BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.

2 2 Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg: 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad.

3 3 II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program. Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt-Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.

4 4 Skriv in text i högerspalten Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Ansvarig programledare/studierektor: Hans Ekelund Omfattning (hp): 180 Nivå (grund/avancerad): Grundnivå Examensbenämning: Konstnärlig kandidatexamen i fotografi, 180 högskolepoäng. Startår i sin nuvarande form: Programmet startade 1982 och har genomgått flera förändringar sedan dess. Senaste stora förändring var Bolognareformen Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för fotografi Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Programmet genomförs helt/delvis/ej på Ej på engelska engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Varje höst höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) Totalt 124 hst varav 54 är programstudenter. 19 studenter antogs senaste läsåret termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 5437 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekr ytering, A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och Planeringstalet är att ha totalt 54 studenter på kandidatprogrammet. Detta innebär att planeringstalen varierar beroende på antalet utbyten, studieuppehåll och återupptagna studier mm.

5 5 uppföljning och studentstöd faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: sökande 18 antagna sökande 19 antagna HFF är den enda högskoleutbildningen i fotografi i Sverige. Utbildningen vilar på självständig konstnärlig grund men utbildar även i fotografisk bild som kommunikationsmedel i ett vidare sammanhang. Många studenter överför sina kunskaper efter utbildningen på ett mer vidgat fält av fotografisk bild inom yrkesrelaterad fotografi, t.ex. uppdragsfotografi inom reportage och reklam eller på institutioner som museer, sjukvård och polis. Andra arbetar som fotoretuschörer eller som bildredaktörer. Med tanke på det breda fält fotografi är och en ökad global marknad måste dimensioneringen anses som låg. Ej relevant. De flesta som blir antagna till kandidatprogrammet har någon form av förberedande utbildning bakom sig såsom folkhögskola eller yrkeshögskola. Under denna studieperiod har studenterna utvecklat sitt bildspråk och haft möjlighet att sätta samman en bra ansökan. För att bredda rekryteringen är det viktigt för HFF att nå utanför dessa förberedande utbildningar. De åtgärder HFF valt att satsa på är information och fristående kurser på både distans och campus. Varje år anordnar HFF öppet hus där gymnasie- och eftergymnasiala utbildningar samt allmänheten bjuds in för information om hur utbildningen bedrivs, och hur man söker. Man kan få feedback på arbetsprover från studenthandledare, samt ställa frågor direkt till studenter och lärare och se de studenters ansökningar som antogs samma år. - Att flertalet av våra kurser ges som fristående kurser gör att fler hittar till programmet. - HFF gör sedan VT10 en distanskurs (Fotografi, gestaltning och den kreativa processen, 15hp, halvfart) i fotografi som ger möjlighet att utveckla det egna bildspråket samt öka förståelsen för den konstnärliga processen. - Likaså är även de sommarkurser vi gör (Digital fotografi, 15hp samt Fotografiskt projekt, 15hp) viktiga för breddad rekrytering och marknadsföring av kandidatprogrammet genererade kandidatprogrammet 65,98 HST med 54 studenter på programmet. Studenterna har möjlighet att vid behov/önskemål läsa extra valbara kurser inom olika fotografiska tekniker, varför studenterna i snitt registrerar sig på 73 hp per läsår.

6 6 II. Innehåll och utformning 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). Kandidatprogrammet hade ett utfall på 60,85 HPR och en genomströmning motsvarande 92%. Krav för en examen är 180 hp eller 60 hp per läsår inom programmet. Om man istället beräknar genomströmning på 54 HST (minimikrav för 54 studenter att avancera inom programmet under ett läsår) blir det 113%. Hösten 2007 antogs 16 studenter till kandidatprogrammet. 13 studenter avslutade sina studier på programmet våren Hösten 2008 antogs 20 studenter till kandidatprogrammet. 14 avslutade sina studier på programmet våren Generellt så är det i genomsnitt 2-3 studenter som tar studieuppehåll varje år av olika skäl. Många återupptar sina studier efter i 1 års uppehåll. Det valbara kurssystem som HFF har innebär att studentgrupperna i varje kurs inte är större än studenter. Detta gör det enklare för läraren att identifiera ev. behov av särskilt stöd. En viktig del i utbildningen är den individuella handledningen där student och lärare enskilt möts under en timma för att diskutera studentens arbete. I handledningssituationen som sker kontinuerligt under terminen är det även möjligt att identifiera ev. behov av stöd. Likaså erbjuds studenterna individuell studievägledning med både studierektor och institutionens studievägledare. Vid introduktionsdagarna informeras även studenterna om vilka de skall kontakta och vilket stöd som finns vid GU i de fall de behöver särskilt stöd. Till dessa dagar bjuds studenthälsan, kåren och institutionens studievägledare in att informera om sin verksamhet. HFF har delat in alla kurser i fyra kategorier/ämnesområden: teori, verktyg/teknik, kritik samt topik. För varje kategori finns en områdesansvarig lärare. Denna lärare undervisar och har kursansvar i flera av områdets kurser. Det är kursansvarig lärare som utvecklar, skriver och reviderar kursplaner. I nästa steg granskas kursplanerna av studierektor och administrativ chef innan de skickas till kursplanegruppen för Bild&Form och därefter för faställan. En gång varje termin har områdesansvariga tillsammans med studierektor och studentrepresentant ett kursrådsmöte där man bl.a. ser över vilka kursplaner som behöver revideras. Se bifogad matris som visar var momenten som svarar mot examensmålen undervisas, övas och examineras. Kursplaners lärandemål i förhållande till examensmål följs upp och behandlas kontinuerligt i kollegiemöten och kursrådet som består av studierektor och studentrepresentanter. Till grund för denna uppföljning fungerar bl.a. de skriftliga och muntliga kursvärderingar som görs efter varje avslutat kurs. B. Vetenskaplig/konstnärlig Teorikurserna har en stor andel inbjudna gästföreläsare som är verksamma vid andra lärosäten

7 7 kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning eller institutioner inom ämnet fotografi. Majoriteten av de Topikkurser HFF anordnar görs av gästlärare som är yrkesverksamma som konstnärer, teoretiker eller fotografer. En annan viktig faktor för att säkra den konstnärliga kvaliteten är den publika verksamheten i form av utställningar som bedrivs på skolans elevgalleri Monitor samt examenskursens utställning på Röda Sten i Göteborg, där skolan och studenterna möter publik och kritik utanför institutionens ramar. I samarbetet med utställningsanordnaren ställs samma krav på skolan och studenterna som vid övrig utställningsverksamhet. Hälften av institutionens anställda lärare som undervisar på kandidatprogrammet är deltidsanställda för att bl.a. kunna fortsätta att vara yrkesverksamma som konstnärer eller fotografer. Inom examenskursen medverkar två yrkesverksamma konstnärer som externa handledare för studenterna samt en yrkesverksam curator. Vid examination av kandidatstudenter är examinator alltid en professor vid institutionen. Utöver det är det alltid två externa opponenter som bedömer studenternas arbete utifrån examenskursens lärandemål. Opponenter 2010 var Michelle Marie Roy, konstnär och curator på Fotografiska samt Maria Hedlund, konstnär och lektor vid Konsthögskolan i Malmö, Lunds universitet Hösten 2011 hade HFF tre doktorander i ämnet Fotografisk gestaltning och fyra i ämnet Digital gestaltning. Den senast antagna doktoranden i Fotografisk gestaltning har 25 % undervisning inskrivet i sin doktorandtjänst. Denna undervisning bedrivs i huvudsak inom kurserna Fotografins historia och Fotografi och kommunikation samt handledning. Övriga doktorander har öppen handledning med kandidatstudenterna. Doktorandernas 25 % och 50 % seminarier används som moment i undervisningen och som underlag för diskussioner och samtal. Varje nytt läsår presenterar doktoranderna sin forskning för de nya studenterna inom kursen Topik HFF. I maj 2010 antog institutionen sin första Forskningsstrategi ( och till den kopplade handlingsplaner. En bärande del i handlingsplanen är inrättandet av det s.k. Forskande kollegiet som syftar till att stärka och sprida forskningskompetensens i kollegiet. Under hösten 2011 kommer det att ta sitt uttryck i seminarier om pågående KU projekt samt två större internationella tematiska symposier. Undervisningen är till stora delar projekt- och problembaserad. Undervisningen bygger på olika pedagogiska modeller där handledarsamtalet (diskussion kring studentens arbete), kritikklass (gruppseminarium kring studenternas arbete), teoriundervisning (föreläsningar, diskussionsseminarier, egna fördjupningar) och teknikundervisning (praktiska övningar och handledning) samverkar. I Topikkurserna ingår samtliga moment.

8 8 (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Eftersom flera kurser löper parallellt och studenterna själva väljer vilka kurser de vill gå under sin studietid kan den andelsmässiga fördelningen bli olika för varje student. Kurserna under den första terminen är bestämd av skolan (start HT2011) där studenterna får pröva på alla de olika kurskategorier som erbjuds; teori, teknik, kritik och topik. Kurserna är på 7,5hp vardera, totalt 30hp. Examinationsformerna varierar dels inom varje kurs, dels mellan de olika kurskategorierna. Kurskategorin verktyg/teknik använder sig av oftast av formativ examination. Examination sker genom laborationer i sal, övningsuppgifter på webben samt en skriftlig inlämningsuppgift på webben. Kurskategorin teori använder sig i huvudsak av summativ examination. Examination sker enskilt i slutet av kursen i form av skriftliga inlämningsuppgifter och muntligt i grupp i samband med seminarier. I kurskategorin kritikklass är examinationsuppgifterna gestaltande, muntliga och skriftliga. Studenterna bedömer i huvudsak varandra vilket sker löpande under hela kursperioden. Från och med höstterminen 2011 skall försök med portföljmetodik ske inom kritikklassundervisningen. Topikkurser kan ha olika examinationsformer beroende på innehåll. Oftast sker bedömningen formativt under kursen, dels genom enskilda handledningstillfällen där bedömning av det gestaltande arbetet sker, dels genom muntliga presentationer i grupp samt enskilt med skriftliga inlämningsuppgifter. Det är i genomsnitt 7,5 timmar lärarledd undervisningstid per vecka under hela utbildningstiden. Tillkommer enskild undervisning i form av öppen individuell handledning inom Topikkurser och allmän öppen handledning. En student som läser två topiker per termin och utnyttjar all öppen handledning får 32 min enskild undervisning per vecka. Varje kurs har i snitt 12 studenter per lärare. Kandidatprogrammet har 1851 undervisningstimmar för 54 helårsstudenter under ett läsår. Det höga antalet undervisningstimmar beror på att det ges ca 6 olika kurser i helfart parallellt med varandra under varje femveckorsperiod. Varje student har endast möjlighet att gå 1 av dessa 6 kurser varje femveckorsperiod. Varje kurs finns som en aktivitet i läroplattformen GUL där det är möjligt att kommunicera med läraren utöver den schemalagda undervisningstiden. I en del kurser används bloggverktyg där undervisningsmoment bedrivs utöver schemalagd undervisning. Vi har även sett att undervisning via epost ökat markant de senaste åren. Det pedagogiska utvecklingsarbetet sker kontinuerligt inom de 7 kollegiemöten lärarkollegiet har per läsår, samt inom den kollegiala fortbildningen för lärare som under läsåret 10/11 bestod av seminarier och workshops om handledarsamtalet. Dessa behandlade olika metoder (coachande och

9 9 D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). sokratiska förhållningssätt) inom den individuella handledningen. Utarbetandet av bedömningskriterier är ett utvecklingsområde på institutionen. Studenterna examineras utifrån betygsskala G respektive IG. Utifrån de lärandemål vi har behöver vi även arbeta fram tydliga bedömningskriterier för godkänt resultat på respektive kurs. Arbetet med att åtgärda detta kommer att starta inom kursrådsgruppen och de kurser som är krav för examen kommer att prioriteras. I dag möts lärarkollegiet en gång per läsår i en betygskonferens och går igenom varje students prestationer och det eventuella stöd som kan behövas för att studenten skall uppnå godkänt resultat. Alla examensmål examineras inom examenskursen FOG101, Examenskurs, 22,5 högskolepoäng. Länkar: Kursplan Examenskurs FOG101 Utbildningsplan Bilagor: Matris som visar i vilka kurser studenterna undervisas och övar moment som svarar mot examensmålen. Beskrivning av examinationstillfället Kursutvärdering Examenskurs Exempel på opponenternas omdömen Kursen är uppdelad i tre delkurser: Självständigt gestaltande/teoretiskt arbete, 13 hp, Essä, 7 hp, Presentation och framförande, 2,5 hp. Alla delkurserna examineras samtidigt. Delkurserna Essä och Självständigt gestaltande arbete startar samtidigt i samband med kursstart, delkursen Presentation startar 10 veckor in i kursen. Handledning, kritikklass, verktygskurser, topikkurser och teoribildning samverkar för att

10 10 studentens examensarbete ska bli av högsta möjliga kvalitet. Självständigt gestaltande/teoretiskt arbete, 13 hp Genom kritikklassundervisningen har studenten lärt och övat sig inom alla examensmålen på programmet. Inom examenskursen skall studenten uppvisa att han/hon självständigt kan uppnå kunskapsmålen och större delen av undervisningen bedrivs i form av enskild handledning eller grupphandledning. I Självständigt gestaltande/teoretiskt arbete väljer studenten själv vilket ämne och vilken frågeställning som han/hon skall arbeta med och hur han/hon kommer problematisera eller kontextualisera detta ämne. Studenten skall redogöra för varför han/hon valt att arbeta med detta ämne, vilka metoder man kommer att använda, och hur arbetet förhåller sig till olika fotografiska traditioner och andra slags sammanhang: historiska, mediala, tematiska, teoretiska, politiska osv. Studenten skall göra en projektbeskrivning i början av examenskursen som behandlar frågeställningarna ovan tillsammans med en tidsplan och budget. Denna skall godkännas av kursansvarig lärare. Detta arbete följs sedan upp med regelbundna handledarträffar. Studenten har handledning med två externa bihandledare (8 bihandledarträffar à 60 min) samt kursansvarig lärare (2 handledarträffar à 60 min). Utöver det har studenten möjlighet till handledning med institutionens lärare. Kursansvarig lärare har regelbundna möten med bihandledarna om hur studenternas arbete utvecklas. Essä, 7 hp I kurserna Fotografi och kommunikation I, II och Fördjupad teori har studenten lärt och övat sig inom examensmålen som rör förståelse inom det fotografiska området och förmågan att beskriva, analysera och tolka fotografi i relation dess olika funktioner i samhället. Studenten skall skriva en essä kring ett ämne som anknyter till den självständiga gestaltande delen av examensarbetet. Omfattningen är ca 6 sidor, tecken. Arbetet med essän skall fördjupa de frågeställningar studenten arbetar med i sitt gestaltande arbete. Därför löper studentens skrivande/läsande parallellt med det gestaltande arbetet som en form för att utveckla tankar och frågor. Essän är ingen projektbeskrivning den skall inte diskutera studentens verk i mer konkret mening utan skall fördjupa en frågeställning som studenten speciellt intresserat sig för men ändå har en koppling till det verk studenten håller på att utforma. Essäformen erbjuder olika textformer. Studenten kan arbeta med en traditionell akademisk uppsats, men också med en text av mer litterär karaktär. Formen diskuteras med läraren under arbetets gång.

11 11 Undervisningen består av fyra gruppträffar samt ett avslutande seminarium och är indelad i tre moment: 1. formulerande av frågeställning, 2. synopsis, disposition och 3. söka referenser, litteratur. Essäarbetet leds av en extern lärare i samarbete med den områdesansvariga i teoriområdet vid HFF. Kursansvarig lärare har regelbundna möten med båda lärarna om hur studenternas arbete utvecklas. E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Presentation och framförande, 2,5 hp. I kursen Att presentera sig själv och sitt konstnärskap har studenten lärt och övat sig att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper. Studenten skall vid examinationstillfället göra en ca 20 min lång inledande presentation av sitt konstnärskap som skapar en förståelse för metod, process och kontext utifrån ett urval av tidigare arbeten samt en dokumentation av det självständigt gestaltande/teoretiska arbetet. Undervisningen består av två till tre gruppträffar med kursansvarig lärare. Ungefär 75 % av litteraturen är på engelska 3 inkommande utbytesstudenter, 3 utresande utbytesstudenter, inga utresande lärarutbyten 3 inresande lärarutbyten (Michael Lesy Hampshire College, USA 7 veckor under hösten 2010 samt John Digance och Dave Green University of Bedfordshire, UK, 10 veckor under sommaren 2010) Under läsåret 2010 gjordes 48 kurser vid HFF. 21 av dessa kurser gjordes av gästlärare som alla har internationell erfarenhet inom sitt område. Två lärare är från England och arbetar vid Green University of Bedfordshire. En är gästprofessor från Hampshire College Massachusetts USA. Inom examenskurser anlitas varje år en yrkesverksam curator för att sammanställa examensutställning. Examensutställningen 2011 curerades av Jason E Bowman som är en brittisk curator bosatt och verksam i England. I mars 2010 gjorde 6 studenter tillsammans med en lärare vid HFF en resa till Zürich för att besöka Zurich University of the Arts (ZHdK) och deras utbildning i fotografi. Resan innehöll möten, presentation av eget arbete och intervjuer med studenter vid ZHdK. Presentation av intervjuer och studentarbeten återkopplades till övriga studenter på HFF vid hemkomst.

12 12 III. Lärarkompetens IV. Studentinflytande 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Varje år åker studerande vid det tredje året på en klassresa till New York inom kursen Fördjupad teori. I resan ingår bl.a. studiebesök hos verksamma konstnärer, möte med f.d. studenter vid HFF samt utbildningsanordnare. Flera av lärarna har erfarenhet av egen internationell utställningsverksamhet och samarbeten. Några har studerat och undervisat vid andra lärosäten, bl.a. USA, Tyskland Ryssland och Frankrike. 2010/11 var 28 % av lärarna som huvudsakligen undervisar på BA-programmet disputerade/motsvarande konstnärlig grund. Om vi räknar med alla gästlärare blir det 63 % som är disputerade/motsvarande konstnärlig grund. Lotta Antonsson adj. Professor vid HFF är examinator i examenskursen på BA-programmet. Michael Lesy, Professor of Literary Journalism, Hampshire College, Massachusetts USA gjorde kursen Fotografi, berättande och arkiv hösten Annica Karlsson Rixon adj. Professor vid HFF (nu doktorand vid HFF) har öppen handledning med kandidatstudenterna. HFF har valt att prioritera professorsresurserna till MAprogrammet för att möjliggöra för ett breddat perspektiv på fotografi inom kandidatprogrammet. 1 lärare har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 71 % av lärarna har genomgått del 1 av Högskolepedagogik 1: Baskurs, 5 hp (HPE101) Fortbildning på individuell och kollegial nivå. På den kollegiala nivån har lärarkollegiet under läsåret 2010/11 framförallt fortbildat sig inom handledarsamtalet och studerat olika metoder för utveckla den individuella handledningen. Man har belyst de problem som kan uppstå och olika metoder för att hantera dem. Se även punkt 2.E.3 om att 21 av 48 kurser hålls av gästlärare med internationell kompetens Det är alarmerande att så många som 12 % av studenterna vid Konstnärlig fakultet (Studentbarometer 2010) har känt sig diskriminerade eller förbigången på grund av könstillhörighet vilket gör tydligt att arbetet mot trakasserier och diskriminering alltjämt är centralt i likabehandlingsarbetet. På Högskolan för fotografi tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Alla anställda och studenter har rätt att bli behandlade med respekt för sin person och sin personliga integritet. Högskolan för fotografi ska vara fri från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Åtgärder att genomföra 2011 är hämtat från institutionens likabehandlingsplan: Under 2011 ska GU:s vägledning för hantering av diskriminering och trakasserier diskuteras och göras känd i organisationen. En diskussion ska föras angående chefens och Hans Ekelund Borttagen: Hans Ekelund Borttagen:

13 13 likabehandlingsombudets roll vid diskrimineringsärenden. Ansvariga för genomförandet: Prefekt i samarbete med institutionernas likabehandlingsombud samt personalhandläggare. Fler förbättringsområden finns framför allt inom kap 5, Studentbarometer 2010: Information, examination och kursvärderingar. Vår analys är att mycket av problematiken ligger i hur vi arbetar med kursplaner inom vårt område. Vi har saknat kunskapen och traditionen av att arbeta med tydliga kursplaner och uppföljning. Detta har dels sin grund i att vi har varit små institutioner med endast programstudenter med långa utbildningsperioder. Studentrelationerna har varit nära och individuella utifrån studentens förutsättningar. De flesta av vår undervisande personal har samma utbildningsbakgrund som våra studenter och behovet av kursplaner har helt enkelt inte setts som stort. En stor del av undervisningen görs dessutom av gästlärare som inte är lika insatta i regelverken för utbildningen. Det är studierektors och kursansvarig lärares uppgift att informera gästlärarna om vilka regler som gäller för utbildningen. Diskussioner i kollegiet kring kursplaner tog fart i och med ombearbetningen av kursplaner i samband med Bolognaprocessen 2006/07. Det var relativt enkelt att anpassa våra teori- och verktygskurser men diskussioner förs fortfarande kring t.ex. progressionen inom de gestaltande kurserna och hur/var vi bedömer lärandemål. Information: HFF har valt att kommunicera all kursinformation över lärplattformen GUL. Här finns kursplan, schema, litteraturlistor och kurs-pm inom den tid som anges i Regelsamling för studier vid GU. Detta har inneburit ett större ansvar för studenterna att själva söka information för de kurser han/hon är antagen till. Vi har försökt att samla all praktisk information för studenterna på HFF s web: Vi måste bli bättre på att informera om kursplan, obligatoriska moment, examinationstillfällen och examinationsformer även vid kursstart. Det är kursansvarig lärares ansvar att vid kursstart informera studenterna om detta. Delvis har det rått en osäkerhet hos lärarna kring vad som kan vara obligatoriska moment och en rädsla för att examinerande moment i gestaltande kurser skulle göra undervisningen för instrumentell. Men vi ser att i och med att all undervisande personal läser Högskolepedagogik så ökar förståelsen och intresset för dessa frågor i kollegiet och vi kommer att prioritera dessa frågor på kollegiemötena under 2011/12. Examination: Återigen så tror vi att det framför allt är de gestaltande kurserna som släpar efter. Vi har tydliga lärandemål men kan bli bättre på att beskriva vilka examinerande moment som är kopplade till dessa; när/var de examineras, men framförallt beskrivningen av vad som examineras. Bedömning inom estetiska kunskapsområden har alltid varit problematisk och det är svårt att dra

14 14 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. gränser mellan vad som är en bedömning och vad som är en tolkning. I en students gestaltande arbete är det inte endast prestationen/resultatet som bedöms utan i lika hög grad bakomliggande personliga aspekter, process, metod och sammanhang. Bedömning sker utifrån studentens individuella förutsättningar och dess konstnärliga ställningstaganden. Vi tror inte en bedömning är omöjlig eller skadlig inom gestaltande ämnen. Men det är ett arbete som tar tid att formulera och som måste göras med utgångspunkten att stimulera och främja studentens läroprocess, inte för att möta kraven på mätbarhet. Kursvärderingar: I resultatet av Studentbarometer 2010 är det troligt att vi påverkas av andra institutioners rutiner med kursvärderingar. Vid HFF görs kursvärderingar både muntligt i grupp och skriftligt individuellt (digitalt med enkätverktyget i GUL) efter varje avslutad kurs. En del av kurserna har tyvärr en allt för låg svarsfrekvens. Det är framför allt de kurser som inte utvärderas i direkt anslutning till kursens avslut. Åtgärder för att öka svarsfrekvensen är att antingen boka en datasal för att göra utvärderingen på plats i samband med sista kurstillfället. Eller att återinföra enkät i pappersformat vid det sista kurstillfället. Nackdelen med detta är att det blir krångligare att sammanställa och göra statistik. Efter de muntliga och skriftliga kursvärderingarna, gör kursansvarig lärare en åtgärdsplan baserad på utvärderingen och återkopplar denna i samband med kursstart. Detta har visat sig vara en bra metod för att skapa förståelse för kursens utformning. Övriga förbättringsområden är hur vi gör utvärderingarna tillgängliga för studenterna. En lösning kan vara att göra enkätfunktionen i GUL tillgänglig för studenterna att sammanställa på samma sätt som läraren har. Det är glädjande att Konstnärliga fakulteten har högst andel studenter som tycker att man tar hänsyn till de synpunkter man får på undervisningen. Tentamina: Sals- eller hemtentamina förekommer väldigt sällan. I de fall skrivuppgifter ingår så är arbetsgrupperna väldigt små (10-15 studenter) och handleds av kursansvarig lärare vilket gör det svårt med anonymisering av tentamina. Alla kurser, och i förekommande fall även delkurser, utvärderas skriftligt av samtliga studenter och muntligt tillsammans med lärare i form av gruppdiskussion. Resultatet analyseras av ansvarig lärare och återrapporteras skriftligen till studenterna och studierektor. Till rapporten bifogas även en handlingsplan. En gång per termin har områdesansvariga för kurskategorierna teori, verktyg, topik/kritikklass tillsammans med studierektor och studentrepresentant ett kursrådsmöte där kursvärderingarna utgör underlag för att utvärdera och utveckla befintliga kurser samt ge förslag på nya kurser på HFF HFF har studentmedverkan i alla i alla rådgivande, beredande och beslutande organ.

15 15 V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt Högskolan för fotografi är Sveriges enda högskoleinstitution i ämnet fotografi. I slutet av 80- och början av 90-talet förändrades den nordiska scenen för fotografi på ett dramatiskt sätt. Fotografi ville på allvar bli uppfattat som ett konstnärligt uttryck och många konstnärer använde dess nära släktskap med olika mediauttryck till att gestalta en ny postmodern tid. Fotografi är idag accepterat som konstnärligt uttryck och dess inflytande och betydelse för konstens utveckling under de senaste decennierna kan inte underskattas. I dag undervisas i fotografi på alla konsthögskolor, vilket inte var fallet för 20 år sedan. Inom GU är Konsthögskolan Valand och HDK Designutbildning de program som har mest liknande innehåll. Utbildningen vilar på självständig konstnärlig grund och en stor del av undervisningen bygger på frågeställningar utifrån konst- och kulturteoretiska perspektiv. Men att vara verksam som yrkesfotograf innebära också att arbeta mot en uppdragsgivare, då ofta i projektform där olika ämnesområden korsar varandra under processen och där man är beroende av och måste förhålla sig till andra kreatörer och deras arbeten. Ämnet fotografi innefattar även andra perspektiv än de konstnärliga och uppdragsbaserade inom reklam och reportage. Discipliner som t.ex. geovetenskap, medicin, sociologi, etnologi och arkitektur använder fotografi i praktisk mening och fotografins gränsöverskridande förmåga att röra sig mellan olika kontexter; t.ex. konst-kultur-instrumentell är en lika viktig del av undervisningen. Det finns även ett kritiskt förhållningssätt inom Högskolan för fotografi som HFF delar med samhällsvetare och humanister och som framför allt vuxit fram ur den kulturkritiska teoribildningen kring fotografi som etablerades under 80 och 90-talet. I dag finns det flera yrkeshögskolor som utbildar fotografer. Dessa utbildar antingen mot en bred yrkesfotografisk kompetens eller med specialisering mot reklam eller reportage. Dessa utbildningar ger en bra grund för att bli verksam som yrkesfotograf men har relativt lite utrymme för ett teoretiskt, kritiskt, historiskt och reflekterande förhållningsätt till fotografi. Se ovan. Andelen studenter som har förberedande utbildning är mycket hög, och därmed deras erfarenhet av arbetsliknande situationer inom det fotografiska området. Många studenter har redan haft olika typer av utställningar, utfört kommersiella uppdrag och på andra sätt verkat inom yrkesrollen. Man söker sig till vår utbildning i huvudsak för att utveckla det egna bildspråket och den teoretiska förståelsen. De flesta kandidatstudenterna etablerar sig som fotografer, ofta på så kallat frilansbasis med egen firma, men många nyutexaminerade från kandidatprogrammet väljer också att fortsätta sin

16 16 VI. Framtid resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) utbildning hos oss eller på någon annan konsthögskola. Ytterligare andra försöker finansiera sitt konstnärskap på annat sätt eller använder sina kunskaper i andra sammanhang såsom t.ex. bildredaktör, utställningscurator, retuschör eller som lärare. Institutionen försöker med olika verklighetstrogna projekt ge studenterna viss yrkeslivserfarenhet för att på så sätt stödja övergången till yrkeslivet. En viktig medvetenhet som institutionen ger studenterna är att se sin egen kunskapsprofil och inte låsa sig vid endast en yrkesidentitet. Det är svårt att kommentera Göteborgsakademiker 2010 då det sammantaget endast är 139 studenter som svarat från hela fakulteten och ingen nedbrytning på institutionsnivå är gjord. Undervisningen och arbetsmarknaden ser väldigt olika ut inom de olika ämnena. Studiernas relation till vad f.d. studenter behöver i sitt arbete är även svår att identifiera i den alumnuppföljning som Konstnärliga fakulteten gjorde 2009 eftersom man valt att göra summeringar av väldigt skilda frågor. I Konstnärliga fakultetens alumnuppföljning 2009 svarar 80 % av de tillfrågade f.d. studenterna från fotografi & film att de arbetar inom det område man är utbildad för, vilket får anses som hög siffra. HFF ser ett behov av mer precisa frågor för att kunna göra relevanta analyser och bedömningar och kommer därför att påbörja en egen alumnundersökning under 2011 Många av de gästlärare som anlitas för specialiserade verktygskurser eller topiker är f.d. studenter vid Högskolan för fotografi. I urvalsgruppen för antagningen vid kandidatprogrammet ingår alltid en extern sakkunnig. Likaså förekommer avnämare och alumner inom kurserna Arbetslivskunskap, Att presentera sig själv och sitt konstnärskap och den första introducerande kursen Topik HFF. Med anledning av vårt system med valbara kurser för programstudenter har det blivit viktigt för oss att tydliggöra för studenterna vilka examensmålen är och i vilka kurser dessa övas och undervisas. Vi kommer därför tydligare definiera förkunskapskraven för examenskursen för att säkerställa att examensmålen uppnås. En revidering av vilka kurser som skall vara obligatoriska för att kunna ta ut en examen i fotografi har påbörjats. Detta innebär att vi även att vi kommer behöva revidera vår utbildningsplan. Vårt mål är att det skall bli tydligare för studenterna och enklare för dem att planera sin studiegång. Programmets framtid ligger i att se till fotografins gränsöverskridande förmåga att röra sig mellan olika kontexter och där vi i större utsträckning än i dag samverkar med andra institutioner, både

17 17 VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. inom och utanför fakulteten. Programmet leds av studierektor med direkt delegation från prefekt. Studierektor har ett antal kollegiala råd till sin hjälp, utbildningsråd och kursråd, som samtliga har representation både från lärare och från studenter. Rådens uppgift är att diskutera, lämna förslag och följa upp alla ärenden gällande planering och dimensionering av utbildning samt att löpande följa upp och återkoppla kvalitetsaspekter. Kandidatprogrammet inleds med kursen Topik HFF 7,5hp som bl.a. innehåller lärar- och doktorandpresentationer. I kursen får man även en introduktion i HFF:s historia av alumner såsom f.d. lärare och studenter som berättar om fotografi- och konstscenens utveckling under skolans historia och hur utbildningen har förändrats med denna. Samt vad som var viktiga frågeställningar kring fotografi under deras tid. Inom kursen görs även en gemensam resa för alla studenter och personal till en aktuell utställning inom en dagsbussresas avstånd. Vid avslutningen av läsåret ordnas en gemensam (alla studenter och personal) avtackning av de studenter som lämnar programmet. Utdelning av medalj och diplom med opponenternas sammanställda omdömen. Tal av prefekt och programansvariga, musikunderhållning samt en gemensam middag på kvällen. Utgångspunkten för entreprenörskap inom konst är att utveckla och förverkliga sina konstnärliga intentioner. Detta är kärnan i vår verksamhet och lärare/studenter arbetar kontinuerligt med detta i alla kurser som ges vid institutionen. Projektledning, kommunikation, finansiering och nätverkande är andra viktiga aspekter för att göra ett kulturentreprenörskap möjligt. Vid HFF görs en valbar kurs i Arbetslivskunskap, 7,5 hp som ger en orientering i de möjligheter som står till buds för fotografer på en arbetsmarknad som spänner över reklam, konst och redaktionell fotografi. I kursen får studenterna lära sig hur man startar eget och övningar i hur man räknar på och tar betalt för olika uppdrag. Man gör branschundersökningar och får möta entreprenörer och andra aktörer inom fotografi-, konst- och kultursektorn som berättar om hur de gått tillväga och vilka möjligheter det finns för att inleda en yrkeskarriär inom de olika områdena. Med start hösten 2011 återinför vi en kortpraktik (2 veckor) inom kursen. HFF erbjuder även en kurs som heter Att presentera sig själv och sitt konstnärskap, 7,5 hp som behandlar de kommunikativa aspekterna i att förmedla sitt konstnärskap till olika grupper i olika sammanhang. Utöver dessa kurser har studenterna även haft möjlighet att gå kursen Konsten att leva på sin konst, 15 hp som var en del av Konstnärliga fakultetens sommarakademi På kandidatprogrammet vid Högskolan för fotografi väljer studenten varje termin vilka kurser den

18 18 VIII. Sammanfattande bedömning 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. vill gå. Det gör det möjligt för studenterna att exempelvis söka kurser i företagsekonomi eller andra kurser på Göteborgs universitet och ta med det i sin examen. Vår position som den enda utbildningen i Sverige i ämnet fotografi gör att vi har en stor attraktionskraft och det är enkelt att knyta de kompetenser vi behöver till oss. Institutionens olika kompetenser skapar en stor bredd inom ämnet med flera olika spetskompetenser såväl inom forskning som utbildning. 2. Programmets största svaghet. Fotografi är ett stort ämne att förvalta. Vi har många gästlärare och spetskompetenser som arbetar deltid, vilket får som konsekvens att det är svårt att erbjuda kontinuitet och utveckla långsiktiga projekt och samarbeten. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: För att kunna ta ansvar för det breda perspektiv på fotografi, som vi anser att vi har som den enda högskoleutbildningen i fotografi i Sverige, krävs en förstärkning och en översyn av tjänstestrukturen vid HFF. Vi behöver förstärka våra resurser inom de teoretiska och massmediala områdena av fotografi och en utökning av deltidsanställdas tjänster skulle leda till stabilitet och göra det möjligt för oss att utveckla våra nätverk och samverkan med andra institutioner. I samband med studenternas medverkan i rapporten uttrycks även önskemål om en professur på kandidatnivå.