Skriv in text i högerspalten

Transkript

1 1 Skriv in text i högerspalten Basfakta om programmet Programmets namn: Ansvarig programledare/studierekto r: Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Examensbenämning: Startår i sin nuvarande form: Huvudsakliga deltagande institutioner: Studietakt (helfart/halvfart): Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Uppgifter/kommentarer Läkarprogrammet Eric Hanse 330 hp Grund avancerad nivå Läkarexamen (M2LÄK) 2007 Institutionen för biomedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Institutionen för medicin, Institutionen för neurovetenskap fysiologi Helfart Campus Ca. 105 hp (baserat på att de kliniska kurserna består av VFU till ca. 50%) Programmet ges på svenska Antagning varje termin 977 hst under tkr (2010)

2 2 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Utbildningsplan Kursplaner ska finnas under resp kurs på programmet

3 3 I. Studentre krytering, uppföljning studentstöd A. Rekrytering söktryck. Beskriv/ange kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillf ällena samt programmets dimensionerin g i relation till utbildningsutb ud arbetsmarknad. Programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud arbetsmarknad styrs inte lokalt utan av utbildningsdepartementet. Planeringstal VT st HT st Antal behöriga Faktiskt sökande antagna Nedan är aktuell nationell antagningsstatistik för läkarprogrammen Antagning höstterminen 2011 Antal Antal sökande Totalt antal sökande i första även hand obehöriga Antal sökande i första hand, per plats Utbildningsalternativ Universitet/Högskola platser* HT11 GÖTEBORGS LÄKARPROGRAMMET UNIVERSITET ,90 HT ,67 HT ,64 HT ,25 HT ,80 HT ,10 HT ,60 HT ,50 HT ,80 HT ,10 HT ,80 LÄKARPROGRAMMET KAROLINSKA INSTITUTET ,29 LINKÖPINGS UNIVERSITET ,95 LÄKARPROGRAMMET LÄKARUTBILDNING LUNDS UNIVERSITET ,04 LÄKARPROGRAMMET UMEÅ UNIVERSITET ,69 LÄKARPROGRAMMET UPPSALA UNIVERSITET ,41 LÄKARPROGRAMMET ÖREBRO UNIVERSITET ,13

4 4 2. Planeringstal, antal sökande faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillf ällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsin satser (breddad rekrytering, marknadsförin g etc). Programmet har inget intag på engelska. Marknadsföring via information i Göteborgs universitets regi Kunskap & Framtidsmässan Besöksdagen

5 5 B. Studentuppföl jning studentstöd. Beskriv/ange kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmni ng på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Hpr 104% Hst 100% Prestationsgraden dvs den genomsnittliga genomströmningen på programmet var 99% år Resultatuppföljning 2ggr/läsår av samtliga studenter för att identifiera studenter med sämre resultat därigenom kunna erbjuda stöd. 2-5 studenter per kull får mer omfattande studiesvårigheter. Få avhopp, men vanligare med studieortsbyten. Se ovan, resultatuppföljningsmetod för detta. PK har också sedan 2010 infört s.k. klassansvar hos PKs lärarledamöter där dessa följer en klass (kurs) genom programmet. Dessa klassansvariga fungerar som en länk mellan kursen PK har därmed möjligheten att, på ett kursövergripande sätt, fånga upp följa upp studenter med speciella svårigheter. Efter modell från Invärtesmedicinkursen (s.k. Fitness to practise ) har nu också PK en beredskap för att försöka hantera svåra studentärenden med en grupp som består av studievägledarna, ordf vice ordf i PK, samt relevant klassansvarig.

6 6 II. Innehåll utformning A. Innehåll. Beskriv/ange kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevid eringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleföror dningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). Under 2010 genomfördes fyra workshops kring kursplaner (institutionsvis) för läkarprogrammets kurser. Programkommittén för medicin har efter detta en särskild arbetsgrupp för kursplanearbete. Alla kursplaner är genomgångna åtminstone en gång under senaste året, men arbetet fortsätter kontinuerligt. Detta är svårt viktigt PK försöker bl.a. genom den kvalitetsrelaterade budgeten öka medvetenheten om kopplingen mellan kurs- programmål. I underlaget för vår kvalitetsrelaterade budget ( %20beslut%20kvalitetsrelaterad%20budget%20för%202012%20% pdf) ingår följande fråga till kurserna: Hur är kursens lärandemål anpassade till de programövergripande målen (se utbildningsplanen till efterföljande kurser?

7 7 B. Vetenskaplig/ konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/k onstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell relevant forskning. Ett led i att säkra den vetenskapliga kvaliteten är att behålla det ämnesbaserade upplägget på programmet med undervisning av forskningsaktiva lärare. Vår bedömning är att detta borgar för en hög ämneskompetens en stark forskningsanknytning. Direkt relaterat till Vetenskapligt förhållningssätt så har programmet de tre biomedicinska fördjupningskurserna (BF1, BF2 BF3) VT 2012 införs 30 hp examensarbetet. Som ett av prioriterade områden inom professionell utveckling inför vi under vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Utöver detta uppmuntrar vi studenterna till forskningsaktivitet under sina studier via amanuensprogrammet ( forskarintaget. Vi har nu ett speciellt intag av disputerade till förkortad läkarutbildning. Detta bidrar till att vi kommer att ha disputerade bland våra studenter på programmet, vilket sannolikt kommer att bidra med ett förbättrat vetenskapligt förhållningssätt. Se punkten ovan.

8 8 C. Utformning. Beskriv/ange kommentera: 1. Undervisnings former som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsf ormer samt ev variationer under programmet. Det finns en relativt stor variation i undervisningsformer programkommittén uppmuntrar denna variation. I underlaget för vår kvalitetsrelaterade budget ( %20beslut%20kvalitetsrelaterad%20budget%20för%202012%20% pdf) ingår följande fråga till kurserna: 5. Studentaktiverande varierande undervisning. Finns det en balanserad blandning av grupparbeten, laborationer, seminarier, föreläsningar, valbara projekt/fördjupningsarbeten, praktiskt arbete med fall, klinisk praktik på avdelning, mottagning akutintag?

9 9 2. Examinationsf ormer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsf ormer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Även här finns en stor variation; Muntliga examinationer, skriftliga korta svar, flervalsfrågor, praktiska prov, reflexionstexter, portfölj. Vi anser att också denna variation är positiv vår ambition är att få kurserna att fokusera mer på sina examinationsformer. Programkommittén har en arbetsgrupp för lärandemål examination där en uppgift för gruppen är att stödja kurserna med förslag på examinationsformer. En sådan funktion har också de nytillträdda temaledarna för professionell utveckling som ska stödja kurserna med examinationsformer för områdena inom professionell utveckling. Examination var en viktig punkt på senaste kursledarkollegiet (se minnesanteckningar). Minnesanteckningar%20Kursledarkollegium%2029%20mars% pdf) Studenterna har i snitt 16.5 tim/v lärarledd undervisning under programmets första år. Denna siffra är sannolikt representativ för programmet, men om man inkluderar handledarledd undervisning under den verksamhetsförlagda utbildningen på de kliniska kurserna så stiger siffran.

10 10 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarb ete inom programmet. Arbetsgruppen MedPed driver bl.a. två kurser: Lärande undervisning 5 hp samt Klinisk handledning av medicine studerande - pedagogiska aspekter 5 hp för kliniska handledare på läkarprogrammet. Kursledarkollegier, ett per termin för alla kursledare, som syftar till pedagogisk utveckling av programmet Kvalitetsrelaterad budget som bidar som styrmedel för pedagogisk utveckling ontent/110414%20beslut%20kvalitetsrelaterad%20budget%20för%202012%20% pdf Protokollförda lärarmöten på kurserna som också frågas efter i underlaget till vår kvalitetsrelaterade budget. Deltagande i nationella internationella läkarutbildningsmöten, exv AMEE, MEDINE.

11 11 D. Kvalitet på studentpresta tioner. Beskriv/ange kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings betygskriterier ). Vi ålägger nu alla kurser att ha användarvänliga studiehandledningar enligt speciell mall (se punkt 4 i underlaget till den kvalitetsrelaterade budgeten). Studiehandledningarna ska innehålla: 1 kursbeskrivning 2 lärandemål 3 arbetsformer 4 former för bedömning kriterier för godkänt 5 litteraturlista 6 kontaktinformation Dessa ska innehålla bedömningskriterier för examination.

12 12 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförord ningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverke ts utbildningsutv ärderingar). E. Internationell a perspektiv i programmet. Beskriv/ange kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska /eller andra språk än svenska. Detta är naturligtvis avgörande viktigt, men där vi för närvarande brister i det att vi inte kan redogöra för detta på ett tydligt sätt. Det vi hoppas kunna göra inför HSVs utvärdering är att låta alla kurser på programmet redogöra för på vilket sätt kursens examinationer bidrar till att säkra examensmålen. Men denna typ av inventering är alltså inte gjord. Utifrån en genomgång av kursplanernas litteraturlistor visar det sig att obligatorisk litteratur är ca 43% på engelska 57% på svenska bredvidläsningslitteratur är ca 38% på engelska 62% på svenska

13 13 2. Ungefärligt antal utbytesstudent er lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktivi teter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. antal inresande studenter 27st antal utresande 81st antal inresande lärare 2 st antal utresande lärare 9 st Läkarprogrammet har en lång tradition av att sända ut studenter på kortare kliniska placeringar eller sk research electives. I detta sammanhang är också projektarbetet på termin 10 (idag 15 Hp, från Hp) en mycket viktig möjlighet för studenter att skaffa sig internationell erfarenhet, forskningsföreberedande kompetens samt ett internationellt nätverk. De sista 3 åren har även andelen studenter som gör obligatoriska teoretiska kliniska kurser utomlands, vid ett av Sahlgrenska akademins utländska partneruniversitet, ökat kraftig. Studenterna tillgodoräknar sig dessa utländska kurser inom sin läkarexamen. Ett flertal studenter kombinerar kurser utomlands, projektarbetet utomlands samt kliniska placeringar utomlands, i lite olika varianter. De studenter som inte har möjlighet att själva resa ut får möjlighet att få internationella inslag på hemmaplan. Många av de inresande utbytesstudenter läkarprogrammet varje år tar emot integreras på ordinarie kurser. Andra inresande studenter gör kliniska placeringar på sjukhusen, där möter de svenska läkarstudenter som agerar faddrar. Se Världen är Sahlgrenska akademins internationella dag. Här presenterar externa interna föreläsare olika möjligheter till internationellt arbete internationella studier. Projektarbetet på termin 10 (som nu utökas till 30 hp) är studenternas verkliga chans att själva arbeta i en internationell miljö denna möjlighet utnyttjar många studenter som en språngbräda till en internationell karriär.

14 14 III. Lärarkompeten s 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet ungefärlig omfattning på deras undervisning. Detta har vi ingen kartläggning av, men med tanke på att en väldigt hög andel av lärarna är forskningsaktiva (se nedan) är det rimligt att anta att många av dessa har internationella erfarenheter åtminstone relaterade till forskning. Vi har begärt in uppgifter från programmets alla kurser angående lärarnas vetenskapliga formella pedagogiska kompetens. En sammanställning finns i Bilaga 1. Vi har fått in svar från motsvarande 94% av programmets 330 hp som siffrorna nedan då är baserade på. Programmet har 193 universitetsanställda lärare varav 99% är minst disputerade. Dessutom har programmet 346 sjukvårdsanställda lärare/handledare som är minst disputerade. 62% av de universitetsanställda lärarna är professorer. Baserat på speciella enkätsvar från fyra kurser (Fysiologi, farmakologi biokemi, Infektion, Kirurgi Molekylär cellbiologi) på programmet så undervisar en professor i medeltal 33 tim per år på läkarprogrammet. Inkluderande sjukvårdsanställda professorer (35 st rapporterade) skulle det betyda att ca tim/år undervisas av professorer på programmet.

15 15 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgiv ande högskolepedag ogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell relevant professionsrela terad kompetens. Utav de universitetsanställda lärarna har 34% mer än 10 hp högskolepedagogik ytterligare 36% mer än 1.5 hp (men mindre än 10 hp) högskolepedagogik. 72 sjukvårdsanställda lärare har mer än 10 hp högskolepedagogik. 220 sjukvårdsanställda lärare har mer än 1.5 hp högskolepedagogik. 171 sjukvårdsanställda lärare har mer än 1v formell handledarutbildning. 465 sjukvårdsanställda lärare har mer än 2 d formell handledarutbildning. Som berörts ovan anser vi att en viktig metod att säkra aktuell professionsrelaterad kompetens är att det finns en nära anknytning mellan ämnesrelaterad grundutbildningskurs, forskningsämne specialistämne.

16 16 IV. Studentinflytande Beskriv/ange kommentera: 1. Resultat från studentundersö kningar (t ex GU:s Studentbarome ter 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärd eringar kursvärderinga r. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) utveckling av programmet. Bilaga 2 visar ett utdrag ur sen senaste studentbarometern som är relaterat till studentinflytande. Kursvärderingar vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida Kursnämnder vars protokoll vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida Studentrepresentanter på kursledarkollegier Studentrepresentation på AMEE nationella möten för läkarutbildningarna i Sverige Kursvärderingar vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida Kursnämnder vars protokoll vars resultat ska publiceras på kursens GUL-sida Uppföljning av programkommitténs åtgärdsplan på kursledarkollegium ontent/kursledarkollegium%2019%20oktober% pdf

17 17 3. Studentmedver kan i beredande beslutande organ. Studenter från läkarprogrammet är representerade i Programkommittén för medicin Programkommitténs arbetsutskott Dessutom finns studentrepresentation i de arbetsgrupper som finns organiserade under programkommittén. Arbetsgrupp för: budgetfrågor medicinsk pedagogik antagningsfrågor planering av projektarbete 30 hp samordning av professionell utveckling lärandemål examination studentarbetsmiljöfrågor tidig sammanfattande examination, bachelor masterexamen läkarprogrammets regionalisering GUL

18 18 V. Omvärlds -analys A. Omvärldsanal ys utbildningsut bud. Beskriv/ange kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. Det är svårt att jämföra läkarprogrammet med andra program på GU. Läkarprogrammet i Göteborg profilerar sig genom speciella satsningar på Professionell utveckling, Internationalisering Forskningsanknytning (se läkartidningen) Läkartidningen%201112s669_673.pdf

19 19 B. Omvärldsanal ys arbetsmarkna d. 2. Beskriv/ange kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakad emiker 2010 eller annan/lokal alumnundersö kning). Resultatet från Göteborgsakademiker 2010 visar att de före detta läkarstudenterna i mycket hög utsträckning har arbete för vilken deras utbildning varit mycket relevant (se länk)

20 20 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakad emiker 2010 eller annan/lokal alumnundersö kning). 3. Modeller för samverkan med alumner avnämare i planering, genomförande, uppföljning utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Se punkten ovan I programkommittén för medicin finns representanter för sjukvården. Vi har också formell kontakt med sjukvården via samarbetsorganet MediSam via olika arbetsgrupper (regionalisering, studentarbetsmiljö, budgetgrupp). Dessutom finns en mycket stor, naturlig, men informell kontakt med sjukvården genom att många lärare på programmet är sjukvårdsanställda. Vi har däremot tyvärr ingen formell kontakt med alumner.

21 21 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange kommentera: 1. Organisation ledning av programmet. Under arbetar vi med genomförandet av vår åtgärdsplan ( Åtgärdsplan%20för%20läkarutb%20vid%20GU%20-%20antagen% pdf) Läkarprogrammet kommer sannolikt fortsätta expandera med en utökad internationalisering, forskningsanknytning regionalisering ( Sammanställning% %20regionalisering%20revision1.pdf). Läkarprogrammet leds av Programkommittén för medicin, ca 6 sammanträden per år Ordförande Eric Hanse, Vice ordförande Karin Manhem Programkommitténs arbetsutskott genomför ca 7 sammanträden per år. Under programkommittén är ett antal arbetsgrupper tillsatta (se svar fråga IV punkt 3).

22 22 2. Förekomst av särskilda identitetsskapa nde moment (t ex mottagningsce remonier eller examenshögtid er). 3. Förekomst av moment om innovation entreprenörska p. Vid uppropet på T1 välkomnas de nya studenterna av representanter för programkommittén dekanus. Vi har en festlig examenshögtid i universitetets aula för studenter anhöriga. I programkommittén för medicins ansvarsområden ingår, förutom läkarprogrammet, programmet för affärskapande entreprenörskap inom biomedicin. I samarbete med detta program kommer läkarstudenter erbjudas möjligheter att utföra 30 hp examensarbete inom entreprenörskap. 4. Övrigt. Fr.o.m har vi ett speciellt forskarintag till läkarprogrammet, en avkortad utbildning för disputerade. De som antas går först en förberedande ny kurs Biomedicin för disputerade, 40 hp. VIII. Sammanfattande bedömnin g Kommentera: 1. Programmets största styrka. 2. Programmets största svaghet. Den största styrkan ligger sannolikt i de personella resurserna: oerhört motiverade, engagerade ambitiösa studenter samt en stor mängd väldigt kompetenta engagerade lärare/handledare. Programmets största svaghet är sannolikt relaterad till bristande samordning mot gemensamma mål.

23 23 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Dessa skulle sannolikt användas till att fullfölja utvidga våra satsningar på professionell utveckling, internationalisering, forskningsanknytning, pedagogisk utveckling samt regionalisering.

24 Bilaga 1 24

25 Bilaga 2 25

26 26

27 27

28 Bilaga 3 28

29 29