Förslag till framtida närakutstruktur

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE (9) HSN Handläggare: Peter Lundqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 5 Förslag till framtida närakutstruktur Ärendebeskrivning I ärendet redovisas förvaltningens förslag till struktur för de framtida närakuterna anpassad till de planerade förändringarna i framtidens hälso- och sjukvård. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för akutsjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till struktur för de framtida närakuterna uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utarbeta förslag till lokalisering av de framtida närakuterna uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma med förfrågningsunderlag för de framtida närakuterna uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att upphandla de framtida närakuterna för befolkningen i Stockholms län. Förvaltningens motivering till förslaget De strukturförändringar som genomförs i arbetet med framtidens hälsooch sjukvård ställer ökade krav på att fler länsinvånare som insjuknar akut kan omhändertas av länets husläkarmottagningar, närakuter, jourläkarbilar och somatiska specialistmottagningar utanför akutsjukhus. Andelen patienter som vänder sig till sjukhusens akutmottagningar måste minska, vilket innebär att en stor andel av de besök som årligen görs på akutmottagningarna måste överföras till ovan nämnda alternativ. I de

2 2 (9) patientgrupper som med utgångspunkt från medicinska kriterier kan överföras från akutmottagningarna ingår akuta sjukdomstillstånd som i dag i begränsad och mycket varierande omfattning omhändertas av länets husläkarmottagningar, närakuter och jourläkarbilar. En förutsättning för att kunna genomföra de nödvändiga förändringarna i det akuta omhändertagandet är att länsinvånarna erbjuds tydliga, fullgoda och attraktiva alternativ till sjukhusens akutmottagningar. Dessa vårdalternativ måste också vara tydliga för 1177 Vårdguiden samt alla berörda vårdgivare i landstinget och länets kommuner. I nuläget är länets närakuter, enligt förvaltningens bedömning, det strategiskt viktigaste utvecklingsområdet i arbetet med att utveckla en struktur för det akuta omhändertagandet utanför akutsjukhusen. De problem som finns inbyggda i nuvarande närakutstruktur måste åtgärdas och sammantaget innebär det att omfattande strukturförändringar är nödvändiga. Problembild nuvarande närakutstruktur I dag finns 17 närakuter i länet, inklusive Närakuten för barn vid Astrid Lindgrens sjukhus. Utöver dessa finns också två närakuter med begränsade öppethållandetider som organisatoriskt har anknytning till Närakuten i Täby. Huvuddelen (12) av närakuterna bedrivs av länets husläkarmottagningar enligt förfrågningsunderlaget för verksamheten och övriga (5) bedrivs enligt separata avtal som direktupphandlats eller upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Mellan länets närakuter finns stora olikheter gällande öppethållandetider samt tillgången till röntgen, laboratorium, specialistkompetens och konsultationsmöjligheter, vilket sammantaget resulterat i stora skillnader i nivån på det akuta omhändertagande som erbjuds vid mottagningarna. Enligt förvaltningen är det ur ett patientsäkerhetsperspektiv viktigt att benämningen på det vårdutbud som erbjuds vårdsökande med akuta sjukdomstillstånd betyder samma sak. Dagens närakutstruktur uppfyller inte detta grundläggande krav och de stora olikheter som finns mellan dagens närakuter försvårar och i vissa fall omöjliggör följande: Tydliga kommunikationsinsatser till befolkningen om närakuter som alternativ till akutsjukhusens akutmottagningar

3 3 (9) Säkra och trygga hänvisningar från 1177 Vårdguiden till länets närakuter Etablering av hänvisningsrutiner mellan akutmottagningar och närakuter Ambulansstyrning till närakuter gällande patienter som behöver läkarbedömning, men som inte är i behov av akutsjukhusets resurser Därtill kommer att nuvarande struktur omöjliggör en strategisk lokalisering av närakuterna. De närakuter som direktupphandlats eller upphandlats enligt LOU har lokaliserats till av landstinget anvisade lokaler. Etableringen av övriga närakuter är en del av vårdvalet för husläkarverksamhet, vilket innebär att beslut om lokalisering fattas av de husläkarmottagningar som bedriver verksamheten. På sistnämnda har resulterat i stora variationer i utbudet av närakuter i länet. Som exempel kan nämnas att det finns två närakuter i Nacka kommun, två närakuter i samma byggnad i Bromma stadsdel samt två närakuter med ett avstånd motsvarande en tunnelbanestation. Utgångspunkter för den framtida närakutstrukturen Mot bakgrund av den redovisade problembilden måste en grundläggande princip för den framtida närakutstrukturen vara en ökad enhetlighet omfattande: Enhetligt verksamhetsinnehåll, enhetliga kompetenskrav och konsultationsmöjligheter Enhetliga öppethållandetider Enhetlig tillgång till röntgen och laboratorium Enhetliga principer vad gäller lokalisering Enhetliga principer vad gäller avtalsform I det följande redovisas med utgångspunkt från dessa principer förvaltningens förslag till struktur för de framtida närakuterna. Enhetligt verksamhetsinnehåll och enhetliga kompetenskrav I takt med att patientgrupper överförs från sjukhusen akutmottagningar måste länets närakuter erbjuda ett mer kvalificerat akut omhändertagande. Det är också viktigt att närakuterna kan omhänderta ett bredare diagnospanorama, där ortopediska sjukdomstillstånd och mindre skador är vanliga sjukdomsgrupper.

4 4 (9) De framtida närakuterna ska bemannas med läkare som har specialistkompetens inom allmänmedicin. Som alternativ till nämnda specialistkompetens kan närakuterna bemannas med akutläkare. Förutsatt att verksamheten kan tillhandahålla denna läkarbemanning kan närakuten också bemannas med läkare inom annat lämpligt specialistområde. Det är också av stor vikt att närakuterna alltid bemannas med sjuksköterskor som har erfarenhet av akutsjukvård och kompetens att slutbehandla vissa patient- och diagnosgrupper. Närakuterna ska ha tillgång till en bakjoursorganisation med beredskap att förstärka bemanningen vid hög belastning/patienttillströmning. För att kunna omhänderta fler patient-och diagnosgrupper ställs krav på att närakuterna alltid har konsultationsmöjligheter till läkare inom ett antal definierade specialistområden, såsom exempelvis ortopedi, barn, geriatrik och gynekologi. Som del i kompetenskraven ingår att samtliga närakuter ska tillhandahålla en hög barnkompetens. Likaså är det viktigt att närakuterna tillhandahåller en enhetlig och hög kompetensnivå i omhändertagandet av geriatriska patienter. Ett av de grundläggande krav som kommer att ställas på länets närakuter är att ambulanser ska kunna styras till mottagningarna i de fall de avropats till patienter som behöver en bedömning av läkare, men inte är i behov av akutsjukhusets resurser. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv förutsätter det att alla närakuter uppnår de krav på tillgänglighet och omhändertagandenivå som detta kräver. Enhetliga öppethållandetider Avgörande för en tydlig och överskådlig struktur för det akuta omhändertagandet i länet är att alla närakuter har samma öppethållandetider. Förvaltningen föreslår att de framtida närakuterna har öppet mellan klockan till alla dagar. Som grund för förslaget angående öppethållandetider vill förvaltningen framhålla nedanstående: - Behovet av närakuter som alternativ till akutmottagningar är störst under dagtid. Studier visar att huvuddelen av vårdsökande med akuta sjukdomstillstånd som skulle ha kunnat hanteras utanför akutsjukhuset besökte akutmottagningarna mellan klockan 07.00

5 5 (9) till De genomförda studierna visar också att lättare sjuka i betydligt mindre utsträckning vänder sig till akutmottagningarna under kvällar och nätter. - Förvaltningens uppföljning av hur respektive husläkarmottagning fullföljer de krav som i dag ställs på det akuta omhändertagandet har tydligt påvisat stora variationer och i vissa fall mycket stora svårigheter att uppnå de grundläggande kraven på tillgänglighet. Mot denna bakgrund vill förvaltningen påtala att det inte finns realistiska förutsättningar att länets alla husläkarmottagningar, under vardagar dagtid, kan tillhandahålla en omhändertagandenivå motsvarande den som planeras vid de framtida närakuterna. - En övergång till de föreslagna öppethållandetider ökar förutsättningarna för tydliga och begripliga kommunikationsinsatser till befolkningen och andra vårdgivare om alternativen till akutmottagningar. Därtill kommer förbättrade förutsättningar för sjukvårdsrådgivningens styrning av patienter som inte behöver akutmottagningarnas resurser och den tidigare redovisade ambulansstyrningen. Enhetlig tillgång till röntgen och laboratorieservice De framtida närakuterna kommer att ta emot fler och mer komplexa patientgrupper och därmed måste också deras möjligheter till diagnostik öka. För att säkerställa en enhetlig omhändertagandenivå måste alla närakuter ha samma tillgång till röntgen och laboratorieservice under huvuddelen av öppethållandetiden. Emellertid finns anledning att genomföra en djupare analys för att få en mer exakt bild av de beräknade patientvolymerna och vilket tidsintervall som är mest optimalt vad gäller röntgen och laboratorieservice. Avgörande för den slutliga bedömningen kommer också att vara i vilken utsträckning andra närliggande vårdgivare som exempelvis geriatriska kliniker kan utnyttja röntgen- och laboratorieenheten. Enhetliga principer vad gäller lokalisering De framtida närakuterna föreslås lokaliseras med en geografisk spridning i länet som ger alla länsinvånare ett rimligt avstånd till närmaste närakut. Samtliga närakuter ska ha tillgång till goda allmänna kommunikationer samt anknytning till akutsjukhus och geriatrisk klinik.

6 6 (9) En förutsättning för att kunna tillhandahålla det verksamhetsinnehåll som tidigare redovisats är att närakuterna lokaliseras till sjukhus som har tillgång till röntgen och laboratorieservice. Vägledande för lokaliseringen kommer även att vara närhet till geriatrisk klinik och utbudet av specialistmottagningar med den kompetens som redovisats i tidigare avsnitt. Närakuternas lokalisering och närhet till geriatriska kliniker skapar förutsättningar för ett förbättrat omhändertagande av geriatriska patienter och utökat direktintag till geriatrisk vård. I nuläget är förvaltningens bedömning att 12 närakuter ska ingå i den framtida strukturen. Emellertid finns behov av att genomföra en mer grundlig utredning för att slutligt fastställa förslaget till antal mottagningar och lokalisering av verksamheten. Nya Karolinska sjukhusets (NKS) högspecialiserade uppdrag medför att antalet besök vid sjukhusets akutmottagning kommer att bli betydligt färre än vid akutmottagningen Karolinska sjukhuset Solna. Mot bakgrund av denna förändring ser förvaltningen ett stort behov av att uppdraget för Närakuten för barn vid Astrids Lindgrens sjukhus (ALB) utökas till att även omfatta vuxna. Enhetliga principer vad gäller avtalsform För att uppnå en enhetlig närakutstruktur är det av stor vikt att samma avtalsform tillämpas för länets alla närakuter. Mot bakgrund av att framtidens närakuter föreslås lokaliseras till lokaler som har anvisats av landstinget är det enligt förvaltningens uppfattning inte möjligt att verksamheten ingår som del i uppdraget för länets husläkarmottagningar. Således föreslås att avtalsformen direktupphandling eller upphandling enligt LOU genomgående tillämpas som avtalsform för länets närakuter. Påverkan på övriga strukturen för det akuta omhändertagandet i länet Enhetlig verksamhetsbenämning och utmönstring av begrepp Länets framtida struktur för det akuta omhändertagandet måste vara överskådlig och begriplig för länsinvånarna, vilket förutsätter att de delar som ingår i strukturen är tydligt definierade och alltid har samma verksamhetsbenämning.

7 7 (9) Länets närakuter tar i dag emot cirka besök per år, vilket innebär att många länsinvånare känner till verksamheten och begreppet närakut är således förhållandevis väl inarbetat. Därmed finns enligt förvaltningens uppfattning inga skäl att ändra benämningen på verksamheten i samband med implementeringen av en ny struktur. Emellertid är det mycket viktigt att i kommunikationsinsatser till befolkningen utmönstra alla begrepp som skapar otydlighet i strukturen, såsom exempelvis husläkarjour, jourmottagning och lättakut. Begreppet akutmottagning är synnerligen väl inarbetat och välkänt hos befolkningen. Det finns heller ingen anledning att ändra detta begrepp, dock finns behov av kommunikationsinsatser till befolkningen som tydliggör när man ska vända sig till akutsjukhusens akutmottagningar. Närakuternas påverkan på närliggande verksamheter De framtida närakuternas inriktning är att minska patienttillströmningen till länets akutmottagningar. Därmed ökar också akutmottagningarnas förutsättningarna att avgränsa uppdraget till patienter som är i behov av akutsjukhusets resurser. För att uppnå denna effekt är det mycket viktigt att alla närakuter har koppling till ett akutsjukhus och att väl fungerande hänvisningsrutiner etableras mellan vårdnivåerna. De lättakuter som etablerats i länet har tillkommit för att snabbt omhänderta de patienter som själva sökt eller hänvisats till akutsjukhusets akutmottagning, men som efter triagering bedömts kunna omhändertas av specialister i allmänmedicin. Den föreslagna närakutstrukturen kommer enligt förvaltningens bedömning att minska patienttillströmningen till länets akutmottagningar och därmed upphör även behovet av lättakuter. Därför föreslås att även Lättakuten vid Huddinge sjukhus ombildas till en framtida närakut med bibehållen lokalisering. Uppdraget att omhänderta vårdsökande som insjuknar akut kommer att kvarstå som en omfattande del i husläkarverksamhetens uppdrag även efter implementeringen av en ny närakutstruktur. Närakuterna kommer att utgöra ett viktigt komplement till husläkarmottagningarna och för länets invånare kommer husläkarmottagningen att vara det mest närliggande och naturliga alternativet vid akut insjuknade. Husläkarmottagningarna kommer därför att även fortsättningsvis omhänderta huvuddelen av alla vårdsökande med akuta sjukdomssymtom, vilket också är det sökmönster som i dag kan ses i de delar av länet som har närakuter med öppethållande under dagtid. Genom den kompetens och de resurser som tillhandahålls vid de framtida närakuterna finns, som tidigare nämnts, möjlighet till ett mer kvalificerat akut omhändertagande och därmed kan vissa väl definierade patientgrupper remitteras från husläkarmottagningarna till närakuterna.

8 8 (9) Som exempel kan nämnas vissa barnortopediska sjukdomstillstånd och okomplicerade frakturer utan felställningar och reponeringsbehov. En viktig framgångsfaktor för de framtida närakuterna är att väl fungerande samarbetsformer utvecklas med alla berörda vårdgivare. Som tidigare nämnts förutsätter den planerade omhändertagandenivån att närakuterna etablerar samarbetsformer med akutsjukhusen, den öppna specialistsjukvården, ambulanssjukvården, de geriatriska klinikerna och närliggande husläkarmottagningar. Därtill kommer också behovet av att närakuterna utvecklar samarbetsformerna med specialistpsykiatrin, kommunernas vård- och omsorgsorganisation samt med länets jourläkarbilar. Hållpunkter tidplan Den föreslagna närakutstrukturen föreslås implementeras från och med den 1 januari Detta förutsätter att förslag till förfrågningsunderlag kan behandlas av hälso- och sjukvårdsnämnden senare under hösten, varefter upphandling av verksamheten kan påbörjas. Ekonomiska konsekvenser Landstinget har i dag avtal med fem fristående närakuter för en årlig kostnad motsvarande cirka 159 miljoner kronor. Därtill kommer en årlig kostnad motsvarande cirka 72 miljoner kronor för de närakuter som bedrivs av länets husläkarmottagningar. I dagsläget finns som tidigare nämnts en lättakut vid Huddinge sjukhus för en årlig kostnad motsvarande cirka 30 miljoner. Genom avveckling av nuvarande när- och lättakuter frigörs således total cirka 261 miljoner kronor till den framtida närakutstrukturen. Den framtida närakutstrukturen bygger på att närakuterna ska erbjuda ett mer kvalificerat omhändertagande med krav på högre kompetens, bemanning och möjlighet till diagnostik. Sammantaget innebär detta att kostnaden för de framtida närakuterna kommer att bli högre än nuvarande struktur. Emellertid finns det anledning att påtala att den framtida strukturen frigör resurser från akutsjukhusen, då patienter som i dag omhändertas av akutmottagningarna överförs till närakuter, husläkarmottagningar och jourläkarbilar. Således förutsätter en utbyggnad av dessa strukturer att resurser kan överförs från akutsjukhusen, vilket måste beaktas i de omställningsavtal som tecknas med de landstingsdrivna akutsjukhusen.

9 9 (9) Konsekvenser för patientsäkerhet En implementering av förslaget kommer att öka patientsäkerheten genom att alla närakuter erbjuder samma omhändertagandenivå. Till det kommer ökade förutsättningarna för trygga och säkra hänvisningar från 1177 Vårdguiden och patientsäker styrning av ambulanser till närakuterna. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård En implementering av förslaget kommer att ge en mer jämställd och jämlik vård genom att alla närakuter erbjuder samma omhändertagandenivå. Förslaget innebär också en jämnare geografisk lokalisering av närakuter, med inriktningen att alla länsinvånare ska ha rimligt avstånd till närmaste närakut. Därtill kommer inriktningen att närakuterna ska ha tillgång till goda allmänna kommunikationer. Miljökonsekvenser Den föreslagna strukturen bedöms inte medföra några konsekvenser för miljön. Henrik Almkvist Tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef