Eventuell samordning med andra program: Konstnärliga kandidat- och masterprogram på Högskolan för scen och musik

Transkript

1 1 Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i musik, inriktning improvisation Ansvarig programledare/studierektor: Lars Ohlsson Omfattning: 180 hp Nivå): Grundläggande nivå Examensbenämning: Konstnärlig kandidatexamen i musik med inriktning improvisation Startår i sin nuvarande form: 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för scen och musik Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 6 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Delvis Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Varje höst Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 26/26 Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 142 tkr/hst Eventuell samordning med andra program: Konstnärliga kandidat- och masterprogram på Högskolan för scen och musik

2 2 Webblänk till utbildningsplan mm: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Vid antagningsproven 2010 sökte 255 personer till utbildningens 7 platser i årskurs 1. År 2011 sökte 235 personer till 10 platser i årskurs 1. Söktrycket är stabilt och i en nationell jämförelse högt. Antalet sökande från våra nordiska grannländer ökar för varje år. Musikerutbildningar inom ämnesområdet finns på fem lärosäten på universitetsnivå i Sverige. Musikhögskolorna i Stockholm, Malmö, Örebro, Piteå och HSM i Göteborg. Den kärva arbetsmarknad som möter våra examinerade studenter ställer höga krav på att utbildningen även ger en god grund för att hantera frilansmarknadens villkor. Vissa av våra studenter kombinerar även sitt musikerskap med att undervisa. I dagsläget finns möjlighet att komplettera musikerutbildningen med det korta lärarprogrammet 90 hp som ger lärarexamen. Utbildningsutbudet nationellt är överdimensionerat och med tanke på den hårda frilansvärld studenterna kommer att verka inom har vi valt att ha relativt få platser trots det höga söktrycket. Detta medför en hög ingångsnivå och gör att studenterna blir konkurrenskraftiga på den kommande frilansmarknaden. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Lå sökande och 2 antagna Lå sökande och 4 antagna Utbildningen marknadsförs via hemsidan och informell marknadsföring är central i form av exempelvis tidigare studenter. Rekryteringsinsatser sker framför allt internationellt genom ett aktivt nätverksbyggande inom Erasmus och Nordplus. Breddad rekrytering sker genom skolbesök och konserter på kulturskolor, estetiska gymnasier och folkhögskolor med fokus på att rekrytera kvinnliga instrumentalister inom ämnesområdet. Breddad

3 3 B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). rekrytering sker även genom samarbete med College Hammarkullen. 26 hst och i genomsnitt ligger prestationsgraden runt 90 %. Mycket få studenter avbryter sina studier. Under perioden har en student avbrutit sina studier och en student har bytt studieort. Studieuppehåll är dock vanligt och grundar sig oftast i att studenterna erbjuds arbete som musiker. De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och I konstnärliga fakultetens uppföljning av tidigare studenter 2009 var svarsfrekvensen för musikområdet mycket låg i kombination med att rapporten ej beskriver alumners uppfattningar på programnivå och 2011 har inneburit ett trendbrott vad gäller studenternas ambition att slutföra sin utbildning och inte minst slutföra sitt examensarbete. Dock väljer ett antal studenter att inte slutföra sin utbildning på grund av att de redan erbjudits arbete. Denna problematik gäller inte specifikt kandidatutbildning inriktning improvisation utan är en generell problematik för många konstnärliga utbildningar där examen i praktiken har ett litet värde i förhållande till yrkeslivets krav. Däremot är kunskaperna och färdigheterna som utbildningen ger viktiga men de prövas på helt annat sätt än med uppvisande av en examen. 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Under hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där mentorer, lärarlaget och kursledaren och utbildningsledaren följer studenternas utveckling på nära håll. Arbetsformerna inom många kurser medför ett nära samarbete mellan lärare och student. Grupperna är ofta små och det är lätt att se den enskilde studenten. Varje student har under utbildningen tillgång till en personlig mentor. Mentorn är en av lärarna på utbildningen som följer studentens arbete och process under studietiden.

4 4 Erfarenheten är att detta fungerar mycket bra samt att GU i sin tur har väl fungerande funktioner/stöd då behov finns (Studenthälsan, språkstöd etc.). II. Innehåll och utformning A. Innehåll. 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. År 2007 gjordes en grundlig revidering av utbildningsplan och kursplanerna i anslutning till införandet av Bologna. HSM har sedan 2010 en kursplanegrupp bestående av 6 personer som har till uppgift att regelbundet se över och säkerställa att kursplanerevideringar görs och att kursplanerna håller en god kvalité. Innehållet i utbildningsplanen är formulerad inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. Kursvärderingarna samt terminsredovisningar i form av solokonsert, duokonsert och ensemblekonsert används som metod att säkra att innehållet i programmet svarar mot lärandemålen i kursplanerna. 2011/2012 kommer programmets utbildningsplan och samtliga kursplaner att revideras. Detta inte minst i ljuset av att säkerställa relationen examensmål, utbildningsplan och kursplaner. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt under utbildningens gång. Inom arbetet under repetitioner och offentliga konserter framgår tydligt varje students individuella utveckling och studieresultat. I konsertprogrammen sätts den kravnivå som erfordras i dagens konsertvärld. Lärare på respektive instrument stöder den enskilde studentens instudering. Här sker fortlöpande en individuell avläsning av de studerandes utveckling. HSM erbjuder en komplett miljö inom ämnesområdet med kandidatutbildning, masterutbildning samt doktorander. Masterstudenterna erbjuds att delta och deltar frivilligt i några av grundutbildningens kurser och tillför nya perspektiv till gagn för kandidatstudenterna. Gemensamma seminarier för kandidat och masterstudenter genomförs regelbundet. De två doktorander inom ämnesområdet som just nu finns på institutionen undervisar kontinuerligt på kandidatutbildningen. En av doktoranderna handleder även studenternas kandidatarbeten. Improvisationsmusikerutbildningen har

5 5 sedan 3 år tillbaka ett samarbetsavtal med Norges Musikhøgskole i Oslo och Rytmisk musikkonservatorium i Köpenhamn. Samarbet består av gemensamma intensivkurser, lärarutbyten, forskning och utvecklingsarbete samt framtagande av engemensam nordisk masterutbildning. Detta samarbete ger en god internationell jämförelse. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Doktorander inom ämnesområdet har seminarier inom forumkursen där de presenterar sina projekt. Ett flertal lärare bedriver just nu konstnärliga utvecklingsprojekt som har direkt koppling till utbildningens centrala ämnen. Undervisning sker i skilda former, alltifrån individuell undervisning, handledning, ensemblespel i mindre och större ensembler, seminarier, föreläsningar och masterclass samt workshops. Fördelningsmässigt (observera vad gäller undervisning) utgör ensemblespel och de instrumentala studierna (individuell undervisning, seminarier, föreläsningar och workshops) cirka 80 % av undervisningen. I övrigt i form av mer traditionella akademiska studier (seminarier, föreläsningar och handledning). I stort utgör gestaltande examinationsformer grunden för bedömning av den enskilde studenten. Detta både som individ men också som individ i ett kollektiv (exempelvis ensemblespel). Skriftliga redovisningar i form av inlämningsuppgifter inom musikteori och t.ex reflektionsuppgifter eller hemtentor används även i ett stort antal kurser. Kontinuerlig bedömning under kursens gång i kombination med konsert. Det sista året i programmet är andelen skriftliga redovisningar mindre. Examensarbetet innehåller både en konstnärlig gestaltande del och en skriftlig reflekterande del. Antalet utlagda undervisningstimmar delat på 40 veckor blir 9,8 timmars lärarledd undervisning i veckan vilket inte motsvarar verkligheten. Vissa veckor är studenterna exempelvis ute på turnéprojekt eller liknande som inte är lärarledda under det praktiska genomförandet. Den normala undervisningsveckan motsvarar ca 15 timmars lärarledd undervisning. Mest lärarledd undervisning ligger i åk 1 och 2. I åk 3 är schemat glesare för att ge studenterna tid för att arbeta med examensarbetet inkl. examenskonsert.

6 6 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Ämnesgrupp Undervisande lärarna på utbildningen har en ämnesgrupp vars huvudsakliga uppgift är att ventilera pedagogiska och didaktiska frågor. Ämnesgruppen fungerar som en tankesmedja där utbildningens innehåll och mål diskuteras och där nya tankar och idéer föds. Gruppen leds av professor Anders Jormin. Högskolepedagogisk kurs Med hjälp av extra medel från UFL och universitets enhet för kompetensförstärkning har HSM under läsåren gjort särskilda satsningar på kompetensförstärkning för både lärare och övrig personal. I nuläget har fyra adjunkter och en lektor genomgått högskolepedagogisk grundkurs. För lärare som jobbar deltid är det svårt att få tid till kompetensutveckling i samma utsträckning som en heltidsanställd. Planen är att samtliga lärare ska genomgå högskolepedagogisk grundkurs. Musik och genus Musik och genus är ett treårigt projekt för pedagogisk och konstnärlig utveckling av utbildningarna för operasångare, musikalartister, musiker, kompositörer och lärare i musik vid Högskolan för scen och musik. Projektet startade hösten 2009 för att avslutas våren På improvisationsmusikerutbildningen har vi under läsåret 10/11 studerat vad som händer i rummet i en ensemblesituation. Aktiviteten har granskat ensemblespel ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Studenter och lärare har under året skrivit loggböcker för att dokumentera händelser och upplevelser. Projektmålet är att all personal ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning, ur ett såväl genus - och jämställdhetsperspektiv, som andra normkritiska perspektiv. Coaching Sex av de tillsvidareanställda lärarna samt utbildningsledare och kursledare har under 2009 eller 2010 genomgått coachingutbildningen. Vi har nu på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachingen som ett pedagogiskt verktyg i arbete och undervisningen.

7 7 Målet är att resterande tillsvidareanställda lärare går kursen under läsåret 2011/12. D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Programmet har endast betygen G och U. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt inom utbildningens ram genom examination av kurserna. Inom arbete med repetitioner och offentliga konserter ser man tydligt varje students individuella utveckling och studieresultat. Studenten får feedback och personlig rådgivning inför de fortsatta studierna. Studenternas resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig kandidatexamen. Samarbetsprojekt och kurser tillsammans med Norges Musikhøgskole i Oslo och Rytmisk Musikkonservatorium Köpenhamn. Ett årligt ensembleprojekt tillsammans med Estonian Academy of Music and Theatre i Tallinn. Ett rikt lärarutbyte och studentutbyte via Erasmus, Nordplus och Linneus Palme. Många internationella gästlärare inom forumkursen. Andelen engelsk litteratur inom utbildningen är begränsad men vissa kurser ges på engelska för att serva våra utbytesstudenter. På grund av platsbrist var det endast 2 inresande utbytesstudenter 2010 vilket inte motsvarar normalfallet som är 4-6 studenter. Utresande studenter var 3 stycken (2 till Paris och 1 till Havanna) Lärarutbyten var 6 stycken ut och 2 stycken in.

8 8 III. Lärarkompetens 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. En medveten satsning på att alltid ha inresande utbytesstudenter inom programmet gör att de ordinarie studenterna skapar viktiga nätverk i ett europeiskt perspektiv som resulterar i internationellt turnerande professionella grupper. Samarbetsavtalet och gemensamma kurser med Oslo och Köpenhamn öppnar en nordisk horisont vilket inte bara servar studenterna utan även lärarna. Vårt årliga samarbetsprojekt med Musikkonservatoriet i Tallinn är ett annat exempel. Samtliga lärare på utbildningen är eftertraktade frilansmusiker och majoriteten av dem har internationell erfarenhet som frilansmusiker och undervisande gästlärare. Lärarna inom utbildningen är alla högt kvalificerade pedagoger med lång erfarenhet inom yrket. Samtliga lärare har även en omfattande verksamhet som frilansmusiker, nationellt och internationellt. Med dessa erfarenheter tillför de ovärderlig specialistkompetens till utbildningen. Den höga kompetensen inom lärarkåren motsvarars tyvärr inte av tjänstegrad. Idag har vi sju tillsvidareanställda adjunkter på deltid samt en på heltid. Tre lektorer på deltid och en professor på heltid. Bland regelbundet anlitade timlärare finns en professor en doktorand samt ett stort antal adjunkter. En professor undervisade år % och en gästprofessor som timlärare. 30 % av lärarkåren har gått steg 1 och flera står i kö för att starta, men platsbrist på framförallt distanskursen (som passar frilansmusiker bra) har gjort att hela processen har blivit försenad. Först nu ht 2011 har vi från PIL-enheten fått information om att det går att validera steg 1. Flertalet av dem som inte har gått kursen har en musiklärarutbildning så ett antal valideringar kommer att bättra på statistiken. Ingen lärare har hittills gjort 15 hp. Grunden för all anställning vid HSM är att tjänsten ska utannonseras. Det normala förfarandet vid anställning till adjunkt är att behovet diskuteras i HSM:s ledningsråd, föredras i HSM:s högskoleråd och att därefter genomför en rekryteringsgrupp intervjuer med ett urval av de sökande och sedan föreslår högskolerektor vem rekryteringsgruppen

9 9 IV. Studentinflytande V. Omvärlds- 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. förordar. Vid anställning till lektor och professor tillämpas sakkunnigprövning i kombination med ovan. Vid rekrytering av lärare i musikaliskt utövande ämnen anställer vi personer som är yrkesverksamma musiker med dokumenterad pedagogisk skicklighet. Tjänsterna motsvarar sällan heltid för att möjliggöra ett fortsatt musikerskap parallellt med undervisandet. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbaromenter 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten. De få alumnundersökningar som gjorts vid HSM och Konstnärliga fakulteten härrör sig från år 2000 och I konstnärliga fakultetens uppföljning av tidigare studenter 2009 var svarsfrekvensen för musikområdet mycket låg i kombination med att rapporten ej beskriver alumners uppfattningar på programnivå. HSM startade 2010 en egen alumnverksamhet som nu är under uppbyggnad och som möjliggör programrelaterad information. Programutvecklingen utgår från kursvärderingarna samt kontakt mellan studenter, lärare kursledare och utbildningsledare. En kvalitetsanalys sker kontinuerligt inom ämnesgruppen (se C 4). Studentkårerna vid HSM har slagits samman till en kår och har under uppbyggnadsskedet 2010 fungerat dåligt vilket har medfört att vi inte haft studentmedverkan i alla beredande och beslutande organ som önskat. Förhoppningsvis får kåren en fastare struktur och organisation under detta läsår. Utbildningens pedagoger arbetar nära studenterna, som på de flesta konstnärliga utbildningar. Kritik eller problem på utbildningen som angår studenternas arbete eller arbetsmiljö fångas i regel snabbt upp av lärarna, kursledare eller utbildningsledaren, som också har regelbundna träffar med studentgruppen. Utbildningen är unik inom Göteborgs Universitet.

10 10 analys 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Improvisationsmusikerutbildningen vid HSM är den första i sitt slag där improvisation är huvudämnet. Härmed prövar vi att vidga begreppen även bortom jazz och afroamerikansk tradition, vilket annars är de vanligaste begreppen inom högskolevärlden. Utbildningen vilar på tre ben: musikern, komponisten och entreprenören. Utbildningen har som mål att utveckla professionella, självständiga och kritiskt tänkande konstnärer med ett starkt personligt uttryck. Den kärva frilansmarknad som möter våra examinerade studenter ställer höga krav på att utbildningen även ger en god grund för att hantera frilansmarknadens villkor. Se IV.1 Se IV.1 Vår egen analys är att de flesta studenterna etablerar sig väl inom sitt yrkesområde. Under hela utbildningstiden möter studenterna representanter från yrkeslivet i form av institutioner eller redan verksamma musiker och skapar på så sett ett värdefullt nätverk.

11 11 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) 1. Organisation och ledning av programmet. De flesta studenterna är redan under utbildningstiden aktiva frilansmusiker. Studenternas individuellt höga nivå gör att de även kan verka inom många närbesläktade genrer. Följande utmärkelser ger en god indikation på studenternas och utbildningens nivå. Ensembler från utbildningen har två år i rad (2009 och 2010) vunnit Nordic jazz Comets i konkurrens med studenter från Nordens samtliga musikhögskolor. Naoko Sakata (student åk 3) blev i år utnämnd till årets nykomling vid Swedish Jazz Celebration Alumnverksamhet inom utbildningen är under uppbyggnad. Samarbete med Kultur i Väst. Revidering av utbildningsplan och kursplaner. Fortsatt arbete med att hitta nya samarbetsformer mellan kandidat, master och forskning. Målet är en kreativ komplett miljö till gagn för samtliga parter. Framtidsutsikterna är goda och om 10 år ges förmodligen utbildningen på engelska och hälften av studenterna är från andra länder än Sverige. Flera befordrade lärare och en relevant tjänstestruktur i förhållande till lärarnas kompetens. Utbildningen leds av utbildningsledaren som har det innehållsliga ansvaret för utbildningen (konstnärligt och pedagogiskt) samt ekonomiskt och personellt ansvar, på delegation av Högskolerektor. En kursledare organiserar studierna på kursnivå och ämnesgruppen för improvisation fokuserar sitt arbete på de pedagogiska och didaktiska frågorna. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller HSM har varje år en välkomstceremoni och introduktionsdagar för samtliga nya studenter där hela HSM presenteras. Även utbildningsspecifika samlingar av informationskaraktär och identitetsskapande träffar av ren social karaktär förekommer under

12 12 VIII. Sammanfattande bedömning examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. introduktionsdagarna. Varje ensemble och praktikprojekt är i sig identitetsskapande. Examenshelgerna är varje år en festlig föreställning där lärare och studenter lyssnar på avgångsstudenternas konserter och umgås socialt. Utbytesstudenter vittnar varje år om den öppna och sociala stämning som råder i huset Artisten där studenterna tar hand om varandra och kontakten med lärare och personal är otvungen. Kursen Frilansens värld del 1, 2, 3 tar upp de flesta aspekter av vad frilansmarknaden kräver. Varje läsår innehåller olika typer av turnéprojekt där studenterna antingen själva får hantera det praktiska arbetet kring bokning och marknadsföring eller i samarbete med t.ex Kultur i Väst eller annan arrangör. Alla lärare i musikalisk utövande ämnen är verksamma musiker i den verklighet de utbildar för. Det vidgade improvisationsbegreppet. Vår internationella miljö samt alla de möjligheter till gränsöverskridande som huset Artisten inbjuder till. 2. Programmets största svaghet. Avsaknad av medel för att genomföra projekt enligt nedan. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Fortsatt intensiv internationalisering. Fler projekt med internationella lärare/musiker.