BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.

2 2 Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg: 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad.

3 3 II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program. Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt-Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.

4 4 Skriv in text i högerspalten Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt masterprogram i fotografi Ansvarig programledare/studierektor: Julia Tedroff Omfattning (hp): 120hp Nivå (grund/avancerad): Avancerad nivå Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen med inriktning fotografi Startår i sin nuvarande form: 2007 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för fotografi Studietakt (helfart/halvfart): helfart Campus/distans: campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 120hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på Helfart. Programmet ges på svenska. Enstaka moment på engelska förekommer. engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Varje höst höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 8 termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 1647 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. A. Rekrytering och söktryck.

5 5 Studentrekr ytering, uppföljning och studentstöd Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. Planeringstalet är att ha totalt 16 studenter på masterprogrammet, vanligtvis 8 per årskurs sökande 7 antagna sökande 8 antagna Masterprogrammets dimensionering kommer på sikt att öka genom nya programinriktningar. (Se exempelvis svar V A. Omvärldsanalys). Nuvarande program ges på svenska. Undervisningsmoment på engelska förekommer. Utbildningen har hittills främst marknadsförts via de utställningar studenterna genomför. Viss annonsering förekommer men i huvudsak sker spridning via den verksamhet som pågår i programmet, genom pressutskick (publicitet i media), vernissagekort (med strategisk spridning), via inkommande gästlärare (yrkesverksamma inom området), spridning av årsböcker. Inför kommande antagning kommer informationsinsatser om utbildningen öka väsentlig genom exempelvis broschyrer, platsbesök och annonsering genererade masterprogrammet 18,80 HST med 15 studenter på programmet. Studenterna har möjlighet att vid behov/önskemål läsa extra verktygskurser inom olika fotografiska tekniker som komplement till de obligatoriska programkurser, varför antal HST är högre än en studietakt på 100%. Masterprogrammet hade ett utfall på 13,38 HPR och en genomströmning motsvarande 71%. En förklaring till den något lägre genomströmning i förhållande till HST är att kursen Pedagogik A 7,5 hp med 0,875 HST pågår under hösten 2011 och är därmed inte avslutad. Om samtliga godkänns på kursen, motsvararand genomströmning blir 76%. Krav för en examen är 120 hp eller 60 hp per läsår inom programmet. Om man istället beräknar genomströmning på 15 HST (minimikrav för 15 studenter att avancera inom programmet under ett läsår) blir det 95%.

6 6 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Hösten 2007: 8 studenter antogs till masterprogrammet 7 studenter avslutade sina studier på programmet våren Hösten 2008: 7 studenter antogs till masterprogrammet 7 studenter avslutade sina studier på programmet våren II. Innehåll och utformning 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Eftersom programmet är litet är det förhållandevis lätt att identifiera eventuella behov. Studierna inleds med ett samtal där studenten tillsammans med ansvarig professor diskuterar kommande undervisningsmoment. Kursplanernas kvalitet och relevans (i exempelvis förhållande till examensmål), diskuteras annars i regel kontinuerligt vid utvärderingar med studenter, kursansvariga lärare och studierektor. Inför kommande antagning höstareminen 2012 kommer programmet till viss del utvecklas. Därav gjordes ingen antagning inför nuvarande läsår. Inriktningen fotografi inom fri konst kommer att bibehållas med programmets profil kommer att förtydligas och förstärkas. Utbildningsplan och samtliga kursplaner kommer att revideras. Kursplaners lärandemål i förhållande till examensmålen behandlas kontinuerligt i kollegiemöten och i kursutvärderingar. I regel görs en noggrann analys av examenskursens utfall vilket utgör grunden för eventuella revideringar eller utveckling av nya kurser. Den bärande undervisningsformen i utbildningen är individuell handledning där studenterna kontinuerligt får presentera och diskutera sitt pågående arbete med ansvariga professorer, övriga kursansvariga och curatorer. Kontinuiteten bidrar till att säkerställa att studenternas kunskapsprocess relaterar till ställda lärandemål. En annan bärande undervisningsform är så kallade expertmöten, vilket är tillfälliga möten med expertis som rekryteras från yrkeslivet (konstnärer, forskare, kritiker, curatorer, gallerister). Tanken är att upprätthålla balans mellan fast kompetens (pedagogisk/konstnärlig kompetens, kontinuitet) och extern expertis (transparens, extern insyn, omvärldförändringar). Sammansättningar av fasta lärare och så kallade experter

7 7 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. praktiseras också vid examinationer, som handledare respektive opponenter. Samtliga ansvariga lärare inom utbildningen bedriver egen forskning så som inom ramen för KUprojekt. I utbildningen undervisar också doktorander. Undervisningen är i sådana fall inriktad på det ämnesområde som behandlas i doktorandens avhandlingsarbete och på doktorandens specifika kompetens. Studenterna får på så vis följa doktorandernas avhandlingsarbete och den konstnärliga forskningens utveckling. Härigenom får de också tillgång till specifik konstärlig kompetens och skilda perspektiv inom konstnärlig forskning. Undervisningsformen utgörs både av individuell handledning, föreläsningar och seminarier. Doktorandernas handledare har under de senaste läsåren återkommit som handledare och opponent på studenternas examensuppsatser. Institutionen har också återkommande internationella seminarier till vilka nationella och internationella konstnärer, forskare och kritiker bjuds in. De ämnen och perspektiv som behandlas i seminarierna tar ofta utgångspunkt i pågående och kommande forskningsprojekt vid institutionen. En tydligare förankring och mer formaliserade forskningsförberedande utbildningsmoment kommer att utvecklas i det kommande programmet. Undervisningen är problembaserad och tar i huvudsak utgångspunkt i kritikklass (handledning och problembaserad undervisning i grupp), individuell handledning och teori. De individuella handledningstillfällena är relativt jämt fördelade under båda läsåren förutom i samband med examenskurs då antalet timmar för individuell handledning ökar (uppsatshandledning och handledning inför separatutställning). År 1-2 per termin: tre handledningstillfällen à 60 min med ansvarig professor samt ca tre tillfällen à 60 min med externa handledare (experter). Ca 6 tim per termin. År 2 Uppsatshandledning: grupphandledning/individuell (examenskurs) ca 60 tim Separatutställning ca 10 tim med extern curator Kritikklass/handledning i grupp År 1-2 per termin: tre kritikklasser (handledning i grupp med ansvarig professor) à tre dagar, ca 54 tim per termin Övrig handledning i grupp: År 2: Att presentera sitt konstnärskap (inom examenskurs) ca 6 tim med extern handledare. Föreläsningar/ seminarier År 1 Undervisningsformer som föreläsningar och seminarier ligger främst under år 1 inom ramen för teori- och verktygskurser ca 90 tim per termin.

8 8 År 1-2 Undervisningsformen förekommer i samband med doktorandpresentationer, externa föreläsare (experter), forskningsseminarier ca 5-10 tim per termin. År 2 uppsatsseminarier (examenskurs) ca 60 tim Sammanfattning: År 1 Individuell handledning Ca 12 tim Handledning i grupp (kritikklass) Ca 108 tim Föreläsningar/ seminarier Ca 200 tim År 2 Individuell handledning Ca 22 tim Handledning i grupp (kritikklass samt övrig) Ca 114 tim Uppsatshandledning/seminarier ca 60 tim Övriga föreläsningar/ seminarier Ca 5-10 tim 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Vid examinerande moment förväntas studenten redovisa en gestaltning och/ eller textuppgift. Examinationer sker i regel genom muntlig presentation som följs av diskussion med examinator, opponenter (examenskurs) och medstudenter. Summativa examinationer sker i examenskurs vilken består av två examinationstillfällen (examensarbetets gestaltande del respektive examensuppsats) I teorikurser (FOA Avancerad konst-och kulturteori A-B) förekommer både summativa och formativa examinationer, i form av litteraturseminarier eller skriftliga uppgifter. I övriga kurser dominerar formativa (Kritikklass, FOA Konstnärlig pedagogik A-B, FOA110 Konst och text) där studenten och medstudenter är delaktiga bedömningen. I exempelvis Kritikklass (FOA Kritiklass B-C) är studentgruppens aktiva medverkan i bedömning och självbedömning en bärande pedagogisk idé som bland annat syftar till att utveckla studenternas kritiska tänkande och bedömningsförmåga. Studenternas aktiva roll som medbedömare fyller alltså ett medvetet pedagogiskt syfte och är

9 9 vanligt förekommande i utbildningen. (Se svar D2) 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). År 1 ca 8 tim per vecka År 2 ca 5 tim per vecka Pedagogiskt utvecklingsarbete sker i lärargruppen, vilket i regel gäller den fasta lärarstaben. Det förekommer också i institutionsgemensamma fortbildningsdagar. Samordningen av pedagogiskt utvecklingsarbete försvåras emellertid av att större delen av den fasta lärarstaben har relativt små tjänster vilket inte ger mycket utrymme för större utvecklingsprojekt. Under höstterminen har lärarkollegiet diskuterat hur och i vilka former vi skulle kunna arbeta för att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet vid institutionen. Den största svårigheten gäller emellertid timanställda gästlärare. (Se kommentar IV 1. Studentbarometern 2010). För att säkerställa kvalitet i studenternas presentationer finns strävan att genomföra så adekvata kurser och undervisningsformer som möjligt, att samtliga kurser svarar mot utbildningens lärandemål och att undervisningsformerna stödjer studentens lärande. På avancerad nivå är balansen mellan handledning (och andra former av undervisning) och självständig problemlösning bärande. Studenten behöver utrymme för självständigt arbete men också kontinuerlig feedback från lärare, externa bedömare och medstudenter. I utbildningen eftersträvas balans mellan kontinuerlig uppföljning av studenternas kunskapsprocess (via handledning med kursansvariga lärare och medstudenternas feedback i exempelvis kritikklass) och extern bedömning (externa handledare och curators). Det finns än så länge inga formulerade bedömningskriterier vilket kan göra att studenten upplever att de krav som ställs i utbildningen är otydliga eller t o m för låga (Studentbarometern 2010). Det kan också vara ett problem i relation till externa bedömare, vilka utifrån relativt ringa insikter i ställda lärandemål ska uppfatta vad och hur studentens arbete ska bedömas och vilken roll den externa expertisen faktiskt spelar. Det kan få som följd att själva bedömningen av studentens prestation upplevs som otydlig eller t o m uteblir. Genom att förtydliga ställda lärandemål (tydligare kommunicera dessa för externa bedömare och studenten) och utarbeta riktlinjer som kan användas som bedömningskriterier kan de krav som ställs i relation till lärandemål bli tydligare.

10 10 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Se Bilagor: HFFMA_matris examensmål Samtliga examensmål examineras i Examenskurs (FOA101) 30hp Examensarbetet består av två delar: Masteruppsats 15hp Fotografiskt/fototeoretiskt arbete på masternivå 15hp Kursen examineras vid två examinationstillfällen där de två delarna examineras var för sig. Masteruppsats 15 hp Omfattning s. Uppsatsdelen innefattar att i text presentera det egna arbetet eller angränsande ämnesområde och är av forskningsförberedande karaktär. Uppsatsen föregås av en metodkurs där studenten introduceras till olika forskningsperspektiv och metoder, akademisk text och text producerad i relation till konstnärlig forskning. Vilka perspektiv kan den konstnärliga forskningen inrymma i relation till den traditionellt akademiska? Uppsatskursen innefattar förutom föreläsningar och studiebesök individuellt arbete som följs upp genom kontinuerlig handledning i grupp och individuellt. Uppsatskursen föregås av teorikurserna Avancerad konst- och kulturteori 1-11 sammanlagt 15hp, verktygskursen Konst- och text 7,5 hp samt Kritikklass som ger kunskap och övning i att applicera foto, konst- och kulturteoretiska diskussioner, att föra kritiska diskussioner och kontextualisera det egna och andra utövares konstnärliga arbete. Det ger också övning i att applicera olika typer av texter i relation till sitt arbete (Artist Statement, texter som ingår i verk, kommunikativa, beskrivande texter och kritiskt resonerande texter). Examination av uppsatsdel sker i seminarieform med seminarieledare (kursansvarig lärare) examinator (ansvarig professor), extern opponent (som två år i rad varit huvudhandledare för forskarutbildningen, HFF) samt studentopponent. Studenten har i uppgift att inledningsvis klarlägga eventuella tillrättalägganden samt att var medopponent på en av sina medstudenters uppsats. Fotografiskt/fototeoretiskt arbete 15 hp Examensarbetet bestående av fotografiskt alternativt fototeoretiskt arbete 15 hp, föregås av som har beskrivits tidigare, individuell handledning med ansvariga lärare och extern expertis från

11 11 yrkesområdet samt kritikklasser. I handledning och kritikklass får studenten utrymme att muntligt diskutera sitt arbete samt tillgång till och övning i kritisk och kontextualiserande diskussion. Under examenskursen planerar och genomför studenten en separatutställning vilken slutligen tjänar som grund för bedömning vid slutexaminationen. Vid planering av utställning har studenten tillgång till handledning med ansvarig professor samt med extern curator (10 timmar). I genomförandet ingår också att presentera sitt arbete i kommunikativ text (till besökare samt press). I examenskursen ingår också övning i muntligt framförande, att i muntlig presentationsform beskriva och kontextualisera sitt arbete för olika grupper (övas under examenskursen och examineras vid examinationstillfället). Till varje examensarbete (separatutställning) väljs en extern opponent. Den externa opponenten besöker utställningen och medverkar i den slutliga examinationen. Opponenten får också tillgång till studentens uppsats (uppsatsen i sig examineras emellertid separat. Se ovan). Det läggs stor vikt vid att opponent och examinator får så god tillgång till studentens arbete som möjlig, en bred bas för att kunna bedöma om studenten uppfyller ställda lärandemål. Examination av Fotografiskt/ teoretiskt arbete Samtliga studenter examineras vid ett slutligt examinationstillfälle. I examinationen ingår huvudhandledare(kursansvarig för examenskurs), examinator (intern professor), opponenter (externa bedömare), medstudenter samt publik. Examinationen inleds med att respondenten visar och beskriver sitt arbete, för en kontextualiserande diskussion. Därefter tar opponenten vid (frågor till respondenten, bedömning). Oppositionen avslutas med uttalande från examinator följt av publikfrågor. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år I den litteratur som ingår i teorikurser utgör till 90% av engelskspråkig litteratur. I den individuella fördjupningen kan andelen variera. Inga utbyten 2010.

12 12 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. För att förbereda studenterna på ett framtida yrkesliv inom konstområdet har vi valt att prioritera utåtriktad verksamhet så som kontinuerliga möten med yrkesverksamma inom området samt utställningsverksamhet. Studenterna får under sin utbildningstid genomföra ett antal utställningar i grupp och individuellt i syfte att få faktisk träning i att planera, exponera och kommunicera sitt konstnärliga arbete. Utställningarna handleds och följs av yrkesverksamma curatorer. Förutom att stärka den konstnärliga kompetensen får studenterna kunskaper i att planera och kontextualisera sitt arbete i förhållande till ett utställningssammanhang (i grupp eller individuellt). Genom utställningsverksamhet utvecklar också studenten sin kompetens i att muntligt och skriftligt presentera ett konstnärligt arbete för olika kontexter (skapa material i pedagogiskt syfte eller i marknadsföringssyfte) och grundläggande kunskaper i ekonomiska och juridiska aspekter i att planera en utställning på professionell nivå (prissättning, avtal, försäkringar, sponorarbete, upphovsrätt). I utbildningen får studenterna kontinuerligt möta och presentera sig för nationella och internationella konstnärer, curatorer, pedagoger och forskare. Genom praktik och möten får studenten god förberedelse i vad ett yrkesliv inom området kan innebära som konstnär, som pedagog, som curator, som projektledare eller kommunikatör samt utvecklar kontaktnät som stödjer deras framtida yrkesverksamhet nationellt och internationellt. Inför kommande antagning kommer vi att arbeta med att utveckla de internationella nätverken men också se över hur utbildningen bättre kan anpassas för professionsrelaterad verksamhet (bättre förutsättningar för planering) och förtydliga utbildningens utåtriktade verksamhet. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Samtliga huvudlärare i utbildningen har god internationell erfarenhet. Utbildningen leds av två adjungerade professorer med stor erfarenhet av konstnärlig verksamhet i internationella sammanhang. Deras kontaktnät på både nationell och internationell nivå har stor betydelse för utbildningens utformning och innehåll så som vid rekrytering av externa handledare, opponenter och curatorer. I utbildningen finns också en adjunkt med huvudansvar för teorikurser samt examensuppsatser som också har stor kunskap och erfarenhet av internationella sammanhang så som inom forskning, aktuell debatt och internationell utställningsverksamhet. Ytterligare en lektor och en professor är knutna till programmet vilka bedriver forskning på internationell nivå. Programmet behöver emellertid knyta till sig fler internationella samarbetspartners dels för att göra utbildningen mer internationellt känd och skapa utbytesmöjligheter med mer formell samordning samt för att på sikt internationalisera programmet.

13 13 III. Lärarkompetens Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Den huvudsakliga undervisningen görs av två adjungerade konstnärliga professorer vardera omfattning 30% respektive 40%. I huvudsak två adjungerade professorer med huvudansvar för programmet. (Se ovan) Ytterligare två professorer är knutna till programmet med inriktning på forskning. I dagsläget har ingen formellt behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens (15 hp). (Se också E 3.) Huvudansvariga professorer är internationellt verksamma konstnärer med utställningsverksamhet. Deras kompetens, erfarenhet och nätverk är bärande för utbildningens innehåll och utformning. I utbildningen läggs särskild vikt vid utåtriktad verksamhet, d v s att lärandet sker i praktik (exempelvis genom att studenten genomför utställningar) och i direkt kontakt med yrkeslivet. (möten med extern expertis). Den utåtriktade verksamheten syftar till att förbereda studenterna på framtida professionella sammanhang, yrkesrollen och på att skapa nätverk. Ett urval av experter sedan 2007: Tessa Praun, Gregory Crewdson, Grazia Quaroni, Lisa Rosendahl, Mats Stjernstedt, Jan Svenungsson, Martin Farran Lee, Anne Olofsson, Niklas Östlind, Magdalena Malm, Marina Schiptjenko, Lars-Erik Hjertström-Lappalainen, Karl Larsson.

14 14 IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Det mest alarmerande i Studentbarometer 2010 är att så många som 12% av studenterna vid Konstnärlig fakultet har känt sig diskriminerade eller förbigången på grund av könstillhörighet vilket gör tydligt att arbetet mot trakasserier och diskriminering alltjämt är centralt i likabehandlingsarbetet. På Högskolan för fotografi tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Alla anställda och studenter har rätt att bli behandlade med respekt för sin person och sin personliga integritet. Högskolan för fotografi ska vara fri från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling.. Åtgärder att genomföra 2011: Under 2011 ska GU:s vägledning för hantering av diskriminering och trakasserier diskuteras och göras känd i organisationen. En diskussion ska föras angående chefens och likabehandlingsombudets roll vid diskrimineringsärenden. Ansvariga för genomförandet: Prefekt i samarbete med institutionernas likabehandlingsombud samt personalhandläggare. Kommentarer kapitel 5. Information, examination och kursvärderingar. En förklaring till resultatet kan vara att lärandemålstyrd undervisning inte har fått fullt genomslag på fakulteten (svårt att bryta ned till program utan snarare ett genomgående problem). Det går att identifiera några orsaker så som att enskilda lärare inte har tillräckliga kunskaper i lärandemålstyrd undervisning, otydliga lärandemål (exempelvis gällande lärandemål och examinerbarhet), otillräckliga kunskaper om studieregler. På masterprogrammet i fotografi, undervisar många gästlärare som bara tillfälligtvis arbetar med undervisning (ett led i att garantera relevant professionsrelaterad kunskap) med följd att studieregler inte kan hållas (eftersom planeringen står i ständig relation till eventuella omvärldsförändringar) och bristfälliga kunskaper i lärandemålstyrd undervisning. Både studenter och handledare behöver ha insikt i vad man kan förvänta sig av en handledning, och vilken roll den fyller i utvecklandet av studentens kompetens. I kommande program bör det därför finnas en tydligare distinktion mellan olika typer av handledningssituationer så som mellan individuell handledning (möten med pedagog med grund i tydliga lärandemål) och expertmöten (möten med personer inom yrkesfältet). Individuell handledning och expertmöten är olika pedagogiska former för att förbereda studenten på en framtida yrkesverksamhet och relaterar till examensmålen. Expertmötenas syfte är att ge studenten direkt professionsorienterade erfarenheter medan den

15 15 individuella handledningen har en tydligare pedagogisk funktion med specifika lärande mål (och kan därmed bemötas med pedagogiska krav så som pedagogisk kompetens). Skillnaden mellan olika pedagogiska inslag ska tydligt kommuniceras till studenter, lärare och gästande expertis. Åtgärder: Inom rimlig tid kommer de flesta interna lärare behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens HPE vilket kommer att bidra till en avsevärd kvalitetsförbättring. Informationsinsatser angående studieregler. Här behövs bättre rutiner. Interna och fakultetsgemensamma satsningar för att öka kunskaper i lärandemålstyrd undervisning riktad till återkommande gästlärare. (exempelvis återkommande workshops). Distinktion mellan olika pedagogiska former som relaterar till examensmålen (så som distinktion mellan yrkesorienterad erfarenhet och pedagogisk verksamhet) Utveckla specifika lärandemål relaterade till handledning (Handledning ligger inom Kritikklass. Här finns utrymme att utöka med lärandemål specifikt inriktade på individuell handledning) Ytterligare åtgärder i relation till Studentbarometerns resultat: Förstärka implementeringen av GUL (riktat till lärare) Förstärka rutiner kring utvärdering i GUL V. Omvärlds- 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange Kursvärderingar görs vi varje avslutad kurs. Muntliga utvärderingar har störst genomslag. Svarsfrekvensen och rutinerna för hur skriftliga utvärderingar ska genomföras har inte fått tillräckligt genomslag. I huvudsak förs kontinuerliga diskussioner mellan studenter, ansvariga lärare och studierektor. Studentmedverkan finns i samtliga beslutande organ. Programmet inriktning är fotografi med konstnärlig inriktning och vänder sig till studenter som vill arbeta inom det konstnärliga fältet. Under utbildningens två år utvecklar studenten sitt

16 16 analys och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). konstnärskap, skaffar kunskap om fotografi i ett bildkonstnärligt sammanhang samt bygger de nätverk som stödjer en karriär inom det konstnärliga fältet. Specialiseringen i fotografi inom konstområdet har ingen motsvarighet i Sverige. Se svar nedan. Specialiseringen i fotografi inom konstområdet har ingen motsvarighet i Sverige. Men i takt med att fotografiet etablerat sig på den internationella konstscenen har även masterutbildningar inom fri konst stärkt sin profilering mot fotobaserad konst. Idag finns fler alternativ för blivande studenter som söker fördjupad kompetens inom det fotografiska gestaltningsområdet. Vad som fortfarande gör utbildningen unik är att det sammanhang av spetskompetens som institutionen utgör - inom forskning, debatt, tekniskt kunnande men också inom annan yrkesutövning. Programmet relaterar också till en specifik fotografisk konstscen som utgörs av nationella och internationella arenor för fotografi så som exempelvis Hasselblad Center. Den fotografiska konstscenen har ett starkt internationellt fäste (Institutioner med specifik inriktning på fotografi, gallerier, bokproduktion, utbildningar och specifika nätverk) och har under de senaste åren även fått en allt starkare ställning i Sverige med nya betydelsefulla arenor och stor efterfrågan på fotobaserad konst. Göteborgsakademiker 2010 är svår att kommentera eftersom det sammantaget endast är 139 svarande vilka berör hela Konstnärliga fakulteten. Institutionen behöver genomföra en lokal undersökning. Programmet är litet vilket förenklar kontakten med alumner. Utbildningens utåtriktade verksamhet (så som utställningar och möten med expertis inom området), har varit väldigt framgångsrikt för enskilda studenter, så som i tilldelning av stipendier, genom utställningsmöjligheter och kommersiella framgångar på gallerier och auktionsfirmor. Intresset för pedagogiskt arbete är stort bland studenterna och flera studenter verkar som lärare på institutionens sommarkurser. Andra studenter arbetar med olika förberedande utbildningar eller som pedagoger på exempelvis museer, gallerier, konsthallar. Därför har vi i programmet utvecklat

17 17 två kurser med inriktning på pedagogiskt arbete; FOA Konstnärlig pedagogik A-B, den ena relaterad till utbildning, den andra mot konstpedagogiskt arbete inom andra sektorer. Här ser vi en stark utvecklingspotential där hela fakulteten skulle kunna samverka för att också utveckla nya former för konstpedagogiskt arbete. VI. Framtid 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. Inför kommande programstart kommer vi att genomföra en genomlysning av programmet för att på ett ännu bättre sätt kunna förvalta, utveckla och skapa balans mellan konstnärlig utveckling och den yrkeskontext studenterna förväntas verka i. Inom programmet finns en strävan att kontinuerligt genomföra undervisningsmoment i samverkan med avnämare så som i planering av utställningar och relaterade kurser. Inför kommande förändringar av programmet kan ett programråd med alumner och externa representanter var aktuellt. Programmet kommer att till viss del förändras och utvecklas inför kommande antagning (Utbildningsplan och samtliga kursplaner kommer att ses över). Utvecklingsmöjligheter som kommer att diskuteras: Öka programmets utåtriktade verksamhet Förstärka professionsrelaterade lärandemål Förstärka relationen till institutionens forskning Förstärka programmets forskningsförberedande moment Förstärka internationella nätverk och finna eventuella samarbetsparter Internationalisering Förstärka administrativa rutiner kring programmet 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Att delar av utbildningen görs i samverkan med andra program inom fotografi och konstområdet. Att utbildningen är internationell och att delar av programmet så som utåtriktad verksamhet (utställningar, fältarbete, pedagogiskt arbete) genomförs på olika platser i världen med utvecklade pedagogiska former som svarar mot utbildningens upplägg. (exempelvis handledning och kritikklass på distans). VII. Övrigt Beskriv/ange och kommentera: Studierektor ansvarar för programmets organisatoriska delar på direkt delegation av prefekt. Det

18 18 av vikt om programmet 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). pedagogiska utvecklingsarbetet leds av ansvariga professorer i samråd med studierektor. Institutionen har ett antal råd (utbildningsråd, programråd och kursråd) med representation av lärare och studenter. Rådens uppgift är att diskutera, lämna förslag och följa upp ärenden gällande planering och kvalitetsaspekter. Första terminen inleds med en introduktionskurs, som innefattar lärar- och doktorandpresentationer, presentation av alumner, historisk bakgrund, körkort, studievägledande samtal, samtal om fotografins ställning idag och historiskt. Kursen innefattar både master och kandidatnivå. Vid terminsavslut samlas samtliga lärare och studenter för att avtacka examensstudenter för utdelning av diplom, tal, musikunderhållning och gemensam middag. VIII. Sammanfattande bedömning 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. Inom utbildningen finns en stark ambition att hålla en balans mellan det konstnärliga entreprenörskapets spektra, mellan konstnärlig utveckling och andra yrkesmässiga färdigheter som möjliggör för studenten att realsera sina konstnärliga intentioner. Som nämnts tidigare finns en stark ambition att förbereda studenten på ett framtida yrkesliv, att pröva konstnärsrollens möjligheter i ett framtida yrkesliv. Men mycket få fria konstnärer kan försörja sig enbart på sitt konstnärliga skapande. Som också nämnts tidigare arbetar ett flertal av våra alumner med olika former av pedagogisk verksamhet inom utbildning och anan typ av konstförmedling. Här ser vi också potential i att skapa innovationer. Idag görs många (lyckade och mindre lyckade) försök att nyttja konstnärens kompetens i pedagogiska syften (och eventuellt försörjningssyften). Kan konstnärerna genom egna initiativ, genom utvecklade metoder och former på ett bättre sätt bidra med sin specifika kompetens? Här ser vi en potential och ett starkt intresse från studenterna. Att den ryms inom en institution med specifik spetskompetens unik för Sverige vilket lockar till sig konstnärer, forskare och andra yrkesverksamma inom området, nationellt och internationellt. Fotografin intar en allt starkare ställning i konsten och som forskningsområde även inom andra discipliner (sociologi, etnologi, naturvetenskap), vilket kan innebära nya samarbetsparter där institutionens kan bidra med spetskompetens inom både teori och praktik. Att enskilda studenter haft en framgångsrik karriär kort efter avslutad utbildning vilket i viss utsträckning beror på adekvat undervisning av kompetenta lärare, utbildningens utåtriktade

19 19 verksamhet (utställningar) och prioritering av extern insyn, nätverk (möten med expertis). Det ska också tilläggas att det också beror på att studenterna är mycket hårt arbetande och väldigt begåvade. 2. Programmets största svaghet. Programmet är svårmanövrerat; många externa handledare, timlärare och utställningar. Programmet är på så sätt delvis helt beroende av förändringar i omvärlden vilket kan leda till plötsliga schemaändringar och allmänna svårigheter i att upprätthålla planering och pedagogiska idéer. En stor del av ansvariga professorers tid går till att administrera kommande undervisningsmoment så som kontakt med externa handledare, curatorer, konsthallar och andra platser som utbildningen är beroende av. Tid som i större utsträckning borde läggas på undervisning och pedagogisk utveckling. Programmet är också lite för isolerat i relation till program inom angränsande område. Programmet bör bibehålla sin unika fotografiska inriktning (spetskompetens) men skulle må bra av att ha starkare relationer till andra program inom området och övriga konstområdet för att utvidga möjligheten till utbyten, nya perspektiv och få nya generationers nya nätverk att växa fram. Vissa förändringar i rutiner kring exempelvis kursutveckling skulle kunna vara ett sätt att bibehålla kontinuitet med externa aktörer. Ett sätt är att utveckla kurser i direkt samverkan. Vissa försöka har gjorts tidigare (gäller exempelvis Konstnärlig pedagogik B och kursen FOA119 Independent Studies (idag reviderad), där kursernas lärandemål och upplägg utvecklats tillsammans med en samarbetspart med lyckade resultat. Det behövs emellertid mer framförhållning och mer fördjupad samverkan för att få det att fungera på längre sikt. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Starta ytterligare ett program (med annan inriktning inom det fotografiska fältet) eventuellt i samverkan med annan fakultet. Programmets inriktning skall i sådant fall ha stark anknytning till institutionens forskning och vara en del av institutionens forskningsstrategi. Ett utvecklingsprojekt inom Doing History (se Forskningsstrategi) har redan genomförts via fristående kurser på avancerad nivå. Detta skulle innebära en större kritisk massa kring den avancerade nivån. Extra resurser skulle också innebära förutsättningar för en lyckad internationalisering av båda programmen och möjlighet till att utveckla nya pedagogiska former för att kunna möta nya utbildningsstrukturer.