annat fokus på tillgänglighet. Arbetet sker i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Inflödet till habiliteringen av barn och vuxna som får diagnosen autismspektrumsyndrom och/eller ADHD är fortfarande stort och tillgången behöver stärkas. Ett tilläggsavtal har tecknats för 2016 med Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), Habilitering & Hälsa, för att erbjuda skolbarn 7 till 10 år med diagnosen autismspektrumtillstånd utan intellektuell funktionsnedsättning möjlighet att få individuella insatser efter behov. Målgruppen kommer att utökas under året med i första hand 11-åringar och därefter 12- och 13-åringar om inte uppsatta mål avseende antal besök uppnås. Till 2016 har målgruppen för avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) förtydligats i syfte att öka utskrivningen av patienter som inte längre är i behov av ASiH utan kan vårdas av husläkare enligt uppdrag. Även ersättningsnivån är korrigerad för att stimulera till ett ökat flöde där fler patienter får tillgång till vårdformen. Resultatet av åtgärderna följs upp kontinuerligt. Sida 27

32 2.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna Vården bedrivs utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens med patienten i centrum. Kunskaps- och beslutsstödstjänster Inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) pågår ett arbete med att ta fram ett nationellt kunskapsstöd för primärvården. Man utgår i detta arbete från erfarenheterna man har från kunskapsstöden Viss.nu (Vårdinformation i Storstockholm) i Stockholms läns landsting, Fakta i Region Jönköping och AKO-riktlinjer (Allmänläkarkonsult riktlinjer) i Region Skåne. Två koordinatorer från Viss deltar i arbetet på SKL. Arbetet med det nationella kunskapsstödet fortsätter under året. För att patienter ska få tillgång till rätt vård från början krävs beslutsstöd som säkerställer att vårdgivare gör enhetliga bedömningar av patienters behov och att de vägleder till rätt vård. Beslutsstöd har tagits fram för enhetlig bedömning av patienter som bäst vårdas vid en geriatrisk klinik. I mars påbörjades arbetet med att ta fram ett beslutstöd för remittering till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) för att tydliggöra vilka patienter som bäst vårdas inom ASiH. Läkemedelsrelaterade beslutsstödstjänster Förvaltningen av de nationella läkemedelstjänsterna (Läkemedel och interaktioner, Läkemedel och amning/läkemedel och fosterpåverkan) samt de regionala tjänsterna (NjuRen, Kön, Genus och läkemedel samt Janusfönster) går enligt plan. För att öka tillgängligheten och användningen av läkemedelstjänster pågår avtalsförhandlingar med ehälsomyndigheten och Inera AB 6 så att även apoteksaktörer ska kunna nyttja dem. 6 Inera AB är beställare och utförare av olika nationella e-hälsotjänster på uppdrag av Sveriges samtliga landsting och regioner. Sida 28

33 En ny webbsida för läkemedel och interaktioner har färdigställts i april och användningen av tjänsten har ökat efter införandet. Forskning, utbildning och fortbildning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkar i det arbete som görs av Landstingsstyrelsens förvaltning och olika vårdgivare för att ta fram underlag för genomförande av forsknings-, utbildnings- och innovationsinsatser i enlighet med Framtidsplanen. Hälso- och sjukvårdsnämnden och Landstingsstyrelsen har ett gemensamt ansvar för den framtida kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvaret för att medverkan i utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal klart framgår av avtal som träffas med vårdgivare samt att detta följs upp. Sakkunnigstöd, forskning och utveckling Program 4D, ett femårigt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, utvecklar en digital individuell vårdplan, på den nationella tjänsteplattformen. I den kan patienten och vården dela data digitalt och gemensamt följa upp patientens vårdplan. En första pilot inom diabetes har startat och effekterna kommer att följas i en studie. Min vårdplan cancer är en digital vårdplan för bröstcancerpatienter där pilot också påbörjats. Program 4D arbetar med att ta fram infrastruktur och applikation för att patienter ska kunna samtycka digitalt till att delta i forskningsstudier genom elektroniskt samtycke. Den strukturerade hjärtkärljournal som tagits fram implementeras på hjärtklinikerna i länet. Detta har även möjliggjort automatisk rapportering till aktuella kvalitetsregister. De framtagna behandlingsriktlinjerna för hjärtsvikt implementeras i primärvården i samarbete med Stockholms läns sjukvårdsområde i deras ordinarie utvecklingsarbete och i dialog med ett stort antal vårdcentraler med utgångspunkt från hjärtsviktsmottagningarna. Under året har satsningen på kvalitetsregister fortsatt. Stockholms läns landsting har påbörjat dataöverföring till registret över nationell primärvårdskvalitet. Ett stort antal medicinska kvalitetsindikatorer för kroniska sjukdomar avsett för samtliga husläkarmottagningar har lagts ut på landstingets uppföljningsportal för att stimulera till ett lokalt kvalitetsarbete. Ett pilotprojekt med naturunderstödd rehabilitering, så kallad grön rehabilitering, har startats. Detta genomförs i samarbete med samordningsförbundet Välfärd i Nacka. Vårdprogram och policydokument Ett remissvar gällande nationella riktlinjer för MS/Parkinsons sjukdom har lämnats in till Socialstyrelsen i mars Det regionala vårdprogrammet för ångestsyndrom revideras i april 2016 och en uppdatering av det regionala vårdprogrammet om bröstkomplikationer i samband med amning publiceras inom kort. Läkemedel Arbetet med att förbättra arbetsprocessen för introduktion och uppföljning av nya kostsamma läkemedel har påbörjats. En första workshop med Stockholms läns läkemedelskommitté (SLK) genomfördes i april Ett regionalt läkemedelsregister har utarbe- Sida 29

34 tats av medlemmar i expertrådet för onkologi/hematologi inom SLK, vilket bidrar till uppföljning av användningen av nya cancerläkemedel. Kunskapscentra Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), har startat centrum för cancerrehabilitering i nära samverkan med Regionalt Cancercentrum (RCC), Stockholm-Gotland Patientsäkerhetsrisker förebyggs effektivt En hög patientsäkerhet i samband med vård och behandling är en viktig del av arbetet med säker vård. Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Utgångspunkten är att inga patienter ska drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetskommittén tog 2015 fram fem fokusområden för vårdgivarnas gemensamma patientsäkerhetsarbete, vilka föranledde särskilda aktiviteter. För att säkerställa ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete kvarstår samma fokusområden för Vårdrelaterade infektioner (VRI) Samverkan mellan vårdgivare Läkemedel Fallskador och Patientsäkerhet vid psykisk sjukdom Stockholms läns landstings arbete för att minska VRI bedrivs inom ramen för Handlingsprogram - för att minska vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Detta arbete sträcker sig fram till Målet är att under 2016 minska VRI i Stockholms län till nio procent. Punktprevalensmätning av VRI har genomförts under vecka Resultatet kommer redovisas när det är tillgängligt. Infektionsverktyget, ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av VRI och antibiotikaanvändning, ger vårdgivaren stöd i det lokala förbättringsarbetet genom att ge kunskap om vilka typer av VRI som är aktuella inom verksamheten. Verktyget har varit i bruk sedan I de verksamheter som har journalsystemet Take Care pausades dock användningen under 2015 på grund av tekniska problem. I april 2016 har verktyget börjat användas igen i utvalda verksamheter. Under 2016 kommer fortsatt stöd och vägledning till verksamheterna att behövas när uttag av kvalitetssäkrade data återigen kan säkerställas. Onödig förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Förskrivningen i Stockholm har sjunkit flera år i rad men ligger fortfarande högst i hela landet. Seminarier och återkoppling av diagnoskopplade data samt webbutbildningar utgör en del av de satsningar som görs under 2016 för att överförskrivningen av antibiotika ska fortsatta att minska. Sida 30

35 Arbetet med att minska förlossningsskadorna i Stockholms län fortsätter. Regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har träffat en överenskommelse att förbättra förlossningsvården och kvinnors hälsa generellt. Överenskommelsen omfattar perioden 2015 till Insatser och samverkan mellan flera olika aktörer och på olika nivåer krävs för att åstadkomma en förbättring av förlossningsvården och kvinnors hälsa. En vanligt förekommande förlossningsskada är bristningar i bäckenbotten. Skador som uppstår ökar risken för långvariga besvär och/eller invaliditet på grund av smärta och andra komplikationer. Denna överenskommelse är därför viktig ur både ett jämlikhets- och patientsäkerhetsperspektiv. Kompetensutveckling är av stor betydelse för att öka patientsäkerheten. Statistik gällande bristningar, blödningar, inkontinens och infektioner redovisas helårsvis och kommer därför att återrapporteras i årsbokslutet Tydligt ansvar för varje patient När hälso- och sjukvården byggs ut, antalet vårdgivare ökar och patientens vårdprocess delas upp mellan flera vårdgivare krävs en ökad koordinering av de olika aktörernas insatser. Samverkan med kommunerna Under 2016 fortsätter arbetet med implementering och fortbildning om samordnad individuell vårdplanering (SIP). Implementering har under första kvartalet skett i samarbete med Lidingö Stad, för både primärvård och kommun, på Lidingö. I slutenvården har S:t Görans sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset påbörjat implementering av arbetssättet Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) på några vårdavdelningar. Fem geriatriska kliniker har också påbörjat implementering av arbetssättet och 15 husläkarmottagningar har börjat använda arbetssätten. Fyra lokala samverkansprojekt finns, i Bromma, Farsta, Nacka, och Södertälje där kommun, vårdcentral, primärvårdsrehabilitering och geriatrisk sjukvård är involverade att arbeta utifrån SVEA. De flesta av länets kommuner har antagit eller kommer inom kort att anta överenskommelsen som avser samverkan för hälso- och sjukvård och omsorg för äldre i särskilt boende för äldre. Implementering av samverkansöverenskommelse fortsätter under Särskild samverkan kring rehabilitering Införandet av rehabiliteringskoordinatorer fortsätter successivt via primärvårdsrehabilitering på husläkarmottagningar samt inom specialistvårdens sjukskrivningsintensiva enheter. För personer i behov av samordnad rehabilitering sker insatserna i vissa kommuner i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt kommuner och landsting inom ramen för samordningsförbund. Sex sådana förbund finns, samordningsförbund för Stockholms stad är nu beslutat och arbetet påbörjas i april Sida 31

36 Särskild samverkan kring barn Antalet ärenden som socialtjänsten och polisen handlägger på Barnahus Stockholm har ökat. Barnahusens bemanning för krisstödet har förstärkts med en psykolog och den barnmedicinska kompetensen ses över. Rutinerna för att erbjuda hälsoundersökningar till ensamkommande flyktingbarn och - ungdomar behöver förbättras. Vårdcentralerna prioriterar gruppen, men snabba förflyttningar mellan boenden medför svårigheter för vårdcentralerna att skicka kallelse till rätt adress där barnen/ungdomarna befinner sig. I dialog med Kommunförbundet Stockholms län (KSL) ska bättre rutiner och metoder etableras för att kunna nå gruppen och från och med 1 april 2016 anger Migrationsverket mobilnummer på de listor som skickas ut för att kallelse ska ske. Förbättrade vårdprocesser inom cancervården Implementering av det beslut som tagits om lokalisering och organisation av den ickekirurgiska cancervården i Stockholm har startat enligt plan. Projektet med samordnande kontaktsjuksköterskor pågår, och en workshop med företrädare för de politiska partierna har hållits för diskussion om fortsättning efter projekttidens slut. Utbildning i förbättringskunskap för kontaktsjuksköterskor och teamet runt patienten har startat med första tillfället i april. Implementering av en modell för patientmedverkan i utformningen och utvecklingen av vården pågår och en webbaserad utbildning för patientföreträdare är framtagen. Diagnostiskt centrum har fått utökat betjäningsområde och erbjuder nu sina tjänster till hela Stockholms läns landsting. Centrum för cancerrehabilitering har startat och ett prioriterat uppdrag är omhändertagandet av eventuella långsiktiga komplikationer efter att ha haft cancer som barn. Sida 32

37 2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I en framtid där de ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården inte kan förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård, blir frågan om ökad effektivitet än viktigare. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Ett stort och genomgripande utvecklingsarbete krävs inom många områden. Några av dessa områden har redan berörts. Genom ett strukturerat arbete för att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården kan både stora kvalitets- och effektivitetsvinster för patienter såväl som för hälso- och sjukvården göras, se vidare avsnitt Effektiviten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv. Den utbyggnad av hälso- och sjukvården och den utskiftning av vård från akutsjukhusen som genomförandet av Framtidsplanen innebär, kan möjliggöra såväl tillgänglighets- som effektivitetsvinster, se avsnitt Nedan beskrivs ytterligare områden där föreslagna insatser kan skapa förutsättningar för ökad effektivitet i hälso- och sjukvården Effektiva verktyg används inom vården Nätverkssjukvården ska präglas av väl fungerande arbetsflöden och vårdprocesser kring och tillsammans med patienten. Vårdgivarnas förmåga att kommunicera och utbyta information sinsemellan, med patienter och med andra viktiga aktörer inom hälso- och sjukvården ska stärkas. E-tjänster som stödjer vårdens processer och e- tjänster utvecklade för patienter är viktiga element för att åstadkomma en ökad informationsdelning i hela vårdkedjan. Nationell samverkan Inom ramen för det nationella samarbetet med andra landsting har ett förberedande arbete för en större teknisk uppgradering av 1177Vårdguidens e-tjänster påbörjat. Inom Stockholms läns landsting beräknas arbetet vara färdigställt Den regionala anpassningen av den nya nationella standarden för Nationell Patientöversikt (NPÖ 2.0) är genomförd och den gamla versionen är avvecklad. Avseende Stöd- och behandlingsplattformen har en utredning genomförts kring hur den regionala anpassningen av tjänsten ska ske. En plan för vidare arbete utarbetas för närvarande. Ökad anslutningsgrad bland vårdgivarna för en ökad användning För att skapa en god digital tillgänglighet som ger länets alla patienter en likvärdig servicenivå krävs att anslutningsgraden bland vårdgivarna och användningen av e-tjänster ökar. Under årets första månader har antalet anslutna vårdgivare fortsatt att öka till 1177Vårdguidens e-tjänster. Antalet anslutna vårdenheter har ökat med 1 procent till vårdenheter och antalet anslutna vårdenheter som erbjuder webbtidsbokning har ökat med cirka 10 procent till 574 vårdenheter. Även befolkningens användning av Sida 33

38 webbtidsbokningen har ökat. Vid jämförelse med samma period föregående år har antalet bokningar fördubblats. Andelen invånare med invånarkonton har ökat med 2 procentenheter och täcker cirka 34 procent av invånarna. Arbetet med att tillgängliggöra journalinformation till invånarna har påbörjats där ett förslag kring regelverket för att visa journalinformation har tagits fram för beslut samt att en övergripande projektplan för implementering har utarbetats. Utveckling och införande av e-tjänster Flera olika typer av e-tjänster införs och utvecklas under Tjänsterna riktar sig både till patienter, vårdgivare och omgivande aktörer som länets kommuner. En gemensam bild- och funktionstjänst (BFT) ska driftsättas succesivt. Implementeringen av tjänsten följer införandeplanen, där Södersjukhuset anslutits som första sjukhus med Södertälje sjukhus, Ersta sjukhus, Capio S:t Göran, Praktikertjänst och Unilabs tätt efter. Aleris, Danderyds sjukhus, TioHundra och Karolinska planeras vara i drift till slutet av juni Systemet WebCare som stödjer informationsöverföring, samordnad vårdplanering och administration av betalningsansvar mellan vårdgivare i landstinget och kommuner avvaktar vidareutvecklingen tills det nya lagförslaget 7 är fastställt. Avseende elektronisk remiss har ett arbete påbörjats för att ansluta tjänsten till den regionala och nationella tjänsteplattformen. Samtidigt pågår tester i produktionsmiljö för att säkerställa remissmodulen Remittera. Modulen syftar till att underlätta skickandet av e-remisser för vårdgivare med mindre vårdsystem. Arbetet med beställningsportalen för språktolktjänster fortlöper under Förvaltningsplaner för Tolkportalen och området tolktjänst som helhet har tagits fram. En kartläggning pågår för en fortsatt ökning av distanstolkning och för att öka användningen av befintliga e-tjänster inom språktolksområdet. För att öka användningen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (e-fyss) har en ansökan om fortsatt finansiering lämnats in till Socialstyrelsen Effektiva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder Nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Stockholms län har förstärkts med en processledare ansvarig för akutsjukhusen. Ett förslag till landstingets nya folkhälsopolicy har remissbehandlats och bearbetning av förslaget har påbörjats. Ett arbete har inletts för att ta fram nya avtal för nästkommande period för de tre kunskapscentra som stödjer folkhälsoarbetet i Stockholms län. 7 Nuvarande betalningsansvarslag föreslås ersättas av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SOU 2015:20) Sida 34

39 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har inlett samarbete med Kulturförvaltningen inom området kultur och hälsa. Ett förarbete kring ett Kompetenscentrum för kultur och hälsa har påbörjats. Inom ramen för Handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ) pågår studier kring kultur på recept och kulturella arenor. Övervikt och fetma, psykisk och sexuell hälsa samt cancerprevention Den nya webbplatsen FaRledare.se lanserades i samband med FaRs Dag i april och en pilot för Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (efyss) har presenterats. Arbetet med hälsovägledare inom HPÖ har presenterats vid en internationell konferens i Göteborg och en nationell barnläkarkonferens i Östersund. Inom tilläggsuppdraget Behandling av barn och ungdomar med obesitas samverkar nu fem mottagningar för primärvårdsrehabilitering med barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Inom det hälsofrämjande, självmordspreventiva programmet Youth Aware of Mental Health (YAM) har deltagande skolor identifierats och kontaktats. Rekrytering av instruktörer och utbildning i metoden har påbörjats. Metoden har testats i ett par gymnasieklasser och en informationsinsats kring YAM har gjorts till myndigheter, landsting och kommuner. Utbildning om hiv/ STI (sexuellt överförda infektioner) och sexuell hälsa hos nyanlända migranter har nått cirka 140 personal på boenden för ensamkommande ungdomar och cirka 100 skol- och elevhälsovårdspersonal. Samtliga ungdomsmottagningar har kunnat söka projektstöd för att inkludera ensamkommande flyktingungdomar i verksamheten. Cirka 80 medarbetare vid länets ungdomsmottagningar har utbildats för arbete med ensamkommande. Behov av informationsinsatser för nyanlända män som har sex med män har kartlagts. Implementeringen av handlingsprogram för cancerprevention med fokus på tobaksprevention, fysisk aktivitet och överexponering av UV-strålning har påbörjats. Ett 30- tal hälsoinformatörer har utbildats i ett samverkansprojekt med Botkyrka kommun. Primärvård och tandvård I länet finns tre hälsomottagningar med specialistuppdrag att erbjuda hälsofrämjande åtgärder relaterade till levnadsvanor. Inflödet av adekvata remisser har dock varit lågt, många remisser har inte uppfyllt remisskriterierna. En analys genomförs av orsakerna till den låga patienttillströmningen till de tre hälsomottagningarna. Sex vårdcentraler i socialt och ekonomiskt utsatta områden har fått kunskaps- och metodstöd i befolkningsinriktade hälsofrämjande insatser enligt KIM (Kontakta, Informera, Motivera) och en uppföljning av interventionen görs. Gröndals och Lisebergs vårdcentraler har startat hypertoni 8 mottagningar detta kvartal. Hypertonirapporten för primärvården 2015 visar att 49 procent av patienterna med hypertoni på Hässelby vårdcentral, som sedan 2014 deltar i hypertonisatsningen, hade ett tillfredställande blodtryck jämfört med 43 procent Hypertoni är ett annat namn för högt blodtryck Sida 35

40 Vårdgivare har svårigheter att rekrytera barnsjuksköterskor till små eller behovstyngda mottagningar och samarbete har inletts med några kommuner/stadsdelar för att hitta gemensamma arbetsformer för riktat stöd. Vaccination mot rotavirus erbjuds alla barn sen 2014 och färre rotavirusinfektioner diagnosticerades vintersäsongerna 2014/2015 och 2015/2016. Barnavårdscentralerna har fått i uppdrag att snarast erbjuda barnhälsovårdens vaccinationsprogram till asylsökande barn 0 till 5 år från Syrien, Afghanistan och Irak. Den årliga uppföljningen av tandhälsan, omfattande barn och unga i åldrarna 3, 7, 13 och 19 år, visar att tandhälsan i alla åldrar förbättrats, även för 3- och 7-åringar där försämring noterats tidigare i två år Effektiv användning av vårdens resurser Uppföljning, benchmarking och revision Förbättrad uppföljning av vårdavtal är i fokus inom flera områden. Alla tio vårdval inom den somatiska specialistvården är under uppföljning och resultaten kommer att sammanställas i en årsrapport som bland annat kommer att användas vid kommande revideringar och utveckling av vårdvalen. Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) är igång. Ett av syftena med SVF är att fokusera på ledtider i cancervården och ge underlag för mer sammanhängande vårdprocesser. En viss ökad administrativ börda och begränsningar i beskrivningssystemen har noterats vid införandet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) driver ett arbete för att stödja införandet av patientrelaterad kostnadsredovisning i sjukvården. Systemet benämns Kostnad per patient (KPP) och innebär att kostnaden beräknas för varje individuell vårdkontakt. Det är ett viktigt instrument för bättre möjligheter till jämförbarhet mellan och inom olika vårdområden. Det har i år tillkommit ytterligare vårdgivare som rapporterar KPP. Det pågår förberedelser för införande av KPP i primärvården. Den ordinarie uppföljningen kompletteras vid behov med olika typer av fördjupande uppföljningar och revisioner. Revisioner pågår inom flera verksamheter och redovisas senare under året. Ersättningsmodeller Det pågår en långsiktig utveckling av beskrivningssystemen och ersättningsmodellerna som stöd för genomförandet av Framtidsplanen. Modellerna ska tydligare stödja en önskvärd utveckling och om möjligt ge incitament till nya effektivare arbetssätt, minskad administration och ökad samverkan mellan vårdgivare och därmed bidra till ökad effektivitet i sjukvårdssystemet. Ett strategiskt inriktningsdokument är under framtagande med huvudprinciper för uppdrag, beskrivningssystem, ersättningsmodeller och uppföljning, oavsett avtalsform. Sida 36

41 Utveckling av ersättningsmodeller pågår inom alla vårdområden. En genomgripande förändring av ersättningsmodellen för akutsjukhusen, exklusive S:t Görans sjukhus, trädde i kraft 1 januari Syftet med akutsjukhusens omställningsavtal och den nya ersättningsmodellen, med en stor andel fast ersättning och en utvecklad målrelaterad ersättning, är att ge akutsjukhusen stabila förutsättningar och större möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. De första uppföljningsmötena mellan de tre parterna i omställningsavtalen har hållits. Uppföljningen visar att vårdproduktionen vid akutsjukhusen är lägre de första månaderna under 2016 jämfört med samma period Det är ännu för tidigt att göra någon analys avseende om detta är en effekt av utformningen av omställningsavtalen. Ersättningsmodellen för husläkarverksamheten förändrades 1 januari 2016, med en ökad andel kapitering 9, en socioekonomisk justering och en sänkt besöksersättning på läkarbesök i syfte att stimulera till nya arbetssätt och bättre omhändertagande av bland annat kroniskt sjuka. Den målrelaterade ersättningen har också utvecklats och förenklats. Utveckling av styrformer för ökad effektivitet Flera försöksverksamheter är på gång som ytterst syftar till ökad effektivitet. Under våren har avtal tecknats med Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, om öppnandet av två nya öppenvårdsenheter, en enhet för cancerrehabilitering och en enhet för reumatologisk specialistvård. Inom bägge enheterna prövas nya beskrivningssystem och nya ersättningsmodeller som ger förutsättningar för utveckling av nya arbetssätt. Projektet Kroninnovation har fortsatt under 2016 på fyra husläkarmottagningar. Inom ramen för projektet testas flera komponenter som senare kan komma att implementeras på alla husläkarmottagningar, till exempel tillägg till kapiteringen med vårdtyngdsjustering med hjälp av Adjusted Clinical Groups (ACG), videobesök och mer detaljerad medicinsk uppföljning. Projektet pågår minst under 2016 och det är troligt med en fortsättning därefter. För att förbättra kostnadskontrollen inom vårdvalen och skapa bästa möjliga effekt av insatta resurser pågår ett arbete med att revidera uppdrag och ersättningsmodeller. Inriktningen är att tydliggöra och avgränsa uppdragen i förhållande till andra vårdområden samt se över ersättning, prissättning, kostnadsansvar och att utreda möjligheter till kostnadstak. Viktigt är också att se effekter av angränsande vårdområdens ersättningsmodeller för att undvika negativa styreffekter på systemnivå. Effektiv hantering av läkemedel Inför uppstarten av den nya akademiska reumatologiska öppenvårdsenheten har en modell för utvecklat kostnadsansvar utformats för incitament till kvalitet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningen. Användning av Hepatit C-läkemedel följs regelbundet så att rätt patienter får tillgång till behandling. Sedan i januari 2014 finns tillgång till nya behandlingar mot Hepatit C med 95 procents utläkningsgrad. Från januari 2014 till december 2015 har 915 patien- 9 Fast ersättning per listad patient Sida 37

42 ter behandlats med dessa läkemedel. Behandlingen har nu förskjutits från behandling av de svårast sjuka till de som är lindrigare sjuka. Inom Stockholms läns landsting bedöms cirka patienter ha behov av behandling de närmaste åren. De flesta av dessa är lindrigt sjuka. Sida 38

43 2.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård, vilket kan leda till direkta effekter både på befolkningens hälsotillstånd och på hur effektivt vårdresurserna används. En låg tilltro till någon del av hälso- och sjukvårdssystemet kan leda till icke optimala sökmönster, vilket i sin tur ger upphov till ineffektivitet som till exempel onödiga väntetider i vården. Förtroendet för hälso-och sjukvården följs upp både ur ett patient- och invånarperspektiv. Patientenkäter mäter patienters erfarenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården såsom exempelvis primärvård, specialiserad somatisk vård, psykiatri, barnsjukvård samt inom de olika vårdvalsområdena. Förtroende för sjukvårdsrådgivningen följs också. Invånarnas allmänna attityd och inställning till hälso- och sjukvården mäts genom befolkningsundersökningen Vårdbarometern Patientfokuserat bemötande Patienter ska ges möjlighet till delaktighet och ett reellt inflytande över sin egen vård och behandling. För att uppnå detta ska patienter få den information de behöver i och kring sin vårdprocess. Det förbättrar behandlingsresultaten, ökar patientens kontroll över sin situation och ökar förtroendet för hälso- och sjukvården. Ny patientlag Den nya patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, syftar till att stärka patientens ställning och ge patienten bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i sitt möte med vården. Under första tertialet 2016 genomfördes en kartläggning av in- och utflöden av patienter över länsgränserna. Syftet var att följa upp hur vårdflöden från och till Stockholms läns landsting utvecklats till följd av den nya patientlagen. Kartläggningen visade att: Det totala antalet öppenvårdsbesök i annat landsting av patienter bosatta i Stockholms län, utflödet, minskade med ungefär besök under de tre första månaderna 2016 i jämförelse med samma period På grund av eftersläpning i registreringen väntas siffran öka något. Det totala antalet öppenvårdsbesök av utomlänspatienter i Stockholms län, inflödet, ökade under de tre första månaderna Under 2016 har hittills besök gjorts inom öppenvården i Stockholms län av utomlänspatienter. Det är cirka fler besök än motsvarande period 2015, en ökning med knappt 20 procent. Det är en trend som uppmärksammades redan direkt vid införandet av patientlagen, och som förefaller hålla i sig. Sett till den totala vårdkonsumtionen i länet är dock utomlänspatienternas andel liten. Sida 39

44 Utveckling av begreppet patientcentrering Att vården ska vara patientcentrerad har i decennier varit en prioriterad målsättning för hälso- och sjukvården. Samtidigt saknas internationellt, och i Sverige, en samsyn om vad begreppet innebär. Denna otydlighet medför att det blir svårt att mäta om vården är patientcentrerad och om någon utveckling mot en mer patientcentrerad vård äger rum över tid. Under 2015 initierades ett delprojekt på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen avseende patientcentrering, inom ramen för projektet Utvärderingsplan framtidens hälso- och sjukvård. Under första tertialet 2016 har ett tjugotal patientintervjuer genomförts i syfte att definiera tillgänglighet utifrån ett patientperspektiv. Patientenkäter och patientmedverkan Under första tertialet 2016 genomfördes patientenkäter inom somatisk öppen- och slutenvård samt inom vårdval barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. När resultaten finns tillgängliga kommer de att redovisas, vilket beräknas bli under hösten Inom cancerområdet har arbetet fortsatt med att stärka möjligheterna till patientmedverkan i vård och forskning. Under första tertialet 2016 färdigställdes och lanserades en webbaserad patientföreträdarutbildning. Förtroende för sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdsrådgivningen är en viktig ingång till hälso- och sjukvården för befolkningen. Ett högt förtroende för 1177Vårdguiden på telefon manifesteras genom hög följsamhet till råden som ges. Detta mäts månadsvis genom uppföljande telefonenkäter till personer som vänt sig till 1177Vårdguiden på telefon för sjukvårdsrådgivning. Följsamheten till råden som ges av 1177 Vårdguiden på telefon är relativt konstant under årets första månader med en variation om en procentenhet per månad. I snitt har 90 procent helt eller delvis följt de råd som angivitis. Det finns flera olika skäl till att råd inte har följts. Den vanligaste orsaken är att man inte vidtagit någon åtgärd utan avvaktat för att följa utvecklingen Rättvisande bild av vårdens möjligheter Det är viktigt att befolkningens förväntningar på hälso- och sjukvården stämmer överens med hälso- och sjukvårdens uppdrag och faktiska möjligheter. Felaktiga förväntningar kan i sig medföra negativa upplevelser av hälso- och sjukvården och i förlängningen leda till ett försämrat förtroende för landstinget. Därför ska Stockholms läns landsting på ett tydligt och tillgängligt sätt informera om innehållet i landstingets vårdutbud samt patientens rättigheter och valmöjligheter. Bland annat innebär det satsningar på kommunikation kring framtidens hälso- och sjukvård, Nya Karolinska Solna, 3R Framtidens vårdinformationsmiljö 10 men också löpande kommunikation om bland annat politiska beslut, budgetprocessen och vårdutbudet. 10 Programmet 3R ägs och drivs av Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Syftet är att gemensamt kravställa och upphandla framtidens vårdinformationsmiljö med bland annat ett gemensamt journalsystem och en digital yta där patienter och invånare kan sköta sina kontakter med vården och få information om den egna hälsan Sida 40

45 Under de första fyra månaderna 2016 har särskilda kommunikationsinsatser genomförts kring bland annat BB Sophia och förlossningsvården, invigning av bröstcentrum och ny akutmottagning på S:t Görans sjukhus samt införande av e-frikort. 46 nyheter om hälso- och sjukvård har publicerats på sll.se. Mätning av befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården Medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården har tidigare mätts via den så kallade Vårdbarometern. Det är en nationell mätning som genomförs två gånger om året där samtliga landsting deltagit. Efter att utförandet av mätningen genomgått en förnyad konkurrensutsättning har namnet ändrats till Hälso- och sjukvårdsbarometern. Målet med Hälso- och sjukvårdsbarometern är att fånga attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter och närstående i syfte att få underlag för uppföljning och förbättringsarbete i svensk hälso- och sjukvård, lokalt och nationellt. Undersökningen och resultaten ska även utgöra underlag för demokratisk dialog, som ett verktyg i landstingens och regionernas arbete med att planera, leda och styra hälso- och sjukvården. Liksom tidigare kommer mätningar att göras två gånger om året. På grund av den förnyade konkurrensutsättningen har vårens mätning genomförts senare än vanligt. Resultat väntas därför först i slutet av juni. Sida 41

46 3 MILJÖ Under årets första fyra månader har arbete bedrivits med att ställa miljökrav i nya avtal. Dessutom har ett arbete med att följa upp avtalskrav på miljöområdet ägt rum och en sammanställning kommer att redovisas i delårsbokslutet. I arbetet med att minska miljöbelastningen från läkemedel har listan över miljöbelastande läkemedelssubstanser uppdaterats och försetts med texter. Vidare har personal från hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreläst om läkemedels miljöpåverkan vid två tillfällen på Karolinska universitetssjukhuset. Ett utförligt remissvar har lämnats gällande det miljöpolitiska program som ska gälla för Stockholms läns landsting 2017 till Internt hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är fullt ut en del i det gemensamma ledningssystemet för administrativa förvaltningar och bolag inom Stockholms läns landsting och har under våren deltagit i en extern miljörevision. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är miljöcertifierade och genomgår regelbundet miljörevisioner i enlighet med certifieringskraven. En sådan förnyad revision har genomförts under 2016 och resulterade i att revisorerna godkände hälso- och sjukvårdsförvaltningen för omcertifiering. Sida 42

47 4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE 4.1 Jämlikhet och jämställdhet Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården kan anmälas till Patientnämnden. Antalet anmälningar om diskriminering har under perioden varit få. Landstinget arbetar fortlöpande med den antagna hbt-policyn. Bland aktiviteterna kan nämnas utbildning och hbt-diplomering av vårdgivare. 15 vårdcentraler, fem barnavårdscentraler, fem ungdomsmottagningar, två barnmorskemottagningar, tre barnoch ungdomspsykiatriska mottagningar samt ett resurscenter mot hedersrelaterat våld och förtryck har diplomerats. Genus på Janus är ett beslutsstöd som används för att identifiera könsbundna risker med läkemedel. Varje vecka nyttjas beslutsstödet av cirka 60 till 65 användare. En samverkansgrupp för jämställdhetsfrågor med representation från landstingets olika förvaltningar och bolag har bildats. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i detta arbete. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en plan tagits fram under första kvartalet för att på ett bättre sätt integrera jämställdhetsarbetet i förvaltningens arbete med avtal, uppföljning och kunskapsförmedling. Landstingets upphandlade utbildning inom jämställdhet, jämlikhet och mångfald som riktar sig till chefer och medarbetare inom landstinget arrangerats under Hälsooch sjukvårdsförvaltningens chefer och vissa medarbetare deltar löpande. 4.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Sverigefinnar, judar, romer, samer och tornedalingar är Sveriges erkända nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samarbetar med Landstingsstyrelsens förvaltning som har det sammanhållna uppdraget att aktivt arbeta med och följa upp Stockholms läns landstings insatser för nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för att teckna avtal om hälso- och sjukvård som berör området. Som exempel kan nämnas Finska BUP-teamet vid Barn och ungdomspsykiatrin i Solna, Finska vuxenpsykiatriska mottagningen och Transkulturellt centrum. För dem som behöver råd i sjukvårds- eller hälsofrågor på finska finns sedan våren Vårdguidens sjukvårdsrådgivning på finska. Tjänsten är öppen på vardagar klockan 8.00 till och nås via telefonnummer Genom att kommunicera Sida 43

48 och sprida kunskap om landstingets arbete i både egna kanaler och media synliggörs arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk. 4.3 Deltagande för personer med funktionsnedsättningar Landstingsstyrelsens förvaltnings planerade revidering av Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar, som skulle gälla 2016 till 2020 är inte genomförd. Landstingsstyrelsens förvaltning har till 2016 etablerat Enheten för Social hållbarhet som nu har ansvaret att ta fram en reviderad upplaga av delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar, under Arbetet är påbörjat och hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkar i arbetet. Liksom alla andra landstingsfinansierade verksamheter utgår hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgänglighetsarbete från delaktighetsprogrammet Mer än bara trösklar. Liksom när det gäller hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar för miljöfrågor omfattar ansvaret både att ställa krav på och följa upp de vårdgivare som tecknar avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden samt att säkerställa att hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar utifrån delaktighetsprogrammet. Tidigare har allt arbete på hälso- och sjukvårdsförvaltningen utgått från en central tillgänglighetssamordnare men från och med 2016 är ansvaret visavi vårdgivarna tydligt delegerat till de avdelningar som hanterar vårdavtal. Samordnarrollen finns dock kvar och samordnaren leder arbetet internt på förvaltningen vad gäller efterlevnad av Mer än bara trösklar. Som sakkunnig stöttar samordnaren även beställaravdelningarna i delaktighetsfrågorna till exempel vid avtalsskrivning och uppföljning. Inom ramen för årlig vårdavtalsuppföljning under 2016 kommer 13 vårdgivare inom vårdval Öron-näsa och halssjukvård att särskilt följas upp beträffande sitt arbete med delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen genomförs gemensamt av ansvarig avtalshandläggare och tillgänglighetssamordnaren, som ett led i att stärka kunskapen internt på hälso- och sjukvårdsförvaltningen när det gäller landstingets ansvar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Samordnaren erbjuder även inom 2016 varje enhet på hälso- och sjukvårdsförvaltningen att på arbetsplatsträffar gemensamt gå e-utbildningen Att undanröja hinder. Hitintills har sex enheter genomfört utbildningen i grupp. Samtliga enheter har haft ett deltagande överskridande 75 procent. Vid varje utbildningstillfälle har deltagarna utvärderat värdet av utbildning i grupp med möjlighet till reflektion kring tillgänglighetsfrågor. Sida 44

49 4.4 Uppförandekod för leverantörer Varje år upphandlar Stockholms läns landsting produkter och tjänster för miljardbelopp. Stockholms läns landsting har tillsammans med andra landsting tagit fram en uppförandekod för leverantörer. Denna har antagits av landstingsfullmäktige. Uppförandekoden bygger på ILO:s (International Labour Organization) åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning om arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Rutinerna för hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar har anpassats så att uppförandekoden inkluderas i förfrågningsunderlagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har följaktligen under perioden januari till april 2016 inkluderat uppförandekoden i samtliga förfrågningsunderlag i upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Sida 45

50 5 SÄKRA PROCESSER Varje nämnd och styrelse är, enligt Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting, ytterst ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska anta egna föreskrifter för säkerhet i enlighet med riktlinjer för intern kontroll. Förvaltningschefen ansvarar för riskhanterings- och säkerhetsfrågor inom sitt ansvars-/ verksamhetsområde. Några av de områden som berör hälso- och sjukvårdsförvaltningen beskrivs närmare nedan. 5.1 Informationssäkerhet Målet för Stockholms läns landstings informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. Som ett led i att nå målsättningen har införandet av ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) påbörjats. I ett första steg har en policy för informationssäkerhet tagits fram och fastställts av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Även arbetet med lokala riktlinjer och handlingsplaner för genomförande har påbörjats. Information och uppföljning av att alla medarbetare har genomgått informationssäkerhetsutbildningen DISA fortgår enligt plan. Arbetet med klassificering för att få rätt skyddsvärde av informationstillgångar pågår och kommer att fortsätta under året. Under perioden har även en mätning av följsamhet av informationssäkerhet gjorts avseende år På resultatet utfördes även en riskanalys med hjälp av verktyget Complianceportalen. Informationsförvaltning I 2016 års budget fattade landstingsfullmäktige beslut om att landstingets olika verksamheter, under perioden 2016 till 2018, ska införa verksamhetsbaserad informationsredovisning, VIR, som ett led i arbetet med säkra processer för informationshantering. De nya principerna innebär att en redovisningsplan upprättas där den översta nivån representerar myndighetens verksamheter och den nedersta nivån är de arbetsprocesser som har identifierats. Under 2016 ska verksamheterna ha påbörjat en kartläggning av sina arbetsprocesser. 5.2 Katastrofmedicinsk beredskap Sedan den 1 april 2014 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit över ansvaret för den katastrofmedicinska beredskapen för Stockholms län. Uppdraget innebär att arbeta utifrån perspektiven före, under och efter en allvarlig händelse inträffar. Sida 46

51 Förvaltningen medverkar i planering tillsammans med myndigheter och samhällets aktörer och ser att samverkan och aktiviteter ytterligare kommer att intensifieras de närmaste åren. 5.3 Praktiskt och fysisk säkerhet på HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgångar i form av personal, information, kunskap, kompetens, utrustning och lokaler ska skyddas mot identifierade risker och hot som kan orsaka skada. Skyddet ska också omfatta tillgångar som ägs av annan part. Inom förvaltningen ska det finnas styrdokument och metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom nedanstående områden: Brandskydd Skydd mot hot och våld Skydd mot intrång Skydd mot förlust av lös egendom Skydd mot störning/kontinuitet Skydd mot skada av farligt avfall/gods Säkra tjänsteresor och konferenser Säkerhet i externa, förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har utarbetat och implementerat en lokal krisledning. Framtagandet av en lokal krisberedskapsplan, för att hantera olika typer av krisoch katastrofsituationer som kan uppkomma inom förvaltningen, är i sitt slutskede. Arbetet med anpassning av styrdokument, riktlinjer och rutiner inom området samt implementering av dessa i verksamheten, är också i slutskede. Systematisk uppföljning och utvärdering av ansvarsområdena brandsäkerhet och fysisk säkerhet, är införd. Sida 47

52 6 VERKSAMHETENS EKONOMI 6.1 Verksamheten totalt Sammanfattning Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med april 2016 uppgår till +14 miljoner kronor. Resultatet per 30 april 2015 var -329 miljoner kronor. För 2016 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2015 var -23 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2 procent. Prognosen för 2016 är 4,3 procent lägre än budget. Jämfört med motsvarande period 2015 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård minskat med 1,8 procent. Prognosen för 2016 är 2,2 procent lägre än budget. Periodens resultat och årsprognos totalt för hälso- och sjukvårdsnämnden Mkr Utfall per Förändr jmf mkr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvikelse budget mkr % Bokslut 2015 Intäkter , Kostnader , Avskrivningar ,3-4 Finansnetto Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett överskott med 14 miljoner kronor per april Ett betydande underskott redovisas för primärvård. Övrig sjukvård och somatisk specialistvård uppvisar stora överskott. Övriga vårdgrenar redovisar smärre avvikelser mot budget. För helt år beräknas totalt ett resultat i nivå med budget. Bokfört resultat har förbättrats med 343 miljoner kronor jämfört med april I resultatet ingår en del jämförelsestörande poster. Budget 2015 förstärktes med 375 miljoner kronor för helt år efter det att landstingsbidraget fastställts (300 mkr för läkemedel Hepatit C och 75 mkr för vård av tillståndslösa). Denna budgetförstärkning betalades inte ut förrän i maj, då intäkter för fem månader bokfördes en och samma månad. Hade intäkterna bokförts redan från januari 2015 skulle bokfört resultat per april 2015 varit 125 miljoner kronor bättre. En annan jämförelsestörande post gäller det ökade landstingsbidraget 2016 för strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar vid sjukhusen. Landstingsbidraget betalas ut i tolftedelar medan kostnaderna faktureras av sjukhusen efter att investeringen genomförts. Per april hade HSF en budget mot Karolinska Universitetssjukhuset på 198 miljoner kronor. Sjukhuset har endast fakturerat Sida 48

53 93 miljoner kronor. Detta har medfört ett överskott med 105 miljoner kronor per april. En reell förbättring av bokfört resultat mellan 2015 och 2016 begränsas därmed till 113 miljoner kronor. Resultatutveckling HSN 2016 M k r Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2016 Utfall 2015 PERB 2016 Prognos 2016 Bokfört resultat per april 2016 är ett överskott med 14 miljoner kronor. Övrig sjukvård och somatisk specialistvård visar större överskott medan primärvård visar ett betydande underskott. Jämfört med periodiserad budget har ett överskott med 70 miljoner kronor uppstått. Sida 49

54 Ackumulerat utfall januari till april 2016 samt helårsprognos per verksamhetsområde Vårdkonsumtion per verksamhetsområde Konsumtion av vård 2016/2015 Konsumtion av vård jan-april 2016 jämfört med samma period Bokslut 2015 jämfört med prognos 2016 Läkarbesök inom primärvård Förändr. 16/15-5,1% Bokslut/prognos -4,1% Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 16/15-5,1% Bokslut/prognos -2,4% -1,1% -1,1% -0,1% -0,9% 2,2% 5,3% Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Fysioterapeut besök Förändr. 16/15 Bokslut/prognos 3,1% 3,3% 3,9% 6,1% Diagrammet visar att förändringarna inom de olika vårdområdena under inledningen av året, även avspeglas i prognosvärden jämfört bokslutet för Läkarbesök inom primärvård och psykiatrin minskar jämfört med 2015 medan antalet besök inom den somatiska specialistvården ökar. Trenden med minskat antalet vårdtillfällen inom somatiken fortsätter under Likaså fortsatter ökningen av vårdtillfällen inom geriatriken. Inom psykiatrin har dock antalet vårdtillfällen minskat med drygt 5 procent hittills under Det har dock till största delen en teknik förklaring. Under 2015 registrerades dubbla vårdtillfällen vid byte av avdelning inom samma enhet. Från 2016 är registreringen korrekt. Sida 50

55 Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län exklusive Norrtälje under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos för Vårdkonsumtion 2016 (Exkl ASiH) Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Läkarbesök totalt ,0% ,3% Övriga besök totalt ,0% ,9% Vårdtillfällen totalt ,8% ,2% Primärvård Läkarbesök* ,1% ,2% Övriga besök, ej fysioterapeutbesök ,1% ,2% Fysioterapeutbesök* ,1% ,6% Somatisk specialistvård Läkarbesök* ,2% ,9% Övriga besök ,2% ,0% Vårdtillfällen ,4% ,5% Psykiatri Läkarbesök* ,1% ,4% Övriga besök ,0% ,9% Vårdtillfällen ,1% ,3% Äldresjukvård Läkarbesök* ,1% ,0% Övriga besök ,2% ,0% Vårdtillfällen ,1% ,1% *inklusive specialister och fysioterapeuter verksamma på nationella taxan Vårdkonsumtion avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Antal vårddygn ,5% ,5% Antal individer ,0% ,7% Antal läkarbesök ,5% ,2% Antal övriga besök ,6% ,2% Sida 51

56 Ekonomiskt utfall per verksamhetsområde Ekonomiskt utfall och resultat 2015 Mkr Bokfört resultat Bokfört resultat Årsprognos 2016 Bokslut 2015 Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Summa Det ekonomiska resultatet per april 2015 innebär ett överskott med 14 miljoner kronor. Bokfört överskott återfins främst inom övrig vård och somatisk specialistvård. Underskott avser främst primärvård. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Betydande underskott beräknas för primärvård, somatisk specialistvård och äldresjukvård. Ett stort överskott beräknas för övrig sjukvård och övrig verksamhet och ett mindre överskott för psykiatri. Sida 52

57 6.2 Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller är verksamma enligt den nationella läkarvårdstaxan. Somatisk specialistvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +60 miljoner kronor, jämfört med -171 miljoner kronor För 2016 prognostiseras ett underskott med 200 miljoner kronor, jämfört med ett överskott med 348 miljoner kronor Antal läkarbesök ökar med 2,2 procent jämfört med samma period Prognosen är 2 procent lägre än budget. Antal vårdtillfällen minskar med 2,4 procent jämfört med samma period Prognosen är 2,5 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom den somatiska specialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , Årsprognos 2016 Budget 2016 Avvik mot budget Bokslut 2015 Slutenvård % % Antal vårdtillfällen ,4% ,5% Antal vårddagar ,8% ,0% Antal individer i sluten vård ,9% ,2% Medelvårdtid, dgr 3,6 0% 3,49 3,60-2,9% 3,40 Öppenvård Läkarbesök, totalt ,2% ,9% varav läkarbesök exkl priv spec* ,7% ,2% varav läkarbesök priv spec* ,4% ,0% Telefonkontakter läkare, exkl priv ,4% ,0% specialister* Telefonkontakter priv spec* ,7% ,0% Övriga besök Övriga besök ,2% ,0% Telefonkontakter ,5% ,6% Sida 53

58 Riksavtal Utfall per Jmf per , Årsprognos 2016 Budget 2016 Avvik mot budget Bokslut 2015 Vårdtillfällen ,0% % Besök ,1% % Vårdtillfällen vid akutsjukhusen har minskat med cirka 3 procent jämfört med motsvarande period Vårdtillfällen utanför akutsjukhusen har ökat med cirka 10 procent jämfört med 2015, exklusive vårdval förlossning där ökningen är cirka 6 procent. Ökningen av vårdtillfällen hos vårdgivare utanför akutsjukhusen är främst kopplat till vårdval förlossning, men även vårdval höft- och knäproteser och Ersta sjukhus har ett ökat antal vårdtillfällen jämfört med När det gäller vårdval höft- och knäproteser var produktionen låg 2015 bland annat på grund av produktionsstörningar och vissa problem med mottagningskapacitet. Ersta sjukhus har en utökad beställning Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har det skett en minskning av antalet operationer i sluten vård, till exempel vad gäller större armoperationer, medan motsvarande ökning har skett i öppen vård i stället. Det är en önskvärd utveckling, då vårdvalet omfattar dagkirurgi med sluten vård endast vid behov. Läkarbesöken vid akutsjukhusen har minskat med 2,3 procent jämfört med motsvarande period Läkarbesöken utanför akutsjukhusen har har totalt sett ökat med 0,6 procent jämfört med Läkarbesöken hos privata specialister på nationella taxan har fortsatt att minska, 14 procent lägre vårdkonsumtion jämfört med 2015, medan läkarbesöken hos övriga vårdgivare utanför akutsjukhusen har ökat med 7 procent. Vårdkonsumtion på akutsjukhusen 2016 Förändringar per avtalsform Nedan redovisas volymförändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen avseende omställningsavtalen motsvarar de volymer som tidigare ingick i huvudavtalen. För Södertälje sjukhus ingår förlossningsvården i omställningsavtalet men redovisas på raden för vårdval för att få en samlad bild av förlossningsvården. Volymer för före detta sidoavtal inom omställningsavtalen ingår inte i redovisningen nedan, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Besök avseende behandling med intravitreala läkemedel på S:t Eriks ögonsjukhus ingår nedan, i övrigt ingår inte S:t Erik ögonsjukhus vårdvolymer i tabellen. Volymer hänförliga till vårdgarantin ingår inte. På raden omställningsavtal/huvudavtal i tabellerna nedan redovisas det upphandlade avtalet med Capio St Görans sjukhus och för de andra akutsjukhusen de volymer i omställningsavtalen som motsvarar de volymer som tidigare ingick i det före detta huvudavtalen. För fördjupad redovisning per akutsjukhus, se bilaga 4. Sida 54

59 Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall Utfall Förändring Slutenvård Antal % Omställningsavtal/huvudavtal ,7% Vårdval förlossning* ,1% - varav förlossningar ,2% Vårdval höft- och knä ,2% Summa sluten vård ,6% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall Utfall Förändring Öppenvård Antal % Omställningsavtal/huvudavtal ,7% Vårdval förlossning* ,0% Vårdval höft- och knä ,9% Intravitreala läkemedel ,3% Summa öppen vård ,8% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Slutenvård Omställningsavtal/huvudavtal Slutenvården har minskat med 3,7 procent ( vårdtillfällen) jämfört med samma period För akutsjukhusen med omställningsavtal har slutenvården minskat med 5,4 procent ( vårdtillfällen) jämfört med samma period Vid Capio S:t Görans sjukhus har slutenvården ökat med cirka 6,8 procent (671 vårdtillfällen) i jämförelse med samma period Helårsprognosen för slutenvården bedöms hamna cirka 3 procent lägre ( vårdtillfällen) än utfall För sjukhusen med omställningsavtal prognostiseras slutenvården minska med 4,6 procent ( vårdtillfällen) jämfört med samma period Capio S:t Görans sjukhus omfattas inte av omställningsavtalet, utan fortsätter med den upphandlade avtalsformen med en fastställd ersättning kopplad till volymer som har beslutats mellan beställare och utförare. Öppenvård Omställningsavtal/huvudavtal Besöken i öppenvården har minskat med 2,7 procent ( besök) jämfört med samma period Endast vid Södersjukhuset och vid Capio S:t Görans sjukhus har konsumtionen av öppenvård ökat jämfört med För sjukhusen med omställningsavtal har öppenvården minskat med 3,3 procent ( besök) jämfört med samma period Sida 55

60 Helårsprognosen för öppenvården är en minskning med cirka 3 procent ( besök) än utfallet För sjukhusen med omställningsavtal prognostiseras öppenvården minska med cirka 4 procent ( besök) jämfört med samma period Vårdval Vårdval förlossning Inom förlossningsvården har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen minskat med 3,1 procent (-246 vårdtillfällen) jämfört med samma period Förlossningarna har minskat med 1,2 procent (-88 förlossningar). Besöken inom vårdval förlossning på akutsjukhusen har minskat med 8 procent ( besök) i förhållande till samma period De akuta besöken har minskat med cirka 3 procent (-258 besök) jämfört med 2015, och de elektiva besöken har minskat med cirka 10 procent ( besök) jämfört med samma period Vårdval höft- och knäledsoperationer Behandlingarna inom vårdval höft och knä har ökat med 3,2 procent (13 vårdtillfällen). Observera dock att icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen, som tidigare nämnts, initialt registreras som vård utförda inom omställning-/huvudavtalen vid akutsjukhusen. Inom vårdval höft- och knäledsplastiker har öppenvården minskat med cirka 17 procent (-193 besök) i förhållande till samma period Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel inklusive S:t Eriks ögonsjukhus har ökat med 12,3 procent (1 109 besök) i förhållande till samma period Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Redovisning av vårdproduktion för 2016 för privata vårdgivare, exklusive S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal ,3% Vårdval ,3% Summa sluten vård ,8% Öppenvård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,2% Vårdval ,5% Privata specialister ,1% Summa öppen vård ,6% För fördjupad redovisning, se bilaga 4. Sida 56

61 Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården ökat med 9,8 procent (487 vårdtillfällen) jämfört med april Huvudavtal och tilläggsavtal Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har ökat med 15,3 procent (163 vårdtillfällen). Huvuddelen av detta avser Ersta, där antalet vårdtillfällen har ökat med 138 vårdtillfällen (+15,2 procent) bland annat på grund av en ökad beställning jämfört med förra året. För upphandlade avtal har det skett en ökning med 25 vårdtillfällen. Vårdval Vårdtillfällena inom vårdval förlossning har ökningen varit 14,1 procent (317 vårdtillfällen). Merparten av vårdtillfällena avser förlossningar. Antalet förlossningar har ökat med 14,5 procent (297 förlossningar). BB Stockholm har ökat med cirka 9 procent (121 vårdtillfällen) jämfört med Inom vårdval ortopedi och ryggkirurgi har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med 2015, medan slutenvården inom vårdval gynekologi och höft- och knäledsoperationer har ökat. Vårdvalen, som motsvarar cirka 77 procent av den slutna somatiska vården utanför sjukhusen, har hittills under 2016 ökat med 324 vårdtillfällen totalt, motsvarande cirka 8 procent ökning jämfört med motsvarande period Öppen vård Totalt har volymerna för öppenvården ökat med 0,6 procent jämfört med samma period Om privata specialister verksamma på nationella taxan och vårdavtal exkluderas har öppenvården under 2016 ökat med 6,9 procent jämfört med april Huvudavtal och tilläggsavtal tillsammans motsvarar en minskning om cirka 7 procent. Minskningen beror bland annat på att verksamheterna Aleris barnkirurgi Järva och Aleris bröstmottagning har upphört. De besök som numera utförs inom ramen för vårdvalsavtal utfördes tidigare hos privata specialister, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal och vid akutsjukhusen. Inom vårdval ryggkirurgi har besöken ökat med cirka 29 procent (1 169 besök) jämfört med april 2015,. Det är främst fysioterapeutbesök på de egna ryggkirurgiska mottagningarna som har ökat. Inom vårdval neurologi har besöken ökat med cirka 12 procent jämfört med april Samtidigt har det skett en minskning inom specialiteten neurologi på akutsjukhusen. Ökningen totalt har varit cirka 1 procent. Sida 57

62 Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har ökat med cirka 17,5 procent eller besök jämfört med BB Stockholm har ökat med cirka 17 procent (665 besök) jämfört med motsvarande period Besöksökningen inom vårdval gynekologi är cirka 9 procent (8 804 besök) i jämförelse med samma period vårdgivare har en besöksökning större än 10 procent. Av dessa är tre vårdgivare nyetableringar som inte var verksamma under tertial En vårdgivare startade sin verksamhet i februari 2015 med fyra läkare som idag har full verksamhet jämfört med samma period Två vårdgivare har expanderat sina verksamheter med fler läkare jämfört med Tre vårdgivare har avvecklat sina verksamheter under Ökningen av besök inom vårdval ögon är 14 procent ( besök) jämfört med samma period De besökstyper som ökar mest är läkarbesök, mycket resurskrävande läkarbesök, ögonbottenfotografering av diabetiker och tilläggsuppdraget katarakt. Besök inom kategorin resurskrävande läkarbesök har minskat. Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har besöken ökat med 9 procent (4 163 besök) jämfört med samma period besök avser verksamhet som startat senare under 2015 eller under Antalet besök inom handkirurgi har ökat med 32 procent, medan ökningen inom ortopedi har varit 6 procent. Den vård som bedrivs inom ramen för vårdvalsavtal, som motsvarar cirka 91 procent av den öppna vården som utförs av privata vårdgivare (exklusive privata specialister) har ökat med totalt cirka 8,5 procent. Besök hos privata specialister har minskat med cirka 14 procent jämfört med motsvarande period De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 16 procent, se nedanstående tabell. Besök hos privata specialister Utfall per Utfall per Förändring Specialitet Antal Procent Allergologi % Gynekologi % Hud- och könssjukvård % Neurologi % Ortopedi och handkirurgi % Ögonkirurgi % Öronkirurgi % Totalt % Övriga specialiteter % Summa % Sida 58

63 Utökad redovisning av förlossningsverksamheten Ökningen av BB Sophia under det första tertialet 2016 jämfört med motsvarande period 2015 hänger samman med det utökade uppdrag som BB Sophia fick i april BB Sophia upphör med sin verksamhet maj 2016 och helårsprognosen nedan per vårdgivare är osäker. Utvecklingen inom förlossningsverksamheterna kommer följas i särskild ordning under Utfall per Jmf per Årsprognos 2016 Bokslut 2015 Slutenvård % Karolinska, Solna Karolinska, Huddinge Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus BB Stockholm BB Sophia Totalt slutenvård Öppenvård Karolinska Universitets sjukhuset, Solna Karolinska Universitets sjukhuset, Huddinge Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus BB Stockholm BB Sophia Totalt öppenvård Sida 59

64 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf per april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , ,8 Resultat Somatisk specialistvård redovisar ett överskott med 60 miljoner kronor per april För helt år beräknas ett underskott med 200 miljoner kronor. Prognostiserat underskott är till större delen hänförligt till ett opreciserat besparingsbeting på 235 miljoner kronor till följd av högre kostnader för avtalen med akutsjukhusen än vad som förutsattes i ramarna för budget Specificering av resultatavvikelsen inom somatisk specialistvård Avvikelserna för bokfört resultatet per april och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom den somatiska specialistvården: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Akutsjukhusen ,4 2,5 Större och mindre ,5 4,8 enheter Privata specialister på ,1-6,6 nationella taxan med vårdavtal Medicinsk service ,2-3,5 Utomlänsvård ,2 Övrigt ,6 Resultat ,8 2,1 Nedan kommenteras de största prognostiserade resultatavvikelserna på helår: Akutsjukhusen Akutsjukhusen redovisar ett överskott på cirka 112 miljoner kronor per april. Årsprognosen för akutsjukhusen pekar på ett förväntat underskott om cirka 71 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av budgeten för akutsjukhusen. Underskottet beror i huvudsak på stängningen av BB Sophia. I underskottet ingår plus-och minusposter som redovisas nedan. Fördelning av prognostiserat underskott visas nedan. Sida 60

65 Specificering av prognostiserad resultatavvikelse inom posten Akutsjukhusen Avvikelse i mkr Omställningsavtal/huvudavtal akutsjukhus 1 Vårdval förlossning akutsjukhus -68 Vårdval höft och knä akutsjukhus -1 Övrigt akutsjukhus -3 Summa avvikelse -71 Omställningsavtal/huvudavtal I akutsjukhusens omställningsavtal är den största delen av ersättningen fast och betalas ut i tolftedelar. Endast en mindre del av ersättningen är rörlig. Det medför att endast mindre avvikelser mot avtalad ersättning kommer att uppstå under S:t Görans sjukhus omfattas dock inte av omställningsavtal. Prognosen för akutsjukhusens omställningsavtal ger ett överskott om cirka 1 miljon kronor jämfört med budget. Södertälje sjukhus får ett tillskott om 12 miljoner kronor till förlossningsverksamheten efter att delar av Södra BB-konceptet flyttas till sjukhuset. Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset får ett tillskott om sammantaget cirka 23 miljoner kronor för neonatalvård med anledning av att BB Sophias verksamhet upphör. Flera av akutsjukhusen tror att de inte kommer uppfylla målet av full tillgänglighet och kvalitet. Den sammanlagda prognosen för minskad ersättning på grund av detta är 36 miljoner kronor. Vårdval förlossning akutsjukhus Prognosen för vårdval förlossning visar ett underskott om 68 miljoner kronor. Bakomliggande orsak är att BB Sophia stänger sin verksamhet 31 maj 2016, vilket gör att akutsjukhusens förlossningsverksamheter kommer få ökat patientinflöde. Det innebär dock inget underskott för vårdval förlossning totalt eftersom motsvarande överskott beräknas uppstå för vårdval förlossning vid privata enheter. Övrigt vid akutsjukhusen Prognosen för övriga kostnader omfattar 3 miljoner kronor för ökade kostnader för vård av SLL-patienter vid Norrtälje sjukhus samt ett överskott om 1 miljon kronor för ökad ersättning inom vårdval höft- och knäledsplastiker vid Södertälje sjukhus. Större och mindre privata enheter Prognosen för helår 2016 visar ett överskott om cirka 47 miljoner kronor. Prognosen för privata enheter ger ett överskott om cirka 23 miljoner kronor, och för privata enheter med vårdvalsavtal är prognosen cirka 24 miljoner kronor under budget. Överskottet får vårdval förlossning är inte reellt. Det motsvaras av ett lika stort underskott för detta vårdval vid akutsjukhusen. Sida 61

66 Beräknad budgetavvikelse för privata enheter med vårdvalsavtal: Vårdval Mkr Förlossning, utanför akutsjukhus 68 Gynekologi -8 Hud -5 ÖNH 0 Ögon -15 Ortopedi -5 Neurologi -10 Höft och knä -7 Ryggkirurgi 6 Summa 24 Privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal Helårsprognosen för privata specialister är 20 miljoner kronor lägre än budget. Detta är främst hänförligt till fortsatt minskade vårdvolymer som till stora delar beror på övergångar till verksamhet inom ramen för vårdval. Medicinsk service Prognosen är 24 miljoner kronor lägre än budget. En förklaring till de låga kostnaderna kan vara att patienttillströmningen hos privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal har minskat. Riksavtal Prognosen för riksavtalet är 15 miljoner kronor lägre än budget. Övrigt Prognosen för övriga kostnader visar ett underskott om -235 miljoner kronor. De sammantagna kostnaderna för ersättningarna till sjukhusen för omställningsavtal och tilläggsavtal blev högre än de 2,5 procent som ramarna för somatisk specialistvård i budget 2016 förutsatte. För att balansera budgeten lades därför ett besparingsbeting under övrigt. Detta beting har ännu inte kunnat preciseras och redovisas därför som ett underskott i prognosen. Sida 62

67 6.3 Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -136 miljoner kronor, jämfört med -83 miljoner kronor För 2016 prognostiseras ett underskott med 235 miljoner kronor, jämfört med ett underskott med 177 miljoner kronor Läkarbesöken inom husläkarverksamhet och hemsjukvård minskar med 5 procent jämfört med samma period Prognosen är 8 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Totalt antal läkarbesök ,1% ,2% varav antal husläkarbesök ,1% ,8% varav övriga läkarbesök* ,0% ,0% varav läkarbesök privata specialister på nat.taxan ,3% ,0% Telefonkontakter Antal telefonkontakter läkare* ,8% ,4% Antal telefonkontakter, privata specialister på nat.taxan ,1% ,0% Totalt antal övriga besök ,8% ,3% varav övr besök basal hemsjukvård ,7% ,2% varav övr besök ,9% ,3% varav besök fysioterapi såväl nat taxa, primreh, vårdval ,1% ,6% Antal besök på Riksavtalet som avser primärvård ,7% % *exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan Sida 63

68 Läkarbesök Det totala antalet läkarbesök inom primärvården har minskat med 5,1 procent jämfört med Det avser främst husläkarbesöken, som utgör nästan 80 procent av läkarbesöken i primärvården, och som har minskat med 5,1 procent. Den största förklaringen är troligen den nya ersättningsmodellen som införts från 2016 för husläkarverksamhet inklusive basal hemsjukvård. Den nya modellen med mindre andel rörlig ersättning förväntas stimulera till färre och i vissa fall längre läkarbesök samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök. Totalt finns 37 barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, varav 24 är verksamma inom Vårdval BUMM. Sedan januari 2016 har fyra nya mottagningar öppnats. Läkarbesöken har ökat med 32 procent. En orsak är att BUMM tagit emot en del barn från BVC, som haft svårt att rekrytera barnläkare. Antalet besök hos specialistläkare verksamma på nationella taxan minskade med 20 procent jämfört med första tertialet 2015, vilket beror på att antalet läkare verksamma på nationella taxan successivt blir färre och färre. Övriga besök Övriga besök i primärvården har ökat med 3,5 procent. Övriga besök utgörs till största delen av sjuksköterske- och undersköterskebesök inom hemsjukvården eller på mottagning, fysioterapeutbesök, logopedbesök eller andra yrkeskategorier verksamma inom primärvården. När kommunerna i Stockholms län i oktober 2015 tog över ansvaret för hälso- och sjukvård i boendet för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt LSS väntades detta leda till en besöksminskning på cirka 9 procent. Så har inte dock skett. Antalet sjuksköterske- och undersköterskebesök i basal hemsjukvård har ökat med 2,7 procent jämfört med På årsbasis väntas besöken inom hemsjukvården öka med 14 procent. Ytterligare två kommuner har infört delegationsstopp under Därmed är det tio kommuner som har officiellt stopp för att ta emot delegationer. Till detta kommer att flera kommuner beslutat att inte bevilja hemtjänsten tid för att utföra delegerade arbetsuppgifter. Antalet besök hos distriktssköterska och undersköterska på mottagning har ökat med 7,3 procent, förmodligen som en följd av den nya ersättningsmodellen. Prognosen för 2016 är besök. Dessa besök ingår som en del av besöken benämnda varav övriga besök. En annan verksamhet som ingår under samma rubrik är övriga besök på barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM). Dessa besök har ökat med 34 procent jämfört med samma period Bakgrunden är att fler och fler mottagningar öppnar. Besök hos fysioterapeut Besök hos fysioterapeut kan ske endera hos fysioterapeut verksam på den nationella taxan, hos fysioterapeut verksam inom vårdval specialiserad fysioterapi eller hos fysioterapeut verksam inom ramen för primärvårdsrehabilitering. Sida 64

69 Fler fysioterapeuter har uppnått kompetens för att söka avtal inom vårdval specialiserad fysioterapi, vilket har medfört ett ökat antal nya vårdgivare inom vårdvalet. Besöken inom specialiserad fysioterapi har ökat med 44 procent jämfört med motsvarande period 2015 till besök. Besöken för fysioterapeuter verksamma på nationella taxan har däremot minskat med 13 procent jämfört med motsvarande period 2015 till besök. Antalet besök hos fysioterapeut verksam inom vårdval primärvårdsrehabilitering har ökat med 7 procent det första tertialet 2016 till besök. Besöken hos arbetsterapeuter, dietister med flera yrkeskategorier inom vårdval primärvårdsrehabilitering är i stort sett oförändrat. Övriga vårdval inom primärvården Besök vårdval Rehabilitering långvarig smärta Antal besök har ökat från till besök, vilket är en ökning med 90 procent. Ökningen beror på att flera vårdgivare etablerats inom vårdvalet jämfört med april 2015 och att samtliga producerar fler besök. Den största ökningen har skett inom gruppbesök och återbesök. För 2016 prognostiseras cirka besök då besöksutvecklingen väntas plana ut under hösten. En översyn av ersättningsmodellen pågår. Besök vårdval logopedi Antalet besök hos logopeder inom vårdvalet har minskat med 6,6 procent jämfört med samma period Minskningen är ett resultat av förtydligade rapporteringsrutiner och den under 2014 genomförda revisionen av vårdval logopedi. Besök vårdval primär hörselrehabilitering Antal besök på mottagningar inom vårdval primär hörselrehabilitering har ökat med 6 procent. Ökningen beror på förbättrade registeringsrutiner, främst gällande besök som inte genererar intäkter. Under perioden har personer fått en avslutad rehabiliteringsinsats, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Antalet listade personer är För 2016 prognostiseras besök. Ekonomiskt utfall primärvård mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf per april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , ,7 Kostnader , ,1 Resultat Sida 65

70 Resultatet till och med april 2016 visar ett underskott med 136 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott med 235 miljoner kronor. Prognosen har försämrats med 95 miljoner kronor jämförs med föregående månad och avser främst husläkarverksamhet, hemsjukvård och vårdval smärta. Beräknade intäkter för rehabiliteringsgarantin 2016 uppgår till 156 miljoner kronor. Dessa medel har periodiserats och har fördelats ut till flera verksamheter inom rehabilitering och till KBT-behandlingar inom psykosocial verksamhet. Specificering av prognostiserad resultatavvikelse inom primärvården Det bokförda resultatet per april är som nämnts ett underskott med 136 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott med 235 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen inom primärvården är hittills 5 procent. Avvikelserna för bokfört resultatet per april och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom primärvården: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Husläkarverksamhet, ,4 3,3 mottagning Hemsjukvård ,1 10,0 Psykosociala insatser ,9-0,8 Närakuter, jourbil, lättakuter ? MVC ,6 BVC ,8 2,7 BUMM ,2 23,4 Privata ,1-13,5 specialistläkare Privata ,6 fysioterapeuter Primärvårdsrehabilitering ,2 2,4 Utomlänsvård ,3 57,1 Läkarinsatser SÄBO ,9 Logopedi ,8 Övrigt ,8 28,9 Resultat ,0 De största avvikelserna per verksamhetsområde mot budget avser husläkarverksamheten (-60 mkr), hemsjukvård (-60 mkr), primärvårdsrehabilitering (-40 mkr), barnoch ungdomsmedicinska mottagningar, BUMM, (-50 mkr) samt övrigt (-70 mkr). Sida 66

71 Medicinsk service I tabellen ovan ingår kostnaderna för medicinsk service i kostnadsredovisningen för respektive verksamhet. De totala kostnaderna till och med april för medicinsk service inom primärvården exklusive obstetriska ultraljud uppgick till 273 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott mot budget på 43 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen är betydligt högre än besöksutvecklingen och ligger totalt på 19,2 procent. Antalet undersökningar och därmed kostnaderna har ökat särskilt mycket inom specialiteterna endoskopi, klinisk genetik, datortomografi samt MR-undersökningar. Husläkarverksamhet Utfallet visar ett underskott på 27 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas till ett underskott på 60 miljoner kronor. Underskottet består av tre delar: ett större underskott när det gäller ökade kostnader för medicinsk service som till del balanseras upp av smärre överskott när det gäller besöksersättningar och listningsersättningar. Kostnaderna för medicinsk service för 2016 beräknas överstiga budget med 100 miljoner kronor. Per april var budgetavvikelsen 50,4 miljoner kronor. Kostnaderna ökade redan under 2015 och jämfört med utfallet 2015 är budgeten 2016 för låg. Det första tertialet 2016 är kostnadsutvecklingen 28 procent. En trend med övergång från enklare undersökningar till mer avancerad bilddiagnostik har skett de senaste åren, till exempel ökad användning av magnetröntgen, MR. En ytterligare anledning är troligen att husläkarna färdigutreder patienterna i större utsträckning än tidigare innan de remitteras till specialistläkare. Samtidigt har besöken inom husläkarverksamheten minskat. I förfrågningsunderlaget för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 2016 har stora förändringar gjorts i ersättningsmodellen. Den nya modellen med mindre rörlig ersättning förväntas stimulera till färre och i vissa fall längre läkarbesök samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök. Antalet läkarbesök har minskat och sjuksköterskebesöken ökat. För 2016 prognostiseras ett överskott när det gäller besöksersättningar på 20 miljoner kronor. De ökade kostnaderna för avancerad medicinsk service trots ett minskat antal läkarbesök får tolkas som att det troligtvis är läkarbesök av lättare akut sjuka som inte kräver medicinsk service som minskar. Den planerade överföringen av patienter från akutsjukhusen innebär högre utredningskostnader för husläkarna. Till detta kommer att husläkarna färdigutreder patienterna i större utsträckning än tidigare innan de remitteras till specialistläkare. Kostnaden för listningsersättning är 7,8 miljoner lägre än periodiserad budget. Färre har listat sig än beräknat och ett överskott på 20 miljoner kronor prognostiseras. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter, helger Utfallet visar ett underskott på 25 miljoner kronor, vilket är 22,7 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett underskott på 60 miljoner kronor. Kommunerna i Stockholms län tog över ansvaret för hälso- och sjukvård i boendet för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt Sida 67

72 LSS i oktober Med anledning av den skatteväxling som gjorts från januari 2016 har landstingsbidraget för hemsjukvård minskats med 61,4 miljoner kronor. Det motsvarar en besöksminskning på cirka 9 procent. Dock har besöken inom den basala hemsjukvården istället ökat med 2,7 procent. Huvudorsaken bedöms vara att fler kommuner inför delegationsstopp vilket ger besöks- och kostnadsökningar. BUMM (Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) Resultatet per april visar ett underskott med totalt 21 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 23 procent. Inom BUMM finns både vårdgivare verksamma på vårdvalsavtal och vårdgivare verksamma på vanliga avtal. Det senare är akutsjukhusen, som har egna avtal. Den största delen av verksamheten avser verksamhet på akutsjukhusen, som står för cirka 65 procent av den totala verksamheten. Fler vårdgivare än beräknat har ansökt om vårdval och besöken ökar kraftigt. Kostnadsutvecklingen inom vårdvalet har ökat med 82 procent, medan kostnader för sjukhusens avtal har ökat med 3 procent. Prognosen beräknas till ett underskott med 50 miljoner kronor. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Primärvårdsrehabilitering inkl neuroteam Resultatet för primärvårdsrehabilitering visar ett underskott på 26 miljoner kronor per april. Budgeten lades innan utfallet för 2015 var tillgänglighet, vilket har inneburit att budgeten är 40 miljoner kronor lägre än utfallet för Denna underbudgetering är huvudförklaringen till beräknat underskott. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Övrigt Under posten övrigt samlas kostnader för till exempel rehabilitering för långvarig smärta, ungdomsmottagningar, STI-mottagningar, andningshandikappade patienter, barn och unga med psykisk ohälsa samt övrig kostnader. Resultatet per april uppgick till ett underskott med 30 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 70 miljoner kronor. Vissa mindre poster beräknas till ett sammanlagt överskott med 30 miljoner kronor, bland annat för Vaccinera. Vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom visar ett underskott på 41,5 miljoner kronor. Jämfört med samma period 2015 har kostnaden ökat med 93 procent. Ökningen beror på att fler vårdgivare startat, vilka producerar fler besök jämfört med föregående år. Prognosen för vårdvalet beräknas till ett underskott på 100 miljoner kronor. En översyn av vårdvalet pågår för att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Sida 68

73 6.4 Psykiatri Psykiatrins andel av den totala budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +36 miljoner kronor, jämfört med +24 miljoner kronor För 2016 prognostiseras ett överskott med 33 miljoner kronor för helåret, att jämföra med ett överskott med 96 miljoner kronor Vårdtillfällena inom psykiatrin minskar med 5 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är 2,3 procent lägre än budget. Läkarbesöken inom psykiatrin minskar med 1 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är 2,4 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Slutenvård Antal vårdtillfällen ,1% ,3% Antal vårddagar ,4% ,3% Antal individer i slutenvård ,2% ,0% Medelvårdtid, dgr 10,3 14,4% 9,9 8,6 14,9% 9,1 Öppenvård Totalt antal läkarbesök ,1% ,4% varav läkarbesök exkl specialistläkare på nat.taxan ,6% ,1% varav läkarbesök specialistläkare på nationella ,2% ,1% taxan Telefonkontakter läkare exkl läk på nat taxa ,5% ,3% Telefonkontakter läkare på nat taxa ,7% % Övriga besök ,0% ,9% Övriga telefonkontakter ,5% ,6% Riksavtal vårdtillfällen ,9% ,0% 537 Riksavtal besök ,6% ,9% Sida 69

74 Totalt inom psykiatrin har antalet vårdtillfällen minskat med 5 procent. Det beror till del på produktionsstörningar och till del på registreringsförändringar, se nedan. Antalet vårddagar har ökat med 11 procent. Det innebär att medelvårdtiden ökat med 14 procent. Vårdkonsumtionen inom allmänpsykiatrin har minskat jämfört med motsvarande period Antalet vårdtillfällen har minskat med 3 procent. Antalet läkarbesök har minskat med 3 procent och övriga besök har minskat med 7 procent. Huvudorsaken till den minskade vårdproduktionen är att de landstingsdrivna klinikerna har genomgått en större omorganisation som påverkat utfallet. Klinikerna förväntas öka sin produktion när organisationsförändringen nu i stort sett är genomförd. Under året planeras också flera nya vårdplatser öppnas. Helårsprognosen för slutenvården beräknas därför till budgeterade vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen inom beroendevården har enligt statistiken minskat med 8 procent. Minskningen avser främst Beroendecentrum (BCS) inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO. Förändringen är dock av teknisk karaktär och beror på registreringsproblem under 2015, då dubbla vårdtillfällen skapades när en patient flyttades mellan egna avdelningar. Från 2016 är registreringen korrekt. Efter korrigering för det felaktigt höga antalet vårdtillfällen under 2015 visar en jämförelse att antalet vårdtillfällen istället ökat med 3 procent. Antalet läkarbesök inom BUP visar en ökning jämfört med förra året med 10 procent. Ökningen ligger främst på teambesök och återbesök inom ramen avtalen med de landstingsdrivna, länsgemensamma enheterna. Läkarbesöken hos privata specialister verksamma på nationella taxan fortsätter att minska. I förhållande till 2015 har de minskat med motsvarande 14 procent. Anledningen är pensionsavgångar samt att fem avtal har avslutats. Riksavtal/utomlänsvård Antalet besök har ökat kraftigt jämfört med motsvarande period 2015, från besök till besök, vilket är en ökning med 108 procent. I Stockholm finns köer till neuropsykiatriska utredningar. Flera av de privata utförarna i Stockholm har i sin tur avtal med andra landsting och kostnader för patienter som remitteras till dessa belastar då utomlänsvården. Uppföljning kommer att ske under året. Helårsprognosen beräknas till besök. Antalet vårdtillfällen ökar kraftigt och avser framförallt rättspsykiatriska patienter. Inom rättspsykiatrin är vårdplatserna i Stockholms län fullbelagda och nytillkomna patienter har placerats i Sundsvall och Växjö. Totalt omfattas cirka 35 patienter. Planering pågår för utökning av platser inom länet. Det skulle i så fall minska antalet vårdtillfällen inom ramen för riksavtalet och dämpa kostnaderna. Helårsprognosen beräknas till 600 vårdtillfällen. Sida 70

75 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf per april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , ,7 Resultat Det bokförda resultatet per april är ett överskott med 36 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar mot ett överskott med 33 miljoner kronor. Specificering av resultatavvikelsen inom psykiatri Avvikelserna för bokfört resultatet per april och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom psykiatrin enligt tabellen nedan: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Allmänpsykiatri ,0-0,7 Barn- och ungdomspsykiatri ,8 3,6 (BUP) Beroendevård ,5 1,2 Rättspsykiatri ,8 Ätstörningsvård ,7 4,4 Privata specialister ,8-15,6 Utomlänsvård ,1 201,3 Övrigt 4 1 1,1 63,8 Resultat ,6 3,1 De största beloppsmässiga avvikelserna finns inom vuxenpsykiatri, utomläns- och beroendevård. Kostnadsökningstakten i förhållande till föregående år uppgår till 3,1 procent. Nedan kommenteras de större avvikelserna. Allmänpsykiatri Resultatet per april visar ett överskott på 31 miljoner kronor. Orsaken är färre besök och vårdtillfällen än förväntat. Avtal med de fem landstingsdrivna klinikerna har slutits med en återgång från fast till prestationsrelaterad öppenvårdsersättning. Den rörliga ersättningen uppgår till 67 procent av total ersättning. Inom slutenvården tillämpas en fast vårdplatsersättning. Sida 71

76 Besöksutvecklingen totalt för de landstingsdrivna klinikerna är lägre än motsvarande period Även antalet vårdtillfällen är lägre än En orsak är den omorganisation klinikerna genomgått. Antalet utförda neuropsykiatriska utredningar ligger på en lägre nivå än föregående år och väntetiden för att få en utredning och komma till behandling är lång. Produktionen beräknas dock öka från hösten. Avtalen med de privata vårdgivarna redovisar också en minskad konsumtion men avser till stor del telefonkontakter. Utförandet av neuropsykiatriska utredningar ökar och en överproduktion beräknas. Sammantaget har helårsprognosen för allmänpsykiatrin beräknats till ett överskott på 32 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Resultatet visar ett överskott med 8 miljoner kronor. Avtalen har slutits på en lägre nivå än vad som förutsattes i budget och prognosen beräknas därmed till ett överskott med 15 miljoner kronor. Beroendevård Resultatet visar ett överskott med 7 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Större delen av överskottet förklaras av att avtalen slöts på en lägre nivå än vad som förutsatts i budget. Rättspsykiatri Resultatet visar ett överskott med 4 miljoner kronor. Verksamhetens vårdplatser har varit mer än fullbelagda och patienter med den högsta risknivån placeras från och med i år hos andra landsting. För att lösa situationen har vårdgivarna fått i uppdrag att se över lokalutnyttjandet. Resultatet av översynen innebär att 18 nya vårdplatser kommer öppnas under hösten, tolv platser på den rättpsykiatriska kliniken på Löwenströmska sjukhuset och sex platser på den rättpsykiatriska kliniken på Huddinge sjukhus. De tillkommande vårdplatserna finansieras inom rättspsykiatrins budgetram till en marginalkostnad på 11 miljoner kronor. Antalet ersatta vårddygn och därmed kostnader kommer att öka under hösten då samtliga beställda vårdplatser är färdigställda. Helårsprognosen beräknas följa budget. Situationen för rättspsykiatrin behöver ses över och planering ske för en mer långsiktig lösning, både ur ett patientperspektiv och ur det ekonomiska. Utomlänsvård Resultatet visar ett underskott med 18 miljoner kronor per april. Flera placeringar tillkom i slutet av 2015 och ytterligare sju placeringar har skett till och med april. Platserna inom Rättspsykiatri Stockholm är som nämnts fullbelagda och placeringarna hos Karsudden uppgår till 70, trots att avtalet omfattar 60 platser. Allt fler döms till rättspsykiatrisk vård och situationen ser i stort sett lika ut i övriga landet. Flest patienter är placerade i Sundsvall. Sida 72

77 Helårsprognosen beräknas till ett underskott med 40 miljoner kronor, under förutsättning att rättspsykiatrin i Stockholm under hösten kan ta emot några av de patienter som är placerade hos andra landsting genom de nyinrättade vårdplatserna. Sida 73

78 6.5 Äldresjukvård Äldresjukvårdens andel av budgeten är cirka 5 procent. I verksamhetsområde Äldresjukvård ingår de geriatriska klinikerna, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt specialiserad palliativ slutenvård. Det innebär att även en del yngre patienter inkluderas i detta område. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -20 miljoner kronor jämfört med -50 miljoner kronor år För 2016 prognostiseras ett underskott med 90 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett underskott på 163 miljoner kronor år Antalet vårdtillfällen avseende äldresjukvård ökar med 6 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är i nivå med budget. Medelvårdtiden är 10,5 dagar jämfört med 11,2 dagar för motsvarande period Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan visar vårdkonsumtionen inom vården för äldre under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Sammanfattning slutenvård Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,1% Antal vårddagar ,3% ,8% Antal individer, sluten vård ,3% ,0% Medelvårdtid geriatrik, dagar 9,6-4,4 % 9,6 10-3,9% 9,7 Medelvårdtid specialiserad palliativ slutenvård 18,2-3,7% 18,0 17,6 3,4% 18,0 Öppenvård, avser geriatrik Antal läkarbesök ,1% ,0% Antal telefonkontakter läkare ,0% ,0% Antal övriga besök ,2% ,0% Antal telefonkontakter övriga besök ,4% ,0% Sida 74

79 Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 ASIH Antal vårddygn ,5% ,5% Antal individer ,0 % ,7% Antal läkarbesök ,5% ,2% Antal övriga besök ,6% ,2% Slutenvård geriatrisk slutenvård och specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen inom geriatriken har totalt ökat med 6,6 procent mot föregående år. Medelvårdtiden har samtidigt minskat med 4,4 procent. Nya vårdplatser har öppnats successivt från hösten 2015 för att möta upp utflyttning av vård från akutsjukhusen. Vissa kliniker har infört nya arbetssätt och förbättrat logistiken kring vården för att öka genomströmningen av patienter och på så sätt öka tillgängligheten till geriatriken. Utvecklingen under det första tertialet ser olika ut mellan klinikerna. Vissa kliniker har ett minskat eller oförändrat antal vårdtillfällen jämfört med motsvarande period På dessa kliniker har medelvårdtiden huvudsakligen varit oförändrad eller till och med ökat. På andra kliniker har antalet vårdtillfällen ökat, där har medelvårdtiden sjunkit. Vid Dalengeriatriken har till exempel antalet vårdtillfällen ökat med 20 procent eller med 300 vårdtillfällen och medelvårdtiden har minskat. Inom Huddingegeriatrikens samlade höftvårdkedjeuppdrag har medelvårdtiden ökat med 20 procent från 11,5 dagar till 13,8 dagar jämfört med föregående år samma period. Samtidigt har antalet vårdtillfällen minskat kraftigt. Jämför med samma period 2015 har antalet vårdtillfällen minskat med 60 procent, vilket motsvarar 60 vårdtillfällen. Analyser pågår. Tillgängligheten till geriatriska vårdplatser har varit god. I april rapporterades 950 vårdplatser disponibla för vård. Antalet fall av calicismitta har minskat kraftigt. Antalet vårdtillfällen inom den specialiserade palliativa slutenvården har ökat med 2 procent. Ökningen beror till viss del på att en ny enhet har öppnat på Lidingö. Öppenvård Geriatrisk öppenvård förekommer i huvudsak vid elva minnesmottagningar. Antalet minnesutredningar har minskat, framförallt vid Huddingegeriatriken. Prognosen för helåret beräknas till omkring utredningar. ASiH Inom ASiH har antalet vårddygn ökat med 15,5 procent mot föregående år. För helåret beräknas antal vårddygn till , en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. Även antalet läkarbesök ökar i samma storleksordning. För helåret beräknas antal inskrivna patienter öka med 600 till eller 9 procent. Sida 75

80 Ökningen av antalet inskrivna patienter och vårddygn beror både på att befintliga vårdgivare tar emot fler patienter inom existerande avtal och att nya vårdgivare tillkommit. Ekonomiskt utfall mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf per april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , ,0 Resultat Resultatet för äldresjukvården visar ett underskott med 20 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen är ett underskott på 90 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen ökade med 7,1 procent jämfört med Det största underskottet för perioden redovisas inom avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och uppgår till 11 miljoner kronor. Specificering av resultatavvikelsen inom äldresjukvård Avvikelserna för bokfört resultatet per april och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom äldresjukvården: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Geriatrik ,8 5,5 Specialiserad ,2 17,6 palliativ slutenvård ASIH ,4 2,5 Övrigt ,6 Resultat ,1 7,1 Prognosen har förbättrats med 10 miljoner kronor jämfört med föregående månads prognos med hänsyn till att vissa nya planerade vårdplatser inom geriatriken inte beräknas kunna öppnas som planerat samt att den specialiserade palliativa vården beräknas medföra ett mindre budgetöverskridande än tidigare befarat. Geriatrik Resultatet för de geriatriska klinikerna visar ett överskott med 6 miljoner kronor. Om resultatet rensas för en felbokförd post uppstår ett nollresultat. Prognosen har beräknats till ett underskott på 15 miljoner kronor. Det prognosticerade underskottet hänförs bland annat till den DRG-glidningsparagraf som finns i avtalen och som ger full ersättning upp till 103 procent av avtalad snittvikt per vårdtillfälle. Flera vårdgivare har Sida 76

81 snittvikter som överstiger de avtalade och en analys visar att andelen vårdtillfällen som klassificerats som tyngre vårdtillfällen har ökat markant. För nyöppnad verksamhet vid Kungsholmsgeriatriken har inte alla vårdplatser kunnat öppnas enligt plan vilket medför att ett överskott gentemot budget beräknas uppstå om cirka 5 miljoner kronor. Specialiserad palliativ slutenvård Resultatet visar ett underskott på 7 miljoner kronor. Orsaken är ett ökat antal vårddagar, bland annat har en ny enhet öppnats på Lidingö. Prognosen beräknas till ett underskott på 30 miljoner kronor. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Resultatet visar ett underskott med 11 miljoner kronor. Orsakerna är ökade kostnader då fler patienter än budgeterat skrivits in i ASiH. Två nya vårdgivare har tillkommit under våren varav den ena har blivit godkänd i fem områden. Kostnadsökningen beror på ett ökat antal patienter och ett ökat antal vårddygn. Prognosen beräknas till ett underskott på 45 miljoner kronor. Sida 77

82 6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent. I övrig sjukvård och övrig verksamhet ingår bland annat specialiserad rehabilitering, ambulanssjukvård, sjukresor, hjälpmedel, habilitering och kostnader för hälso-och sjukvårdsförvaltningen. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +90 miljoner kronor, jämfört med +42 miljoner kronor 2015 För 2016 prognostiseras ett överskott med 492 miljoner kronor, jämfört med ett överskott om 146 miljoner kronor 2015 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Hjälpmedelscentralsverksamhet För hjälpmedelscentralsverksamheterna har det till och med april 2016 förskrivits cirka komplexa dyrare hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel, vilket är en minskning med drygt 4 procent. För enklare billigare hjälpmedel, så kallade bashjälpmedel, har det under 2016 förskrivits cirka hjälpmedel, vilket är en minskning med drygt 6 procent. Detta beror troligen på att ansvaret för vissa hjälpmedel i boenden enligt LSS har övergått från landstinget till kommunerna. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Antal förskrivningar av förbrukningshjälpmedel har ökat med 1,6 procent. Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer Antalet utförda tolkuppdrag har minskat med 3,4 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte har kunnat genomföras är fortfarande låg (3,9 procent), men är något högre jämfört med samma period 2015 Habilitering Besöken inom habiliteringen exklusive indirekta kontakter har minskat med 5,8 procent jämfört med samma period Om jämförelsen görs inklusive indirekta kontakter har besöken minskat med 3,3 procent till besök inom habiliteringen till och med april Den största besöksminskningen har skett vid Habilitering & Hälsa. Prognosen för 2016 beräknas till besök och indirekta kontakter. Glasögonbidrag Den 1 mars 2016 började en ny lag gälla för barn mellan 8 och 19 år. Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda glasögon och linser. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas. För närvarande finns överenskommelse med 125 optiker. Under januari till april 2016 fick barn glasögonbidrag vilket är 20 procent fler än samma period Sida 78

83 Prehospital vård Typ av resurs, antal uppdrag Förändring 2016/2015 Antal % Vägburen ambulans ,1 % Ambulanshelikopter ,6 % Liggande persontransport % Transport av avlidna % Sjukresor % Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård per april 2016 visar ett lägre antal uppdrag än vad som faktiskt har utförts. Orsaken är att fem enheter har gått över till pilotdrift i FRAPP och därifrån finns ännu inga kvalitetssäkrade uppgifter. Uppskattad differens är cirka 500 till 1000 uppdrag, motsvarande 1 till 1,6 procent. Uppdragen för liggande persontransporter har minskat med 12 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen kan bland annat förklaras med att leverantören för tjänsten har arbetat aktivt tillsammans med sjukhusen för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel gälla att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. Antalet sjukresor har ökat med transporter eller motsvarande 3 procent jämfört med motsvarande period Inom förvaltningen pågår ett arbete med att ta fram kvalitetssäkrad förskrivarstatisk samt att få tillgång till statistik över sjukreseflöde och patientgrupper. Vårdgarantier Vårdgarantier, antal Förändring 2016/2015 Antal % Vårdgarantisamtal ,6% Vårdgarantiärenden ,6% Vårdgarantiärenden, åderbråck % Det totala antalet samtal som registrerats på Vårdgarantikansliet för perioden är stycken att jämföra mot 2015 då antalet samtal var stycken, en nedgång med 5,6 procent. Av periodens alla vårdgarantisamtal blev 28 procent ett vårdgarantiärende jämfört med 25 procent samma period föregående år. Jämfört med samma period 2015 ökade antalet vårdgarantiärenden med 6 procent. Ett område som noterat en ökning när det gäller utnyttjandet av vårdgarantin är åderbråcksområdet. Åderbråcksärendena har ökat markant med 115 procent. Sida 79

84 Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård Specialiserad rehabilitering, antal vårdtillfälle Förändring 2016/2015 Antal % Vårdval planerad specialiserad rehabilitering, neurologi, onkologi, lymfödem ,7% Vårdval rehabilitering efter akutsjukhus, neurologi Vårdval rehabilitering efter akutsjukhus, kirurgi Astma/Kol % Klimatvård ,6 % Vårdvalet planerad specialiserad rehabilitering infördes Allt sedan starten 2010 har noterats en stadig ökad konsumtion av vården. Vårdkonsumtionen har i snitt ökat med cirka 7 procent varje år, vilket innebär ett sjuttiotal fler vårdtillfällen per år fram till Under första tertialet 2016 har dock vårdkonsumtionen minskat med 40 vårdtillfällen i förhållande till samma period föregående år. Orsakerna till periodens minskning förklaras av en mer restriktiv remissbedömning. På helårsbasis är prognosen dock i nivå med budget. Vad gäller vårdvalen för den kirurgiska respektive den neurologiska rehabiliteringen efter akutsjukhus finns inga jämförelsesiffror för vårdkonsumtionen mellan åren. Vårdvalen infördes 1 januari Den redovisade ökningen för avtalet Astma/KOL sett till vårdtillfällen är en tydlig ökning med 45 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på att rehabiliteringsperioderna kan pendla under året inom ramen för avtalet. Vad gäller slutenvårdsrehabilitering utomlands, så kallad klimatvård, har vårdkonsumtionen ökat med 28 vårdtillfällen jämfört med samma period Orsaken till ökningen är av samma karaktär som avtalet för Astma/KOL. Sida 80

85 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf med april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , ,0 Kostnader , ,4 Resultat Övrig sjukvård och övrig verksamhet redovisar ett överskott med 90 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen är ett överskott med 492 miljoner kronor. Specificering av resultatavvikelsen inom övrig sjukvård och övrig verksamhet Avvikelserna för bokfört resultatet per april och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom övrig sjukvård och övrig verksamhet: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Specialiserad 8 6 1,8-1 rehabilitering Vårdgarantier Ambulanssjukvård ,8 11 Sjukresor ,4 3 Hjälpmedel ,4 12,7 Habilitering ,9 1,2 Språktolk ,3 1,5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Övrigt Resultat ,4 Nedan kommenteras de största avvikelserna: Ambulanssjukvård Prognosen för ambulanssjukvård pekar på ett överskott med 6 miljoner kronor. En viktig orsak till det prognostiserade överskottet är det försenade införandet av FRAPP. Huvuddelen av införandet sker under hösten 2016, vilket är en kraftig senareläggning jämfört med den planering som budget 2016 är baserad på. Sida 81

86 Sjukresor Prognosen för sjukresor pekar på ett överskott med 14 miljoner kronor jämfört med budget. Orsaken är de nya avtalen för taxiresor och specialtaxiresor som innebär lägre priser med upp till 10 procent för vanlig taxi. Prognosen per mars månad pekade mot ett överskott om 30 miljoner kronor och utgick från den prissänkning som synts dittills under året med cirka 6 procent. Dock är prognosen per april försämrad med 16 miljoner kronor då kostnaden per taxiresa visat sig bli högre än tidigare beräkning. Hjälpmedel Det totala resultatet för hjälpmedelsområdet visar ett underskott med 56,3 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är ett underskott på 50,6 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 120 miljoner kronor. Förbrukningshjälpmedel Verksamheten visar ett underskott med 35 miljoner kronor. Jämfört med samma period 2015 är kostnadsökningen 10 procent eller 15,6 miljoner kronor. Underskottet för helår prognostiseras till 80 miljoner kronor. Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheternas underskott är 15,4 miljoner kronor vilket är 17 miljoner kronor högre än periodiserat. Prognosen beräknas till ett underskott på 40 miljoner kronor på grund av att kostnaderna för hjälpmedel för kontinuerlig glukosmätning och insulinpumpar ökat mer än beräknat. Övriga hjälpmedel Här ingår hörselhjälpmedel, synhjälpmedel, och kosmetiska proteser. Resultatet visar ett överskott på 8,9 miljoner kronor vilket är 8,6 miljoner kronor högre än budget. För verksamheten prognostiseras ett nollresultat. Glasögonbidrag Resultatet visar ett överskott med 7,6 miljoner kronor, bland annat beroende på att antalet bidragsansökningar varit lägre än förväntat. För verksamheten prognostiseras ett nollresultat. Habilitering Habiliteringen visar ett överskott på 14 miljoner kronor. Resultatet beror framför allt på att Habilitering & Hälsa inte uppnått full kapacitet på grund av de står inför en omorganisation samt att verksamheten inom ett tilläggsavtal inte kommit igång ordentligt. Prognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Språktolk Budgeten för språktolk förstärktes inför 2016 på grund av förväntade kostnadsökningar till 88,3 miljoner kronor. Resultatet visar på ett underskott om 4,6 miljoner kronor. Antalet språktolktillfällen beräknas fortsätta öka som en följd av det tidigare stora antalet asylsökande men inte i samma takt som tidigare förutsatts. När en asylsökande fått uppehållstillstånd så övergår kostnaderna för tolk från asylverksamheten till språk- Sida 82

87 tolksverksamheten. Även arbetet med att förbättra möjligheterna till distanstolkning beräknas ge lägre kostnader. Utveckling och förvaltning av Tolkportalen fortsätter under 2016 och prognosen beräknas till 2,4 miljoner kronor. Prognosen för språktolkverksamheten totalt beräknas till ett underskott med 20 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar för såväl bokfört resultat per april som helårsprognos ett nollresultat. Övrigt Övrigt redovisar ett bokfört överskott med 153 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett överskott med 586 miljoner kronor. Den enskilt största överskottsposten utgörs av ett bedömt överskott med 445 miljoner kronor som kan karakteriseras som en balanspost för att hantera osäkerhet i prognosarbetet. Övrigt innehåller även prognostiserat överskott med 70 miljoner kronor avseende budgeterad reserv. Sida 83

88 6.7 Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -16 miljoner kronor, jämfört med -3 miljoner kronor 2015 För 2015 prognostiseras ett resultat i nivå med budget, jämfört med -5 miljoner kronor Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtion och annan verksamhetsstatistik inom tandvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april Utfall per Jmf per Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget Bokslut 2015 % % Antal nya remisser inom specialisttandvården ,9% Antal starter tandreglering ,9% Uppsökande verksamhet - antal utförda munhälsobedömningar ,6% Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård ,7% Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) ,5% Patienter med långvarig sjukdom eller funktionshinder ,4% Barntandvård Allmäntandvård Samtliga barn 0-19 år kan för allmäntandvård välja bland cirka 850 mottagningar. Barn 3 till 19 år erbjuds undersökning minst vartannat år. Sida 84

89 Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Sedan den 1 mars 2010 har vårdval införts för all specialisttandvård för barn och ungdomar. Antalet nya remisser har minskat med 5 procent jämfört med Väntetiderna till specialisttandvård är inom avtalets gränser, maximalt två månader. Tandreglering Vårdval infördes för 15 år sedan vad avser barn- och ungdomars möjligheter att välja vårdgivare inom tandregleringen. Idag finns ett drygt trettiotal godkända vårdgivare att välja mellan. Antalet startade tandregleringsbehandlingar har ökat med 17 procent jämfört med Variationer av hur tandregleringsvården fördelar sig över året är vanliga. På årsbasis beräknas tandregleringsvården till budgeterad nivå. Vuxentandvård Uppsökande verksamhet Inom ramen för det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande Utfallet för första tertialet i år visar att 73 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket innebär en oförändrad andel jämfört med samma period föregående år. Av de erbjudna har 97 procent tackat ja till munhälsobedömning. Av de som har tackat ja har 39 procent fått sin munhälsobedömning utförd vilket är en ökning med 15 procent jämfört med samma period föregående år. Till och med april har personer fått munhälsobedömning utförd. Enligt avtal skall munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att nya patienter tackat ja. 70 procent av de som fått munhälsobedömning fick den utförd inom tre månader. Nödvändig tandvård Antalet behandlade individer inom ramen för nödvändig tandvård per april ökade med 8 procent jämfört med De vanligaste behandlingarna för dessa patienter är undersökning, profylax, lagningar och tandborttagningar. Utfallet visar att den nödvändiga tandvården når de berättigade i hög utsträckning. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet behandlade återfinns huvudsakligen inom två patientkategorier, samband med grundsjukdom och infektionssanering. Tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning, F-tandvård Denna form av tandvård bedöms vid full utbyggnad omfatta cirka personer i länet. Så kallat F-kort utfärdas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen till dessa patienter när läkarintyg insänts. Fram till och med den 30 april har personer beviljats detta stöd. För att få del av detta stöd krävs läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Den tröghet som hittills kännetecknat införandet av reformen förklaras sannolikhet av okunskap om reformen. Sida 85

90 Ekonomiskt utfall mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf per april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , Resultat Tandvården redovisar ett underskott med 16 miljoner kronor. Underskottet är främst hänförligt till asyltandvård. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Specificering av resultatavvikelsen inom tandvård Avvikelserna för bokfört resultatet per april och helårsprognos fördelas på följande sätt mellan de olika verksamhetsområdena inom tandvård: Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Tandvård för barn och ungdomar Tandvård för vuxna Asyltandvård Övrigt Resultat Tandvården redovisar ett bokfört underskott med 16 miljoner kronor. Underskottet är främst hänförligt till asyltandvård. Bruttokostnaderna har hittills ökat med 7,5 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Tandvård för barn och ungdomar Barntandvården redovisar ett nollresultat. Kostnaden för barntandvården har till och med april ökat med 6 miljoner eller 3 procent jämfört med Av ökningen utgörs cirka 3 miljoner av allmäntandvård och cirka 3 miljoner av specialisttandvård. Orsaken till ökningen sammanhänger med att antal barn och ungdomar mellan 3 till 19 år ökar kraftigt Inga prisökningar har genomförts under Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Tandvård för vuxna Vuxentandvården redovisar ett nettounderskott om 4 miljoner, men variationer finns mellan de olika ingående verksamheterna. De största avvikelserna är hänförliga till Sida 86

91 tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionshinder samt nödvändig tandvård. Den förstnämnda verksamheten redovisar ett överskott med 1 miljon kronor, då denna ännu inte uppnått budgeterad omfattning. Den senare verksamheten redovisar ett underskott med 5 miljoner kronor. Den vård som ökade mest är undersökningar och behandlingsåtgärder utförd av tandhygienist, vilket indikerar att det är vårdbehov som upptäckts i samband med den uppsökande verksamheten. Kostnaderna för vuxentandvården per april är oförändrade jämfört med föregångende år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Asyltandvård Asyltandvården visar ett bokfört underskott med 14 miljoner kronor. Den kraftigaste kostnadsökningen i procent för tandvård står asyltandvården för. Bruttokostnaderna har hittills ökat med 297 procent mot samma period Orsaken är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under hösten Antalet asylsökande ligger kvar på samma nivå som under hösten Asylsjukvården finansieras helt av ersättningar från Migrationsverket, dels via en schablonersättning, dels via återsökning av kostnader för särskilt dyra vårdtillfällen. Detta gör det svårt att beräkna intäkter och kostnader. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Övrigt Övrig tandvård inom verksamhetsområdet är till exempel kostnader för specialistutbildning, uppföljning av tandvård och kostnader för IT-system. Dessa kostnader utgör 3 procent av kostnaderna inom verksamhetsområdet. Övrig tandvård redovisar ett överskott om 2 miljoner per april. Orsaken till överskottet är att ett antal specialistutbildningar har senarelagts. Kostnaden minskat med 0,5 miljoner eller 10 procent jämfört med Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Sida 87

92 6.8 Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent. Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till ett nollresultat, jämfört med - 88 miljoner kronor per april För 2016 prognostiseras ett nollresultat att jämföra med ett underskott på 268 miljoner kronor för mkr Utfall per april 2016 Utfall jmf per april 2015 mkr % Prognos helår 2016 Budget helår 2016 Prognostiserad resultatavvikelse mot budget 2016 mkr % Intäkter , Kostnader , Resultat Läkemedel redovisar ett nollresultat per april Budget 2016 medger en kostnadsökningstakt med 5,2 procent mot årsbokslut Kostnadsökningstakten per april 2016 är just 5,2 procent mot samma period föregående år. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Kostnaden för smittskyddsläkemedel minskade under det första tertialet med 6 procent. Det beror på att priserna för behandling mot Hepatit C sjunkit och att många av de svårast sjuka fått behandling. I Stockholm bedöms det nu finnas cirka 250 patienter inom de sjukdomsstadier som rekommenderas behandlas. Antal behandlade patienter per månad har varit konstant sedan slutet av Kostnaden för patienter som saknar sjukdomsinsikt ökade. Till viss del beror det på förflyttning av kostnaderna från läkemedelsförmånen till detta konto och till en del på en reell kostnadsökning då Stockholms läns landsting subventionerar egenavgiften för dessa patienter. Ökningen är sannolikt en följd av en något vidare inklusion till subventionen. Kostnaderna för dosdispenserade läkemedel till främst äldre fortsatte att minska till följd av den upphandling som trädde i kraft En prissänkning från leverantören har fått genomslag sedan februari Kostnaderna för läkemedelsförmånerna har ökat med 10 procent. Introduktion av nya läkemedel sker i huvudsak till svårt sjuka patientgrupper i små volymer och till höga priser. Under de närmaste åren finns inte några större patentutgångar med prissänkningar som följd. Det medför att introduktion av nya läkemedel får direkt genomslag på kostnadsökningstakten. Stockholm avviker inte från riket avseende kostnadsöknings- Sida 88

93 takten. Några specifika läkemedel som ökade i kostnad var nya antikoagulantia NOAK, vilka steg betydligt mer än vad det äldre warfarin minskade. Nya läkemedel vid diabetes typ 2, och medel mot astma och allergi var andra receptläkemedel som steg kraftigt. TNF-hämmarna mot främst reumatologisk sjukdom, var oförändrade i kostnad trots tioprocentig volymökning. Det kan tillskrivas att patenten börjat löpa ut vilket har öppnat för lansering av snarlika produkter så kallade biosimilarer till lägre priser. Fria läkemedel till barn resulterade i en kraftig ökning i receptkostnad och utköpta volymer. Kostnadsökningen avsåg främst läkemedel förskrivna från barnmedicinsk och barnpsykiatrisk verksamhet. Den absoluta kostnadsökningen avsåg främst medel mot ADHD (+13 Mkr) men även medel mot astma och allergi, antibiotika och medel mot eksem visar ökade kostnader. Ett trendbrott är att läkemedelskostnaderna nu ökar mer i husläkarverksamheten än på akutsjukhusen. De ökade receptkostnaderna för husläkarverksamhet förklaras främst av introduktionen av NOAK. Kostnadsförmånerna för barn, som infördes från och med årsskiftet har delvis också bidragit. Sida 89

94 6.9 Asylsjukvård och vård för tillståndslösa Kostnaderna för asylsjukvård och vård av tillståndslösa/papperslösa personer ingår i de olika verksamhetsområden där vården har utförts. Nedan visas en sammanställning av dessa kostnader per verksamhetsområde. Specificering av resultatavvikelsen inom asylsjukvård Verksamhetsområde Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot 1504 Somatisk specialistvård ,1 Psykiatri ,4 Primärvård ,7 Tandvård ,7 Övrigt ,6 Resultat ,2 Asylsjukvård Kostnaderna för asylsjukvård uppgick till 142 miljoner kronor vilket är en ökning med 116 procent jämfört med samma period föregående år. Orsaken är den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under hösten Antalet asylsökande i Stockholm län ligger kvar på samma nivå som under hösten, cirka individer. Resultatet är ett underskott på 10 miljoner kronor, justerat för en felbokföring på 6,6 miljoner kronor. Asylsjukvården finansieras helt av ersättningar av statliga medel från Migrationsverket, dels via en schablonersättning och dels via återsökning av särskilt dyra vårdtillfällen. Detta gör det svårt att beräkna både intäkter och kostnader. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Sida 90

95 Specificering av resultatavvikelsen för vård till tillståndslösa Verksamhetsområde Somatisk specialistvård Bokfört resultat Prognostiserad resultatavvikelse för helår 2016, mkr Avvikelse i % av kostnadsbudget Kostnadsutveckling i % 1604 mot ,1 Psykiatri ,9 Primärvård ,4 Tandvård ,0 Övrigt ,5 Resultat ,0 Vård av tillståndslösa/papperslösa personer Kostnaderna uppgick till 25 miljoner kronor vilket är en ökning med 21 procent jämfört med föregående år. Resultatet visar ett nollresultat, justerat för en felbokföring på 6 miljoner kronor. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Kostnaderna har i huvudsak finansierats med medel från landstinget centralt med 66 miljoner kronor. Sida 91

96 6.10 Risker Bokslutet för 2015 visade totalt sett ett mindre underskott med 23 miljoner kronor, men innehöll inom totalen såväl betydande underskottsposter som överskottsposter. Underskottsposterna kvarstår och har i vissa fall förstärkts medan flera överskottsposter var av engångskaraktär eller så har förutsättningarna ändrats Ett exempel är att så kallad underproduktion vid sjukhusen, som under 2015 innebar lägre kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden, inte kan ge samma effekt 2016 då sjukhusen har fasta ersättningar enligt omställningsavtalen. Bokslutet för 2015 innebar en nettokostnadsökning med 4,1 procent mot bokslut Budget 2016 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,2 procent mot bokslut För den senaste tolvmånadersperioden mars 2015 till mars 2016 uppgick nettokostnadsökningstakten till 2,7 procent. Det kan dock ifrågasättas om periodiseringar av kostnaderna har fungerat fullt ut. Den reella kostnadsökningstakten är sannolikt betydligt högre. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att risken för underskott påtagligt överstiger möjligheterna till överskott Risken bedöms ligga i intervallet 300 till 400 miljoner kronor. En mer detaljerad beskrivning av riskfaktorer redovisas nedan. Akutsjukhus Budgetramarna förutsatte att omställningsavtalen skulle hålla sig inom en ökning med 2,5 procent. I de omställningsavtal som förhandlats fram har tillkommit ersättningar för förändringar som inte bedömts rymmas inom de 2,5 procenten. Det avser bland annat anpassning till högre vårdvolymer 2015, viss flytt av vård där det inte går att flytta med pengar samt utökningar inom onkologi. Detta har lett till en obalans i budgeten för somatisk specialistvård med cirka 270 miljoner kronor. Denna obalans har tidigare kunnat hanteras förutsatt att sjukhusen inte producerat vård upp till målvolymerna enligt avtal. För 2016 måste denna riskpost mötas med kostnadsreducerande åtgärder. Capio S:t Görans sjukhus har enligt avtal rätt att för upp till fyra procents produktion över avtalad målvolym erhålla 40 procent av DRG-poängpriset. Det innebär en ekonomisk risk med 25 miljoner kronor. Övrigt akutsomatik Kostnaderna för utlandsvården har överstigit periodiserad budget per april med 22 miljoner kronor. Kostnaderna började öka redan under andra halvåret Budgeten för 2016 kommer att överskridas. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget har inte tillförts den finansiering som Stockholms läns landsting fått med anledning av ökade kostnader för EU-vård. Vårdval inom somatisk specialistvård Risken för budgetöverskridande inom vårdvalsområdena bedöms som betydande eftersom marginaler för ökade volymer saknas. En möjlighet är att kostnaderna minskar mer än budgeterat på grund av prisreduceringen som genomfördes under 2015 om de Sida 92

97 vårdgivare som inte accepterade de sänkta priserna gör det när deras avtal går ut alternativt att avtalen upphör helt. Primärvård Privata specialister i allmänmedicin enligt nationella taxan som vill sälja sina verksamheter har tidigare inte kunnat göra det med hänvisning till vårdvalet. Detta har prövats rättsligt 2015 och hälso- och sjukvårdsförvaltningens tolkning/hantering har enligt denna dom inte varit korrekt. I och med att överlåtelser får göras kan antalet besök inom denna verksamhet åter komma att öka. Hittills har 10 kommuner beslutat om delegationsstopp för hemsjukvårdspatienter. Delegationsstopp innebär att fler besök måste utföras inom hemsjukvården. Om fler kommuner följer efter kan det få stor negativ inverkan på kostnadsutvecklingen. Psykiatri Det finns risk för ökade kostnader avseende utomlänsvård för rättspsykiatriska patienter. För att undvika detta har avtal träffats med Rättspsykiatri Stockholm att inrätta 18 nya vårdplatser så att utomlänspatienter kan placeras inom SLL till en lägre kostnad. En risk inom allmänpsykiatrin är att överbeläggningar kan ge försämrad patientsäkerhet. Eventuella placeringar vid andra landsting kan ge ökade kostnader. En möjlighet att förhindra detta ligger i att successivt under året inrätta 19 nya vårdplatser inom avtalet med den landstingsdrivna allmänpsykiatrin. Äldresjukvård Inom den geriatriska vården är möjligheten att rekrytera sjuksköterskor osäker vilket kan påverka antalet disponibla vårdplatser framöver. Vid Locum pågår kartläggning av framtida lokalbehov för geriatriken. Det är oroande att så många vårdplatser varit temporärt stängda under våren samtidigt som beställningarna utökats. Sjukresor Kostnaden för sjukresor är svårbedömd. Kostnaden påverkas bland annat av antalet utförda resor, resans längd och tid samt vilken typ av sjukresa som utförts. Nytt avtal gällande taxi- och specialtaxiresor ger lägre pris för taxi vilket bedöms medföra lägre totalkostnader trots en fortsatt ökning av antalet resor. Nya avtalspriser för specialtaxi innebär en ökning och dessa resor ökade mest i förhållande till sitt antal under Dess andel av det totala antalet sjukresor är dock lägre än de vanliga taxiresornas. Specialiserad rehabilitering Det finns stor risk att kostnaderna för de nya vårdvalen för den kirurgiska och den neurologiska rehabiliteringen efter vård vid akutsjukhus kan komma att överstiga budget. En anledning till detta är att avtalen inte har inbyggda takvolymer. Detta har lett till att uppföljningen av ekonomi och vårdkonsumtion inom dessa vårdval intensifierats. Tandvård Antalet nya remisser för specialisttandvård till barn och ungdomar har minskat med 5 procent under det första tertialet 2016 jämfört med samma period Kostnaderna Sida 93

98 har ökat med 2,2 procent. Om utvecklingen under resten av året blir densamma som för 2015 kommer kostnaderna att öka kraftigt. Det finns en påtaglig risk för budgetunderskott. Kostnaderna för asyltandvård har påtagligt ökat under 2016, vilket resulterat i ett underskott mot periodiserad budget Ledningens åtgärder Trots de åtgärder som hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om under 2015, som innebar förstärkning av budgeten med 800 miljoner kronor och som inarbetats i budget 2016, är risken för ett underskott påtaglig med nuvarande utveckling. En förutsättning för att nå ett resultat i nivå med budget är att ytterligare åtgärder vidtas som innebär resultatförbättrande effekter med 300 till 400 miljoner kronor. Förvaltningen arbetar med ett brett åtgärdsprogram som planeras föreläggas nämnden samtidigt som tertialbokslutet föreläggs nämnden i juni. Dessa åtgärder dock är av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan beräknas främst få effekt från och med 2017 och framåt Verksamhetsförändringar Från och med den 7 mars har ytterligare en vårdgivare godkänts för att bedriva avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Vårdgivaren är godkänd inom fem olika geografiska områden. Från och med den 1 mars har Kungsholmsgeriatriken öppnat och därmed har antalet geriatriska slutenvårdsplatser ökat. Vid Handengeriatriken har antalet vårdplatser utökats med 12 vårdplatser från och med april. Åsö vårdcentral och Vårdcentralen Kronan har avslutat tilläggsavtal Barn och unga med psykisk ohälsa från och med den 1 januari. Den 10 februari öppnade en ny vårdcentral i Solna. Fem husläkare har flyttat från sina lokaler på Sollentuna sjukhus. Den 1 mars öppnade de i nya lokaler i Sollentuna centrum. Fyra nya BUMM:ar har öppnat under det första tertialet. De är lokaliserade i Kista, Solna, Vallentuna och Stockholms city. Hittills har en ny mottagning för primärvårdsrehabilitering startat. Inom fysioterapi har två nya avtal tillkommit. Sida 94

99 En fotsjukvårdsmottagning öppnade den 15 januari i Skarpnäck. Från och med den 23 mars är Dina Fötter godkänd som vårdvalsaktör inom fotsjukvård. En fotsjukvårdsvårdgivare i Kungsängen och en i Midsommarkransen upphörde med verksamheten under det första tertialet En mottagning avseende smärt- och stresscenter flyttade den 8 januari från Nacka närsjukhus till Nacka forum. Den 18 januari öppnades en ny mottagning inom psykiatrisk specialistvård för unga vuxna. Under april har pilotdrift av FRAPP påbörjats vid fem enheter. (FRAPP är ett IT-stöd för ambulanssjukvården). Den 26 april flyttade akutmottagningen på S:t Görans sjukhus till nya lokaler. Förlossnings-och neonatalvården vid BB Sophia kommer att upphöra under maj Förlossningsvolymerna kommer utföras på akutsjukhusen och BB Stockholm och neonatalvården vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södersjukhuset. I tabellen nedan anges verksamhetsförändringar för de områden inom somatisk specialistvård där avtal tecknas inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV. Vårdval privata enheter Antal mottagningar per 31/ Antal nystartade mottagningar hittills under 2016 Antal avvecklade mottagningar hittills under 2016 Antal mottagningar per 30/ Allergologi Gynekologi Hud Neurologi Ortopedi Ryggkirurgi Ögon (inkl katarakter) Öron, näs- och halssjukvård Höft- och knäproteser Förlossning Sida 95

100 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- FÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag och organisation Med utgångspunkt från ett beställaruppdrag som kompletteras av en kunskapsdel är förvaltningen organiserad i tio avdelningar med närmare 40 enheter och har cirka 690 medarbetare. Komplettering krisstina sollenmark 18:e maj Organisationsförändring Ett arbete pågår som syftar till att genomföra förändringar i förvaltningens verksamhet och organisation. Utgångspunkterna för detta arbete består av bearbetning av bland annat resultatet från medarbetarenkät 2015, fortsatt omhändertagande av åtgärder som identifierades i visionsarbetets utvecklingsområden samt kraven på effektivisering av de centrala förvaltningarna inom Stockholms läns landsting. Under årets första månader utarbetades och samverkades förslag till principer för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation. Dessa principer har sedan legat till grund för utarbetande av konkreta förslag till förändringar i verksamhet och organisation. I mars månad lanserades desamma och ett omfattande arbete med diskussion på avdelningarnas och enheternas arbetsplatsträffar genomfördes. Slutligt förslag och beslut planeras till maj Personal Under årets första månader har förvaltningens tillgängliga resurser på HR ägnats åt Hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till organisationsförändringar och dess konsekvenser. Ny chefläkare tillträdde på förvaltningen i början av februari Rekrytering av flera chefstjänster pågår, varav en avdelningschef. Förvaltningens interna arbetssätt För att få framdrift i genomförandet av Framtidsplanen och de systempåverkande fokusområdena tog Hälso- och sjukvårdförvaltningen under 2014 fram en genomförandeplan med tillhörande organisation. Denna genomförandeplan resulterade i åtta genomförandeområden. Varje genomförandeområde tog fram strategiska planer med tillhörande leveranser vilka inkluderade systempåverkande fokusområden. Leveranserna berörde fler av förvaltningens kunskapsområden och för att kunna styra och följa upp leveranser mot framtidsplanen startades ett tvärgående och processliknande arbetssätt. Genomförandearbetet har följts upp av hälso- och sjukvårdsutskottet, hälsooch sjukvårdsdirektören samt ägaren i landstingsstyrelsens förvaltning. Under första kvartalet 2016 har organisationen för genomförandet omdefinierats och består nu av tre genomförandeområden med sju systempåverkande fokusområden. Sida 96

101 De sju systempåverkande fokusområdena Förbättrad patientvägledning (remisshantering, bedömningsverktyg, intygstjänst) Säkerställa med vårdavtal, uppdrag, uppföljning och analys att Framtidsplanens strukturförändring genomförs Säkerställa närsjukhusstrukturen Genomföra planerade förändringar inom barnsjukvården Utveckling av uppdrag och avtal för närakuterna så att de avlastar akutsjukhusens akutmottagningar på ett bättre sätt Dimensionering, planering och styrning av ambulanssjukvården Utveckling av nätverkssjukvård- långsiktig och strategisk utveckling Intern kontroll Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram en ny rutin för riskhantering. Från och med 2017 ska det, utöver en förvaltningsövergripande internkontrollplan, även finnas en internkontrollplan på varje avdelning. Under våren har avdelningarnas ledningsgrupper informerats om riskhantering och de nya rutinerna. För att effektivisera arbetet inom intern styrning och kontroll har landstingsstyrelsens förvaltning, trafikförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetat tillsammans i ett nätverk för utbyte och utveckling inom området. Sida 97

102 BILAGA 1

103 Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet Januari-april 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

104 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting Maj 2016

105 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppföljning av vårdgarantin Uppföljning av kontakt med husläkarmottagning samma dag Uppföljning av läkarbesök på husläkarmottagning inom 5 dagar Uppföljning av besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) Uppföljning av behandling/åtgärd inom 90 dagar Uppföljning av väntetider inom specifika vårdområden Somatisk specialistvård Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Tillgänglighet inom geriatrisk slutenvård Vårdplatstillgång inom geriatriken Direktintag till geriatrisk klinik Tillgänglighet inom Avancerad hemsjukvård i hemmet (ASiH) och Specialiserad palliativ slutenvård Tillgänglighet inom ASiH Tillgänglighet inom Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Tillgängliga vårdplatser akutsjukhus Fastställda vårdplatser Disponibla vårdplatser Sida 2

106 1 Inledning Den tidsrelaterade tillgängligheten till vården är högt prioriterad i Stockholms läns landsting och uppföljning av väntetider sker löpande. Grunden för uppföljningarna utgörs av vårdgarantins regelverk och tidsgränser. Vårdgarantin är sedan juli 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen och gällande förordning (2010:349) anger tidsramarna. Inom Stockholms län gäller tidsgränserna för vårdgarantin. Dessa förklaras nedan: 0 står för kontakt med husläkarmottagning eller med 1177 Vårdguiden på telefon samma dag som man söker hjälp 5 står för läkarbesök på husläkarmottagningen inom 5 kalenderdagar. Nationellt gäller 7 dagar om man bedöms ha behov av att träffa läkare 30 står för besök hos specialistläkare från det att en remiss är beslutad av husläkaren, eller att man lämnat in en egenanmälan. I rapporten används begreppet mottagningsbesök. Nationellt gäller 90 dagar 90 står för inledd behandling inom 90 dagar om det finns behov av operation/annan behandling efter beslut om behandling. Samma tidsgränser gäller nationellt Generellt har uppfyllnadsgraden av vårdgarantin försämrats i jämförelse med samma period Utvecklingen är densamma i flera andra län/regioner i Sverige. Under 2015 har en rapport om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet tagits fram inom projektet Utvärderingsplan Framtidens hälso- och sjukvård. I rapporten lyfts fram ett behov av att se tillgänglighet ur ett bredare perspektiv än väntetider och lyfter bland annat fram vikten av att se e-hälsotjänster som en del av tillgängligheten. I rapporten har en modell tagits fram kring hur man kan se tillgänglighet utifrån hur invånarna först upplever ett behov av hälso- och sjukvård, därefter hur tillgängligheten till vården upplevs och slutligen hur tillgången i vården upplevs. Under 2016 fortsätter arbetet med att implementera denna modell. Under våren intervjuas patienter som besökt en husläkarmottagning i syfte att få bättre kunskap om hur deras behov av vård ser ut med bland annat fokus på tillgänglighet. Ett särskilt fokus läggs på patienter som är underrepresenterade eller inte tillfrågas i den nationella patientenkäten såsom exempelvis patienter i behov av tolk, patienter som fått psykosociala insatser, hemsjukvårdspatienter och patienter som är hemlösa. Detta arbete kommer bland annat att ligga till grund för att i samverkan med Sveriges Kommuner och landsting (SKL) utveckla den nationella patientenkäten för att bättre belysa frågor kring tillgänglighet utifrån ett patientperspektiv. Sida 3

107 I denna bilaga rapporteras först hur Stockholms läns landsting uppfyller vårdgarantins gränser. Utöver detta redovisas särskilt väntetider inom den somatiska specialistvården, vuxenpsykiatrin, väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin, väntetider inom den riktade satsningen för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Därutöver redovisas tillgänglighet till vård inom geriatrik, ASIH och apecialiserad palliativ vård och slutligen tillgänglighet till vårdplatser på akutsjukhusen. Sida 4

108 2 Uppföljning av vårdgarantin 2.1 Uppföljning av kontakt med husläkarmottagning samma dag Husläkarmottagningar Vårdgaranti- telefontillgänglighet januari-april % SLL-krav telefonkontakt inom 90 minuter januari-april % Telefontillgänglighetsmätningarna av husläkarmottagningarna 1 fram till april 2016 visar att 91 procent av kontrollsamtalen är godkända enligt den nationella vårdgarantin. Resultatet är två procentenheter lägre än motsvarande period 2015 och tre procentenheter lägre än motsvarande period Den mottagning som fram till april 2016 hade lägst resultat hade 31 procent godkända samtal medan de med högst resultat hade 100 procent. I Stockholms läns landstings avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre än att komma i kontakt samma dag. För mottagningar med direktsvar utan köfunktion är ett samtal godkänt om det besvaras inom 1,5 minut och vid direktsvar med köfunktion inom 10 minuter. Verksamheter med återuppringningssystem ska ha återkommit till patienten inom 90 minuter. 83 procent av kontrollsamtalen blev godkända fram till april 2016 enligt dessa krav, vilket är tre procentenheter lägre än motsvarande period åren 2014 och Av de 211 mottagningar (inklusive mottagningarna i Norrtälje) som mättes uppfyller 121 dessa krav fram till och med sista april. Den mottagning som i nuläget har lägst resultat har 23 procent godkända samtal medan de med högst resultat har 100 procent. 2.2 Uppföljning av läkarbesök på husläkarmottagning inom 5 dagar Det finns ännu inga färdigställda resultat från vårens mätning 2016 varför ingen redovisning kan göras här. Resultaten rapporteras i delårsbokslutet. 1 Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 130 samtal till respektive husläkarmottagning inom SLL. Sida 5

109 2.3 Uppföljning av besök hos specialistläkare inom 30 dagar (mottagningsbesök) Uppföljningen av vårdgarantin för mottagningsbesök omfattar vårdområden inom somatisk specialistvård, allmänpsykiatri samt barn och ungdomspsykiatri. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande till mottagningsbesök 2 enligt det vårdutbud som har angetts av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Stockholms läns landsting följer utöver detta några fler områden och även dessa ingår i redovisningen nedan. Specialiserad vård Vårdgaranti mottagningsbesök januari-april % Vårdgaranti - behandling januari-april %* *Felaktigheter i inrapporterad data se mer under kapitel 2.4 Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti inom 30 dagar för samtliga mottagningar under januari till april 2016 är 67 procent, vilket är sex procentenheter lägre än motsvarande period föregående år. Andel väntande till mottagning 30 resp 90 dagar Andel % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2016/ / / / Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs 30 dagar och den nationella vårdgarantin 90 dagar. 2 Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv antal väntande under vårdgarantins gräns dividerat med totalt antal väntande. De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan. Dessa ingår därmed inte i denna uppföljning. Sida 6

110 Totala andelen väntande under 31 dagar varierar. Områden med bäst resultat när det gäller väntande under 31 dagar är barn- och ungdomspsykiatri (96 procent) samt allmän internmedicin (95 procent). Flest antal väntande patienter över 30 dagar finns inom ortopedi. Antalet väntande över 90 dagar är också högst inom ortopedi. 2.4 Uppföljning av behandling/åtgärd inom 90 dagar Vid uppföljning av vårdgarantin för behandling 3 följs ett urval av behandlingar indelade efter specialitet. 100 Vårdgaranti behandling 90 Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Resultatet för januari till mars 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar på grund av systemuppdatering hos en vårdgivare 4. Från och med april stämmer statistiken. Korrekt inrapportering hade troligtvis inneburit att väntetiderna till behandling hade försämrats något i jämförelse med samma period Se fotnot 2 4 Vårdgivaren har inte möjlighet att rätta till detta i efterhand. Sida 7

111 3 Uppföljning av väntetider inom specifika vårdområden 3.1 Somatisk specialistvård Med somatisk specialistvård menas specialistvård förutom barn- och vuxenpsykiatri. Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-april % Vårdgaranti- behandling januari-april %* *Felaktigheter i inrapporterad data se mer under kapitel 8 Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti för mottagning är 67 procent. Motsvarande resultat för 2015 var 73 procent, det vill säga en försämring med sex procentenheter Somatisk specialistvård mottagning Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns 30 dagar. Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att akutsjukhusen har bättre resultat sett till andelen väntande till mottagning under 31 dagar. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 82 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför akutsjukhusen är 58 procent. På länets akutsjukhus väntar störst antal patienter över 30 dagar till mottagnings- Sida 8

112 besök inom ögon, neurologi och öron- näs- och halssjukvård. Inom neurokirurgi väntar störst andel patienter över 30 dagar till mottagningsbesök. Resultatet kan vara en följd av utflytt av vård från akutsjukhusen till vårdgivare utanför akutsjukhusen samt bero på att akutsjukhusen får reducerad ersättning vid bristande tillgänglighet. Arbete att säkerställa utbudet av vård utanför akutsjukhusen pågår Somatik behandling Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Resultatet för januari till mars 2016 visar något för höga värden. Det beror på felaktigheter i rapporteringen av tillgänglighet till behandlingar på grund av systemuppdatering hos en vårdgivare 5. Från och med april stämmer statistiken. Korrekt inrapportering hade troligtvis inneburit att väntetiderna till behandling hade försämrats något i jämförelse med samma period Vuxenpsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vuxenpsykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-april % 5 Vårdgivaren har inte möjlighet att rätta till detta i efterhand. Sida 9

113 Vuxenpsykiatri mottagning Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti ( 30 dagar). Andelen väntande under vårdgarantins gräns har förbättrats jämfört med föregående år. 3.3 Barn- och ungdomspsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Barn- och ungdomspsykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-april % BUP mottagning Andel % Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti ( 30 dagar). Sida 10

114 Tillgängligheten till första besök är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. 96 procent av de väntande har i genomsnitt väntat i högst 30 dagar. Resultatet är förbättrat med tre procentenheter jämfört med Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat vid respektive mätning. Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Mottagningsbesök januari-april % Fördjupad utredning och behandling januari-april % Måttet faktisk väntetid (antalet väntetider som avslutats under aktuell period) är ett annat sätt att mäta väntetider och används för att mäta väntetider kopplade till den särskilda nationella satsningen för barn och unga med psykisk ohälsa. Till skillnad från den nationella vårdgarantin ingår även utredningar i väntetidsmätningen. Även om 2016 års nationella satsning inte har särskilda medel kopplade till väntetider avser Stockholms läns landsting att under 2016 fortsätta följa faktisk väntetid på samma sätt som tidigare år. Av de som kom på ett första mottagningsbesök från egenanmälan/remiss under första tertialet 2016 hade 93 procent väntat kortare än 30 dagar och 83 procent har påbörjat fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar. I besök till mottagning ingår enbart barn- och ungdomspsykiatri. Målet är att 90 procent av de som besöker en BUP-mottagning under perioden ska ha väntat högst 30 dagar innan besöket. Målet har uppnåtts under perioden. I fördjupad utredning/behandling ingår väntetider till åtgärd inom barn- och ungdomspsykiatri. Verksamheterna uppnår sammantaget målnivån på 80 procent. Uppföljningen av fördjupad utredning/behandling omfattar även vissa verksamheter utanför barn- och ungdomspsykiatrin, som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och som enligt SKLs definitoner ska ingå i mätningen. Inom Stockholms läns landsting mäts förutom barn- och ungdomspsykiatri även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vad gäller utredningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), habilitering vad gäller behandling för personer under 18 år vid autismcentrum samt specialiserad ätstörningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år. I ovanstående mätning ingår inte det tilläggsuppdrag som vissa BUMM och husläkarmottagningar bedriver gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Sida 11

115 4 Tillgänglighet inom geriatrisk slutenvård 4.1 Vårdplatstillgång inom geriatriken Antalet fastställda geriatrikvårdplatser uppgår i april till 988. Av dessa var 950 vårdplatser disponibla för vård. Antalet rapporterade disponibla vårdplatser varierar över tid och är ögonblicksbilder. Orsak till temporärt stängda vårdplatser är främst beroende av rekryteringsproblem av sjuksköterskor men vid någon klinik även på calicieutbrott. Under perioden har Stiftelsen Stockholm sjukhem, med avtal om vård vid Brommageriatriken, utökat sin verksamhet med 42 geriatriska slutenvårdsplatser fysiskt belägna på Kungsholmen med driftstart 1 mars. De har dock endast öppnat upp 28 vårdplatser relaterat till rekryteringssvårigheter av sjuksköterskor samt få remisser. Enligt vårdgivarnas inrapporterade data i Beläggningsportalen 6 framkommer att tillgången till geriatriska vårdplatser varit god under första tertialet. Vid sex tillfällen, framförallt under januari, har beläggningen varit så hög att ingen ledig geriatrikvårdplats funnits att tillgå i länet. Tillgången till vårdplatser har sedan varit mycket god. Antalet lediga vårdplatser som har rapporterats har successivt ökat från årets början. Som mest har rapporterats 86 lediga vårdplatser vid ett och samma tillfälle Lediga vårdplatser geriatrik Vårdgivarna rapporterar tillgänglighet via Belport tre gånger per dygn vardagar och två gånger per dygn under helger. Data som rapporteras är disponibla vårdplatser, lediga vårdplatser samt väntande godkända geriatrikpatienter. Inrapporterade data är ögonblicksbilder. Sida 12

116 4.2 Direktintag till geriatrisk klinik Målnivån för direktintag från hemmet är 45 procent och från akutmottagning 20 procent av samtliga patienter som vårdas inom geriatriken. Resterande 35 procent är målnivån för intag från akutsjukhusens vårdavdelningar. Tabellen nedan beskriver andel direktintag och intag från akutsjukhusens vårdavdelningar under första tertialet Direktintag från hemmet Direktintag från akutmottagning Direktintag totalt procent procent procent procent Löwetgeriatriken Brommageriatriken Södertäljegeriatriken Dalengeriatriken Nackageriatriken Intag från akutsjukhusens vårdavdelningar Handengeriatriken Danderydsgeriatriken Jakobsbergsgeriatriken Nynäsgeriatriken Stockholmsgeriatriken Huddingegeriatriken Kungsholmsgeriatriken TOTALT Helår Helår MÅLNIVÅ Källa: Uppföljningsportalen Till direktintag från akutmottagning ingår förutom patienter som passerat akutmottagning på akutsjukhus samma dag som inläggning på geriatriken även de vårdtillfällen där patienter dagen innan inläggning på geriatriken besökt akutmottagning på akutsjukhus. Sida 13

117 Utfallet visar en fortsatt stor diskrepans mellan målnivåer och utfall och en mängd åtgärder har genomförts/pågår för att öka direktintaget. Se nedan under åtgärder. Utfallet till och med perioden visar oväntat att andelen remisser från vårdavdelningar ökat. Behovet av ett beslutsstöd för direktremittering har visat sig nödvändigt och ett sådant finns nu framtaget och håller på att implementeras inom ramen för projektet sammanhållen vård med enhetligt arbetssätt (SVEA). Troliga orsaker till ett fortsatt lågt direktintag Möjligheten till direktintag under kvällar och helger borde vara beroende av tillgången på lokal röntgen och laboratorieservice. Men trots att Danderyds-, Huddinge- och Södertäljegeriatriken har tillgång till röntgen dygnet runt, medan övriga klinikers tillgänglighet till röntgen normalt är kontorstid mellan kl märks inte detta i ett större direktintag från hemmet. En annan möjlig orsak till att direktintaget är fortsatt lågt beror på ett högt tryck från akutsjukhusens vårdavdelningar och att det inte är ekonomiskt lönsamt för de geriatriska klinikerna att avsätta vårdplatser för enbart direktintag. Den varierande graden av direktintag från hemmet kan också bero på klinikernas och upptagningsområdenas storlek vilket eventuellt påverkar möjligheten att bygga funktionella nätverk med primärvårdsenheter. Okunskap om remitteringsmöjligheter till geriatrisk vård hos husläkare och jourbilar är en annan. Ambulansstyrningen är också central för direktintagets möjlighet att öka. Gamla strukturer och arbetssätt vid akutsjukhusen där samtliga inkommande patienter slussas via akutmottagningen utgör ytterligare orsak. Möjliga faktorer och åtgärder för att öka direktintag Närakutmottagning i direkt anslutning till den geriatriska verksamheten på de mindre sjukhusen samt tillgång till röntgen och laboratorium ökar möjligheten till direktintag. Utifrån möten med vårdgivarna är den övergripande bedömningen att såväl styrning och samordning som uppföljning av andelen direktintag behöver stärkas. Bland vårdgivare med en lägre andel direktintag finns det en otydlighet kring hur och vem som ska driva frågor om dess utveckling. En försvårande omständighet för många kliniker är samarbetet med primärvården, på grund av geografiskt stora områden med många primärvårdsenheter. För att öka förutsättningarna för ett fungerande direktintag, ett effektivt resursutnyttjande och en jämlik patientsäker vård, behövs en samsyn kring den geriatriska patienten. Förvaltningen gav därför Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum i uppdrag att under 2014 utveckla ett beslutsstöd för remittenter. Detta verktyg har testats vid Brommageriatriken och dess vårdgrannar under Beslutsstödet kommer att implementeras under året. Sida 14

118 Det pågår för närvarande en kartläggning av geriatrikens lokaler som Locum håller i och som planeras vara klart till 15 juni. Då kommer det troligtvis att finnas mer kunskap om hur många vårdplatser och vilka lokaler som geriatriken kommer att ha och som uppfyller kraven som finns för geriatrisk vård. Sida 15

119 5 Tillgänglighet inom Avancerad hemsjukvård i hemmet (ASiH) och Specialiserad palliativ slutenvård 5.1 Tillgänglighet inom ASiH Länet är uppdelat i 8 olika områden i vårdvalet ASIH. Vårdgivarna ansöker och blir godkända för respektive område. Antalet avtal med vårdgivare i de olika ASiH områdena är: två stycken i område 1 två stycken i område 2 fem stycken i område 3 fem stycken i område 4,tio stycken i område 5 sju stycken i område 6 fyra stycken i område 7 och fyra stycken i område 8. Det har tillkommit en ny vårdgivare från och med april i områdena tre, fyra, fem, sex och sju. Sida 16

120 För att följa tillgängligheten så är ett vanligt mått att följa antalet lediga platser. Då ASiH är vård i hemmet så finns det inga definierade platser. För att följa tillgängligheten följs istället utvecklingen av antalet inskrivna per dag och också hur många patienter som totalt får tillgång till ASiH. Ökar antalet för dessa mått så är det fler patienter som fått tillgång till ASiH vilket skulle kunna indikera en bra tillgänglighet. Dessa mått visar dock inte om det finns patienter som har behov av ASiH men inte fått det. Ett ytterligare sätt att följa tillgängligheten är att se hur många som nyinskrivs per dag. Antal inskrivna i ASiH Sedan vårdval ASiH startade i januari 2013 har antalet inskrivna patienter per dag stadigt ökat. Från att ha legat på drygt patienter per dag har det ökat till patienter i april Genomsnittligt antal inskrivna i ASIH jan-april jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal patienter som fått tillgång till ASiH har ökat fick totalt patienter ASiH-insatser under året, under 2014 ökade antalet till 5000 patienter och under 2015 till patienter. Denna trend fortsätter under Antal nyinskrivna patienter per dag i ASiH Mellan 20 till 30 patienter nyinskrivs varje vardag i ASiH. På helgdagar skrivs 2-4 patienter in. Under hela 2015 har det endast varit 8 helgdagar då ingen patient skrivits in. Man kan tolka detta som att tillgängligheten är sämre på helgdagar men information om hur behovet ser ut saknas. En stor del av patienterna har inte akut behov av ASiH utan planeras in och då sker detta på vardagar och Sida 17

121 inte helgdagar. Första tertialet avviker inte från detta mönster. Antal nyinskrivna per dag och antalet nyinskrivna på helgdagar följer samma mönster till och med april Att antalet patienter som är inskrivna i ASiH ökar samtidigt som antalet nyinskrivna är relativt konstant beror på att patienter som redan är inskrivna finns kvar längre och får längre vårdtider. 5.2 Tillgänglighet inom Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Vårdvalet Specialiserad palliativ slutenvård är ett länsuppdrag. Vårdgivarna tar emot remisser/patienter från hela länet. 25 Lediga platser SPSV jan- april Källa: Belport Lediga platser Tillgängligheten i form av lediga platser rapporteras via BelPort för varje vårdgivare. Inrapportering sker varje dag. Tillgängligheten av lediga platser fortsätter att vara god. Det har funnits lediga platser under hela perioden jan till och med april Sida 18

122 6 Tillgängliga vårdplatser akutsjukhus Under januari till april 2016 rapporterades disponibla vårdplatser varje månad för akutsjukhusen samt Ersta sjukhus. Begreppen disponibel vårdplats och fastställd vårdplats används i enlighet med Socialstyrelsens senaste definitioner (se nedan). 6.1 Fastställda vårdplatser Fastställd vårdplats är de platser som är planerade att finnas när sjukhuset har full kapacitet. Fastställd vårdplats i sluten vård är en vårdplats fastställd av vårdgivaren. I nedan tabell redovisas fastställda vårdplatser rapporterade april Antalet fastställda vårdplatser var 50 färre i april 2016 jämfört med december Fastställda vårdplatser DS SÖS K S:t Göran STS NTS Ersta Totalt DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: Capio S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus 6.2 Disponibla vårdplatser Disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Disponibel vårdplats är inte detsamma som fastställd vårdplats. Disponibla vårdplatser kan variera efter behov (till exempel skilja på vardag och helg), efter möjlighet att bemanna, till följd av ombyggnation eller till följd av tillämpade hygienriktlinjer vid exempelvis smittutbrott som vinterkräksjuka. Sida 19

123 3500 Antal disponibla vårdplatser Antal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal Disponibla vårdplatser Jan Feb Mar Apr DS SÖS K C S:t Göran STS NTS Ersta sjukhus DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus Totala antalet disponibla vårdplatser är lika mellan januari och april 2016, men cirka 160 färre jämfört med motsvarande period Ej disponibla vårdplatser uppgick till 365 vårdplatser i april vid jämförelse med fastställda vårdplatser. Sida 20

124 BILAGA 2

125 Patientsäkerhetsberättelse Stockholms läns landsting 2015 VERSION

126 VERSION

127 Vem gör vad inom patientsäkerhet i Stockholms läns landsting? Det är vårdgivarna som bedriver det konkreta arbetet med att förebygga och minska vårdskador. Vårdgivarna ska se till att alla patienter får en god och säker vård. I det ingår bland annat att vårdgivarna känner till regelverk och riktlinjer och fortlöpande följer upp, utvärderar och förbättrar kvaliteten och patientsäkerheten i den egna verksamheten. Vårdgivarna ska sammanfatta sitt systematiska patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse varje år. Inom landstinget finns Patientsäkerhetskommittén, en särskild kommitté för patientsäkerhet vars funktion är att strategiskt planera patientsäkerhetsarbete i länet. Patientsäkerhetskommittén består av representanter från olika vårdgivare samt tjänstemän från hälsooch sjukvårdsförvaltningen och leds av landstingets chefläkare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samordnar, utvecklar och följer upp patientsäkerhetsarbetet dels genom avtalen med vårdgivarna, dels genom expertfunktioner inom olika områden och avdelningar inom förvaltningen såsom enheten för vårdhygien. Medicinsk stab har en samordnande roll för patientsäkerhetsarbetet och samordnar både interna nätverk på förvaltningen och externa nätverk för vårdgivare. VERSION

128 Innehåll Vem gör vad inom patientsäkerheten i Stockholms läns landsting?...3 Stockholms läns landstings patientsäkerhetsberättelse Vårdgivarna upprättar egna patientsäkerhetsberättelser... 6 Nollvision för vårdskador...7 Prioriterade områden som förebygger vårdskador... 7 PSD15 landstingets patientsäkerhetsdagar... 7 Förbättrad waran-process vann pris... 8 Ny ämnessida på vårdgivarguiden... 8 Landstingets patientsäkerhetsutbildning... 8 Fakta och interaktiva övningar i e-utbildningen... 8 Chefsutbildning fördjupar kunskaper... 9 Nätverksseminarier inom patientsäkerhet... 8 Nätverk fallprevention... 9 Nätverk för risk- och händelseanalys... 9 Kulturnätverk...10 VRI-nätverk...10 Nätverk för markörbaserad journalgranskning...10 Vårdrelaterade infektioner VRI...11 Punktprevalensmätning av VRI...11 Utfall Arbetet måste fortsätta inom handlingsprogrammet...12 Punktprevalensmätning av BHK...12 Följsamheten till BHK behöver förbättras...13 Expertfunktionen vårdhygien förebygger vårdrelaterade infektioner och smittspridning...13 Strama arbetar för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens...14 Smittskydd arbetar för att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar...14 Trycksår, undernäring och fall...16 Trycksårsförebyggande arbete...16 Undernäring ökar andra risker...17 Fallförebyggande arbete...17 VERSION

129 Läkemedel...18 Läkemedelsgenomgångar...18 Kunskaps- och beslutsstöd inom läkemedelsområdet...18 Fortbildning om läkemedel...19 Webbutbildningar...19 Samverkan...20 Överbeläggningar och utlokalisering SVEA Patientens behov står i centrum Funktionell resonans analysmetod FRAM...21 Patientmedverkan...22 Patientdelaktighet i arbetet på regionalt cancercentrum Aktiv överlämning stärker sammanhållen vård Överrapportering ökar delaktigheten Patientlagen Samarbete med patientorganisationer Att främja en gynnsam patientsäkerhetskultur...24 Lokal analys och lokalt gemensamt ansvar Patientsäkerhetskultur har många dimensioner Verktyg och metoder i patientsäkerhetens tjänst...25 Händelsevis är ett verktyg för ständiga förbättringar Nationell patientöversikt NPÖ ger åtkomst till information Nationellt it-stöd för händelseanalyser Nitha delar lärande Markörbaserad journalgranskning är ett verktyg att hitta vårdskador Patientenkäter är viktiga verktyg i avtalsuppföljningen Infektionsverktyget är tänkt att förebygga VRI Enheten vårdgivarstöd tar fram vårdprogram Vad händer 2016 och framåt?...30 Utveckla, inte bara förvalta Enkäter och nätverk gynnar säkerhetsklimatet Nollvisionen gäller Mer om patientsäkerhet...31 VERSION

130 Stockholms läns landstings patientsäkerhetsberättelse 2015 Syftet med Stockholms läns landstings patientsäkerhetberättelse är att ge en bild av det arbete som har gjorts inom patientsäkerhetsområdet utifrån ett landstingsövergripande perspektiv. Den beskriver landstingets åtgärder på huvudmannanivå för att stödja och samordna arbetet hos vårdgivarna. Det vill säga hur det landstingsövergripande arbetet har bedrivits, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. I berättelsen redogör vi i första hand för det arbete som har skett inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Underlaget till berättelsen är framtaget i hälso- och sjukvårdsförvaltningens patientsäkerhetsnätverk som har representanter från förvaltningens alla avdelningar. Berättelsen är inriktad på de fokusområden som landstingets patientsäkerhetskommitté beslutade om för 2015, men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Den inleds dock med redogörelser av landstingets patientsäkerhetsdagar 2015, ämnessida om patientsäkerhet på Vårdgivarguiden, patientsäkerhetsutbildningarna och de nätverksseminarier som vi anordnade under Utöver krav i regelverk såsom patientsäkerhetslagen (2010:659) har staten genom en särskild överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) främjat patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna och i detta arbete har Stockholms läns landsting aktivt deltagit. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har också fortsatt att stödja arbetet hos vårdgivarna inom satsningens prioriterade områden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samordnar punktprevalensmätningar för vårdrelaterade infektioner (VRI), basala hygienrutiner och klädregler (BHK) och trycksår, där de deltagande vårdgivarna matar in sina resultat i databaser som förvaltas av SKL. Resultat från dessa mätningar redovisas i denna berättelse på landstingsövergripande nivå. Vidare ger vi exempel på arbete för ökad patientdelaktighet och för att stärka en gynnsam patientsäkerhetskultur. Vi redogör också för det aktuella läget för metoder och verktyg som i dag används i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. En summering av behoven av fortsatt arbete avslutar berättelsen. Vårdgivarna upprättar egna patientsäkerhetsberättelser Vårdgivarnas egenkontroll har varit i fokus i patientsäkerhetsöverenskommelsen med SKL i en samordnande roll. Detta har bidragit till en ökad systematik i vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet som utstakats av överenskommelsen är viktigt och fortgår hos landstingets vårdgivare som enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) årligen ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse för att få bättre grepp om arbetet. I berättelsen ska vårdgivarna redogöra för vad som har gjorts och vilka resultat de har uppnått under det föregående året. Patientsäkerhetsberättelsen i sig kan ses som ett verktyg för att främja hög patientsäkerhet i vårdgivarnas verksamheter. För en närmare beskrivning av respektive vårdgivares patientsäkerhetsarbete 2015 hänvisar vi till de lokala patientsäkerhetsberättelserna som oftast finns på vårdgivarnas webbplatser. Berättelserna ska finnas tillgängliga senast den 1 mars för det föregående året. 1 Också kallad Patientsäkerhetsmiljarden. VERSION

131 Nollvision för vårdskador Stockholms läns landsting har en politiskt beslutad nollvision för vårdskador 2. Det innebär att inga patienter ska drabbas av undvikbara skador i vården. Ett verktyg för att uppnå visionen är de avtal som Stockholms läns landsting som huvudman för hälso- och sjukvården tecknar med vårdgivare. I avtalen slås det fast att vårdgivarna, offentliga som privata och oavsett inriktning och omfattning i verksamheten, ska fullfölja sina skyldigheter enligt gällande lagar, föreskrifter, regionala och nationella överenskommelser och riktlinjer etc. I avtalen ställer vi krav på att vårdgivarna ska bedriva sin verksamhet i enlighet med patientsäkerhetslagen och att de har ett ledningssystem (SOSFS 2011:9) för sin verksamhet. Ett annat viktigt verktyg för att uppnå nollvisionen är att Stockholms läns landsting stödjer vårdgivarna genom att öka kunskapen på patientsäkerhetsområdet. Det gör vi bland annat genom handlingsprogram och riktlinjer samt genom att arrangera utbildningar, patientsäkerhetsdagar och nätverksseminarier. Prioriterade områden som förebygger vårdskador Patientsäkerhet innebär att skydda patienter mot vårdskador, men även att arbeta för att minska antalet undvikbara skador i vården. Detta sker bäst genom förebyggande arbete och för att nå dit lyfter landstingets patientsäkerhetskommitté varje år fram några prioriterade områden där vårdgivare planerar aktiviteter. För 2015 har dessa varit vårdrelaterade infektioner (VRI) fallprevention läkemedel samverkan och patientsäkerhet vid psykisk sjukdom. Olika aktiviteter inom fokusområdena sker hos vårdgivarna och beskrivs i deras patientsäkerhetsberättelser. PSD15 landstingets patientsäkerhetsdagar Landstingets patientsäkerhetsdagar anordnades för 6:e gången i mars Samma program genomfördes under två på varandra följande dagar och över personer deltog under dagarna i centrala Stockholm. Huvudtemat var Tillsammans med patienten gör vi vården säkrare och knöt an till den nya patientlagen i syfte att lyfta fram vikten av att involvera patienterna i patientsäkerhetsarbetet. Programmet lyfte även anhörigperspektivet. 25 parallella seminarier genomfördes och 58 postrar samt 24 utställningar visade på goda exempel på pågående och genomförda förbättringsarbeten 3. Utvärderingen av dagarna visade att PSD15 var ett lyckat evenemang. Deltagarna hade fått både inspiration och nya idéer samt uppskattat mötesplatsen. En fortsättning av dagarna efterfrågades och deltagarna ville då ha fler inslag från psykiatri, barnsjukvård och primärvård. 2 Med vårdskada avses lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetslagen 2010: Hela programmet finns här: VERSION

132 Förbättrad Waran-process vann pris Sedan 2009 delas också ett patientsäkerhetspris ut. Priset går till medarbetare inom hälsooch sjukvården som förbättrat patientsäkerheten till exempel genom nya metoder, verktyg eller arbetssätt års pris gick till ett förbättringsarbete kallat Införande av snabbanalys PK/ INR på vårdcentralen, vilket var ett samarbete mellan Boo vårdcentral och Karolinska Universitetslaboratoriet. Prisjuryns motivering löd: Arbetet visar på tydlig patientnytta i form av både säkrare provtagnings- och ordinationsprocess och mindre tidsåtgång vid Waran-behandling. Både patienter och personal är nöjda med förändringen som gör patientens väg i vården säkrare med färre inblandade parter. Ny ämnessida på Vårdgivarguiden Inför patientsäkerhetsdagarna lanserade vi också en ny ämnessida om patientsäkerhet på Vårdgivarguiden: Samlingssidan Patientsäkerhet innehåller bland annat information om aktuella riktlinjer och författningar. På sidan finns också fakta om riskområden samt metoder och verktyg som används för att minska vårdskador. Dessutom finns här information om utbildningar, seminarier och andra aktiviteter samt aktuella publikationer. Landstingets patientsäkerhetsutbildning Landstingets satsning på patientsäkerhetsutbildning har fortsatt under Stockholms läns landsting anordnar både grundläggande utbildningar i patientsäkerhet och utbildningar för den som vill fördjupa sig ytterligare. Flera av utbildningarna finns att ta del av på Lärtorget 4. Där finns både utbildningar som är öppna för alla och sådana som kräver ett tjänsteavtal med Lärtorget och en inloggning med e-tjänstekort. Landstingets särskilda satsning på utbildning i patientsäkerhet har fortsatt under Utbildningen består av två delar en e-utbildning och en chefsutbildning. Utbildningarna kompletterar varandra, men är samtidigt fristående. Fakta och interaktiva övningar i e-utbildningen E-utbildningen i patientsäkerhet handlar om vad varje medarbetare i Stockholms läns landsting kan göra för att bidra till säkrare vård. Fakta blandas med interaktiva övningar. Utbildningen ger grundläggande kunskaper i bland annat aktuellt regelverk risk- och vårdskadeområden kulturens och kommunikationens betydelse för att minska risker och skador metoder och verktyg i patientsäkerhetsarbetet. Till slutet av 2015 hade nästan visningar gjorts av e-utbildningen och drygt medarbetare hade fått ett diplom för genomförd utbildning på Lärtorget. 4 Lärtorget är Stockholms läns landstings portal för kompetensutveckling. VERSION

133 Chefsutbildning fördjupar kunskaper Landstinget erbjuder också en chefsutbildning i patientsäkerhet och förbättringskunskap. Utbildningen startade 2014 och är utvecklad på uppdrag av Patientsäkerhetskommittén i samarbete med Helseplan såsom även e-utbildningen. Chefsutbildningen sker i seminarieform och fördjupar kursdeltagarens kunskaper i patientsäkerhet och ger konkreta verktyg för hur man leder ett förbättringsarbete för en ökad patientsäkerhet. Den lärarledda chefsutbildningen är ett komplement med fördjupning till e-utbildningen och ger även en bra grund för den som har en nystartad verksamhet. Från utbildningsstarten våren 2014 har 290 deltagare blivit antagna till utbildningen varav 212 har blivit godkända. För att bli godkänd krävs förutom genomgången utbildning en inlämnad projektplan för förbättringsarbete. Nätverksseminarier inom patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen anordnade också nätverksseminarier inom patientsäkerhet under Ett syfte med nätverksseminarierna har varit att stödja vårdgivarna i att vidta förbättringsåtgärder efter genomförda mätningar. Här kan det finnas stora fördelar med att samla representanter från olika vårdgivare för att sprida efterenheter och lärdomar av förbättringsarbete. En annan anledning att anordna ett nätverksseminarium kan vara att det handlar om de prioriterade fokusområden som Patientsäkerhetskommittén har lyft fram. Under 2015 anordnade Medicinsk stab seminarier inom följande nätverk för vårdgivare: Nätverk fallprevention, Nätverk för risk- och händelseanalys, Kulturnätverk, VRI-nätverk och Nätverk för markörbaserad journalgranskning. Nätverk fallprevention Ett sätt att stödja arbetet hos vårdgivarna med Patientsäkerhetskommitténs fokusområde fallprevention var att erbjuda en möjlighet att träffas kring frågan. Ett seminarium anordnades om fall och fallskador med fokus på en delaktig och aktiv patient vid riskbedömning. Seminariet anordnades i samarbete mellan patientsäkerhetsfunktionen på Medicinsk stab, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Omvårdnadsrådet. Både personliga erfarenheter om fallskadors konsekvenser och fakta om fallskador och fallprevention presenterades. Fokus låg på hur personer skulle kunna skyddas från fallskador med balansträning och genom att patienten aktiveras mera och ses som en resurs i arbetet med att höja patientsäkerheten. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) menar att styrketräning som kombineras med balansträning kan minska fall och frakturer hos äldre med mellan procent. Balansträning är dock ovanlig i Sverige som ett medel för att förebygga fallskador och behöver utvecklas. Nätverk för risk- och händelseanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) stödjer vårdgivarna på olika sätt kring risk- och händelseanalyser. Arbetet har sin utgångspunkt i den nationella handboken i risk- och händelseanalys. En ny upplaga av handboken kom ut i början av HSF anordnade ett nätverksmöte VERSION

134 tillsammans med vårdgivarna i samband med utgivandet av den nya upplagan. Vid seminariet presenterades och diskuterades nyheter i handboken. Den regionala förvaltaren av IT-stödet för händelseanalyser, Nitha, tydliggjorde vad vårdgivarna kan få hjälp och stöd med. Nätverksmötet avrundades med att en genomförd Positiv händelseanalys visades och diskuterades. Genom en sådan omvänd analys kan framgångsfaktorer bli synliga och det kan bli tydligt vad verksamheterna ska satsa på för att undvika fel. Detta sätt att angripa händelseanalyser kan kombineras med den traditionella analysen av begångna fel, något som dessutom kan vara till tröst och lindring för såväl patienter och anhöriga som berörd vårdpersonal. Kulturnätverk Forskning har visat på ett samband mellan arbetsmiljö och säkerhetskultur. Det är därför angeläget med ett integrerat arbete kring arbetsmiljö- och patientsäkerhetsfrågor, vilket förutsätter ett nära samarbete mellan HR- och patientsäkerhetsspecialister på alla nivåer. I november 2015 anordnades därför ett nätverksmöte dit personal från båda dessa områden bjöds in från vårdgivarna. Seminariet anordnades i samarbete mellan Medicinsk stab och SLL Personal och utbildning. Diskussioner i nätverket varvades med föredrag. Deltagarna fick höra hur man på central nivå arbetar strategiskt med kompetensförsörjningsfrågor. De fick också höra föredrag om enkäter och samarbete patientsäkerhet/arbetsmiljö samt föredrag om när beteenden blir en säkerhetsrisk. Deltagarna var eniga om vikten av att fortsätta att hitta vägar för ett ökat samarbete. VRI-nätverk När resultatet från den regionala punktprevalensmätningen på hösten var klart anordnades ett nätverksmöte med vårdgivarna i Stockholms läns landsting om vårdrelaterade infektioner (VRI) under rubriken Det händer en del kring VRI-frågor, men är det tillräckligt? Mötet anordnades i samarbete mellan Medicinsk stab och Vårdhygien. Syftet var att diskutera det VRI-förebyggande arbetet utifrån Stockholms läns landstings regionala handlingsprogram och att förbereda nästa steg. Utöver resultaten av punktprevalensmätningen diskuterades generella och specifika åtgärder utifrån insatsområden i det regionala handlingsprogrammet och SKL:s rapport med framgångsfaktorer i VRI-arbetet. Deltagarna fick också lyssna till ett ett framgångsrikt förbättringsarbete kring lunginflammationer hos en av vårdgivarna. Nätverk för markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning (MJG) är en etablerad metod för att hitta skador och vårdskador. Journalgranskningen genomförs systematiskt av metodutbildade granskningsteam. Vidare ingår i metoden att utifrån resultaten analysera, initiera och sätta in förbättringsåtgärder i förebyggande syfte för att skydda patienter mot och minska vårdskador. Inom Stockholms läns landsting arbetar vårdgivare med metoden både på sjukhusövergripande nivå och på kliniknivå vid somatisk vuxenvård. Ett nätverksseminarium anordnades för granskningsteamen på sjukhusen för att ge deltagarna möjlighet att diskutera metod och resultat samt att presentera goda exempel på förbättringsarbete som granskningarna har lett till i olika verksamheter. Deltagarna lyfte särskilt fram vikten av att fortsätta att arbeta enligt den systematik som metoden erbjuder. VERSION

135 Vårdrelaterade infektioner VRI Att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett prioriterat landstingsövergripande mål. Vårdrelaterade infektioner medför inte bara förlängda sjukdomsperioder, ökad antibiotikaförbrukning och ett ökat lidande för patienterna utan också höga kostnader för samhället. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården, som sträcker sig fram till Flera av hälso- och sjukvårdsförvaltningens avdelningar och enheter bidrar till arbetet utifrån sina samordnings- och expertfunktioner. Punktprevalensmätning av VRI Ett sätt att övervaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom slutenvården är genom punktprevalensmätningar. Två sådana gjordes under Under vecka 12 och 13 deltog Stockholms läns landsting i en nationell mätning och under vecka 42 och 43 gjordes en regional mätning. De två mätningarna är inte helt jämförbara eftersom datainsamlingen skiljer sig åt en del. Den regionala mätningen bedöms ha en högre kvalitet i datainsamlingen och fler enheter kunde inkluderas i resultatet. Vid den nationella mätningen ingick totalt patienter och vid den regionala mätningen patienter. Utfall 2015 Målet för 2015 var en prevalens under 9,4 procent inom den somatiska vården. Utfallet vid den regionala mätningen var 9,5 procent (10 procent vid den nationella mätningen) och därmed nåddes inte målet. Målvärdet är satt för den somatiska vården, som har en högre prevalens av vårdrelaterade infektioner än helheten. Om psykiatrin inkluderas var prevalensen vid höstens regionala mätning 8,4 procent (9,2 procent vid den nationella mätningen). VRI-prevalensen är högre inom geriatriken än på akutsjukhusen. Vid höstens mätning var prevalensen av VRI inom geriatriken 11,4 procent, på akutsjukhusen 9,1 procent och inom psykiatrin 0,9 procent. Resultatet påverkas alltså av vilka som deltar i mätningen och vid den regionala mätningen kan ökningen av inkluderade patienter framförallt härledas till akutsjukvården. Inga signifikanta förändringar kan dock ses jämfört med vårens nationella punktprevalensmätning. Att dessa mätningar endast ger ögonblicksbilder medför också i sig en osäkerhet. Stockholms läns landsting ska dock fortsätta att genomföra punktprevalensmätningarna två gånger per år tills validare metod finns för att mäta VRI. 5 Punktprevalens anger den andel individer i en population som har ett givet tillstånd vid en viss tidpunkt. 6 VT=vår, HT=höst VERSION

136 Andel patienter (%) med VRI inom somatisk vård, inkl. geriatrik, i SLL vid nationella mätningar 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 PPM-VRI HT08 PPM-VRI VT09 PPM-VRI HT09 PPM-VRI VT10 PPM-VRI HT10 PPM-VRI VT11 PPM-VRI HT11 PPM-VRI VT12 PPM-VRI HT12 PPM-VRI VT13 PPM-VRI HT13 PPM-VRI VT14 PPM-VRI VT15 Figur 1. Andel patienter med VRI SLL vid nationella mätningar 6 ( endast en mätning på våren i nationell regi). Arbetet måste fortsätta inom handlingsprogrammet Det är viktigt att fortsätta arbetet enligt handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade infektioner. Åtgärder behöver vidtas för att stärka vårdgivarnas tvärprofessionella arbete med VRI-prevention. Patientsäkerhetskommittén har visat på vikten av fortsatta förbättringar genom att besluta om regionala mätningar på hösten trots att någon nationell mätning inte samordnas och genomförs. En utvärdering av följsamheten till handlingsprogrammet har gjorts med en uppföljningsmall Mallen möjliggjorde en tydligare bild av följsamheten till handlingsprogrammets åtta insatsområden. Inför 2016 kommer uppföljningsmallen att utvecklas ytterligare med större möjligheter till analys av verksamheternas arbete. I det fortsatta arbetet med att identifiera framgångsfaktorer för att minska andelen vårdrelaterade infektioner är det viktigt att analysera riskfaktorer som är kopplade till diagnosgrupper hos enskilda vårdgivare. VRI är fortsatt ett prioriterat fokusområde för Patientsäkerhetskommittén och vårdgivarna. Hos flertalet vårdgivare pågår ett intensivt arbete för att minska vårdrelaterade infektioner. Om det kan man läsa vidare i respektive vårdgivares patientsäkerhetsberättelse. Punktprevalensmätning av BHK Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) ska tillämpas av all hälso- och sjukvårdspersonal vid undersökning, vård och behandling eller vid annan direktkontakt med patienter. Detta ska ske oberoende av vårdform och av om det finns en känd smitta eller inte. En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler anses bidra till minskade vårdrelaterade infektioner genom förhindrad smittöverföring och smittspridning. VERSION

137 Följsamheten till BHK behöver förbättras Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mättes vid två tillfällen under Under vecka 12 och 13 deltog Stockholms läns landsting i en nationell mätning och under vecka 42 och 43 gjordes en regional mätning. De två mätningarna är inte helt jämförbara eftersom datainsamlingen skiljer sig åt en del. Den regionala mätningen bedöms ha en högre kvalitet i datainsamlingen och fler observationer kunde inkluderas i resultatet (4 525 observationer jämfört med observationer i den nationella mätningen under våren) samtidigt som ett urval av parametrar gjordes för en sammanställning på landstingsnivå. Metoden grundar sig på observationsstudier av personal. Följsamheten till BHK behöver förbättras inom landstinget. Vid punktprevalensmätningen som genomfördes under hösten uppmättes en följsamhet till basala hygienrutiner på 65 procent jämfört med 68 procent under våren Rikssnittet var vid den nationella mätningen 79 procent. Ett moment som vårdgivare i Stockholms läns landsting arbetat aktivt med är att förbättra följsamheten till korrekt desinfektion av händer före handskanvändning. Rikssnittet var vid vårens nationella mätning 86 procent och Stockholms läns landsting hade 77 procent. Resultatet vid höstens regionala mätning visade 74 procent inom landstinget. Ett annat område som vårdgivare i landstinget arbetat med är att handskar endast ska användas när det är befogat, dvs. vid kontakt med eller vid risk för kontakt med kroppsvätskor. Korrekt följsamhet till klädregler var i Stockholms läns landsting vid den nationella vårmätningen 96 procent, jämfört med rikssnittet på 94,5 procent. Vid höstens regionala mätning i Stockholm var resultatet 92 procent. Resultaten visar alltså att fortsatta insatser krävs för att öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler i Stockholms läns landsting. Dock är skillnaden på underlaget mellan de två mätningarna för stor för att alltför stora slutsatser ska kunna dras. Expertfunktionen Vårdhygien förebygger vårdrelaterade infektioner och smittspridning Vårdhygien Stockholms län är en expertfunktion som bistår vårdverksamheter i länet i att förebygga och minska vårdrelaterade infektioner och smittspridning hos patienter och vårdpersonal. Rådgivning, undervisning och kvalitetssäkring är de huvudsakliga arbetssätten för att nå ut till vården. Ett exempel är hygienronder hos vårdgivare, vilket är en aktivitet som syftar till att identifiera förbättringsområden avseende god hygienisk standard enligt 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I samarbete med beställarenheter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkar Vårdhygien vid platsbesök hos nya vårdgivare inför driftstart av verksamheter samt vid uppföljning av befintliga verksamheter. Checklistor för vårdhygieniska krav har tagits fram inför vårdupphandlingar och vårdval. Kunskapen om vårdhygieniska frågor har breddats genom internutbildning inom förvaltningen. VERSION

138 Vårdhygien står bakom e-utbildningen Basala hygienrutiner, som har gjorts av över besökare. Den finns numera även i en engelsk version, Standard Precautions. Vårdhygien anordnar kurser riktade till olika yrkeskategorier. Även utbildning på plats hos vårdgivare erbjuds, ofta i anslutning till en konstaterad smittspridning eller annan uppkommen vårdhygienisk frågeställning. Vårdhygiens sidor på Vårdgivarguiden är öppna och välbesökta: Vårdhygien bevakar nya fall av MRSA och ESBLcarba och tar kontakt med vårdgivare för rådgivning enligt landstingets handlingsprogram. STRAMA arbetar för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens Resistensutvecklingen hos bakterier ökar fortfarande oroväckande. Onödig förskrivning av antibiotika är en bidragande orsak till detta. Invånarna i Stockholms län får mest antibiotika per person i hela landet. I en omvärld där antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare är det av stor vikt att antibiotika som slår ut kroppens skyddande normalflora av bakterier inte används i onödan. Antibiotika kan också hos den enskilda individen orsaka biverkningar som allergiska reaktioner, diarréer och svampinfektioner. Detta måste beaktas ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Det nationella nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens (STRAMA) arbetar för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens. Satsningar för att minska onödig förskrivning av antibiotika under 2015 gjordes bland annat genom att utöka Strama Stockholms besök på husläkarmottagningar, sjukhuskliniker och särskilda boenden samt genom en kommunikationskampanj till allmänheten. Strama Stockholm undervisar numera både på läkaroch sjuksköterskeutbildningar om antibiotika och resistens. För att förbättra återkopplingen av förskrivna antibiotika sammanställde Strama Stockholm under 2015 diagnoskopplade förskrivningsdata från 147 husläkarmottagningar i länet. Detta har lett till att behovet av och nyttan med lokalt förbättringsarbete synliggörs tydligare. Smittskydd arbetar för att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar Smittskydd Stockholm är en myndighet som arbetar för att förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor. Smittskyddsläkaren har ett övergripande ansvar för övervakning, smittspårning, utbrottshantering samt information och utbildning. Övervakning sker av alla smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga och därför anmäls i det elektroniska systemet Sminet. De infektioner som övervakas för att förebygga smittspridning inom vården är framför allt de som orsakas av bakterier med särskilt besvärlig antibiotikaresistens, till exempel Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), vankomycinresistenta enterokocker (VRE) och ESBL-bärande tarmbakterier, till exempel E. coli (ESBL=extended spectrum betalactamases). En variant av höggradig ESBL-resistens hos tarmbakterier, så kallad ESBLcarba, har ökat på senare år och övervakas särskilt intensivt för att undvika risk för spridning i vården. Även andra smittsamma agens kan innebära patientsäkerhetsrisker, till exempel legionellabakterier, tuberkulos och calicivirus. VERSION

139 I samband med vård av patienter med resistenta bakterier görs ofta smittspårningsinsatser i vården enligt rutiner som är fastställda i de handlingsprogram som tas fram vid Central Hygienkommitté. Utbrott med smittspridning till flera medpatienter (och i vissa fall personal) kan förekomma och föranleder intensiva åtgärder från vårdens representanter i samarbete mellan Vårdhygien och Smittskydd. Även de mikrobiologiska laboratorierna deltar i detta arbete. Smittskydd Stockholm har också omfattande utbildningsaktiviteter riktade till bland annat vårdpersonal angående bakgrund och hantering av smittsamma sjukdomar, inte minst avseende rutiner för att minska riskerna för smittspridning och därmed öka patientsäkerheten. Vidare rekommenderas vårdgivare att erbjuda influensavaccination till personal som arbetar med patientgrupper som riskerar att bli svårt sjuka av en influensasmitta. Även beställaravdelningarna är involverade via sina avtal med akutsjukhusen där ett antal indikatorer på säker vård följs. En av indikatorerna är andelen riskpatienter där odling av MRSA, VRE och ESBL tagits enligt gällande vårdprogram. En punktprevalensmätning görs två gånger per år och för MRSA-odlingar finns sedan 2012 minimi- och målvärden för resultatet (80 procent respektive 90 procent). För odling av VRE och ESBL är kravet att redovisa resultat. Sjukhusens resultat för 2015 redovisas till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen den 29 februari VERSION

140 Trycksår, undernäring och fall Brister inom områdena trycksår, undernäring och fall är ett stort patientsäkerhetsproblem. Därför tillkom den så kallade TUFF-satsningen i Stockholms läns landsting redan under TUFF (trycksår, undernäring, fallförebyggande) har resulterat i både följande stödmaterial och en personal- och utbildningsdel: Trycksårsförebyggande arbete Trycksår, undernäring och fall har en koppling till varandra. När någon av dessa skador uppstår är det lätt hänt att även de övriga två skadorna inträffar. Skadorna kan och ska förebyggas för att spara patienten onödigt lidande. Ett trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad, orsakad av tryck eller tryck i kombination med skjuv 7. Målet är att inga trycksår ska uppkomma under patientens vårdtid. Ett delmål är att genom fortsatt aktivt trycksårsförebyggande arbete successivt reducera trycksårsfrekvensen. Personer med risk för trycksår ska ha minst en adekvat dokumenterad åtgärd. Personer som kommer in till en vårdinrättning med ett trycksår ska snabbt få en adekvat behandling som utvärderas fortlöpande under vårdtiden. Prevalensen av trycksår mättes vid två tillfällen under Under vecka 10 deltog landstinget i en nationell mätning och under vecka 40 gjordes en regional mätning. De två mätningarna är inte helt jämförbara eftersom datainsamlingen skiljer sig åt en del. Antalet registrerade patienter är relativt konstant, men inkluderade vårdgivare har varierat något. Vid vårens nationella mätning var andelen patienter med trycksår 13,4 procent i Stockholms läns landsting, rikssnittet var 13,6 procent. Vid höstens regionala mätning var andelen patienter med trycksår 13 procent i Stockholms läns landsting. Andelen patienter med trycksår kategori 2 4 (mer än rodnad) var 7 procent, dvs. i samma nivå som rikssnittet vid den nationella mätningen (7 procent). De allvarligaste trycksåren lokaliseras till 46 procent vid ryggslut/sacrum. I Stockholms läns landsting har 93 procent av riskpatienterna förebyggande eller behandlande madrass och knappt 80 procent av patienterna som är 70 år eller mer har en risk- och hudbedömning dokumenterad inom 24 timmar efter inskrivningen på avdelningen (patienter inlagda minst 24 timmar). Det förebyggande arbetet behöver därför framförallt inriktas på de delar där vi inte når upp till riksgenomsnittet, såsom att öka andelen patienter med hälavlastning (SLL 26 procent, rikssnitt 34 procent). 7 Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra, exempelvis när en persons huvudända höjs, och personen glider ned i sängen. VERSION

141 Fördelning av trycksårens kategorier 8,2% 51,0% 8,8% 32,0% Kategori 1 Rodnad (bleknar ej vid tryck) Kategori 2 Delhudskada (ytligt sår eller blåsa) Kategori 3 Fullhudskada (subkutant fett synligt) Kategori 4 Djup fullhudskada (involverar ben, sena, muskel/nekros Totalt 463 trycksår Figur 2. Fördelning av grad av trycksår, höstmätning 2015 Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen stödjer det trycksårsförebyggande arbetet genom att anordna nätverksmöten med erfarenhetsutbyte för och mellan medarbetare från vårdgivare och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För trycksår finns en indikator om andelen riskbedömda för trycksår i akutsjukhusavtalen. Sjukhusen redovisar resultat av två punktprevalensmätningar och målnivån är att 70 procent ska vara riskbedömda för trycksår inom 24 timmar efter inskrivning. Undernäring ökar andra risker Dålig näringsstatus kan leda till en ökad risk för trycksår och ökad dödlighet. Undernäring (malnutrition) kan förekomma vid både låg och hög vikt. I avtal med akutsjukhusen följs andelen som blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Syftet är att mäta och identifiera patienter med undernäring. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI 8, viktförändring och ätsvårigheter. I de fall då patienten inte själv kan tillfrågas, kan en anhörig tillfrågas. Sjukhusen redovisar resultat av två punktprevalensmätningar och målnivån är att 70 procent ska vara nutritionsbedömda inom 24 timmar efter inskrivning. Fallförebyggande arbete En av aktiviteterna på det fallförebyggande området under 2015 var det nätverksseminarium som anordnades på landstingsövergripande nivå. Läs om detta under rubriken Nätverksseminarier inom patientsäkerhet ovan, s BMI (Body Mass Index) VERSION

142 Läkemedel Rätt läkemedel i rätt mängd och vid rätt tidpunkt är en förutsättning för att en behandling med läkemedel ska vara säker för patienten. En av flera möjliga aktiviteter för att göra läkemedelsbehandlingen mer säker är att tillämpa läkemedelsgenomgångar. Det behövs också kunskap för att kunna verka för en säker läkemedelsanvändning. Ett sätt för vårdgivarna att få ökad kunskap är att använda sig av olika kunskapsstöd. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar är ett sätt att förhindra läkemedelsfel vid vårdens övergångar. Enligt riktlinjerna 9 ska en enkel läkemedelsgenomgång 10 erbjudas alla patienter som är 75 år eller äldre vid besök hos läkare i öppen vård, vid inskrivning i slutenvård, vid inflyttning i särskilt boende för äldre och vid påbörjad hemsjukvård. En fördjupad läkemedelsgenomgång 11 ska erbjudas alla patienter efter påbörjad hemsjukvård eller inflyttning i särskilt boende, alla 75 år och äldre med dosdispenserade läkemedel eller med tre eller fler kroniska diagnoser, samt i situationer där läkemedelsrelaterade problem kvarstår efter en enkel läkemedelsgenomgång. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ställer tydliga krav i vårdavtalen beträffande läkemedelsgenomgångar. Det finns också riktlinjer för hur de ska genomföras. Till exempel följs andelen vårdtillfällen i sluten vård där patienten har fått en enkel läkemedelsgenomgång i avtal med akutsjukhusen. Kunskaps- och beslutsstöd inom läkemedelsområdet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen producerar sedan många år ett antal kunskapsstöd kring läkemedel: Sfinx om läkemedelsinteraktioner Läkemedel och amning Läkemedel och fosterpåverkan 12 Kunskapsstöden har som syfte att stödja vid läkemedelsordinationer och minska risken för läkemedelsrelaterade problem, risker eller skador. Under 2015 har ett arbete pågått med flera nya kunskaps- och beslutsstöd: ett kunskapsstöd för könsspecifika behov vid läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer (kön, genus och läkemedel) ett beslutsstöd för farmakologisk riskbedömning vid samtidig användning av flera läkemedel (Pharao). 9 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En enkel läkemedelsgenomgång syftar till att kartlägga en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel, kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. 11 En fördjupad läkemedelsgenomgång är en systematisk bedömning och omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån patientens hälsotillstånd och behov i syfte att uppnå en ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling VERSION

143 Resultatet av utvärderingen av pilottestet av det sistnämnda visade att användarna var positiva till den nya tjänsten och att de såg en nytta av stödet vid läkemedelsgenomgångar. Dessutom har beslutsstödet med doseringsrekommendationer vid nedsatt njurfunktion (NjuRen) rullats ut under året. Användningen av NjuRen har ökat och beslutsstödet har gjorts tillgängligt även utanför Stockholm i Dalarna och på Gotland. Beslutsstöden kommer att ge kvalitetsförbättringar och stödja vårdgivare i deras patientsäkerhetsarbete gällande läkemedelsrelaterade problem och vårdskador. Fortbildning om läkemedel Under året har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arrangerat 950 olika kunskapsinriktade fortbildningsaktiviteter för vårdgivare i länet med totalt cirka deltagare. Bland de områden som har behandlats under utbildningarna finns nyheter på Kloka Listan diabetes antibiotikaanvändning läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Ett stort fokus vid de utbildande besöken i vården har legat på analys av förskrivningsstatistik genomgång av riktlinjer för behandling av diabetes diskussion kring det lokala omhändertagandet av hypertonipatienter. Webbutbildningar En e-utbildning som lär ut hur man genomför läkemedelsgenomgångar anpassad till olika vårdformer färdigställdes under 2015 och till och med mitten av december hade inloggningar skett. Under året har också ett arbete med webbaserade utbildningar och inspelade föreläsningar påbörjats under projektnamnet Webbloteket. Ett tiotal utbildningar är under produktion och färdigställs våren VERSION

144 Samverkan Samverkan och samarbete är av central betydelse i patientsäkerhetsarbetet. Det är viktigt att vårdgivarna har rutiner som klargör ansvarsfördelning och samarbete vid planering av vården för enskilda patienter liksom för samverkan i vårdprocesserna inom och mellan olika enheter, nivåer och vårdgivare. Det är också viktigt att samverka med patienten. Läs mer om detta i avsnittet om patientmedverkan nedan, s. 22. Överbeläggningar och utlokalisering Ett bättre samarbete kring utskrivningsklara patienter leder inte bara till tillgång till vårdplatser utan även till ökad patientsäkerhet. Det finns flera orsaker till överbeläggningar 13 och utlokalisering av patienter 14. Stängda vårdplatser och svårigheter att remittera patienter vidare till andra vårdgivare, till exempel geriatrik eller kommunen, är de vanligaste. Det finns studier som pekar på att det kan vara bättre för en patient att vara överbeläggningspatient på en enhet än att vara utlokaliserad på en vårdenhet som saknar den specifika medicinska kompetensen. Vårdgivarna rapporterar regelbundet resultat från verksamheternas mätningar av överbeläggningar och utlokaliserade patienter till en nationell databas som Sveriges kommuner och landsting (SKL) förvaltar. Under perioden oktober 2014 till september 2015 hade Stockholms läns landsting 1,6 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser och 1,0 utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser, vilket är bättre än rikets medelvärden 2,8 överbeläggningar respektive 1,3 utlokaliseringar. Det är också en förbättring jämfört med Det pågår ett utvecklingsarbete för att införa incitament i vårdavtalen med akutsjukhusen att minska överbeläggningar och utlokaliseringar. En ny kvalitetsindikator med syfte att kvalitetssäkra mätningen och rapporteringen införs under 2016 med sikte på att införa ett målvärde SVEA SVEA, Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt, är ett strategiskt länsövergripande samarbete mellan vårdgivare och beställare för att skapa en mer sammanhållen vård. Projektet initierades redan 2014 och är under implementering I dag pågår ett arbete med att införliva arbetssätten i vården som är i linje med hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med nätverkssjukvård som bedrivs inom ramen för Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Patientens behov står i centrum Med enhetliga arbetssätt och samarbete mellan vårdgivare kan goda förutsättningar skapas för att alla patienter i länet ska känna sig trygga och uppleva bättre kontinuitet och koordination i 13 Överbeläggning är en händelse då en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats, dvs. en slutenvårdsplats med rätt fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. 14 En utlokaliserad patient definieras som en patient som är inskriven och vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. VERSION

145 vården. Sammanhållen vård innebär att patientens behov står i centrum, snarare än att vården utgår från organisatoriska indelningar. Det är särskilt viktigt med sammanhållen vård för patienter som har många och komplexa vårdkontakter. Samarbetet mellan vårdgivare och beställare har under 2015 resulterat i tre definierade arbetssätt som nu är klara för användning av vårdgivare inom Stockholms läns landsting: Förstärkt utskrivning Förstärkt mottagande Uppsökande vårdinsats Arbetssätten riktar sig till både primär- och slutenvård och sätter fokus på en proaktiv kommunikation mellan vård- och omsorgsgivare. SVEA:s enhetliga arbetssätt är initialt framtagna med länets vårdgivare i fokus, men både den kommunala omsorgen och beställarorganisationen på hälso- och sjukvårdsförvaltningen är viktiga aktörer för en god samverkan. Kännedom om varandras arbetssätt är av vikt för alla aktörer som kommer i kontakt med patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov. För att stötta implementeringen i vården finns bland annat detaljerade processbeskrivningar, sammanfattade snabbguider, länkar till e-utbildningar på Lärtorget och samverkansmått för husläkarmottagningarna. Alla stöd och verktyg uppdateras kontinuerligt på Vårdgivarguiden. Vidare har vård- och omsorgsgivare i länet under 2015 kunnat ansöka om stöd från hälso- och sjukvårdsförvaltningen till lokala projekt för samverkan. Funktionell Resonans Analysmetod FRAM Säkerhet har länge definierats som ett tillstånd där antalet negativa resultat är så få som möjligt Safety-I. Patientsäkerhetsarbetet i Sverige har de senaste åren påbörjat en resa från att se till att så få saker som möjligt går fel till att också se till att så många saker som möjligt går rätt. Detta perspektiv kallas Safety-II och avser systemets förmåga att anpassa sig och lyckas under varierande förhållanden. Människor ses som en resurs som behövs för systemets flexibilitet och robusthet. En metod som har sitt ursprung i Safety-II är FRAM (Funktionell Resonans Analysmetod). FRAM används för analys av komplexa sociotekniska system och kan vara ett värdefullt komplement till utredningar med traditionella metoder inom hälso- och sjukvården. Metoden kan med fördel användas i sin helhet för att analysera svåröverskådliga områden. På patientsäkerhetsdagarna 2015 presenterades landstingets första FRAM-analys. Den rörde samverkan mellan olika vårdgivare i landstinget för multisjuka äldre över 65 år (akutsjukvård, geriatrisk vård och primärvård). Analysresultateten pekade ut fyra prioriterade områden med konkreta åtgärdsförslag, som är viktiga att bevaka för att samverkan ska fungera. Exempel på ett viktigt förbättringsområde är remisshantering. Analysens resultat är omhändertagna i förvaltningens arbete med nätverkssjukvård. FRAM är också användbart vid mindre frågeställningar. Stockholms läns landsting har därför utbildat ett mindre antal personer i metoden som helhet. Metoden används i olika sammanhang, exempelvis för att initiera diskussioner på nätverksmöten. Stockholms läns landsting anordnar kurser i metodiken tillsammans med Region Jönköping och Västra Götalandsregionen. VERSION

146 Patientmedverkan Den traditionella synen på patienten som passiv mottagare av hälso- och sjukvård har i dag ersatts med en syn där patienten är en resurs i sin egen vård och vården i stort. Som en konsekvens av detta ska patienten också involveras i arbetet för att minska risken för vårdskador. I patientsäkerhetslagen (2010:659) ställs krav på att vårdgivare ska ge patienterna och deras anhöriga möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Ett ytterligare steg för att stärka patientens ställning var införandet av patientlagen (2014:821) som samlar bestämmelser om patientens möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården. Patientdelaktighet i arbetet på Regionalt cancercentrum Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland erbjuder kunskapsstöd som underlättar för patienter i cancervården. Att patienter och deras närstående blir mera delaktiga i sin vård och behandling är viktigt för att öka patientsäkerheten. En delaktig och välinformerad patient kan också bidra i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet, så att risker och tillbud minimeras. Samtidigt kan personalen genom att kommunicera med patienten och informera om vård och behandling stödja patienten i att se möjliga risker och förhindra att skador inträffar. Aktiv överlämning stärker sammanhållen vård En typisk situation där en vårdskada kan inträffa är i överlämningen mellan olika skift, enheter eller vårdgivare. Brister i kommunikation och informationsutbyte kan medföra patientsäkerhetsrisker. Inom cancervården har modellen Aktiv överlämning utvecklats. För att skapa en sammanhållen vårdkedja för patient och närstående ska alla överlämningar vara aktiva. Den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans och har fortsatt ansvar till dess att mottagande instans bekräftat att kontakt tagits med patienten. Metoden implementeras successivt inom cancervården under 2015 och Överrapportering ökar delaktigheten Vidare har överrapportering mellan skiften inom slutenvården inne på patientrummen visat sig öka delaktigheten för patienter och närstående samt ge ökad kunskap till vårdpersonalen vilket ökar säkerheten 15. Dessutom tillämpas personcentrerad rond där patienten deltar aktivt och ses som en självklar del av vårdteamet. Modellen har under de senaste åren införlivats i vissa verksamheter i Stockholms läns landsting. Arbetet med att utveckla modeller för en ökad patientdelaktighet kring läkemedelsbehandling inom cancervården behöver fortsätta 16. Åtgärder som läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse behöver implementeras på bred front med särskilt fokus på delaktighet. 15 Under 2016 publiceras en studie där den preliminära analysen visar att modellen signifikant förbättrar informationsutbytet mellan patient och personal inom cancervården i Stockholm. 16 En studie från cancervården i Stockholm visar att bara hälften av cancerpatienterna känner till de förändringar i läkemedelsbehandlingen som genomförts. VERSION

147 Patientlagen Den 1 januari 2015 trädde patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka patientens ställning och att ge patienten bättre förutsättningar till integritet, självbestämmande och delaktighet i sitt möte med vården. Lagens syfte ligger väl i linje med Framtidens hälso- och sjukvård och nätverkssjukvården 17 där patientens delaktighet är central. Ett projekt genomfördes med målet att verksamhetschefer och medarbetare i vården, anställda på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt invånare och patienter skulle ha den information de behöver för att patientlagens mål om en stärkt ställning för patienter skulle uppnås. För att stödja vårdgivarnas anpassning till den nya lagen samlades faktamaterial om patientlagen på 1177 Vårdgivarguiden. På Vårdguiden 18 har också information om patientlagen riktad till patienter och invånare samlats. Utgångspunkten är den ökade möjlighet som lagen ger patienter att påverka och vara delaktiga i sin vård. Informationen presenteras både i text och filmer, och en del texter är även översatta till flera språk. Samarbete med patientorganisationer Ett samverkansråd för patientsäkerhet bestående av representanter från flera olika patientorganisationer träffas regelbundet för informationsutbyte. Patientorganisationerna har under 2015 bidragit med värdefulla synpunkter och aktivt medverkat vid både planering och genomförande av landstingets patientsäkerhetsdagar. På samverkansråden får förvaltningen möjlighet att diskutera och förankra aktuella frågor, exempelvis om framtidens nätverkssjukvård och landstingets patientsäkerhetskommitté VERSION

148 Att främja en gynnsam patientsäkerhetskultur Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationens kultur. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet är ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Dessa attityder och förhållningssätt återspeglar säkerhetsklimatet i en verksamhet. Ett sätt att få en bild av medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten är att mäta patientsäkerhetskulturen med hjälp av en enkätundersökning. Syftet är att bidra till att verksamheten utvecklar sin patientsäkerhet. Lokal analys och lokalt gemensamt ansvar Enkätutfallet visar på förbättringsområden och styrkor, men ger inga svar på varför resultatet ser ut som det gör. Det måste diskuteras och analyseras lokalt i verksamheten för att leda till lämpliga åtgärder. Förutsättningar för att arbeta vidare med förbättringsarbete skapas när chefer och medarbetare tar ett gemensamt ansvar för en dialog om utfallet av enkäten. Patientsäkerhetskultur har många dimensioner I Stockholms läns landsting genomför vårdgivare mätningar av patientsäkerhetskulturen enligt rekommendationerna i den nationella handboken. Landstinget samordnar inte gemensamma mätningar av patientsäkerhetskulturen för alla vårdgivare. Vårdgivarna beslutar och avropar istället en lämplig tidpunkt för en mätning utifrån det förbättringsarbete de har bedrivit sedan föregående mätning. Det innebär att resultaten på landstingsövergripande nivå har en stor variation vad gäller deltagande vårdgivare och respondenter. Under 2015 skickades totalt enkäter ut och svarsfrekvensen var då 57,1 procent. Detta kan jämföras med 2014 då enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 65,9 procent. Flera av de stora vårdgivarna i Stockholms läns landsting genomförde en mätning av patientsäkerhetskulturen Enkäten levererar resultat för 17 dimensioner och trenden för dessa på landstingsnivå visas i tabellen nedan. Dimension P1 Benägenhet att rapportera händelser P2 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet P3 Självskattad patientsäkerhetsnivå P5 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet P6 Lärandeorganisation P7 Samarbete inom vårdenheten P8 Öppenhet i kommunikationen P9 Återförening och kommunikation kring avvikelser P10 En icke straff- och skuldbelägganade kultur P11 Arbetsbelastning och personaltäthet P12 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete P13 Samarbete mellan vårdenheterna P14 Överlämningar och överföringar av patienter och information P16 Informaion och stöd till patient vid negativ händelse P17 Information och stöd till personal vid negativ händelse VERSION

149 Verktyg och metoder i patientsäkerhetens tjänst I kapitlet redogör vi för det aktuella läget för ett antal av de metoder och verktyg som i dag används i det systematiska patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna i Stockholms läns landsting. Flera verktyg och metoder började användas på bred front under den nationella patientsäkerhetssatsningen ( ) där de ingick i kraven. Händelsevis är ett verktyg för ständiga förbättringar Sedan 2007 är Webbtjänsten HändelseVis Stockholms läns landstings gemensamma IT-stöd för risk- och avvikelserapportering. Syftet är att öka säkerheten för både patienter och medarbetare. HändelseVis ger även möjlighet att skicka och handlägga avvikelserapporter mellan förvaltningar och bolag, vilket ses som ett bra sätt att kommunicera kring händelser som drabbat patienter, men där flera vårdgivare har varit involverade. Både antalet rapporterade avvikelser och fördelningen av risker, tillbud och negativa händelser har de senaste åren varit i stort sett oförändrad. Under 2015 ses dock en viss ökning i att klassificera det inträffade som en negativ händelse. På motsvarande sätt minskar klassificeringen till risker och tillbud. Att rapportera redan när en risk uppmärksammas är ett beteende som fortsatt uppmuntras hos vårdgivare. I HändelseVis har totalt vårdavvikelser rapporterats under Av de ärenden som handlagts har 39 procent klassificerats av de olika handläggarna som risker, 35 procent som tillbud och 26 procent som negativa händelser. Risker, tillbud, negativa händelser 2014 och 2015 (Handläggarens val) Risk Tillbud Negativ händelse Orsaken till de negativa händelserna under 2015 är framförallt att rutiner eller riktlinjer inte har följts. Därefter är det bristande information/kommunikation relaterad till patienten som frekvent valts som orsak till det inträffade. VERSION

150 En ny modell för klassificering av vårdavvikelser startades 1 januari Klassificeringen används för att beskriva vad som riskerat att hända alternativt redan har hänt. Under 2015 noteras att de till stor del rör områden som Behandling/Omvårdnad, Kommunikation/Information samt Läkemedel. Risk Tillbud Negativ händelse Antal reg Behandling/omvårdnad Dokumentation/informationsöverföring Läkemedel Tillgänglighet Patientolycksfall Utredning/bedömning/diagnos En integrationslösning har tagits fram som gör det möjligt för laboratoriepersonal att skicka avvikelserapporter som rör den preanalytiska fasen till vårdverksamheterna för analys och åtgärd, och den har införts brett från och med 1 september. Vidare har statistikverktygen HändelseVis vidareutvecklats under året. Ett exempel är funktionen Periodisk Statistik som innebär att statistikrapporter kommer att skickas automatiskt varje månad till handläggare och linjechefer. Dessutom pilottestas ett förbättrat flöde för strålningsrelaterade vårdavvikelser i HändelseVis sedan juni Målet är att tydliggöra och förbättra arbetsflödet gällande avvikelser av betydelse ur strålsäkerhetssynpunkt. En händelse eller en risk för felaktig exponering för joniserande strålning av allmänhet, personal eller patient är en strålningsrelaterad avvikelse. Nationell patientöversikt NPÖ ger åtkomst till information Nationell patientöversikt (NPÖ) är ett webbaserat verktyg för sammanhållen journalföring som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos landsting, kommuner och privata vårdgivare i hela landet. Under 2015 har en ny nationell plattform och ny version av NPÖ tagits i drift av Inera. För att säkerställa både vårdpersonalens fortsatta åtkomst till NPÖ och landstingets vårdgivares förmåga att tillgängliggöra sin information för andra vårdgivare har ett regionalt projekt genomförts. Under 2015 har också ett arbete påbörjats för att under 2016 kunna konsolidera antalet komponenter och externa parter som krävs för deltagande i NPÖ och andra e-hälsotjänster. Parallellt med detta arbete fortgår support och förvaltning av tjänsten. Antalet anslutna vårdgivare och användandet av NPÖ har under året fortsatt att öka. Under 2015 har det varit stort fokus på att få igång användandet av NPÖ inom kommunal hälso- och sjukvård, där man identifierat stor nytta av att kunna ta del av information som tillgängliggörs av landstingets vårdgivare. VERSION

151 Nationellt IT-stöd för händelseanalyser Nitha delar lärande Nationellt IT-stöd för händelseanalyser, Nitha, stödjer händelseanalysarbetet och gör analysresultat tillgängliga för nationellt lärande. Nithas standardiserade och kvalitetssäkrade arbetsmetod följer den nationella metodhandboken och ökar möjligheterna att fånga systemberoende orsaker och att ge analysteamet stöd i arbetet. Stockholms läns landsting hade vid 2015 års slut 16 vårdgivare anslutna till Nitha. Det är betydelsefullt att fler vårdgivare ansluter sig. Användningen av Nithas kunskapsbank kan då i ökad grad bidra till att utveckla säkerheten i vården genom att underlätta kunskapsspridningen om möjliga bakomliggande orsaker till händelser och föreslagna förebyggande åtgärder. Detta kan sammantaget utgöra ett underlag för lärandet och ge ett viktigt bidrag till vårdgivarnas proaktiva patientsäkerhetsarbete. Målet är att öka antalet Nitha-anslutna vårdgivare, öka Nitha-användningen vid händelseanalyser och att öka antalet överförda analyser till kunskapsbanken. Sedan slutet av 2014 finns det en regional förvaltare av Nitha i Stockholms läns landsting med uppdrag att vara behjälplig med införandet och supporten av systemet. Under 2015 har den regionala förvaltaren bland annat verkat för att öka antalet anslutna vårdgivare och att vara ett stöd för vårdgivare för att öka användningen av systemet. Under 2015 har antalet händelseanalyser från Stockholms läns landsting i Nitha ökat med 40 procent från 159 till 222 analyser. Antalet överförda händelseanalyser till kunskapsbanken har i Stockholms läns landsting ökat från fem till tolv under året. Användandet av de olika delarna i Nitha har alltså förbättrats under 2015 och arbetet planeras att fortsätta Antal händelseanalyser Figur 3. Antal händelseanalyser i Nitha SLL och VERSION

152 Markörbaserad journalgranskning är ett verktyg att hitta vårdskador Markörbaserad journalgranskning (MJG) är en etablerad metod för att hitta skador och vårdskador hos patienter som är relaterade till den vård som getts. I metoden ingår att utifrån resultaten analysera, initiera och sätta in förbättringsåtgärder så att vårdskadorna inte upprepas. Metoden är införd i hela landet på alla akutsjukhus för somatisk vård av vuxna. Metoden är också utvecklad och introducerad för barnsjukvård och psykiatrisk vård. Inom Stockholms läns landsting arbetar samtliga akutsjukhus med metoden. Under perioden november 2014 oktober 2015 var nio procent av granskade vårdtillfällen i Stockholms läns landsting förenade med en eller flera skador. Fem procent av dessa vårdtillfällen var förenade med en eller flera vårdskador. Sammantaget förekom 121 olika vårdskador. För kvinnor bedömdes 60 procent av skadorna som undvikbara och för män 55 procent. Nationellt var andelen vårdskador 11 procent varav sju procent var förenade med en eller flera vårdskador under motsvarande tidperiod. De flest förekommande vårdskadorna var vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, trycksår och läkemedelsrelaterade skador. Under året har ett antal olika förbättringsarbeten påbörjats och införts. Generellt har granskning av dokumentation och arbete med förbättrade dokumentationsrutiner varit en viktig del i arbetet med att minimera förekomsten av vårdskador. Även olika utbildningsaktiviteter har genomförts. Patientenkäter är viktiga verktyg i avtalsuppföljningen Varje år genomför hälso- och sjukvårdsförvaltningen egeninitierade undersökningar av hur patienterna upplever vården. Ett av flera syften med undersökningarna är att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Deltagande i vissa nationella patientenkäter var ett grundkrav i patientsäkerhetsöverenskommelsen. I första hand ansvarar vårdgivarna själva för att resultaten används för utveckling och förbättring i patientvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen använder resultaten främst för att följa upp avtalen. Sedan 2009 deltar Stockholms läns landsting i Nationell Patientenkät 19. Genom patientenkäterna får patienter möjlighet att betygsätta sina erfarenheter av bland annat bemötande, delaktighet, förtroende och information. De som får patientenkäten utgör ett slumpmässigt urval ur Stockholms läns VAL-databaser. Hösten 2015 genomfördes undersökningar inom följande områden: Specialiserad rehabilitering Akutsjukvård Höft- och knäprotesoperationer 19 Nationellt gemensamma mätningar har genomförts vartannat år inom Primärvård, Somatisk öppen- och slutenvård, Akutmottagningar, Psykiatrisk öppen- och slutenvård, Barnsjukvård öppen- och slutenvård samt Barn- och ungdomspsykiatri. De landsting/regioner som så har önskat har kunnat genomföra så kallade mellanårsmätningar eller extramätningar inom dessa områden eller inom andra områden. VERSION

153 Kataraktoperationer Syncentralen Dövtolk BVC Primärvården Dessa resultat kommer att redovisas till Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med boksluten Infektionsverktyget är tänkt att förebygga VRI Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är stora utmaningar för vården. Infektionsverktyget är ett uppföljningsverktyg med syfte att förebygga vårdrelaterade infektioner. Verktyget syftar också till att uppnå en mer rationell antibiotikaanvändning och att minska antibiotikaresistensen. Detta uppnås genom att data från verktyget används lokalt i det systematiska förbättringsarbetet. I Stockholms läns landsting pausades infektionsverktyget i juli 2015 för de fyra vårdgivare som infört verktyget. Anledningen till detta var att allvarligare fel identifierats vid överföringen av data mellan TakeCare och Infektionsverktygets databas. Under hösten har rättningar och tester genomförts och ett godkänt resultat har uppnåtts. Under första kvartalet 2016 är det preliminärt planerat ny pilot hos en av de fyra vårdgivarna under en begränsad tid för att säkerställa korrekt överföring av data mellan TakeCare och Infektionsverktyget. Därefter sker ett nytt ställningstagande till återanslutning för övriga vårdgivare samt vidare implementering hos flera vårdgivare. Enheten vårdgivarstöd tar fram vårdprogram Kunskapsstöd i form av regionala vård- och handlingsprogram samt rapporter till vårdgivare och beställare är viktiga verktyg för att patienter ska få en säker och evidensbaserad vård på lika villkor. Alla vårdprogram och rapporter granskas och godkänns av Stockholms medicinska råd (SMR) och av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd. Inom Health Technology Assessment (HTA)-verksamheten genomförs systematiska värderingar av evidensläget för nya eller ifrågasatta teknologier och metoder. Granskningen kan handla om effekter av behandlingar och metoder, etiska och organisatoriska aspekter eller kostnadseffektivitet, men kan också leda till en säkrare vård för patienterna. I arbetet med kunskapsstöd involveras patienter och patientorganisationer på olika sätt. Ibland sker detta redan vid planeringen innan projektarbetet startas. I regel fungerar patientorganisationer som remissinstans vid godkännande av vårdprogram. VERSION

154 Vad händer 2016 och framåt? Hälso- och sjukvårdsförvaltningen främjar vårdgivarnas patientsäkerhetsarbete genom sin avtals- och kunskapsstyrning samt genom olika samordnande och stödjande aktiviteter. Det operativa patientsäkerhetsarbetet sker hos vårdgivarna. Utveckla, inte bara förvalta För hälso- och sjukvårdsförvaltningen är det viktigt att fortsätta att stödja vårdgivarnas systematiska patientsäkerhetsarbete ur ett huvudmannaperspektiv. Här har ju en grund lagts i och med den statliga överenskommelsen och genom de områden där framsteg redan har gjorts. Samtidigt är det viktigt att inte bara förvalta utan även utveckla arbetet för att öka lärandet. Lärandet av egna och andras erfarenheter är väsentligt för att vi ska kunna förebygga risker och minska vårdskador. Det är också viktigt att lyfta fram patientens roll i det fortsatta arbetet. Enkäter och nätverk gynnar säkerhetsklimatet En gynnsam patientsäkerhetskultur sägs vara ett fundament för att skapa långsiktighet och systematik i förbättringsarbetet inom patientsäkerhet. Enkätundersökningar ska följas av analys och dialog på lokal nivå hos vårdgivarna. Resultaten ska leda till åtgärder som sedan följs upp. Det finns alla skäl att fortsätta med enkäter, men också att tillhandahålla andra metoder för att skapa förståelse för komplexiteten inom området. I detta syfte är det av central betydelse att förvaltningen fortsätter med nätverksaktiviteter för att stimulera diskussion kring styrkor och svagheter för att skapa förutsättningar för förbättringar av säkerhetsklimatet. Nollvisionen gäller Inom Stockholms läns landsting fortsätter Patientsäkerhetskommittén det strategiska arbetet med att forma en gemensam och långsiktig satsning på patientsäkerhet. För 2016 fortsätter arbetet mot Stockholms läns landstings nollvision för vårdskador i linje med 2015 års fokusområden med tillägg av ett utvecklingsområde för diagnostiska fel. För att uppnå VRI-målet 8,3 procent inom somatisk vård 2017 krävs fortsatta åtgärder från landstingets handlingsprogram. Kopplingen mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö är väl känd. Gemensamma aktiviteter planeras för att skapa resultat som ökar säkerheten i både vårdoch arbetsmiljön. Vidare är patientsäkerhet vid psykisk sjukdom det fokusområde där arbete pågår i patientsäkerhetskommittén sedan 2015 för att hitta lämpliga satsningar. Tidigare har många aktiviteter och utvecklingen av metoder och verktyg skett inom den slutna somatiska specialistsjukvården på sjukhusen. Fortsatta aktiviteter behövs särskilt för att stödja, stärka och utveckla patientsäkerhetsarbetet inom primärvården och psykiatrin samt i samarbete med länets kommuner. VERSION

155 Mer om patientsäkerhet Vårdgivarguiden: Punktprevalensmätningar VRI, BHK och trycksår samt statistik över överbeläggningar: Tillsynsrapport: Patientnämndens årsrapport: Patientförsäkring Skadestatistik: VERSION

156 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, Stockholm Tel: vx

157 BILAGA 3

158 Bilaga 3 Verksamhetstal periodens utfall och prognos Utfall Utfall Förändr. Prognos budget PR/BU PR/BU bokslut Total Antal / Antal % 2015 Läkarbesök totalt ,0% ,3% Övriga besök totalt ,0% ,9% Vårdtillfällen totalt ,8% ,2% Primärvård Läkarbesök inkl spec läk nat taxan ,1% ,2% Övriga besök,exkl fysioterapi ,1% ,2% Sjukgymnast -/- fysioterapeutbesök ,1% ,6% Somatisk specialistvård Läkarbesök inkl spec läk nat taxan ,2% ,9% Övriga besök ,2% ,0% Vårdtillfällen ,4% ,5% Psykatri Läkarbesök inkl spec läk nat taxan ,1% ,4% Övriga besök ,0% ,9% Vårdtillfällen ,1% ,3% Geriatrik Läkarbesök inkl spec läk nat taxan ,1% ,0% Övriga besök ,2% ,0% Vårdtillfällen ,1% ,1%

159 Bilaga 3 Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos budget Väntad avvikelse bokslut Primärvård / antal % 2015 Sammanfattning Totalt antal läkarbesök ,1% ,2% varav antal husläkarbesök ,1% ,8% varav övriga läkarbesök* ,0% ,0% varav läkarbesök privata specialister på nat taxan ,3% ,0% Antal telefonkontakter läkare * ,8% ,4% Antal telefonkontakter privata specialister, nat taxan ,1% ,0% Totalt antal övriga besök ,8% ,3% varav övr besök basal hemsjukvård ,7% ,2% varav övr besök exkl nat taxan exkl sjukgymn / fysioterpeut ,9% ,3% varav besök nat taxan sjukgymn / fysioterapeut ,1% ,6% Antal besök på Riksavtal som avser primärvård ,7% ,0% *exkl privata specialister på nationella läkarvårdstaxan Husläkarverksamhet Läkarbesök (exkl tel) ,1% ,8% Telefonkontakter ,7% ,9% Övriga besök, dsk etc ,3% ,0% Psykosociala insatser ,6% ,8% Jourläkarverksamhet / Närakuter Läkarbesök (exkl tel) ,5% ,9% Telefonkontakter ,8% ,0% Övriga besök ,6% ,0% Basal hemsjukvård Läkarbesök (exkl tel) ,1% ,0% Telefonkontakter ,4% ,0% Övriga besök ,7% ,2% MVC Läkarbesök (exkl tel) ,0% ,0% Telefonkontakter 0 0 Övriga besök ,2% ,0% BVC Läkarbesök (exkl tel) ,8% ,0% Telefonkontakter 0 0 Övriga besök ,7% ,0% Övrig verksamhet inom primärvården Övriga Läkarbesök (exkl tel) ex gyn,barn,säbo ,2% ,5% Telefonkontakter ,5% ,0% Övriga besök ( logopeder,fotvård) ,9% ,1% Primärvårdsrehabilitering Sjukgymnast -/- fysioterapeutbesök ,9% ,3% Övriga besök,t ex Arbetsterapeut,Dietist ,0% ,7% Riksavtal / utomlänsvård besök ,7% ,0% Privata specialister läkare och sjukgymnaster Läkarbesök exkl tel) ,3% ,0% Telefonkontakter ,1% ,0% Sjukgymnast-/-Fysioterapeutbesök verksamma såväl på nat taxan samt vårdval fysioterapi ,6% ,2%

160 Bilaga 3 Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos budget Väntad avvikelse bokslut Äldresjukvård / antal % 2015 Sammanfattning (inkluderar ej ASiH) Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,1% Antal vårddagar, sluten vård ,3% ,8% Antal individer sluten vård ,3% ,0% Medelvårdtid, dagar 10,5 11,0-4,5% 11,2 11,20 0 0,0% 10,5 Antal läkarbesök ,1% ,0% Antal telefonkontakter läkare ,0% ,0% Antal övriga besök ,2% ,0% Antal telefonkontakter övriga besök ,4% ,0% Geriatrik Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% ,9% Vårddagar ,9% ,9% Medelvårdtid, dagar 9,6 10,1-4,4% 9,7 10,0 0-3,0% 9,7 Antal läkarbesök ,8% ,0% Antal övriga besök ,7% ,0% Specialiserad palliativ slutenvård Vårdtillfällen ,1% ,7% 3562 Vårddagar ,9% ,3% Medelvårdtid, dagar 18,2 18,9 18,0 17,6 18,0 Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget Väntad avvikelse Bokslut ASiH / antal % 2015 Antal vårddygn ,5% ,5% Antal individer ,8% ,7% Antal läkarbesök ,5% ,2% Antal övriga besök ,6% ,2% Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos budget Väntad avvikelse bokslut Psykiatri / antal % 2015 Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,3% Antal vårddagar, sluten vård ,4% ,3% Antal individer sluten vård ,2% ,0% Medelvårdtid, dagar 10,3 9,0 14,4% 9,9 8,6 1,3 14,9% 9,1 Tot antal läkarbesök ,1% ,4% Antal läkarbesök,exkl spec läkare på nat taxan ,6% ,1% Antal telefonkontakter exkl spec läkare nat taxan ,5% ,3% Antal övriga besök exkl nat taxan ,0% ,9% Antal telefonkontakter övriga besök ,5% ,6% Antal läkarbesök privata specialister, på nat taxan ,2% ,1% Antal telefonkontakter privata specialister, nat taxan ,7% ,0% Riksavtal, vårdtillfällen ,9% ,0% 537 Riksavtal, besök ,6% ,9% basåtagande / allmän psykiatri Vårdtillfällen ,7% ,0% Läkarbesök ,7% ,4% Övriga besök ,7% ,3% beroendevård Vårdtillfällen ,3% ,9% Läkarbesök ,0% ,9% Övriga besök ,1% ,0% barn och ungdomspsykiatri, BUP Vårdtillfällen ,3% ,0% 571 Läkarbesök ,7% ,9% Övriga besök ,4% ,0% Ätstörningsvård Vårdtillfällen ,9% ,0% 239 Läkarbesök ,5% ,0% Övriga besök ,2% ,0% Riksavtal / utomlänsvård Vårdtillfällen ,9% ,0% 537 besök ,6% ,1% Privata specialist läkare på nationella taxan Läkarbesök ,8% ,1%

161 Bilaga 3 Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos Budget Väntad avvikelse Bokslut Somatisk specialistvård / antal % 2015 Öppenvård, läkare Läkarbesök, totalt ,2% ,9% varav läkarbesök,exkl privata spec ,7% ,2% varav läkarbesök privata specialister* ,4% ,0% Telefonkontakter läkare exkl privata spec ,4% ,0% Antal telefonkontakter privata specialister ,7% ,0% Öppenvård ej läkare Antal övriga besök ,2% ,0% Antal telefonkontakter övriga besök ,5% ,6% Slutenvård Antal vårdtillfällen, sluten vård ,4% ,5% Antal vårddagar, sluten vård ,8% ,0% Antal individer sluten vård ,9% ,2% Medelvårdtid, dagar 3,6 3,6 0,0% 3,49 3,60 0-2,9% 3,40 Riksavtal Riksavtal, vårdtillfällen ,0% ,0% Riksavtal, besök ,1% ,0% * verksamma på nationella läkarvårdstaxan Verksamhetstal och prognos för året Utfall Utfall Förändr. Prognos budget PR/BU PR/BU bokslut Somatisk specialistvård / Antal % 2015 Norrtälje Vårdtillfällen ,5% ,0% 725 Läkarbesök inkl telefonkontakter ,8% ,0% Övriga besök ,1% ,0% 992 Danderyds sjukhus Vårdtillfällen ,4% ,0% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,7% ,0% Övriga besök ,3% ,0% Karolinska Universitetsjukhuset Vårdtillfällen ,5% ,2% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,0% ,2% Övriga besök ,0% ,1% Södersjukhuset Vårdtillfällen ,4% ,0% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,7% ,0% Övriga besök ,6% ,8% Capio S:t Görans sjukhus Vårdtillfällen ,8% ,0% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,1% ,0% Övriga besök ,2% ,0% S:t Eriks ögonsjukhus Vårdtillfällen ,2% ,6% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,6% ,0% Övriga besök ,4% ,0% Södertälje sjukhus Vårdtillfällen ,8% ,1% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,2% ,6% Övriga besök ,5% ,9% Ersta sjukhus Vårdtillfällen ,7% ,0% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,9% ,0% Övriga besök ,3% ,0% Mindre enheter Vårdtillfällen ,6% ,7% Läkarbesök inkl telefonkontakter ,8% ,0% Övriga besök ,1% ,0% Privat spec läkare Läkarbesök inkl telefonkontakter ,1% ,0% Riksavtal / utomlänsvård Vårdtillfällen ,0% ,0% Besök ,1% ,0%

162 BILAGA 4

163 Bilaga 4 Utökad redovisning akutsjukhusen och privata vårdgivare inom somatisk specialistvård Danderyds sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,3% Vårdval förlossning ,6% -varav förlossningar ,9% Vårdval höft- och knä ,9% Summa sluten vård ,7% Öppen vård Huvudavtal/omställningsavtal ,8% Vårdval förlossning ,6% Vårdval höft- och knä ,9% Summa öppen vård ,5% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Danderyds sjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,5 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,5

164 Bilaga 4 Karolinska Universitetssjukhuset Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Vårdval höft- och knä ,9% Summa sluten vård ,3% Öppen vård Huvudavtal/omställningsavtal ,3% Vårdval förlossning ,6% - varav förlossningar ,6% Huvudavtal/omställningsavtal ,1% Vårdval förlossning ,8% Vårdval höft- och knä ,7% Summa öppen vård ,4% Vårdval Vårdval förlossningar Förändr Karolinska Universitetssjukhuset % Solna ,7 Huddinge ,4 Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Karolinska Universitetssjukhuset % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,7 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,2

165 Bilaga 4 Södersjukhuset Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,7% Vårdval förlossning ,8% -varav förlossningar ,5% Vårdval höft- och knä ,4% Summa sluten vård ,4% Öppenvård Huvudavtal/omställningsavtal ,4% Vårdval förlossning ,0% Vårdval höft- och knä ,2% Intravitreala läkemedel ,8% Summa öppen vård ,4% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södersjukhuset % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,4 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,0

166 Bilaga 4 Södertälje sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal/omställningsavtal ,3% Vårdval förlossning ,3% -varav förlossningar ,5% Vårdval höft- och knä ,3% Summa sluten vård ,9% Öppenvård Huvudavtal/omställningsavtal ,5% Vårdval förlossning ,0% Vårdval höft- och knä ,8% Summa öppen vård ,3% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Södertälje sjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling ,5 Antal väntande över 30 dagar till nybesök ,4

167 Bilaga 4 Capio S:t Görans sjukhus Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård Antal % Huvudavtal ,8% Vårdval höft- och knä ,9% Summa slutenvård ,8% Öppenvård Huvudavtal ,6% Vårdval höft- och knä ,8% Summa öppenvård ,5% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Capio S:t Görans sjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling Antal väntande över 30 dagar till nybesök

168 Bilaga 4 S:t Eriks ögonsjukhus Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård Antal % Huvudavtal ,2% Summa sluten vård ,2% Öppen vård Huvudavtal ,6% Intravitreala läkemedel ,3% Summa öppenvård ,1% Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr S:t Eriks Ögonsjukhus % Antal väntande över 90 dagar till behandling Antal väntande över 30 dagar till nybesök

169 Bilaga 4 Privata vårdgivare, exklusive Capio S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall per Utfall per Förändring Sluten vård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal ,3% Vårdval förlossning ,1% - varav förlossningar ,5% Vårdval gynekologi ,9% Vårdval höft- och knä ,2% Vårdval ortopedi ,0% Vårdval ryggkirurgi ,2% Summa sluten vård ,8% Öppen vård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,2% Vårdval allergologi ,6% Vårdval förlossning ,5% Vårdval gynekologi ,8% Vårdval hud ,2% Vårdval höft- och knä ,4% Vårdval neurologi ,7% Vårdval ortopedi och handkirurgi ,1% Vårdval ryggkirurgi ,6% Vårdval ögon ,1% Vårdval ÖNH ,3% Summa öppen vård ,9% Privata specialister ,1% Summa öppen vård inklusive privata specialister ,6%

170 Bilaga 4 Privata specialister/besök Utfall per Utfall per Förändring Antal procent Allergologi % Gynekologi % Hud- och könssjukvård % Neurologi % Ortopedi och handkirurgi % Ögonkirurgi % Öronkirurgi % Totalt % Övriga specialiteter % Summa % Totalt, exkl Tiohundra AB Totalt alla vårdgivare (exkl Tiohundra AB) Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård/vårdtillfällen Antal % Huvudavtal och tilläggsavtal ,3% Vårdval förlossning ,7% -varav förlossningar ,3% Vårdval gynekologi ,9% Vårdval höft- och knä ,4% Vårdval ortopedi ,0% Vårdval ryggkirurgi ,2% Summa sluten vård ,8% Öppenvård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,4% Vårdval allergologi ,6% Vårdval förlossning ,9% Vårdval gynekologi ,8% Vårdval hud ,2% Vårdval höft & knä ,7% Vårdval neurologi ,7% Vårdval ortopedi ,1% Vårdval ryggkirurgi ,6% Vårdval ögon ,1% Vårdval ÖNH ,3% Intravitreala läkemedel ,3% Summa öppen vård ,3% Privata specialister ,1% Summa öppen vård inkl privata specialister ,6%

171 BILAGA 5

172 Verksamhetsstyrning och stöd Styrning och ekonomi FÖRVALTNING/BOLAG HSF Diarienummer Mp 1500 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TERTIALRAPPORT April 2016

173 2 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Mål Mål och indikatorer Tillgänglighet, kvalitet och övriga lokala mål Vård akutsjukhus Vård HSN Övriga förvaltningar och bolag Verksamhet Verksamhetsförändringar Omställningar inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård LSF/HSF/vårdgivare/övriga berörda verksamheter Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Konsumtion vård HSN Produktion vård Produktion TN Produktion övriga Ekonomi Resultatutveckling och prognos Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Avvikelser periodens utfall Avvikelser prognostiserat resultat Resultat per verksamhetsgren HSN Externa intäkter och kostnader Personal SLL-externt köpt hälso- och sjukvård HSN Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto Investeringar Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel Analys och eventuella riskfaktorer Ledningens åtgärder Specifika ägardirektiv Landstingets finanspolicy... 26

174 3 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 8. Nämnd-/styrelsebehandling... 26

175 4 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 1. Sammanfattning Resultatutveckling 1400 Resultatutveckling HSN 2016 M k r Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2016 Utfall 2015 PERB 2016 Prognos 2016 PR föreg MB Bokfört resultat per april 2016 är ett överskott med 14 miljoner kronor. Övrig sjukvård och somatisk specialistvård visar större överskott med primärvård visar ett stort underskott. Jämfört med periodiserad budget har ett överskott med 70 miljoner kronor uppstått. Bokfört resultat har förbättrats med 343 miljoner kronor jämfört med april I det beloppet ingår en del jämförelsestörande poster. Budget 2015 förstärktes med 375 miljoner kronor för helt år efter det att landstingsbidraget fastställts (300 mkr för läkemedel Hepatit C och 75 mkr för vård av tillståndslösa). Denna budgetförstärkning betalades inte ut förrän i maj. Med en bättre periodisering skulle bokfört resultat 2015 varit 125 miljoner kronor bättre. En annan jämförelsestörande post gäller det ökade landstingsbidraget 2016 för strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar vid sjukhusen. Landstingsbidraget betalas ut i tolftedelar medan kostnaderna faktureras av sjukhusen efter genomförd investering. Per april hade HSF en budget mot Karolinska Universitetssjukhuset på 198 miljoner kronor för detta syfte. Sjukhuset har endast fakturerat 93 miljoner kronor. Detta har medfört ett överskott med 105 miljoner kronor per april. En mer reell förbättring av bokfört resultat mellan 2015 och 2016 skulle därmed begränsas till 113 miljoner kronor. Utveckling av vårdkonsumtion

176 5 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Antalet läkarbesök i öppenvården har minskat med 2 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen understiger budget med 4,3 procent. Antalet vårdtillfällen i slutenvården har minskat med 1,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen understiger budget med 2,2 procent. Kostnadsutveckling 6% 5% 5,4% 5,6% 5,4% 4% 4,9% 4,1% 4,7% 4,9% 4,7% 4,9% 4,7% 3,4% 3,7% 3,6% 3% 2,5% 2% 2,4% 1% 0% PR 2016 Kostnadsutveckling per månad Prognos Budget BU 2016

177 6 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 2. Mål Detta redovisas under avsnitt 1.3 i PM Tertialbokslutet (arbetsmaterial). 2.1 Mål och indikatorer Detta redovisas under avsnitt 1.3 i PM Tertialbokslutet (arbetsmaterial). 2.2 Tillgänglighet, kvalitet och övriga lokala mål Vård akutsjukhus Ej tillämpligt Vård HSN Se separat bilaga Övriga förvaltningar och bolag Ej tillämpligt.

178 7 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 3. Verksamhet 3.1 Verksamhetsförändringar Den 1 januari gick Södertälje sjukhus in i omställningsavtalet. Det innebär att sjukhuset inte längre är vårdvalsaktör inom områdena ASiH och specialiserad palliativ vård. Åsö vårdcentral och Vårdcentralen Kronan har avslutat tilläggsavtal Barn och unga med psykisk ohälsa från och med den 1 januari. Tre nya BUMM har öppnat den 4 januari, i Kista, Solna och Vallentuna. Den 23 februari öppnade en ny hudmottagning i Liljeholmen. En fotsjukvårdsmottagning öppnade den 15 januari i Skarpnäck. En mottagning avseende smärt- och stresscenter flyttade den 8 januari från Nacka närsjukhus till Nacka forum. Den 10 februari öppnade en ny vårdcentral i Solna. Fem husläkare har flyttat från sina lokaler på Sollentuna sjukhus. Den 1 mars öppnade de i nya lokaler i Sollentuna centrum. Den 31 januari upphörde Midsommarkransens medicinska Fotvård på grund av pensionering. Den 18 januari öppnade Capio en ny mottagning inom psykiatrisk specialistvård för unga vuxna. Den 1 mars öppnade Mama Mia en ny barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Från och med den 1 mars har Kungsholmsgeriatriken öppnat och därmed har antalet geriatriska slutenvårdsplatser ökat. Från och med den 7 mars är Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB godkänd att bedriva avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom fem olika geografiska områden. Från och med den 23 mars är Dina Fötter godkänd som vårdvalsaktör inom fotsjukvård. Vid Handengeriatriken har antalet vårdplatser utökats med 12 från och med april.

179 8 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Fotvalvet Mimmi i Kungsängen som bedrev fotvård upphörde med verksamheten den 7 april. Den 26 april flyttade akutmottagningen på Capio S:t Göran till nya lokaler. Hittills har en ny mottagning för primärvårdsrehabilitering startat. Inom fysioterapi har två nya avtal tillkommit. Under april har pilotdrift av FRAPP påbörjats vid fem enheter. (FRAPP är ett IT-stöd för ambulanssjukvården). 3.2 Omställningar inom ramen för framtidens hälsooch sjukvård LSF/HSF/vårdgivare/övriga berörda verksamheter Se separat bilaga: Uppföljning av fokusområden. 3.3 Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1604 Budget 1604 Avvik AC-BU 1604 Ack utfall 1504 Föränd % Progn 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Boksl 2015 Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,5 % Totalt förändring Antalet helårsarbetare har minskat med 6,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Förklaras av vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen samt att kommunikationsavdelningen har överförts till landstingsstyrelsens förvaltning med 35 årsarbetare under perioden. Prognosen av antalet helårsarbete visar på ett resultat i nivå med budget. 3.4 Konsumtion vård HSN Se separat bilaga.

180 9 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 3.5 Produktion vård Ej tillämpligt. 3.6 Produktion TN Ej tillämpligt. 3.7 Produktion övriga Ej tillämpligt.

181 10 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 4. Ekonomi 4.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1604 Budget 1604 Avvik AC- BU 1604 Ack utfall 1504 Föränd % Progn 2016 Budget % statsbidrag ,9 % landstingsbidrag ,8 % Övriga intäkter ##### Omställnings bidrag Av vik PR - BU Verksamhetens intäkter ,4 % Personalkostnader ,1 % köpt h-sjvård ,9 % Övriga kostnader ,4 % Verksamhetens kostnader före omställningskostnader ,4 % Omställningskostnader Verksamhetens kostnader ,4 % Avskrivningar ,0 % Finansnetto ##### 0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Erhållna koncernbidrag (komp) 0 0 Lämnade koncernbidrag (komp) 0 0 Justerat resultat Lämnade koncernbidrag (skatt) 0 0 Överavskrivningar 0 0 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt Boksl 2015 Bokfört resultat per april 2016 är ett överskott med 14 miljoner kronor. Det innebär en förbättring mot april 2015 med 70 miljoner kronor. Överskott uppvisas för akutsomatisk vård, psykiatri samt övrig vård. Underskott uppvisas för primärvård och geriatrik. För 2016 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Periodens intäktsutfall är miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten miljoner kronor.

182 11 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Den budgeterade intäktsökningen i jämförelse med årsbokslut 2015 är 3,7 % (BU1612/AC1512). Övriga intäkter visar ett överskott jämfört med periodiserad budget som förklaras bland annat av asylbidrag. Intäkterna har ökat med 5,4 % jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras av ökat landstingsbidrag, 6 % statsbidrag samt övriga intäkter. Ökningen av övriga intäkter jämfört med motsvarande period föregående år förklaras främst av vidareförmedlade statsbidrag 160 miljoner kronor, asylbidrag 59 miljoner kronor samt rehabiliteringsgarantin 15 miljoner kronor. Jämförelsestörande post utgörs av vidareförmedlade statsbidrag som inte var bokförda i motsvarande period föregående år. Periodens kostnadsutfall är miljoner kronor jämfört med periodiserad budget på miljoner kronor. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med årsbokslut 2015 är 3,6 % (BU1612/AC1512). Kostnaderna har ökat med 3,4 % jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 14 miljoner kronor. Personalkostnaderna har minskat med 5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnader för inhyrd administrativ personal har minskat med 75 % jämfört med motsvarande period föregående år. Köpt hälso-och sjukvård vård visar ett underskott jämfört med periodiserad budget med 206 miljoner kronor. Köpt hälso-och sjukvård vård har ökat med 2,9 % jämfört med motsvarande period föregående år. Övriga kostnader visar ett överskott med 162 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget som förklaras främst av strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen 105 mkr och IT-kostnader 40 mkr. Köpt hälso-och sjukvård beräknas ge ett underskott med 250 miljoner kronor på helt år och förklaras bland annat av hjälpmedel, husläkarverksamhet, hemsjukvård, BUMM, primärvårdsrehabilitering, vårdval förlossning samt utomlänsvård.

183 12 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Intäktsutveckling Intäktsutveckling, procent 91,5 28,9 8,9 4,5 3,8 3,8 3,8 3,7 1,6 2,9 5,1 5,1 3,7 5,4 3,7-0,1 LT-bidrag Momskomp Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Jan-apr 2016 (Utf 1604/Utf 1504) Prognos 2016 (PR 2016/ÅR 2015) Kostnadsutveckling 9,7 9,5 Kostnadsutveckling, procent 12,2 4,3 4,2 6,6 2,5 4,3 1,7 4,7 3,6 3,4 3,7-4,0-3,6-2,5 Mottagn verks Sluten vård Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Utfall 2015 (ÅR 2015/ÅR 2014) Budget 2016 (BU 2016/ÅR 2015) Jan-apr 2016 (Utf 1604/Utf 1504) Prognos 2016 (PR 2016/ÅR 2015)

184 13 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Avvikelser periodens utfall Textkommentar (tkr) Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård inkl egen verksamhet Läkemedel Intäkter avvikelse mot PERB Kostnader avvikelse mot PERB Resultat avvikelse mot PERB Summa avvikelse Bokfört resultat för somatisk specialistvård är 74 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. För omställningsavtalen mot akutsjukhusen har ett överskott med 107 miljoner kronor uppstått. Det är nästan helt och hållet hänförligt till ersättning till Karolinska Universitetssjukhuset avseende strategiska fastighets- och utrustningsinvesteringar. I landstingsbidraget ingår till och med april 198 miljoner kronor för detta syfte. Landstingsbidraget betalas ut i tolftedelar medan kostnaderna i huvudsak faller ut de sista månaderna av året. Detta har medfört ett överskott med 105 miljoner kronor. Kostnadsutfallet för privata enheter inklusive vårdval är 15 miljoner kronor högre än periodiserad budget. För de upphandlade avtalen är kostnaden 15 miljoner kronor lägre än budget. Vårdvalen visar underskott mot periodiserad budget med 30 miljoner kronor. Vårdval förlossning vid akutsjukhus redovisar överskott mot periodiserad budget med 1 miljon kronor. Vårdval höft och knä vid akutsjukhus redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 5 miljoner kronor. Detta hänger ihop med utbetald ersättning för 2015 års kvalitetsbonus. Privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 11 miljoner kronor. Vårdkonsumtionen minskar för denna kategori med 14 procent mot föregående år. Utomlänsvård redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 5 miljoner kronor. Medicinsk service redovisar ett överskott med 13 miljoner kronor mot periodiserad budget. Helårsprognosen för somatisk specialistvård beräknas till ett underskott med 200 miljoner kronor. Detta är främst en effekt av att kostnaderna mot sjukhusen ökar mer än de 2,5 procent som var en förutsättning för omställningsavtalen. Budgettekniskt har detta hanterats som ett opreciserat besparingsbeting vilket motsvarar större delen av det prognostiserade underskottet.

185 14 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Primärvårdens resultat är 113 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Det är framför allt primärvårdsrehabilitering och vårdval långvarig smärta som redovisar underskott. Husläkarverksamheten redovisar ett underskott med 37 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen är ett underskott med 60 miljoner kronor. Prognostiserat underskott kan i stor utsträckning hänföras till medicinsk service. En trend med övergång från enklare undersökningar till mer avancerad bilddiagnostik har skett de senaste åren. Ytterligare en anledning är att husläkarna färdigutreder patienterna i större utsträckning än tidigare innan de remitteras till specialistläkare. Psykosocial verksamhet redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 16 miljoner kronor. Under flera år har besöksökningen legat på cirka 20 procent. De första månaderna 2016 uppgår den till 5 procent. Prognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Hemsjukvård redovisar ett underskott med 23 miljoner kronor mot periodiserad budget. En skatteväxling gjordes till 2016 med anledning av överförande av LSS till primärkommunerna, vilket ledde till en sänkning av landstingsbidraget med 61 miljoner kronor. Det motsvarar en besöksminskning med 9 procent. Hittills har antalet besök inte minskat utan tvärtom ökat med 2,7 procent. Många kommuner har infört delegationsstopp vilket ger besöks- och kostnadsökningar. Prognosen är ett underskott med 60 miljoner kronor. Privata specialistläkare redovisar överskott med 7 miljoner kronor mot periodiserad budget, på grund av fortsatta volymminskningar. Detta har beaktats i budget, men faktisk minskning är större än budgeterad. Prognosen beräknas till ett överskott med 15 miljoner kronor. Utomlänsvård redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 15 miljoner kronor. Kostnaderna för riksavtalet varierar mycket över året. Helårsprognosen är ett underskott med 10 miljoner kronor. BUMM redovisar ett underskott med 22 miljoner kronor mot periodiserad budget. Fler vårdgivare än vad som beräknats har ansökt om vårdval vilket medför att prognosen beräknas till ett underskott med 50 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering inklusive neuroteam redovisar ett underskott med 15 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett underskott med 40 miljoner kronor. budgeten fastställdes innan utfallet för 2015 var klart. budget 2016 är 40 miljoner kronor lägre än utfall Det är förklaringen till beräknat underskott. En översyn av vårdvalet görs för att finna kostnadsreducerande åtgärder. Vårdval fysioterapi och privata fysioterapeuter redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 1 miljon kronor. Bokfört resultat är för vårdval specialiserad fysioterapi ett underskott med 9 miljoner kronor samt för privata fysioterapeuter enligt LOF ett underskott med 13 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett nollresultat då kostnader för fysioterapeuter enligt LOF beräknas sjunka under slutet av året då vårdgivarna uppnår sin takersättning.

186 15 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Vårdval rehabilitering för långvarig smärta redovisar ett underskott mot periodiserad budget på 42 miljoner kronor. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna ökat med 93 procent. Ökningen beror på att fler vårdgivare startat vilka producerar fler besök än föregående år. Prognosen beräknas till ett underskott med 100 miljoner kronor. Sammantaget för primärvård beräknas prognosen för helt år till ett underskott med 235 miljoner kronor. Av beräknat underskott är 60 miljoner kronor hänförliga till husläkarverksamhet (medicinsk service), 60 miljoner kronor till hemsjukvård, 10 miljoner kronor till utomlänsvård, 50 miljoner kronor för BUMM samt 100 miljoner kronor för vårdval långvarig smärta. Privata specialistläkare beräknas lämna överskott med 15 miljoner kronor. Psykiatrins resultat är 69 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Helårsprognosen för psykiatri är ett överskott med 33 miljoner kronor. Allmänpsykiatri redovisar ett överskott med 40 miljoner kronor mot periodiserad budget. Besöksutvecklingen totalt för de landstingsdrivna klinikerna är låg, produktionen ligger under den för motsvarande period Antalet utförda neuropsykiatriska utredningar ligger på en lägre nivå än förra året och väntetiderna är långa. Produktionen beräknas öka till hösten. Prognosen beräknas till ett överskott med 32 miljoner kronor. Barn- och ungdomspsykiatri redovisar ett överskott mot budget med 15 miljoner kronor. Avtalen innebär lägre volymökningar än budgeterat. Förvaltningen har haft i uppdrag att bygga ut insatserna för barn/ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Från och med den 1 januari finns arbetsterapeuter som ska arbeta med kognitivt stöd och hjälpmedel inom BUP. Prognosen beräknas till ett överskott med 15 miljoner kronor. Beroendevård redovisar ett överskott mot budget med 14 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas till ett överskott med 20 miljoner kronor. Överskottet förklaras av att avtalen slöts på en lägre nivå än budgeterat. Rättspsykiatri redovisar ett överskott med 4 miljoner kronor mot periodiserad budget. Avtalen slöts på en lägre nivå än avsatta budgetmedel. Verksamhetens vårdplatser är mer än fullbelagda patienter med den högsta risknivån placeras från och med i år vid andra landsting. För att avlasta utomlänsvården tillskapas 18 nya vårdplatser inom länet till hösten. Ersättning för dessa utgår med marginalkostnad för ombyggnation, inventarier och personalförstärkning. Helårsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Ätstörningsvård visar nollavvikelse mot periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett underskott med 5 miljoner kronor. Underskottet förklaras av ökade beställningar för att komma tillrätta med kösituationen. Utomlänsvård redovisar ett underskott med 25 miljoner kronor mot periodiserad budget. Fler placeringar tillkom i slutet av 2015 och ytterligare sju placeringar har skett till och med april Platserna inom

187 16 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Rättspsykiatri Stockholm är fullbelagda och placeringarna vid Karsudden uppgår till 70 medan avtalet omfattar 60 platser. Helårsprognosen är ett underskott med 40 miljoner kronor. Detta förutsätter att rättspsykiatrin i Stockholm genom de nyinrättade vårdplatserna kan ta emot några av de patienter som är placerade i andra landsting. Geriatrik uppvisar ett underskott med 20 miljoner kronor mot periodiserad budget. Helårsprognosen är ett underskott med 90 miljoner kronor. Basgeriatriken redovisar ett överskott med 5 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen har beräknats till ett underskott med 15 miljoner kronor. Beräknat underskott är i viss utsträckning hänförligt till den glidningsparagraf som finns i avtalen och som ger full ersättning upp till 103 procent av avtalad snittvikt per vårdtillfälle. Flera vårdgivare har snittvikter som överstiger de avtalade och andelen vårdtillfällen som klassificerats som tyngre vårdtillfällen har ökat markant. För nyöppnad verksamhet vid Kungsholmsgeriatriken har inte alla vårdplatser kunnat öppnas planenligt, vilket leder till ett ekonomiskt överskott. ASiH redovisar ett underskott med 20 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är ökade kostnader då fler patienter än budgeterat skrivits in i ASiH. Två nya vårdgivare har tillkommit under våren varav den ene blivit godkänd i fem områden. Kostnadsökningen beror på ett ökat antal patienter och ett ökat antal vårddygn. Prognosen beräknas till ett underskott med 45 miljoner kronor. Specialiserad palliativ vård redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 6 miljoner kronor. Orsaken ör ökade vårdvolymer, bland annat har en ny enhet öppnats på Lidingö. För helt år beräknas prognosen till ett underskott med 30 miljoner kronor. Sammantaget beräknas ett underskott med 90 miljoner kronor för geriatrik för helt år. Tandvårdens redovisar ett underskott med 10 miljoner kronor mot periodiserad budget. Barntandvården redovisar ett överskott med 2 miljoner kronor mot periodiserad budget. Det återfinns inom allmäntandvård och tandregleringsvård och beror främst på att antalet tandregleringsstarter ännu inte nått budgeterad nivå. Variationer av hur allmäntandvården och tandregleringsvården utvecklas under året är vanliga. För helt år beräknas barntandvården producera vård enligt budget. Vuxentandvården redovisar ingen avvikelse mot periodiserad budget. Asyltandvården redovisar ett underskott med 14 miljoner kronor mot periodiserad budget. Övrig tandvård redovisar ett överskott med 2 miljoner

188 17 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer kronor mot periodiserad budget till följd av att ett antal specialistutbildningar har senarelagts. För helt år prognostiseras ett resultat i nivå med budget. Bokfört resultat för övrig sjukvård inklusive beställarens egen verksamhet är 77 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Överskottet är hänförligt till: - Budgeterad reserv - Ambulanssjukvård - Habilitering - Drift, förvaltning och utveckling av IT-system Underskott mot periodiserad budget redovisas för hjälpmedel och språktolk. Helårsprognosen är ett överskott med 492 miljoner kronor. Den enskilt största överskottsposten utgörs av bedömt överskott med 445 miljoner kronor, som kan karakteriseras som en balanspost för att hantera osäkerhet i prognosarbetet. I övrigt redovisas överskott för: - Budgeterad reserv med 70 mkr - Ambulanssjukvård med 6 mkr - Sjukresor med 14 mkr - Habilitering med 20 mkr Överskottet för sjukresor är hänförligt till de nya avtalen för taxiresor och specialresor som innebär lägre priser. Överskottet för ambulanssjukvård beror på det försenade införandet av FRAPP. Överskottet inom habilitering beror på att en vårdgivare inte beräknas uppnå full kapacitet på grund av omorganisation och att verksamheten inom ett tilläggsavtal inte kommit igång planenligt. För hjälpmedel prognostiseras ett underskott med 120 miljoner kronor och för språktolk beräknas ett underskott med 20 miljoner kronor. Läkemedel uppvisar ett underskott med 7 miljoner kronor mot periodiserad budget. Budget 2016 medger en kostnadsökning med 5,2 procent mot bokslut För perioden januari-april 2016 har kostnaden ökat med just 5,2 procent mot samma period föregående år. Följaktligen är bokfört resultat ett nollresultat. För helt år prognostiseras ett resultat i nivå med budget för läkemedel. Totalt redovisas ett överskott med 70 miljoner kronor mot periodiserad budget till och med april. Årsprognosen beräknas vara i nivå med budget.

189 18 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Avvikelser prognostiserat resultat Textkommentar (tkr) Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård inkl egen verksamhet Läkemedel Intäkter avvikelse mot årsbudget Kostnader avvikelse mot årsbudget Resultat avvikelse mot årsbudget Summa avvikelse Totalt sett beräknas ett resultat som är i nivå med budget för Det gäller på totalen. Somatisk specialistvård beräknas lämna underskott med 200 miljoner kronor. Primärvård beräknas ge underskott med 235 miljoner kronor. Geriatrik prognostiseras lämna underskott med 90 miljoner kronor. För psykiatri prognostiseras ett överskott med 33 miljoner kronor. Övrig sjukvård inklusive egen verksamhet prognostiseras ge ett överskott med 492 miljoner kronor. För mer detaljerad beskrivning av avvikelser mot budget, se avsnitt ovan Resultat per verksamhetsgren HSN Resultat per VO (Mkr) Ack utfall 1604 Ack utfall 1504 Förändr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Bokslut 2015 Somatisk specialistvård % Geriatrisk vård % Psykiatrisk vård % Primärvård % Läkemedel öppen vård % Tandvård % Övrig vård % Totalt förvaltning/bolag % Se avsnitt

190 19 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr Ack utfall 1604 Ack utfall 1504 Förändr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter ,5 % Verksamhetens kostnader ,8 % Avskrivningar ,0 % Finansnetto Resultat ,2 % Se avsnitt Personal Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 1604 Budget 1604 Avvik AC-BU 1604 Ack utfall 1504 Föränd % Progn 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Boksl 2015 Summa personalkostnader ,1 % varav förändring sem- och löneskuld ,1 % 0 0 varav lönekostnad ,6 % varav po-pålägg ,2 % Inhyrd personal ,2 % varav läkare 0 0 varav sjuksköterskor 0 0 varav övrig personal ,0 % Summa bemanningskostnad % 193-6,5 % % 561 Sjukfrånvaromått Ack utfall 1604 Ack utfall 1504 Föränd %-enh Progn 2016 Budget 2016 Avvik %-enh Procentuell sjukfrånvaro 4,6 4,6-5,0 % 0,0 % Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 14 miljoner kronor som förklaras bland annat av vakanser. Personalkostnaderna har minskat med 5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet helårsarbetare har minskat med 6,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. En jämförelsestörande post mellan åren är kommunikationsavdelningens överföring till landstingsstyrelsens förvaltning med 35 årsarbetare.

191 20 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Kostnader för inhyrd administrativ personal har minskat med 75 % jämfört med motsvarande period föregående år. Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, förväntas minska med 7 miljoner kronor i jämförelse med budget SLL-externt köpt hälso- och sjukvård HSN Externt köpt hälso- och sjukvård Mkr Ack utfall 1604 Ack utfall 1504 Förändr % Prognos 2016 Budget 2016 Avvik PR-BU Bokslut 2015 Somatisk specialistvård ,8 % Primärvård ,7 % Psykiatri ,7 % Geriatrik ,4 % Tandvård ,0 % Övrig sjukvård ,8 % Summa ,8 % Somatisk specialistvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälsooch sjukvård med 103 miljoner kronor eller 5,8 procent under det första tertialet Detta kan främst härledas till Capio S:t Göran där kostnaderna ökat med 11,8 procent under perioden. Kostnaderna är i stort sett oförändrade mot mindre privata enheter. Även för asylsjukvård har privatandelen ökat. Primärvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 160 miljoner kronor eller 7,7 procent under det första tertialet. detta är främst hänförligt till vårdvalen för långvarig smärta och BUMM. Även för asylsjukvård har privatandelen ökat. Psykiatri har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 50 miljoner kronor eller 11,7 procent under det första tertialet. Halva ökningen förklaras av nya upphandlade avtalen där uppdragen överförts från landstingsdriven verksamhet till privata vårdgivare, den andra halvan är hänförlig till kostnader för asylsökande och tillståndslösa. Geriatrik har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 49 miljoner kronor eller 9,4 procent under det första tertialet. Detta är främst en följd av vårdval för ASiH och Specialiserad Palliativ vård.

192 21 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Tandvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 7 miljoner kronor eller 5,0 procent under det första tertialet. Mot Praktikertjänst har kostnaderna minskat med 2procent och det beror bland annat på lägre kostnader avseende specialisttandvård för vuxentandvård. Mot Karolinska Institutet, odontologiska institutionen är ökningen 25 procent. Ökningen avser tandvård för barn och ungdomar. Mot övriga privata vårdgivare och övriga landsting är ökningen 9 procent. Mot övriga privata vårdgivare och andra landsting uppgår ökningen till 3 procent. Övrig vård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under det första tertialet med 63 miljoner kronor eller 9,8 procent. Till denna utveckling bidrar kostnader för språktolk och hjälpmedel. Totalt har HSN ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under det första tertialet med 432 miljoner kronor eller 7,8 procent. Inom öppenvård har vårdkonsumtionen minskat med 3,1 procent för landstingsdriven vård medan den privata har minskat med 4,1 procent. Inom slutenvård har den landstingsdrivna vården minskat med 4,3 procent medan den privata har ökat med 10,5 procent. Den landstingsdrivna vårdens andel av vårdkonsumtionen har således ökat marginellt för öppen vård respektive minskat för sluten vård Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto 7541 IT tjänster (ej konsult )(teknisk förvaltning) Innehåller bland annat IT kostnader för administrativa IT-system, EKsystem, vårdersättningssystem, gemensam utdataplattform GUPS, SLL-net, Webcare, VAL, GVR, THORD, invånartjänster 1177 samt FRAPP. Ökade kostnader för IT-tjänster jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av invånartjänster 1177 och FRAPP Konsultarvoden IT Utfallet för konsultkostnader IT innehåller bland annat kostnader inom invånartjänster 1177, vårdgivarguiden, vårdbeställaruppdraget och vårdersättningssystem, nationell patientöversikt NPÖ, samt utveckling e- remiss, e-recept, e-frikort och beslutstödssystem. Minskade konsultkostnader IT jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av invånartjänster Konsultarvoden övriga Kostnader för konsultkostnader bland annat inom verksamheten invånartjänster 1177, patientenkäter/telefontillgänglighetsmätning, samt projekt Hälsa på vården.

193 22 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Minskade konsultkostnader jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen Diverse övriga tjänster Innehåller bland annat kostnader för folkhälsoverksamhet, projektet aktiv hälsostyrning, 4D-projektet, ersättning till SKL för Nationella kvalitetsregistret, köp av redovisnings-0ch HR-tjänster från Landstingsstyrelsens förvaltning. Innehåller även kostnader för Äldrecentrum, samverkan med kommuner, och läkemedelskommitté/expertgrupper. Minskade kostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror bland annat på ersättning till landstingsstyrelsens förvaltning för ST-läkare och att specialistutbildning av sjuksköterskor ingår i omställningsavtal Övriga kostnader Ökade kostnader jämför med motsvarande period föregående år beror på kostnader för strategiska fastighetsinvesteringar till sjukhusen fr o m Investeringar Investeringar Mkr Ack utfall 1604 Status* Prognos 2016 Budget LF 2016 Avvik PR-BU Inventarier 0, FRAPP ,6 20 Övriga ospecificerade objekt 0,4 0 Totalt investeringar 0, ,6 20 Utfallet för investeringar, reinvesteringar och kompletteringar av inventarier för förvaltningen, inklusive immateriella anläggningstillgångar uppgår till 0,6 miljoner kronor. Kostnaderna beräknas uppgå till 2 miljoner kronor. Kostnaderna för FRAPP (framtida IT-plattform för prehospital vård) beräknas uppgå till 32 miljoner kronor. 4.3 Styrstrategi akutsjukhus sanktionsregel Ej tillämpligt.

194 23 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 4.4 Analys och eventuella riskfaktorer Bokslut 2015 visade ett marginellt underskott med 23 miljoner kronor. Detta innehöll såväl betydande underskottsposter som överskottsposter. Underskottsposterna kvarstår och har i vissa fall förstärkts medan flera överskottsposter var av engångskaraktär eller så har förutsättningarna ändrats Ett exempel är att så kallad underproduktion vid sjukhusen, som under 2015 innebar lägre kostnader för HSN, inte kan ge samma effekt 2016 då sjukhusen har fasta ersättningar enligt omställningsavtalen. Bokslut 2015 innehöll en nettokostnadsökning med 4,1 procent mot bokslut Budget 2016 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,2 procent mot bokslut För den senaste tolvmånadersperioden mars 2015-mars 2016 uppgick nettokostnadsökningstakten till 2,7 procent. Det kan dock ifrågasättas om periodiseringar av kostnaderna har fungerat fullt ut. En reell kostnadsökningstakt vore sannolikt betydligt högre. Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att risken för underskott påtagligt överstiger möjligheterna till överskott Risken bedöms ligga i intervallet miljoner kronor. En mer detaljerad beskrivning av riskfaktorer redovisas nedan. Akutsjukhus Budgetramarna förutsatte att omställningsavtalen skulle hålla sig inom en ökning med 2,5 procent. I de omställningsavtal som förhandlats fram har tillkommit ersättningar för förändringar som inte bedömts rymmas inom de 2,5 procenten. Det avser bland annat anpassning till högre vårdvolymer 2015, viss flytt av där det inte går att flytta med pengar, utökningar inom onkologi. Detta har lett till en obalans i budgeten för somatisk specialistvård med cirka 270 miljoner kronor. Denna obalans har tidigare kunnat hanteras förutsatt att sjukhusen inte producerat vård upp till målvolymerna enligt avtal. För 2016 måste denna riskpost mötas med kostnadsreducerande åtgärder. Capio S:t Görans sjukhus har rätt att för upp till fyra procents produktion över avtalad målvolym erhålla 40 procent av DRG-poängpriset. Det innebär en ekonomisk risk med 25 miljoner kronor. Kostnaderna för utlandsvården har överstigit periodiserad budget per april med 22 miljoner kronor. Kostnadsökningen började under andra halvåret Budgeten för 2016 kommer att överskridas. Hälso- och sjukvårdsnämndens budget har inte tillförts den finansiering som Stockholms läns landsting fått med anledning av ökade kostnader för EUvård. Vårdval inom somatisk specialistvård

195 24 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer Risk för budgetöverskridande inom vårdvalsområdena bedöms som betydande eftersom marginaler för ökade volymer saknas. En möjlighet är att kostnaderna minskar mer än budgeterat på grund av prisreduceringen som genomfördes under 2015 om de vårdgivare som inte accepterade de sänkta priserna gör det när deras avtal går ut alternativt att avtalen upphör helt. Primärvård Privata specialister i allmänmedicin enligt nationella taxan (ARV) som vill sälja sina verksamheter har tidigare inte kunnat göra det med hänvisning till vårdvalet. Detta har prövats rättsligt 2015 och HSF:s tolkning/hantering enligt denna dom har inte varit korrekt. I och med att överlåtelser får göras kan antalet besök i denna verksamhet åter kommer att öka. Hittills har 10 kommuner beslutat om delegationsstopp för hemsjukvårdspatienter. Delegationsstopp innebär att fler besök måste utföras inom hemsjukvården. Om fler kommuner följer efter kan det få stor negativ inverkan på kostnadsutvecklingen. Psykiatri Det finns risk för ökade kostnader avseende utomlänsvård för rättspsykiatriska patienter. För att undvika detta har avtal träffats med Rättspsykiatri Stockholm att inrätta 18 nya vårdplatser så att utomlänspatienter kan placeras inom SLL till en lägre kostnad. En risk inom allmänpsykiatrin är att överbeläggningar kan ge försämrad patientsäkerhet. Eventuella placeringar vid andra landsting kan ge ökade kostnader. En möjlighet att förhindra detta ligger i att successivt under året inrätta 19 nya vårdplatser inom avtalet med den landstingsdrivna allmänpsykiatrin. Äldresjukvård Inom den geriatriska vården är möjligheten att rekrytera sjuksköterskor osäker vilket kan påverka antalet disponibla vårdplatser framöver. Vid Locum pågår kartläggning av framtida lokalbehov för geriatriken. Det är oroande att så många vårdplatser varit temporärt stängda under våren samtidigt som beställningarna utökats. Sjukresor Kostnaden för sjukresor är svårbedömd. Kostnaden påverkas bland annat av antalet utförda resor, resans längd och tid samt vilken typ av sjukresa som utförts. Nytt avtal gällande taxi- och specialtaxiresor ger lägre pris för taxi vilket bedöms medföra lägre kostnader trots att vi ser en fortsatt ökning av antalet resor. Nya avtalspriser för specialtaxi innebär en ökning

196 25 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer och dessa resor ökade mest i förhållande till sitt antal under Dess andel av totala antalet sjukresor är dock lägre än de vanliga taxiresornas. Specialiserad rehabilitering Det finns stor risk att kostnaderna för de nya vårdvalen för den kirurgiska och den neurologiska rehabiliteringen efter vård vid akutsjukhus kan komma att överstiga budget. En anledning till detta är att avtalen inte har inbyggda takvolymer. Detta har lett till att uppföljningen av ekonomi och vårdkonsumtion inom dessa vårdval intensifierats. Tandvård Antalet nya remisser för specialisttandvård till barn och ungdomar har minskat med 5 procent under det första tertialet 2016 jämfört med samma period Kostnaderna har ökat med 2,2 procent. Om utvecklingen under resten av året blir densamma som för 2015 kommer kostnaderna att öka kraftigt. Det finns en påtaglig risk för budgetunderskott. Kostnaderna för asyltandvård har påtagligt ökat under 2016, vilket resulterat i ett underskott mot periodiserad budget.

197 26 (26) TERTIALRAPPORT APRIL 2016HSF Diarienummer 5. Ledningens åtgärder Trots de åtgärder som HSN fattade beslut om under 2015, som innebar förstärkning av budgeten med 800 miljoner kronor och som inarbetats i budget 2016, är risken för ett underskott påtaglig med nuvarande utveckling. En förutsättning för att nå ett resultat i nivå med budget är att ytterligare åtgärder vidtas som innebär resultatförbättrande effekter med miljoner kronor. Förvaltningen arbetar dock med ett brett åtgärdsprogram som planeras föreläggas nämnden i juni. Dessa åtgärder är av långsiktig karaktär och hinner inte påverka resultatet 2016 utan får främst effekt från och med 2017 och framåt. 6. Specifika ägardirektiv Ej tillämpligt. 7. Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs. 8. Nämnd-/styrelsebehandling Tertialrapporten per april månad kommer att behandlas i nämnden den 21 juni 2016.

198 1(1) (fyll i färgade celler) Bilaga C1 Investeringar Vård (inkl fastigheter) och annan verksamhet Förvaltning: Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Period Total utgift (mkr) Investeringsutgifter (mkr) Kommentar Budgeterad Ackumulerad Budget Bokfört Prognos Avvikelse Förklaring total utgift förbrukning 2016 t o m period 2016 Budget-Prognos till Mkr t o m 2016-xx-xx 2016 avvikelse 1 Specificerade objekt Strategiska investeringar Objekt 1 Objekt 2 etc Ersättningsinvesteringar Objekt 1 Objekt 2 etc Rationaliseringsinvesteringar Objekt 1 Objekt 2 etc 2 Ospecificerade objekt totalt Varav strategiska investeringar 11, Varav ersättningsinvesteringar 2 0,6 2 Varav rationaliseringsinvesteringar Summa ersättningsinvesteringar Summa övriga investeringar Summa investeringsutgifter totalt 13,6 0, (1)

199 1(2) Bilaga E2 Bilaga E2. Åtgärdsprogram Förvaltning/Bolag: Period Hälso- och sjukvårdsförvaltningen April Nr Åtgärd Kommentar Utfall ackumulerat månad, mkr Generell kommentar. Åtgärderna är inarbetade i budgeten och är inte möjliga att följa som separata delar i bokföringen varför 1 Minskade kostnader förvaltning egen verksamhet ackumulerat utfall inte kan redovisas. HSFs del av effektiviseringkrav centrala förvaltningar, 53 mkr ännu ej preciserat HSF gemensamma anslag Huvudsakligen enligt HSNs åtgärdsprogram Sänkta priser 11 5% sänkning från 1 juni Effekten vårdvalsområden motverkas av högre volymer. Osäkerhet kring de 73 vårdrivare som sa upp sina avtal för att arbeta med gamla villkor t o m 31 maj Div övriga åtgärder inom köpt Lättakut DS, höjda patientavgifter sänkta vård ersättningar inom tandvård mm 5 Förändrade priser VV ASiH och Specialiserad Palliativ Vård Sänkta ersättningar 15% inom ASiH och höjda ersättningar inom spec palliativ vård nettoeffekt 60 mkr. Bidrar till att minska underskottet inom geriatriken Prognostiserad effekt 2016, mkr Budgeterad effekt 2016, mkr Budgeterad effekt 2017, mkr

200 HSF Beslutsstöd - HAVET Uppföljning av Fokusområden Fokusområde Period Status Senaste kommentar FO1-Patientvägledning - vård på rätt vårdnivå Det pågår arbete med ett flertal aktiviteter riktade både till invånare/patienter och till vårdgivare. Exempelvis breddinförande av journal på nätet, utveckling hitta och jämför vård samt utveckling av Vårdgivarguiden. Utmaningar: Hitta och jämföra vård - kvalitet i vårdutbudsinformation behöver öka för att tjänsten ska kunna precisera och hänvisa rätt. FO2-Säkerställ att Framtidsplanen strukturförändring genomförs Omställningsavtalen löper enligt plan och HSF arbetar utifrån beslutad upphandlingsplan kring vården utanför akutsjukhusen. Utmaningar: Ekonomin då kostnaden för omställningsavtalen överstiger förslag till beslutad kostnadsutveckling för FO3-Säkerställande av närsjukhusstruktur Tidplanerna för ombyggnader och utbyggnader av berörda sjukhus är något förskjutna och när investeringsplan för är beslutad i fullmäktige i juni kan en beskrivning av vårdinnehåll tas fram. Utmaningar: Viss försening av Sollentuna och fördröjningar och förskjutningar påverkar möjligheterna att planera vård på respektive sjukhus. FO4-Förändringar inom barnsjukvården FO5-Utveckla uppdrag och avtal för närakuterna FO6-Dimensionering, planering och styrning av ambulanssjukvården Planering av pilot för sjukvårdsrådgivning i höst pågår samt de planerade flyttarna av vård går enligt plan. Utmaningar: Risk för felhänvisning då vissa husläkarmottagningar ej tar barn och hänvisar till bl.a. barnakuten. Sjukhusen hänvisar till sina egna BUMM och detta leder till köer inom sjukhus-bumm Förslag till beslut att starta tre närakuter i SLSO regi 2017 i HSN i maj. Utmaningar: Risk för senareläggning av övriga nio planerade närakuter samt ökad konsumtion istället för avlastning av akutsjukhusens akutmottagningar Inriktningsbeslut om den prehospitala verksamheten taget av HSN i april. Pilot av införandet av FRAPP påbörjat i april. Utmaningar: Sent definierat vårdinnehåll på (främst) akuten NKS, riskerar att försena implementering av en mer optimal patientstyrning. FO7-Nätverkssjukvården - långs Område sju är en konkretisering av målbild Den genomförs inte operativt på samma sätt som övriga fokusområden, utan är istället vägledande, långsiktigt och strategiskt, för övriga områden. Aktiviteter kopplade till de 30 punkterna för nätverkssjukvården pågår. 1Annika Jerhamre (7r57), :HSF - Fokusområden :17:05

201 1 VERKSAMHETENS VÅRD- KONSUMTION 1.1 Verksamheten totalt Sammanfattning Jämfört med motsvarande period 2015 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården minskat med 2 procent. Prognosen för 2016 är 4,3 procent lägre än budget. Jämfört med motsvarande period 2015 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård minskat med 1,8 procent. Prognosen för 2016 är 2,2 procent lägre än budget. Ackumulerat utfall januari till april 2016 samt helårsprognos per verksamhetsområde Konsumtion av vård 2016/2015 Konsumtion av vård jan-april 2016 jämfört med samma period Bokslut 2015 jämfört med prognos 2016 Läkarbesök inom primärvård Förändr. 16/15-5,1% Bokslut/prognos -4,1% Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 16/15-5,1% Bokslut/prognos -2,4% -1,1% -1,1% -0,1% -0,9% 2,2% 5,3% Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 16/15 Bokslut/prognos Fysioterapeut besök Förändr. 16/15 Bokslut/prognos 3,1% 3,3% 3,9% 6,1% 1

202 Diagrammet visar att förändringarna inom de olika vårdområdena under inledningen av året, även avspeglas i prognosvärden jämfört bokslutet för Noteras minskningar av läkarbesök inom primärvård och psykiatrin men ett ökat antal besök inom den somatiska specialistvården. Trenden med minskat antalet vårdtillfällen inom somatiken fortsätter under Likaså fortsatter ökningen av vårdtillfällen inom geriatriken. Inom psykiatrin har dock antalet vårdtillfällen minskat med drygt 5 procent under Den största orsaken till minskningen av antalet beror på att det under föregående år skapades dubbla vårdtillfällen vid byte av avdelning inom samma enhet. Från 2016 är registreringen korrekt. Vårdkonsumtion per verksamhetsområde Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län exklusive Norrtälje under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos för Vårdkonsumtion 2016 (Exkl ASiH) Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Läkarbesök totalt ,0% ,3% Övriga besök totalt ,0% ,9% Vårdtillfällen totalt ,8% ,2% Primärvård Läkarbesök* ,1% ,2% Övriga besök, ej fysioterapeutbesök ,1% ,2% Fysioterapeutbesök* ,1% ,6% Somatisk specialistvård Läkarbesök* ,2% ,9% Övriga besök ,2% ,0% Vårdtillfällen ,4% ,5% Psykiatri Läkarbesök* ,1% ,4% Övriga besök ,0% ,9% Vårdtillfällen ,1% ,3% Äldresjukvård Läkarbesök* ,1% ,0% Övriga besök ,2% ,0%

203 Vårdtillfällen ,1% ,1% *inklusive specialister och fysioterapeuter verksamma på nationella taxan Vårdkonsumtion avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Utfall per Jmf per , % Års-prognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Antal vårddygn ,5% ,5% Antal individer % ,7% Antal läkarbesök ,5% ,2% Antal övriga besök ,6% ,2% Somatisk specialistvård Antal läkarbesök ökar med 2,2 procent jämfört med samma period Prognosen är 2 procent lägre än budget. Antal vårdtillfällen minskar med 2,4 procent jämfört med samma period Prognosen är 2,5 procent lägre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom den somatiska specialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , Årsprognos 2016 Budget 2016 Avvik mot budget Bokslut 2015 Slutenvård % % Antal vårdtillfällen ,4% ,5% Antal vårddagar ,8% ,0% Antal individer i sluten vård ,9% ,2% Medelvårdtid, dgr 3,6 0,0% 3,49 3,60-2,9% 3,40 Öppenvård Läkarbesök, totalt ,2% ,9% varav läkarbesök exkl priv spec* ,7% ,2%

204 varav läkarbesök priv spec* ,4% ,0% Telefonkontakter läkare, exkl priv specialister* ,4% ,0% Telefonkontakter priv spec* ,7% ,0% Övriga besök Övriga besök ,2% ,0% Telefonkontakter ,5% ,6% Riksavtal Vårdtillfällen ,0% ,0% Besök ,1% ,0% Läkarbesöken vid akutsjukhusen minskar med 2,3 procent jämfört med motsvarande period Läkarbesöken utanför akutsjukhusen har ökat med 0,6 procent jämfört med 2015, dock minskade läkarbesöken hos privata specialister på nationella taxan med 14 procent medan läkarbesöken hos övriga vårdgivare utanför akutsjukhusen ökade med 7 procent. Det beror på att antalet specialister på nationella taxan minskat och att antalet vårdgivare inom vårdvalsområdena ökat samt att antalet tilläggsuppdrag inom vårdvalen ökat. Vårdtillfällen vid akutsjukhusen minskar med cirka 3 procent jämfört med motsvarande period Vårdtillfällen utanför akutsjukhusen har ökat med cirka 10 procent jämfört med 2015, exklusive vårdval förlossning är ökningen cirka 6 procent. Ökningen av vårdtillfällen hos vårdgivare utanför akutsjukhusen är främst kopplat till vårdval förlossning, men även vårdval höft- och knäproteser och Ersta sjukhus har ökat antal vårdtillfällen jämfört med När det gäller vårdval höft- och knäproteser så var produktionen låg 2015 bland annat på grund av produktionsstörningar och vissa problem med mottagningskapacitet. Ersta sjukhus har en utökad beställning Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har det skett en minskning av antalet operationer i sluten vård, t ex vad gäller större armoperationer, medan motsvarande ökning har skett i öppen vård i stället. Det är en önskvärd utveckling, då vårdvalet omfattar dagkirurgi med sluten vård endast vid behov. Vårdkonsumtion på akutsjukhusen 2016 Förändringar per avtalsform Nedan redovisas volymförändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen avseende omställningsavtalen motsvarar de volymer som tidigare ingick i huvudavtalen. För Södertälje sjukhus ingår förlossningsvården i omställningsavtalet men redovisas på raden för vårdval för att få en samlad bild av förlossningsvården. Volymer för före detta sidoavtal inom omställningsavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Besök avseende intravitreala läkemedel genomförda på S:t Eriks ögonsjukhus ingår nedan, i övrigt ingår inte 4

205 S:t Erik ögonsjukhus vårdvolymer i tabellen. Volymer hänförliga till vårdgarantin ingår inte. På raden omställningsavtal/huvudavtal i tabellerna nedan redovisas det upphandlade avtalet med Capio St Görans sjukhus och för de andra akutsjukhusen de volymer i omställningsavtalen som motsvarar de volymer som tidigare ingick i det före detta huvudavtalen. För fördjupad redovisning per akutsjukhus, se bilaga 1. Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall Utfall Förändring Slutenvård Antal % Omställningsavtal/huvudavtal ,7% Vårdval förlossning* ,1% - varav förlossningar ,2% Vårdval höft- och knä ,2% Summa sluten vård ,6% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Alla akutsjukhus (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Utfall Utfall Förändring Öppenvård Antal % Omställningsavtal/huvudavtal ,7% Vårdval förlossning* ,0% Vårdval höft- och knä ,9% Intravitreala läkemedel ,3% Summa öppen vård ,8% *Avser även Södertälje sjukhus, där vårdval förlossning ingår i omställningsavtalet. Slutenvård Omställningsavtal/huvudavtal Slutenvården har minskat med 3,7 procent ( vårdtillfällen) jämfört med samma period För sjukhusen med Omställningsavtal har slutenvården minskat med 5,4 procent ( vårdtillfällen) jämfört med samma period Vid Capio S:t Görans sjukhus har slutenvården ökat med cirka 6,8 procent (671 vårdtillfällen) i jämförelse med samma period Helårsprognosen för slutenvård bedöms hamna cirka 3 procent lägre ( vårdtillfällen) än utfall För sjukhusen med Omställningsavtal prognostiseras slutenvården minska med 4,6 procent ( vårdtillfällen) jämfört med samma period Capio S:t Görans sjukhus omfattas inte av omställningsavtalet, utan fortsätter med den upphandlade avtalsformen med en fastställd ersättning kopplad till volymer som har beslutats mellan beställare och utförare. 5

206 Öppenvård Omställningsavtal/huvudavtal Besöken i öppenvården har minskat med 2,7 procent ( besök) jämfört med samma period Endast vid Södersjukhuset och vid Capio S:t Görans sjukhus har öppen vård ökat jämfört med För sjukhusen med Omställningsavtal har öppenvården minskat med 3,3 procent ( besök) jämfört med samma period Helårsprognosen för öppen vård kan bli cirka 3 procent lägre ( besök) än utfallet För sjukhusen med Omställningsavtal prognostiseras öppenvården minska med cirka 4 procent ( besök) jämfört med samma period Vårdval Vårdval förlossning Inom förlossningsvården har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen minskat med 3,1 procent (-246 vårdtillfällen) jämfört med samma period Förlossningarna har minskat med 1,2 procent (-88 förlossningar). Besöken inom vårdval förlossning på akutsjukhusen har minskat med 8 procent ( besök) i förhållande till samma period De akuta besöken har minskat med cirka 3 procent (-258 besök) jämfört med 2015, och de elektiva besöken har minskat med cirka 10 procent ( besök) jämfört med samma period Vårdval höft- och knäledsoperationer Behandlingarna inom vårdval höft och knä har ökat med 3,2 procent (13 vårdtillfällen). Observera dock att icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen, som tidigare nämnts, initialt registreras som vård utförda inom omställning-/huvudavtalen vid akutsjukhusen. Inom vårdval höft- och knäledsplastiker har öppenvården minskat med cirka 17 procent (-193 besök) i förhållande till samma period Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel inklusive S:t Eriks ögonsjukhus har ökat med 12,3 procent (1 109 besök) i förhållande till samma period Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. 6

207 Redovisning av vårdproduktion för 2016 för privata vårdgivare, exklusive S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall per Utfall per Förändring Slutenvård/vårdtillfällen Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal ,3% Vårdval ,3% Summa sluten vård ,8% Öppenvård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal ,2% Vårdval ,5% Privata specialister ,1% Summa öppen vård ,6% Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården ökat med 9,8 procent (487 vårdtillfällen) jämfört med april Huvudavtal och tilläggsavtal Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har ökat med 15,3 procent (163 vårdtillfällen). Antalet vårdtillfällen vid Ersta har ökat med 138 vårdtillfällen, motsvarande 15,2 procent, bland annat på grund av en ökad beställning jämfört med förra året. För upphandlade avtal har det skett en ökning med 25 vårdtillfällen. Vårdval Vårdtillfällena inom vårdval förlossning har ökningen varit 14,1 procent (317 vårdtillfällen), antalet förlossningar har ökat med 14,5 procent (297 förlossningar). BB Stockholm har ökat med cirka 9 procent (121 vårdtillfällen) jämfört med Inom vårdval ortopedi och ryggkirurgi har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med 2015, medan slutenvården inom vårdval gynekologi och höft- och knäledsoperationer har ökat. Vårdvalen, som motsvarar cirka 77 procent av den slutna somatiska vården utanför sjukhusen, har hittills under 2016 ökat med 324 vårdtillfällen totalt, motsvarande cirka 8 procent ökning jämfört med motsvarande period Öppen vård Totalt har volymerna för öppenvården ökat med 0,6 procent jämfört med samma period Den öppna vården, exklusive de privata specialister som är verksamma på nationella taxan och de med vårdavtal, har 2015 ökat med 6,9 procent jämfört med april Huvudavtal och tilläggsavtal tillsammans motsvarar en minskning om cirka 7 procent. Minskningen beror bland annat på att verksamheterna Aleris barnkirurgi Järva och Aleris bröstmottagning har upphört. 7

208 De besök som numera utförs inom ramen för vårdvalsavtal utfördes tidigare hos privata specialister, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal och vid akutsjukhusen. Inom vårdval ryggkirurgi har det skett en ökning av besöken jämfört med april 2015, besök (28,6 procent). Det är främst sjukgymnastbesök på de egna ryggkirurgiska mottagningarna som har ökat. Inom vårdval neurologi har det skett en ökning av besöken jämfört med april 2015 om cirka 12 procent. Samtidigt har det skett en minskning inom specialiteten neurologi på akutsjukhusen. Ökningen totalt har varit cirka 1 procent. Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har ökat med cirka 17,5 procent eller besök jämfört med BB Stockholm har ökat med cirka 17 procent (665 besök) jämfört med motsvarande period Besöksökningen inom vårdval gynekologi är cirka 9 procent (8 804 besök) i jämförelse med samma period vårdgivare har en besöksökning större än 10 procent. Av dessa är tre vårdgivare nyetableringar som inte var verksamma under tertial En vårdgivare startade sin verksamhet i februari 2015 med fyra läkare som idag har full verksamhet jämfört med samma period Två vårdgivare har expanderat sina verksamheter med fler läkare jämfört med Tre vårdgivare har avvecklat sina verksamheter under Ökningen av besök inom vårdval ögon är 14 procent ( besök) jämfört med De besökstyper som ökar mest är läkarbesök, mycket resurskrävande läkarbesök, ögonbottenfotografering av diabetiker och tilläggsuppdraget katarakt, vidare har antalet resurskrävande läkarbesök minskat. Inom vårdval ortopedi och handkirurgi har besöken ökat med 9 procent (4 163 besök) jämfört med samma period besök avser verksamhet som startat senare under 2015 eller under Antalet besök inom handkirurgi har ökat med 32 procent, medan ökningen inom ortopedi har varit 6 procent. Den vård som bedrivs inom ramen för vårdvalsavtal, som motsvarar cirka 91 procent av den öppna vården som utförs av privata vårdgivare (exklusive privata specialister) har ökat med totalt cirka 8,5 procent. Besök hos privata specialister har minskat med cirka 14 procent jämfört med motsvarande period De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 16 procent, se nedanstående tabell. 8

209 Privata specialister/besök Utfall per Utfall per Förändring Specialitet Antal Procent Allergologi % Gynekologi % Hud- och könssjukvård % Neurologi % Ortopedi och handkirurgi % Ögonkirurgi % Öronkirurgi % Totalt % Övriga specialiteter % Summa % Utökad redovisning av förlossningsverksamheten BB Sophia upphör med sin verksamhet maj 2016 och prognosen nedan per vårdgivare är osäker. Utvecklingen inom förlossningsverksamheterna kommer följas i särskild ordning under Utfall per Jmf per Slutenvård % Årsprognos 2016 Bokslut 2015 Karolinska, Solna Karolinska, Huddinge Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus BB Stockholm BB Sophia Totalt slutenvård Öppenvård Karolinska Universitets sjukhuset, Solna Karolinska Universitets sjukhuset, Huddinge Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus BB Stockholm BB Sophia

210 Totalt öppenvård

211 1.3 Primärvård Läkarbesöken inom husläkarverksamhet och hemsjukvård minskar med 5 procent jämfört med samma period Prognosen är 8 procent lägre än budget Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Totalt antal läkarbesök ,1% ,2% varav antal husläkarbesök ,1% ,8% varav övriga läkarbesök* ,0% ,0% varav läkarbesök privata specialister på nat.taxan ,3% ,0% Telefonkontakter Antal telefonkontakter läkare* ,8% ,4% Antal telefonkontakter, privata specialister på nat.taxan ,1% ,0% Totalt antal övriga besök ,8% ,3% varav övr besök basal hemsjukvård ,7% ,2% varav övr besök ,9% ,3% varav besök fysioterapi såväl nat taxa, primreh, vårdval ,1% ,6% Antal besök på Riksavtalet som avser primärvård ,7% % *exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan 11

212 Läkarbesök Det totala antalet läkarbesök inom primärvården har minskat med 5,1 procent jämfört med Det avser främst husläkarbesöken, som utgör nästan 80 procent av läkarbesöken i primärvården, och som har minskat med 5,1 procent. Den största förklaringen beror troligen på den nya ersättningsmodellen 2016 för husläkarverksamhet inklusive basal hemsjukvård och att alternativa vårdformer har börjat få genomslag för personer med lättare sjukdomstillstånd. En annan förklaring kan vara att husläkarmottagningarna i enlighet med pågående strukturförändringar har omhändertagit en högre andel vårdtunga patienter som kräver längre besök och mer omfattande utredningar samt. Husläkarverksamhet Stora förändringar har gjorts i ersättningsmodellen 2016 för husläkarverksamhet inklusive basal hemsjukvård. Den nya modellen med mindre andel rörlig ersättning förväntas stimulera till färre och i vissa fall längre läkarbesök samt en förskjutning mot fler sjuksköterskebesök. Antalet husläkarbesök har minskat med 5,1 procent jämfört med samma period 2015 och uppgick till Prognosen för 2016 är besök. Antalet besök hos distriktssköterska och undersköterska på mottagning har ökat med 7,3 procent och uppgick till Prognosen för 2016 är besök. Psykosociala insatser Antalet psykosociala besök uppgick till , vilket är en ökning med 5,6 procent. Jämfört med utvecklingen tidigare år när ökningen legat på procent är detta en låg siffra. Prognosen beräknas till mot budgeterade besök. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter och helger Antalet sjuksköterske- och undersköterskebesök i basal hemsjukvård uppgick till , vilket är en ökning 2,7 procent jämfört med Prognosen för 2015 beräknas till besök mot budgeterade Kommunerna i Stockholms län tog över ansvaret för hälso- och sjukvård i boendet för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt LSS från oktober Detta förväntades leda till en besöksminskning på cirka 9 procent framför allt dagtid. Så har inte skett. Dagtid har antalet besök ökat med 0,1 procent. Kvällar, nätter, helger däremot har besöken ökat med 6,9 procent. Ytterligare två kommuner har infört delegationsstopp under Därmed är det tio kommuner som har officiellt stopp för att ta emot delegationer. Till detta kommer att flera kommuner beslutat att inte bevilja hemtjänsten tid för att utföra delegerade arbetsuppgifter. Då en kommun infört delegationsstopp sker kraftiga besöksökningar i hemsjukvården, framför allt kvällar, nätter helger. Många besök där det tidigare funnits delegation avser medicindelning. 12

213 Närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus Antalet läkarbesök på närakuter och lättakuten vid Huddinge sjukhus uppgick till , vilket är en minskning med 5,5 procent jämfört med samma period Orsaken till minskningen är stängningen av Lättakuten vid Danderyds sjukhus i början av hösten Prognosen för 2016 är besök. Privata specialistläkare Antalet besök uppgick till , vilket är en minskning med 20,3 procent. Antalet besök inom specialiteten allmänmedicin fortsätter att minska i takt med att antalet läkare blir färre. BVC Läkarbesöken har minskat med 2,8 procent jämfört med samma period föregående år, vilket delvis beror på svårigheter att rekrytera läkare till BVC. Befolkningsprognosen för BVC:s åldersgrupp beräknas till en ökning med 2 procent jämfört med Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar BUMM Totalt inom BUMM finns nu 37 mottagningar varav 24 inom Vårdval BUMM. Sedan januari 2016 har 4 nya mottagningar öppnats. Läkarbesöken har ökat med 32 procent och övriga besök med 34 procent jämfört med samma period föregående år. En orsak är att BUMM tagit emot en del barn från BVC, som haft svårt att rekrytera barnläkare. Barnmorskemottagningar BMM (MVC) Läkarbesöken har minskat med 4,6 procent och övriga besök med 3,2 procent. Förlossningsprognosen för 2016 för länet ligger på förlossningar och är en ökning med 1 procent jämfört med Läkarbesöken beräknas öka senare under året till , vilket är enligt budget. För övriga besök beräknas prognosen till besök, något under budget. Besök fysioterapeuter ARV och vårdval specialiserad fysioterapi Totalt antal besök för fysioterapeuter ARV och vårdval specialiserad fysioterapi har ökat med 0,6 procent. Besöken för fysioterapeuter ARV minskat med 12,8 procent till besök. Besöken inom specialiserad fysioterapi har ökat med 44 procent till besök. Fler fysioterapeuter har uppnått kompetens för att söka avtal inom vårdval specialiserad fysioterapi, vilket har medfört ett ökat antal nya vårdgivare. Prognosen för 2016 beräknas totalt till besök. Besök vårdval primärvårdsrehabilitering Det totala antalet besök har ökat med 4,5 procent till besök. Antalet besök hos fysioterapeuter har ökat med 6,9 procent till besök. Övriga besök (arbetsterapeuter, dietister m fl.) är oförändrade jämfört med föregående år. Prognosen beräknas till fysioterapeutbesök och övriga besök, totalt besök. Besök vårdval Rehabilitering långvarig smärta Antal besök har ökat från till besök, vilket är en ökning med 90 procent. Ökningen beror på att flera vårdgivare etablerats inom vårdvalet jäm- 13

214 fört med april 2015 och att samtliga producerar fler besök. Den största ökningen har skett inom gruppbesök och återbesök. För 2016 prognostiseras cirka besök då besöksutvecklingen beräknas plana ut under hösten. En översyn av ersättningsmodellen pågår. Besök vårdval logopedi Antalet besök hos logopeder inom vårdvalet har minskat med 6,6 procent jämfört med samma period föregående år till besök. Minskningen beror i huvudsak på förtydligade rapporteringsrutiner och den under 2014 genomförda revisionen av vårdval logopedi. För 2016 prognostiseras besök. Besök vårdval primär hörselrehabilitering Antal besök på mottagningar inom vårdval primär hörselrehabilitering har ökat med 6 procent till besök. Ökningen beror på förbättrade registeringsrutiner, främst gällande besök som inte genererar intäkter. Under perioden har personer fått en avslutad rehabiliteringsinsats, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med föregående år. Antalet listade personer är För 2016 prognostiseras besök. 1.4 Psykiatri Vårdtillfällena inom psykiatrin minskar med 5 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är 2,3 procent lägre än budget Läkarbesöken inom psykiatrin minskar med 1 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är 2,4 procent lägre än budget 2016 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut Utfall per Jmf per , % Års-prognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Slutenvård Antal vårdtillfällen ,1% ,3% Antal vårddagar ,4% ,3% Antal individer i slutenvård ,2% ,0% Medelvårdtid, dgr 10,3 14,4% 9,9 8,6 14,9% 9,1 Öppenvård 14

215 Totalt antal läkarbesök ,1% ,4% varav läkarbesök exkl specialistläkare på nat.taxan ,6% ,1% varav läkarbesök specialistläkare på ,2% ,1% nationella taxan Antal telefonkontakter läkare exkl ,5% ,3% läk på nat taxa Antal telefonkontakter läkare på nat ,7% % taxa Övriga besök ,0% ,9% Antal övriga besök telefonkontakter ,5% ,6% Riksavtal vårdtillfällen ,9% ,0% 537 Riksavtal besök ,6% ,9% Totalt inom psykiatrin minskar vårdtillfällena inom slutenvården med 5,1 procent. Antalet vårddagar har däremot ökat och därmed en ökning av medelvårdtiden på 14 procent. Den största orsaken till minskningen av antalet beror på att det under föregående år skapades dubbla vårdtillfällen vid byte av avdelning inom samma enhet. Från 2016 är registreringen korrekt. Basåtagande/allmänpsykiatri Inom slutenvården minskar antalet vårdtillfällen med knappt 3 procent, till vårdtillfällen. Under året kommer flera nya vårdplatser öppnas och helårsprognosen beräknas till budgeterade vårdtillfällen. Antalet läkarbesök minskar med knappt 3 procent Ny- och återbesök ökar medan teambesök och dagsjukvård i grupp minskar. Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Övriga besök minskar med 7 procent. I stort sett minskar alla besökstyper men framförallt återbesök, teambesök, längre behandling och gruppbesök. De landstingsdrivna klinikerna genomgår en större omorganisation som påverkar utfallet. Klinikerna förväntas öka sin produktion när organisationsförändringen nu i stort sett är genomförd. Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Beroendevård Inom slutenvården har antalet vårdtillfällen minskat med 8 procent. Minskningen avser främst Beroendecentrum (BCS), SLSO, och beror på tidigare registreringsproblem där dubbla vårdtillfällen skapats när patient flyttats mellan egna avdelningar. Korrigeras för det höga antalet vårdtillfällen föregående år har antalet vårdtillfällen ökat med 3 procent. Prognosen beräknas till vårdtillfällen mot budgeterade

216 BUP Inom öppenvården visar läkarbesöken en ökning jämfört med förra året med 10 procent. Ökningen ligger främst på teambesök och återbesök hos SLSO, länsgemensamma enheter. Prognosen beräknas till besök mot budgeterade Ätstörningsvård Slutenvården har ökat med 17 procent, vilket motsvarar 12 vårdtillfällen. Läkarbesök har ökat med 7 procent. Privata specialistläkare Antalet besök hos privata specialister fortsätter att minska. I förhållande till 2015 har de minskat med motsvarande 14 procent. Anledningen är pensionsavgångar samt att fem avtal har avslutats. Helårsprognosen beräknas till besök. Riksavtal/utomlänsvård Antalet besök har ökat kraftigt i förhållande till motsvarande period 2015, från besök till besök, vilket är en ökning med 108 procent. Neuropsykiatriska utredningar utförs av privata utförare som har avtal med andra landsting. Uppföljning kommer att ske under året. Helårsprognosen beräknas till besök. Antalet vårdtillfällen ökar kraftigt och avser framförallt rättspsykiatriska patienter. Inom rättspsykiatrin är vårdplatserna fullbelagda och nytillkomna patienter har placerats i Sundsvall och Växjö. Totalt omfattas cirka 35 patienter. Om rättspsykiatrins nyskapade vårdplatser kan ta emot några av dem minskar antalet vårdtillfällen samt kostnaderna. Helårsprognosen beräknas till 600 vårdtillfällen. 16

217 1.5 Äldresjukvård Antalet vårdtillfällen avseende äldresjukvård ökar med 6 procent jämfört med motsvarande period Prognosen är oförändrad jämfört med budget. Medelvårdtiden är 10,5 dagar jämfört med 11,2 dagar för motsvarande period Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan visar vårdkonsumtionen inom vården för äldre under perioden januari till och med april 2016 jämfört med samma period 2015 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2016 och bokslut 2015 Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% ,1% Antal vårddagar ,3% ,8% Antal individer, sluten vård ,3% ,0% Medelvårdtid, dagar 10,5-4,5% 11,2 11,20 0,0% 10,5 Antal läkarbesök ,1% ,0% Antal telefonkontakter läkare ,0% ,0% Antal övriga besök ,2% ,0% Antal telefonkontakter övriga besök ,4% ,0% Varav Geriatrik Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6 % ,9% Vårddagar ,9 % ,9% Medelvårdtid, dagar 9,6-4,4 % 9,6 10-3,9% 9,7 Antal läkarbesök ,8 % ,0% Antal övriga besök ,7 % ,0% Varav Specialiserad palliativ slutenvård Vårdtillfällen ,1 % ,7% Vårddagar ,9% ,3% Medelvårdtid, dagar 18,2 18,0 17,

218 Utfall per Jmf per , % Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget, % Bokslut 2015 ASIH Antal vårddygn ,5% ,5% Antal individer % ,7% Antal läkarbesök ,5% ,2% Antal övriga besök ,6% ,2% Slutenvård Antalet vårdtillfällen inom geriatriken har ökat med 6,6 procent mot föregående år. Medelvårdtiden har minskat med 4,4 procent och beror bland annat på ett ändrat arbetssätt vid vissa kliniker. Vid Dalengeriatriken har antalet vårdtillfällen ökat med 20 procent eller med 300 vårdtillfällen. Antalet vårdtillfällen har minskat vid vissa kliniker samtidigt som medelvårdtiden ökat. Vid Huddingegeriatrikens Höftvårdkedjeuppdrag har medelvårdtiden ökat med 20 procent från 11,5 dagar till 13,8 dagar jämfört med föregående år samma period. Antalet vårdtillfällen har minskat med 60 stycken vilket motsvarar 60 procent. Tillgängligheten till geriatriska vårdplatser har varit god. I april rapporterades 950 vårdplatser disponibla för vård. Antalet fall av calicievirus har minskat kraftigt. En analys inom slutenvården visar att andelen vårdtunga vårdtillfällen har ökat markant. Öppenvård Geriatrisk öppenvård förekommer i huvudsak vid elva minnesmottagningar. Antalet minnesutredningar har minskat, framför allt vid Huddingegeriatriken. Prognosen för helåret beräknas till omkring utredningar. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen inom den specialiserade palliativa slutenvården har ökat med 2 procent till

219 ASiH Inom den avancerade sjukvården i hemmet, ASiH, ökade antalet vårddygn med 15,5 procent mot föregående år. För helåret beräknas antal vårddygn till , en ökning med 11 procent jämfört med föregående år. För helåret beräknas antal inskrivna patienter öka med 600 till eller 9 procent. Ökningen av antalet vårddygn beror dels på att vårdgivarna tar emot fler patienter inom existerande avtal och dels på att nya vårdgivare tillkommit. Läkarbesöken för perioden ökade med 16,5 procent till Prognosen beräknas till besök. 1.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Hjälpmedelscentralsverksamhet För hjälpmedelscentralsverksamheterna har det till och med april 2016 förskrivits cirka komplexa dyrare hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel, vilket är en minskning med drygt 4 procent. För enklare billigare hjälpmedel, så kallade bashjälpmedel, har det under förskrivits cirka hjälpmedel, vilket är en minskning med drygt 6 procent. detta beror troligen på att ansvaret för vissa hjälpmedel i boende enligt LSS har övergått från landstinget till kommunerna. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Antal förskrivningar av förbrukningshjälpmedel har ökat med 1,6 procent till Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer Antalet utförda tolkuppdrag har minskat med 3,4 procent jämfört med samma period föregående år. Andelen beställda tolkuppdrag som inte har kunnat genomföras är fortfarande låg (3,9 procent), men är något högre jämfört med samma period 2015 Habilitering Besöken inom habiliteringen exklusive indirekta kontakter har minskat med 5,8 procent jämfört med samma period Om jämförelsen görs inklusive indirekta kontakter har besöken minskat med 3,3 procent till besök inom habiliteringen till och med april Den största besöksminskningen har skett vid Habilitering & Hälsa. Prognosen för 2016 beräknas till besök och indirekta kontakter. Glasögonbidrag Den 1 mars 2016 började en ny lag gälla för barn mellan 8 och 19 år. Den nya lagen omfattar barn till vilka landstingen är skyldiga att erbjuda glasögon och linser. Även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn och barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska innefattas För närvarande finns överenskommelse med 125 optiker. Under januari-april 2016 fick barn glasögonbidrag vilket är 20 % fler än samma period Prehospital vård 19

220 Typ av resurs, antal uppdrag Förändring 2016/2015 Antal % Vägburen ambulans ,1 % Ambulanshelikopter ,6 % Liggande persontransport % Transport av avlidna 1) % Sjukresor % Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård per april 2016 visar ett för lågt antal än vad som faktiskt är utfört. Detta pga. att fem enheter har gått över till pilotdrift i FRAPP och därifrån finns ännu inga kvalitetssäkrade uppgifter. Uppskattad differens ca 500 till 1000 uppdrag, motsvarande 1-1,6 procent. Uppdragen för liggande persontransporter minskade med 12 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen kan bland annat förklars med att leverantören för tjänsten har arbetat aktivt tillsammans med sjukhusen för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel gälla att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. Antalet sjukresor ökade med transporter eller motsvarande 3 procent jämfört med motsvarande period Inom förvaltningen pågår ett arbete med att ta fram kvalitetssäkrad förskrivarstatisk samt att få tillgång till statistik över sjukreseflöde och patientgrupper. Vårdgarantier Vårdgarantier, antal Förändring 2016/2015 Antal % Vårdgarantisamtal ,6% Vårdgarantiärenden ,6% Vårdgarantiärenden, Åderbråck % Det totala antalet samtal som registrerats på Vårdgarantikansliet för perioden är stycken att jämföra mot 2015 då antalet samtal var stycken. Det är med andra ord en nedgång med 6 procent. Av periodens alla vårdgarantisamtal blev 28 procent ett vårdgarantiärende jämfört med 25 procent samma period föregående år. Jämfört med samma period 2015 ökade antalet vårdgarantiärenden med 6 procent. Ett område som noterat en ökning när det gäller utnyttjandet av vårdgarantin är åderbråcksområdet. Åderbråcksärendena har ökat markant med 115 procent. 20

221 Specialiserad rehabilitering inkl. klimatvård Specialiserad rehabilitering, antal vårdtillfälle Förändring 2016/2015 Antal % Vårdval planerad specialiserad rehabilitering, Neurologi, Onkologi, ,7% Lymfödem Vårdval rehabilitering efter akutsjukhus, Neurologi Vårdval rehabilitering efter akutsjukhus, Kirurgi Astma/Kol % Klimatvård ,6 % Vårdvalet planerad specialiserad rehabilitering infördes Allt sedan starten 2010 har noterats en stadig ökad konsumtion av vården. Vårdkonsumtionen har i snitt ökat med cirka 7 procent varje år, vilket innebär ett sjuttiotal fler vårdtillfällen per år fram till Under första tertialen 2016 har dock vårdkonsumtionen minskat med 40 vårdtillfällen i förhållande till samma period föregående år. Orsakerna till periodens minskning förklaras av en mer restriktiv remissbedömning. På helårsbasis är prognosen dock i paritet med budgeten. Vad gäller vårdvalen för den kirurgiska respektive den neurologiska rehabiliteringen efter akutsjukhus finns inga jämförelsesiffror för vårdkonsumtionen mellan åren. Vårdvalen infördes 1 januari Den redovisade ökningen för avtalet Astma/KOL sett till vårdtillfällen är en tydlig ökning med 45 procent jämfört med samma period föregående år. Ökningen beror främst på att rehabiliteringsperioderna kan pendla under året inom ramen för avtalet. Vad gäller slutenvårdsrehabilitering utomlands, så kallad klimatvård, har vårdkonsumtionen ökat med 28 vårdtillfällen jämfört med samma period Orsaken till ökningen är av samma karaktär som avtalet för Astma/KOL. 21

222 1.7 Tandvård Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtion och annan verksamhetsstatistik inom tandvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med april Utfall per Jmf per Årsprognos 2016 Årsbudget 2016 Avvik mot årsbudget Bokslut 2015 % % Antal nya remisser inom specialisttandvården ,9% Antal starter tandreglering ,9% Uppsökande verksamhet - antal utförda munhälsobedömningar ,6% Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård ,7% Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) ,5% Patienter med långvarig sjukdom eller funktionshinder ,4% Barntandvård Allmäntandvård Samtliga barn 0-19 år kan för allmäntandvård välja bland cirka 850 mottagningar. Barn 3-19 år erbjuds undersökning minst vartannat år. Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Sedan den 1 mars 2010 har vårdval införts för all specialisttandvård för barn och ungdomar. Antalet nya remisser har minskat med 5 procent jämfört med Väntetiderna till specialisttandvård är inom avtalets gränser, maximalt två månader. Tandreglering Vårdval infördes för 15 år sedan vad avser barn- och ungdomars möjligheter att välja vårdgivare inom tandregleringen. Idag finns ett drygt 30-tal godkända vårdgivare att välja mellan. Antalet startade tandregleringsbehandlingar har ökat med 17 procent 22

223 jämfört med Variationer av hur tandregleringsvården fördelar sig över året är vanliga. På årsbasis beräknas tandregleringsvården till budgeterad nivå. Vuxentandvård Uppsökande verksamhet Inom ramen för det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande Utfallet för första tertialet i år visar att 73 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket innebär en oförändrad andel jämfört med samma period föregående år. Av de erbjudna har 97 procent tackat ja till uppsökande verksamhet. Av de som har tackat ja har 39 procent fått sin munhälsobedömning utförd vilket är en ökning med 15 procent jämfört med samma period föregående år. Till och med april har personer fått munhälsobedömning utförd. Enligt avtal skall munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att nya patienter tackat ja. 70 procent av de som fått munhälsobedömning fick den utförd inom tre månader. Nödvändig tandvård Antalet behandlade individer inom ramen för nödvändig tandvård per april ökade med 8 procent jämfört med De vanligaste behandlingarna för dessa patienter är undersökning, profylax, lagningar och tandborttagningar. Utfallet visar att den nödvändiga tandvården når de berättigade i hög utsträckning. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet behandlade återfinns huvudsakligen inom två patientkategorier, samband med grundsjukdom och infektionssanering. Tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning, F-tandvård Denna form av tandvård bedöms vid full utbyggnad omfatta cirka personer i länet. Så kallat F-kort utfärdas av hälso- och sjukvårdsförvaltningen till dessa patienter när läkarintyg insänts. Fram till och med den 30 april har personer beviljats detta stöd. För att få del av detta stöd krävs läkarintyg som fastställer diagnos samt grad av funktionsnedsättning. Den tröghet som hittills kännetecknat införandet av reformen förklaras sannolikhet av okunskap om reformen. 23

224 Uppföljning av väntetider inom den specialiserade vården i april 2016