BLUE 11. Better Learning in University Education. Apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet

Transkript

1 BLUE 11 Better Learning in University Education Apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet 1

2 Apotekarprogrammet vid Göteborgs universitet... 1 Basfakta om programmet... 3 Kommentarer till uppgifterna ovan:... 3 I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd... 4 A. Rekrytering och söktryck Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska) Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc) B. Studentuppföljning och studentstöd Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention) Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd II. Innehåll och utformning... 5 A. Innehåll Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål) B. Vetenskaplig kvalitet Metoder för att säkra vetenskaplig kvalitet... 6 C. Utformning Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet D. Kvalitet på studentprestationer Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier) Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar) E. Internationella perspektiv i programmet Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet III. Lärarkompetens Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens IV. Studentinflytande Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet Studentmedverkan i beredande och beslutande organ V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys arbetsmarknad Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten B. Omvärldsanalys arbetsmarknad Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning) Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter VI. Framtid Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) VII. Övrigt av vikt om programmet Organisation och ledning av programmet Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider) Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap VIII. Sammanfattande bedömning Programmets största styrka Programmets största svaghet Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till:

3 Basfakta om programmet Programmets namn: Apotekarprogrammet Ansvarig programledare/studierektor: Gunnar Tobin och Michael Ashton/Michael Andersson Omfattning (hp): 300 Nivå (grund/avancerad): Grund/avancerad Examensbenämning: Apotekarexamen Startår i sin nuvarande form: 2000 Huvudsakliga deltagande institutioner: Sahlgrenska akademins (SA): Neurovetenskap och fysiologi, biomedicin, medicin; Natfak: Kemi; Chalmers: Kemi och bioteknik Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 30 Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: Delvis Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): Varje höst Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 90 Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: tkr Eventuell samordning med andra program: Receptarieprogrammet Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Kommentarer till uppgifterna ovan: Samordningen med receptarieutbildningen innebär bland annat gemensamt lärarkollegium (FUL; de farmacevtiska utbildningarnas lärarkollegium) med terminsvisa stormöten, att samma lärare i många fall deltar i undervisningen vid båda programmen, att programkommittéerna har korsvis representation, att programmen har gemensamma moment vid introduktionskurser, att elektiva kurser är tillgängliga för båda programmens studenter samt att utveckling av elektiva kurser sker i samråd. Större delen av kurslitteraturen är på engelska. Elektiva kurser ges på engelska när icke svensktalande student deltar alternativt när icke svensktalande lärare undervisar. 3

4 I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Det totala antalet sökande har under flera år varit tämligen konstant, så även antalet som har AP vid GU som förstahandsalternativ (cirka 1.5 sökande per plats). Siffran kan tyckas låg men måste ses i sammanhanget av konkurrerande program (läkare, tandläkare m fl). Under de tre senaste åren ser siffrorna ut enligt följande: 2009 totalt antal 837 sökande till 90 platser, /90 och /90. Faktiskt antagna per år har varit 105. Antalet kursplatser vid programmet har varit väl anpassat till det nationella utbildningsutbudet (Uppsala: 200 studenter årligen) då programkommitténs (PK) årligen genomförda undersökning av utexaminerade studenters anställningsförhållanden indikerar att nära nog 100% innehar arbete som apotekare eller annat arbete inom det farmacevtiska området. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Ej relevant. 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). PK har en ständigt arbetande arbetsgrupp för marknadsföringsfrågor. Gruppen består både av nyckelpersoner knutna till programmet och fakulteten samt även av extern kompetens i form av avnämarrepresentanter. Gruppen arbetar i nära samarbete med fakulteternas studievägledningar. Gruppen har under de gångna åren arbetat med att förbättra den information som finns på universitetets hemsidor samt annonserat i massmedia för att sprida information om programmet; t ex i Studera och studentum.se. Gruppen har också rekryterat studenter från programmet som marknadsfört programmet genom att delta på ett flertal studentmässor, bland andra Kunskaps- och framtidsmässan i Göteborg och SACO-mässan i Malmö. Våra studenter rekryteras huvudsakligen regionalt, men PK:s insatser riktar sig genom nämnda satsningar på information och rekrytering i form av annonser, broschyrer, öppet hus, skolbesök mm mot hela Sverige. Ett samarbete med gymnasieskolor med farmacevtisk inriktning (Fässbergsgymnasiet) har initierats under våren Andra liknande aktiviteter kan nämnas såsom informationskampanjer på stan för att marknadsföra AP. B. Studentuppföljning och studentstöd. 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. Under 2010 budgeterades för 275 hst (helårsstudenter) respektive 261 hpr (helårsprestationer). Utfallet blev 299 hst (109%) respektive 277 hpr (106%; 93% prestationsgrad). 4

5 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Studieuppehåll anmäls till studievägledningen där det dokumenteras. För att återuppta studierna anmäler studenten önskan om detta till samma instans (15 april, 15 oktober). De flesta avhopp från programmet sker under de två första terminerna. Höstterminen 2010 kan tjäna som exempel då 106 studenter togs in till programmet. Vid vårterminens start 2011 registrerades 98 studenter, vilket inkluderar 4 studenter antagna till senare del av programmet (11% av antagna fortsatte inte). Mellan termin 2 och 3 skedde föregående år (2010) ett avhopp på 14%. Efter de två första terminerna sker få avhopp trots att en icke oväsentlig del gör uppehåll på grund av spärregler. Detta kan tolkas som att motivationen hos en student som passerat termin 2 är mycket hög att slutföra studierna. 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Samtliga studenters resultat utvärderas årligen vid studievägledningen. Syftet är tvåfalt, dels att kontrollera behörigheten för fortsatta studier, dels att identifiera studenter med behov av särskilt stöd. PK Farmaci genomför för tillfället en mer grundlig analys av studenternas examinationsresultat, då de rutinmässiga utvärderingarna indikerat en nedgående trend. Resultatet av analysen förväntas föreligga i augusti II. Innehåll och utformning A. Innehåll 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. Vid programmet arbetar en arbetsgrupp kontinuerligt med kursplaner, utbildningsplaner, innehåll mm. Gruppen består av PK:s ordförande och vice ordförande, studierektor och programkoordinator. Kursplaner revideras fortlöpande. Kursplanegranskare har under 2009 genomgått internutbildning avseende kursplaners utformning och innehåll. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). PK genomför kontinuerliga utvärderingar av måluppfyllelsen vid programmet. En del i denna utvärdering utgörs av studentenkäter (ej att förväxla med kursenkäter) till studenter vid programmet samt till alumni. En andra del utgörs av PK:s kursplanegranskning och av kommitténs dialog med kursansvariga. Under vårterminen 2011 har PK Farmaci gjort en systematisk genomgång av vilka av utbildningsplanens olika moment som inkluderas (tränas och examineras) vid programmets olika kurser. Graden av måluppfyllelse kan bedömas på flera sätt. Ett instrument är examinationen. Genom variation av examinationsformer, framför allt vid elektiva kurser, kontrolleras att studenterna inte bara får djupa ämneskunskaper utan också praktiska färdigheter och att de utvecklar sin kommunikationsförmåga och sitt kritiska tänkande. Seminarier, gruppdiskussioner och enskilda samtal mellan studenter och lärare ger information om studenternas förståelse för områdets frågeställningar. Vidare utgör examensarbetet och 5

6 praktikkursen indikatorer på hur programmet lyckas nå sina examensmål. Kurserna ger studenterna möjlighet att redan under utbildningstiden använda sina kunskaper och färdigheter på arbetsplatser utanför universitetsvärlden. Examensarbetets kvalitet är en god indikation på hela utbildningens kvalitet. Projektens vetenskapliga utformning, handledarnas höga kompetens och de strikta riktlinjerna för bedömning ger goda förutsättningar för att examensarbetena skall hålla hög klass. Mellan 50 och 70% av studenterna gör sitt examensarbete externt. Externa handledare från andra universitet utgör en väsentlig kvalitetssäkring. Det är vanligt att studenter som gjort externa examensarbeten rekryteras till forskarutbildning eller anställning vid den externa arbetsplatsen. Rutinerna för att kvalitetssäkra examensprojekten innefattar flera moment. Handledaren skall vara docentkompetent och examensarbetet skall utföras inom ramen för pågående forskningsprojekt (där vetenskapliga publikationer i internationella tidskrifter utgått från gruppen). Utförs examensarbetet utanför GU, skall en vetenskaplig handledare finnas vid GU/Chalmers. Vidare skall en projektplan utarbetas i samråd mellan handledare och student, vilken skall granskas och godkännas innan examensprojektet inleds. I de fall examensarbete utförs under handledning av personal som tidigare inte handlett våra studenter, sker en diskussion med vederbörande om mål, utförande och examinationsprocess. Detaljerad information om examensarbetskursens olika delar finns på programmets hemsida. Nämnas kan de riktlinjer enligt vilka examensarbetet bedöms. Examinationen sker i tre olika former: muntlig presentation och diskussion vid den avdelning arbetet utförts (säkerställer högsta vetenskapliga kompetens); publik posterpresentation och muntlig presentation i närvaro av utvalda moderatorer (säkerställer studentens individuella prestation; moderatorerna rapporterar till examinationsgrupp); skriftlig uppsats som bedöms av handledare, ämneskompetent person vid GU samt av den grupp som ansvarar för examensarbetskursen (säkerställer fördjupad kunskap och vetenskaplig förmåga). Examensarbetet utförs varje hösttermin. Under våren genomför kursledningen en utvärdering baserad på kursenkäter och personliga intervjuer med studenter (där så finns skäl; t ex om examensarbetets kvalitet varit tveksam eller studenten inte upplevt handledningen varit tillräcklig), studentprestationen och forskningsprojektens kvalitet. Kursledningen behöver sällan vidta kvalitetshöjande åtgärder för projekt genomförda vid GU. De åtgärder som vidtagits gäller företrädesvis projektplatser utanför universitet/högskola. Ytterligare information om hur utbildningsmålen nås får vi genom PK:s systematiska arbete med uppföljning och utvärdering. Kursansvariga rapporterar till PK vilka delar av utbildningsplanens mål som tränas och examineras vid respektive kurs, samt i vilken grad man når målen. Förutom den systematiska rapporteringen diskuteras bland annat måluppfyllelsen vid de terminsvisa FUL-mötena. Vi menar att allt detta sammantaget tyder på att vi uppfyller både högskolelagens och våra egna utbildningsmål. B. Vetenskaplig kvalitet. 1. Metoder för att säkra vetenskaplig kvalitet. Den vetenskapliga grunden i undervisningen utgör en hörnsten i alla kurser och moment vid AP och vetenskapsteoretisk förankring genomsyrar programmets alla aktiviteter. AP utvecklades under senare delen av 90-talet av framstående forskare vid Sahlgrenska akademin och naturvetenskapliga fakulteten. 6

7 Detta har i hög grad satt sin prägel på programmet, speciellt som de apotekare som sedermera knutits till programmet tillhör samma forskningsinriktade kategori och att många av programmets initiativtagare fortfarande har ett stort engagemang i programmet. De lärare som undervisar vid programmet selekteras i hög utsträckning utifrån sin höga vetenskapliga kompetens inom sitt område. Denna möjlighet förstärks av att progammmet inkluderar flera fakulteter och två lärosäten. Praktiskt taget alla lärare som medverkar i grundutbildningen är aktiva forskare. Av de 54 professor och lektorer som deltar i undervisningen ägnar sig nära nog 100% också åt forskning. Doktorander används framför allt som handledare på lab och i gruppövningar. Studenterna tränas tidigt i ett mer relativistiskt tänkande genom fallstudier och problembaserade uppgifter vilka grundas på den senaste vetenskapliga litteraturen. I momenten ingår även som en väsentlig del att kritisk granska litteraturen och träning i att presentera den. Undervisningen inkluderar i stor omfattning arbete med rapporter baserade på de laborativa momenten med referenser till läkemedelsrelaterad forskning och samhällsutveckling. Vidare kan nämnas att i experimentella kurser (t ex i cellbiologikurser) används de mest avancerade vetenskapliga instrumenten, och kurserna baseras kring dessa för att identifiera praktiska moment och teoretisk undervisning genom att inbjuda experter med erfarenhet från både universitet och industri. Som ett annat exempel kan nämnas biostatistikkursen som är en metodkurs, där användning av critical appraisal av artiklar med RCT, Case-Control och metaanalyser. Själva kursen baseras nästan uteslutande på aktuell forskning. Generellt sett lägger kursansvariga ner stor energi på att hålla kurslitteraturen på högsta vetenskapliga nivå och att inkludera de absolut senaste forskningsrönen, till exempel vetenskapliga publikationer, vilket är en självklar del av undervisningen. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. I föreläsningar och seminarier integreras baskunskaper med nya vetenskapliga rön vilket säkras genom bland annat hög lärarkompetens. Undervisande lärare, som även bedriver forskning inom det området de undervisar, tillser att "state of the art" upprätthålls inom området. Ofta ingår litteraturuppgifter i undervisningen där studenter läser aktuella vetenskapliga artiklar kopplade till kursens innehåll. I vissa kurser (t ex BC3600; Cellmetabolism, BCG810; Bioanalytisk kemi och.., KBT210 Galenisk farmaci, samt flera andra kurser) skriver studenterna uppsatser om artiklar som sedan diskuteras tillsammans med en erfaren lärare. Förutom den vetenskapliga integreringen utgör momentet en träning av generiska färdigheter och förberedelse för kommande kurser (t ex examensarbetet). Vid flera kurser sker utblickar vid seminarier där kunskapsuppdatering från konferenser och vetenskapliga artiklar avhandlas. Många kurser fokuserar på forskningsrelevant metodik. Som exempel kan nämnas metodik för utveckling av rekombinanta läkemel ("biologiska" läkemedel) och nya modelleringsmetoder inom farmakokinetik. Kurser i den avslutande delen av programmet ger ofta en direkt koppling mellan det teoretiska ämnesinnehållet och den undervisande avdelningens forskning genom seminarier där forskarna diskuterar sina egna pågående projekt. Erfarenheterna av dessa inslag har dock varit varierande, troligen därför att sådana kursavsnitt upplevs att konkurrera med tid för inläsning till tentamen. 7

8 I de metodcentrerade kurserna har en uttalad strategi varit att utforma laborationsuppgifterna i nära samarbete med internationellt ledande forskargrupper. Lysande exempel utgörs av de konkreta laborationsmoment som grundas och tar sitt avstamp i professor Gunnar Hansson forskning (t.ex. Johansson et al., PNAS USA (2008) 105: ). Samma exempel finns vid de elektiva kurserna; kurs Galenisk farmaci KBT085. Laborationerna på kursen utgörs delvis av forskninguppgifter inom denna forskargrupp och en del av laborationshandledarna kommer också från gruppen. Laborationerna har få studenter per handledare (max 8 studenter/handledare). Forskningsrelevant metodik används på laborationerna. I kurser som inte är direkt laborationsinriktade kan reella fall användas. Studenternas case är den senaste verkligheten inom olika fält (vanligt i de elektiva kurserna). I avsikt att säkra undervisningens förankring i de senaste vetenskapliga landvinningarna engageras i icke oväsentlig omfattning forskare och experter från läkemedelsindustrin, apotekssfären, regulatoriska myndigheter och från sjukvården (främst SU). C. Utformning. 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer och demonstrationer (tabell 1; tabeller återfinns i bilaga). Vid påbyggnadskurserna är undervisningsformerna mer varierade och studentaktiviteten högre än på grundkurserna. Utöver föreläsningar och laborationer sker undervisningen i hög utsträckning i form av seminarier, fallstudier och projektarbeten. Kursernas laborationer och fallstudier redovisas skriftligt och ofta även muntligt. Elektiva kurser innehåller nästan uteslutande någon form av längre självständigt arbete med muntlig och skriftlig redovisning. Vid programmet läggs stor vikt vid källkritik och vid principer för hur man refererar till andra arbeten. Uppsatser och annat material som studenterna lämnar in kontrolleras i Urkunds databas. Programmet har under 2010 och 2011 inkluderat 14 respektive16 valbara kurser. Det relativt stora antalet kurser och därmed få kursdeltagare möjliggör hög grad av studentcentrerad dialog. Progressionen vad avser generiska färdigheter blir naturlig. T ex tränas presentationsteknik i den muntliga och skriftliga formen i återkommande moment vid programmets flesta kurser. Moment inom de flesta av de elektiva kurserna tillåter större utrymme för fördjupad träning. Detta sker även vid flera grundkurser där personlig feedback ges på de obligatoriska presentationerna. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Den vanligaste examinationsformen är skriftlig tentamen men i viss utsträckning förekommer också seminarier, projektredovisningar och praktiska prov (tabell 2). Examinationsformerna på grundnivån är på grund av antalet studenter relativt konventionella. System med duggor under pågående kurs är vanliga inslag med syfte att förbättra de studerandes slutexamination. Muntliga tentamina används sparsamt. Dock förekommer vid flertalet kurser muntliga redovisningar som bedöms som underkända eller 8

9 godkända. För godkänt resultat krävs på många kurser också godkända laborationsredovisningar och andra grupp- eller individuella moment. Prestationer på dessa moment påverkar sällan studentens betyg (godkänd eller väl godkänd på en kurs). Med tanke på hur stor del av undervisningen som laborationerna utgör, kan det riktiga i detta diskuteras. Vid kurser på avancerad nivå är examinationsformerna mer varierade och förutom skriftliga och muntliga prov förekommer projektredovisningar, inlämningsuppgifter, hemtentor, mm. Skriftliga och till en del kompletterande muntliga former förekommer på avancerad nivå. Vissa kurser kombinerar även olika examinationsformer med bland annat muntliga interaktiva former med hög grad av studentaktiverande inslag (exempel på elektiva kurser; Aronsson, P. Pedagogisk rapport, 2011). Examination under sådana former får då en hög grad av återkoppling utan lång latens. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. Studietiden per vecka förväntas vara cirka 40 timmar vid AP. Cirka 75% av tiden är schemalagd och ungefär 50% lärarledd (tabell 3). Undervisningstid med lärarmedverkan utan att den är lärarledd förekommer (dvs att lärare finns tillgänglig som resursperson). Detta inslag förekommer framför allt vid de elektiva kurserna. Antalet timmar lärarledd undervisning vid AP är tämligen konstant över terminer. De variationer som förekommer beror snarast på den enskilda kursen än på var den är inplacerad över tid. Somliga kurser passar bättre än andra att ges som t ex problembaserat lärande-(pbl)-liknande undervisning. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Det pedagogiska utvecklingsarbetet, vilket bedrivs i något varierande former vid de olika fakulteterna, inkluderar seminarieverksamhet och konferenser för lärarna, ofta i samarbete med universitetens enhet för pedagogisk utveckling (PIL). Institutionerna arbetar för att uppnå SA:s mål att alla lärare ska inneha högskolepedagogisk kompetens. Samma arbete pågår vid Chalmers. Dock bör betonas att den verklighet som dagens universitetslärare befinner sig i, där vederbörande förväntas, att parallellt med det stora undervisningsbetinget, bedriva excellent forskning, lämnar små möjligheter till pedagogisk fortbildning. D. Kvalitet på studentprestationer. 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Programmets och kursens lärandemål är styrande för vad som examineras. Kursplanernas lärandemål preciseras vid flertalet kurser dessutom i specifika bedömningskriterier. Generellt utformas examinationsuppgifter av lärare med hög kompetens inom kunskapsområdet. Vidare utvärderas examinationsuppgifterna i dialog mellan lärare och kursledning. Programkommittén avser att genomföra en systematisk granskning av hur väl de enskilda kursernas tentamina överensstämmer med kursens lärandemål. Slumpvisa nedslag indikerar att överensstämmelsen inte är fullständig. 9

10 Vid utvecklingen av AP (och i ännu högre grad av det biovetenskapliga läkemedelsprogrammet (föregångare; )) har lärare från fakulteten i Uppsala och farmacevtiska forskare vid industrin (AZ) både deltagit i kursutveckling och i examination. Under senaste åren har detta inslag avtagit då farmacevtisk kompetens i högre grad knutits till SA. Ett antal lärare undervisar vid programmet som parallellt har aktiviteter vid andra farmacevtiska lärosäten både nationellt och internationellt. Dessutom undervisar de flesta av programmets lärare vid flera andra av GU:s program. Hursomhelst bidrar inslagen av extern kompetens till att kvaliteten vid examinationen säkras. En av PK Farmacis uppgifter är att kontinuerligt följa genomströmningen och studentprestationer vid programmet. Som exempel kan nämnas en av de åtgärder PK vidtagit under De rutinmässiga system som används för kvalitetssäkring (kursledare rapport till blockchef rapport till studierektor /PK) signalerade för försämrade studentprestationer. En kartläggning av studentprestationerna vid de enskilda kurserna genomfördes. Utvärderingen av kursernas examinationsmål och tentamensnivåer påvisade ingen förändring jämfört med tidigare år. Emellertid hade vid alla kurser utom en antalet studenter som misslyckts vid första tentamenstillfället ökat från storleksordningen 10-20% för fyra år sedan, till att idag vid flera kurser tangera 50%-strecket och ibland med råge överstiga nämnda gräns. En fördjupad analys av orsakssamband, tydde inte på en korrelation mellan gymnasiebetyg och universitetsprestation (studenter med intagspoäng >19, presterade något bättre). Inte heller fanns någon korrelation mellan låg poäng på högskoleprov och universitetsprestation. Den sannolika orsaken kan skönjas i studentbarometerns resultat (se nedan). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Examensmål avseende kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga utgör kärnan i de enskilda kursernas examinationer. PK Farmaci har under vt 2011 gjort en systematisk genomgång av var i programmet utbildningplanens mål belyses och examineras. Avseende den övergripande kompetens (som t ex professionellt förhållningssätt, visa förmåga till lagarbete, kunna granska, planera, genomföra samt sammanställa och presentera forskning) tränas och examineras detta till mycket stor del vid programmets avslutande två terminer (examensarbete och praktik). Som intäkt för att målen uppnås kan tas den anställningsbarhet göteborgsstudenterna uppvisar (studenterna har fått anställning inom mycket kort tid efter examen; se alumnirapport nedan), det goda rykte våra studenter har hos våra internationella partners (t ex Harvard-universitetet efterfrågar och tar emot ett antal studenter för examensprojekt årligen), samt av utfallet av den individuella bedömning och examination som sker vid termin 8 (elektiva kurser), 9 (examensarbete) och 10 (praktik). Värderingsförmåga och förhållningssätt är mål som kan vara svåra att examinera under grundkurser. Den personliga handledningen avslöjar sannolikt bättre än något annat dessa kvaliteter hos studenten och sker följaktligen också under de individuella kurserna. De gånger detta varit föremål för brister har det skett genom att handledare identifierat studenter med otillräcklig kompetens avseende dessa mål. 10

11 E. Internationella perspektiv i programmet. 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. Praktiskt taget all kurslitteratur är på engelska; undantagen är bara den litteratur som rör specifika svenska förhållande såsom legala texter mm, vilket följer av att apotekarprogrammet utbildar för ett svenskt legitimationsyrke. Bland lärarna och framför allt bland doktoranderna finns olika nationaliteter representerade. Forskningsinstitutionerna är en internationell miljö och det återspeglas i undervisningen på många sätt. Alla elektiva kurser erbjuds på engelska. Enstaka föreläsningar på engelska förekommer även på grundkurserna. Examensarbetets skriftliga del redovisas på engelska; undantag har medgivits då examensarbetet utförts vid svenskt apotek. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Apotekarprogrammet har cirka 30 samarbetsavtal om student- och lärarutbyten. Dessa är jämnt fördelade mellan Erasmus, Nordplus och Bilaterala avtal. Under 2010 hade apotekarprogrammet 15 inresande studenter som antingen genomförde sitt examensarbete eller deltog i någon av de valbara kurserna på programmets åttonde termin. Det finns ett ökat intresse från utländska universitet att samarbeta med AP. Den största delen av programmets utresande studenter är de som genomför sitt examensarbete utomlands. Ett tal studenter gör detta årligen, vilket förstärker de internationella kontakterna och möjliggör doktorandsamarbeten. De flesta studenterna väljer att göra detta i USA (Harvard, 4-8/år sedan 2007) eller i Australien (Melbourne, Adelaide, Brisbane, 4-10/år sedan 2005). MFS-programmet har också fått ett ökat intresse bland studenterna. Lite drygt 10 studenter genomförde 2010 utbyten vid partneruniversitet där kurser lästes. Intresset för utbyten från de svenska studenterna är i ökande. Apotekarprogrammets tydliga forskningsanknytning gör det intressant med och för internationella samarbeten, både gällande student- och doktorandutbyten. Lärarutbytet är tämligen blygsamt men lärarbesök har gjorts vid de flesta av partneruniversiteten. 12% av programmets lärare har under utfört undervisning vid utländskt lärosäte. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Utbildningens bas är att tillförsäkra en kunskaps- och färdighetsnivå, vilket definieras i utbildningsplanens mål, hos den utexaminerade studenten som garanterar en professionell och kompetent verksamhet i farmacevtiska verksamhetsområden i Sverige (svenskt legitimationsyrke). Ur ett europeiskt perspektiv har svensk apotekarutbildning varit i absolut framkant (ffa Uppsala-fakulteten). Utöver att tillförsäkra studenten en baskompetens syftar programmet till att förbereda studenten för att verka i ett internationellt sammanhang. Forskning är till sin natur internationell och programmets forskningsförankring där undervisningen till största del baseras på vetenskapliga publikationer är ett 11

12 inslag som förbereder studenten för att verka i ett internationellt sammanhang, engelskspråkig kurslitteratur ett annat. Andra moment som gynnar studentens förberedelse för att verka i en internationell miljö är t ex förekomsten av utländska gästföreläsare, föreläsare från industrin (t ex AstraZeneca, Mölnlycke Health Care), och de utbytesprogram som finns vid programmet. Framför allt examensarbetet utgör en hörnsten för programmet för att nå detta utbildningsmål. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Så gott som alla lärare vid programmet har genom sin forskning kontakter med kollegor i utlandet. En utvärdering av antalet internationella sampublikationer vid SA under visade att cirka 75% av lärarna hade publicerat sig tillsammans med utländska forskare. Många yngre forskare har själva via postdoctjänster och gästforskarsbesök arbetat vid olika utländska universitet. Doktoranderna har oftast via samarbeten och konferensbesök fått kontakter med utländska forskare. SA har som mål att 10% av fakultetens lärare årligen ska delta i utbyte avseende undervisning, vilket uppnåtts vid AP.. III. Lärarkompetens 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. Katedral undervisning sker så gott som uteslutande av disputerade lärare (tabell 4). Vid de tillfällena så inte är fallet har personer med specifik yrkeskompetens inkluderats (t ex en industriexpert inom regulatory affairs). Gruppundervisning och laborationer engagerar i högre grad icke-disputerad personal (ffa doktorander). 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. Undervisningen vid flertalet av AP:s kurser engagerar i mycket hög utsträckning professorer (tabell 4). När så inte är fallet, sker undervisning vid enheter med specifik farmacevtisk kompetens och som byggts upp sedan AP startade (2000; t ex samhällsfarmaci; universitetslektor, ytterligare 1 tjänst är under tillsättning). 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. I redovisningen avser högskolepedagogisk kompetens att vederbörande lärare har 15 hp från pedagogisk kurs (eller har visat motsvarande för vilket dispens erhållits från GU). Flertalet äldre professorer och docenter uppvisar inte detta trots en långvarig lärargärning. Vid SA krävs för att erhålla en docentur sedan några år tillbaka detta omfång av högskolepedagogiska kurser. Detta medför att den pedagogiska kompetensen vid AP varit i stark tillväxt under de senaste åren (i tabell 5 redovisas nuläget). 12

13 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. När programmet startade år 2000 saknades farmacevtiskt utbildade lärare vid AP. I ett första skede rekryterades tre professorer (biofarmaci (SA), läkemedelskemi (natfak) och galenisk farmaci (Chalmers)) med farmacevtisk kompetens. Senare inrättades en professur och ett universitetslektorat vid NatFak, två universitetslektorat vid SA och Chalmers. För närvarande är fyra tjänster (professor/universitetslektor) under tillsättning (SA). Under åren har även ett stort antal av AP:s utexaminerade studenter disputerat vilket sannolikt kommer att gynna rekryteringen av farmacevter till fakulteterna. Vidare garanterar det nära samarbetet med regionens läkemedelsindustri tillgången på professionsrelaterad kompetens. IV. Studentinflytande 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Under 2010 genomfördes en enkätundersökning vid GU i avsikt att kartlägga hur GU:s studenter uppfattar sina studier och studiesituationen. Av AP:s närmare 500 studenter svarade endast 50 på enkäten. Den låga svarsfrekvensen minskar värdet av undersökningen. Dock följer svaren i Studentbarometern de svar som PK Farmacis egna undersökningar resulterat i (alumniundersökningar genomförs varje år). Hursomhelst, studenterna visar genomgående uppskattning om undervisningen, lärarkompetensen och examinationen. Klagomålen gäller framför allt den fysiska arbetsmiljön (såsom temperaturen i föreläsningssalar mm). En punkt som renderar klagomål gäller återkopplingen till studenten vad gäller prestationen vid t ex muntliga presentationer och examinationer. Detta senare klagomål är centralt ur lärandeperspektiv och måste föranleda åtgärder från programledningen. Ett annat mycket intressant resultat är att en stor del (29%) ägnar mindre än 20 timmar per vecka åt sina studier (inklusive schemalagd tid). Den ökande delen studenter som misslyckas vid tentamen ter sig ur detta perspektiv som mycket naturlig. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. Vid varje kurs utförs en kursenkät. Kursenkäter rapporteras till programadministrationen samt sänts till studentkåren. Kursenkäter utgör en väsentlig del i den kvalitetsanalys som görs av programansvariga. Ett annat inslag, som i lika hög grad bidrar till återkoppling från studenter, är de kursnämndsmöten som ska hållas vid varje kurs. Under 2011 formaliserades, på initiativ från studenterna, dessa möten för att säkerställa kongruens och innehåll. Trots att kursnämnder hållits under lång tid återstår mycket arbete för att nå önskvärt genomslag. Terminsvis samlas de farmacevtiska utbildningarnas lärarkollegium (FUL) till övergripande diskussioner. FUL fungerar som en referensgrupp och är varken beredande eller beslutande i programfrågor. Dock utgör sammankomsterna en mycket väsentlig kvalitetshöjande åtgärd. 13

14 Förutom universitetsinterna möten deltar programmet i de nationella sammankomster som farmacevtiska utbildningar årligen avhåller (t ex nationella rådet). 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Studenter ska inbjudas till möte i beredande och beslutande organ vid GU. Dessa möten är vad avser AP, PK Farmacis kommittémöten samt dess arbetsutskott. Dessutom gäller detta också för de arbetsgrupper PK Farmaci inrättar. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Apotekarprogrammet leder till en yrkesexamen och är unik för GU. Receptarieprogrammet är det andra farmacevtiska programmet vid GU. Medan receptarieprogrammet syftar till utbilda personal som i stor utsträckning svarar för information till apotekskunden, så syftar apotekarutbildningen till att dels utbilda personal med kompetens för apoteksledande ansvar och med informationsroller mot sjukvården och dels ge en god grund för forskningsuppgifter och tjänster inom Regulatory affairs vid företag och myndigheter. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. AP vid GU har en profil som i vissa stycken skiljer sig från den hos andra utbildningar, både i Sverige (ffa mot de utbildningarna i Lund och i Umeå; start 2012) och i Europa. I AP vid GU finns en stark inriktning mot att utbilda studenterna för att kunna framgångsrikt arbeta inte bara vid apotek utan också även som läkemedelsutvecklare och forskare. Dagens läkemedelsforskning kräver kunskap såväl i arketypiska farmacevtiska ämnen såsom läkemedelskemi och kemi, galenik, farmakokinetik, farmakologi och toxikologi som i molekylär- och cellbiologi, mikrobiologi och fysiologi. Dessutom applicerar dagens forskning metoder som förutsätter integrativ kunskap. Till exempel tränas våra studenter, framför allt vid programmets elektiva kurser, i PKPD (Farmakokinetik-Farmakodynamik). PKPD avser den gränsyta som uppstår mellan farmakokinetik, dvs läkemedlets omsättning i kroppen, korrelerat till de effekter som läkemedlet ger upphov till. Detta är ett område där nya analysmetoder utvecklats under de senaste 5 åren. Vid läkemedelsindustrin finns ett skriande behov av denna kompetens. Programmet vid Uppsala universitet har en mer klassisk farmacevtisk profil med inte lika stort fokus mot biologins nya inriktningar (t ex cellbiologi). Vid de nya apotekarutbildningarna i Lund och i Umeå läggs mycket stor tyngd mot så kallad klinisk farmaci ( bed-side pharmacy ). Vid AP vid GU anser vi att bästa grunden för farmacevtisk verksamhet oavsett inriktning ligger i stor kunskap i de farmacevtiska grundämnena kemi, galenik, farmakokinetik, toxikologi och farmakologi. Programmet vid GU har mycket hög grad av internationella utbyten vilket gör programmet unikt i svenskt farmacevtiskt perspektiv. Cirka 40% av programmets studenter utför någon gång under utbildningen studier vid ett utländskt lärosäte. Detta, tillsammans med de inresande studenterna, och den 14

15 påtagligt forskningsinriktade profilen, gör AP vid GU till en unik farmacevtisk utbildning med få motsvarigheter även i ett europeiskt perspektiv. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). PK Farmaci genomför årligen alumniundersökningar. Utfallet visar på små variationer över åren förutom efter omläggningen av AP år Efter 2006 har andelen studenter som upplever sig vara nöjda med programmet stadigt ökat. Resultat från uppföljning av utexaminerade apotekare 2010 kan tjäna som exempel och visar att majoriteten (40 av 44) tyckte att de har tillräcklig kompetens för sin yrkesroll som apotekare. Någon enstaka tyckte att de inte var tillräckligt kompetenta för att arbeta som klinisk farmaceut, en annan tyckte att de inte var tillräckligt kompetenta för jobb utanför apotek. På en annan fråga om åsikter om apotekarprogrammet svarade åtta personer att utbildningen var så bred att den tillgängliga arbetsmarknaden för den utexaminerade är mycket stor. Några andra svarade att utbildningen var för teoretisk och att de önskade praktiken uppdelad och att en del lades tidigare i utbildningen. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Av 44 som svarade på 2010-undersökningen, så arbetar 34 på apotek i Sverige, fem på apotek utomlands och fem var anställda inom inudstrin. Majoriteten (36 av 44 personer) har haft anställning hela tiden efter examen (räknat from spetember månad 2010). För majoriteten (38 av 44) så bekräftades första anställningen redan före examen, ingen av de intervjuade hade varit utan anställning inom branschen. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. PK Farmaci har allt sedan programmets tillkomst haft ett nära samarbete med avnämare. I kommittén har under året funnits externa ledamöter med förankring i såväl mer traditionell apoteksnäring som i läkemedelsforskning. Dessa representanter spelar givetvis en stor roll i programmets kontinuerliga verksamhet, men har en ännu viktigare roll i programutveckling. VI. Framtid 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. Vid programmet har under det senaste två åren diskuterats omläggning av kurser och innehåll, till exempel att träning av generiska färdigheter inte bara sker inom ramen för befintliga kurser utan även 15

16 sker i speciellt definierade kurser/inslag som bättre gynnar progressionen. Samtal förs med SA:s andra långa utbildningar (tandläkare- och läkarprogrammen) för möjliga samverkan. Vid läkarprogrammet har man sedan flera år erfarenhet av sådana moment i kursen för tidig yrkeskontakt (TYK). Moment som är aktuella för att inkluderas är förmåga att hantera språket i vetenskapliga sammanhang, presentationsteknik, etik, statistik, kommunikation mm. Arbetet har försenats på grund av Blue11 och HSV:s utredning. Arbetet planeras att starta under Det första momentet blir att inleda en kollegial kursdialog, dvs lärare vid programmet granskar varandras kurser. Redan i dag är belastningen på universitetslärare stor. Diverse administrativa åtgärder, som i sig kan syfta till att kvalitetssäkra universitetets verksamhet, har ofta kontraproduktiv effekt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer). AP:s vid GU framtid på lång sikt är framför allt beroende av en faktor att utbildningen är attraktiv. Detta styrs i hög grad av hur arbetsmarknaden för farmacevter kommer att se ut. Under nuvarande period (omregleringen av apoteksverksamheten) har en rad nya apotek startats, vilket gör att arbetsmarknaden ser relativt ljus ut för tillfället. Sannolikt kan säkert en viss överetablering inträffa och att detta påverkar arbetsmarknaden innan ett steady-state erhållits. Dock kommer, från och med 2012 och framåt, stora pensionsavgångar att ske inom den farmacevtiska sektorn. Söktrycket, dvs hur attraktivt programmet är, påverkas även av det antal utbdildningsplatser som erbjuds totalt i Sverige. De farmacevtiska utbildningarnas i Sverige olika profil är en viktig aspekt att tydliggöra för blivande studenter i ett konkurrensläge. Sannolikt kommer apotekarutbildningen även i fortsättningen att vara en attraktiv utbildning. Etableringen av flera farmacevtiska utbildningar i Sverige gör att profileringen och marknadsföringen av AP vid GU, som ett forskningsinriktat kvalitetsprogram för utbildning av läkemedelsexperter, är en nyckelfråga. VII. Övrigt av vikt om programmet 1. Organisation och ledning av programmet. Programmet leds av en programkommitté (PK Farmaci), som i sin tur sorterar under Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (RUGA). Ledamöterna i PK Farmaci (Lärarrepresentanter och studentrepresentanter) representerar de huvudområden (block; se bilaga 1) som ingår i programmet. Till PK har även en programkoordinator med studierektorsliknande uppgifter knutits. Administrativt stöd, samt studievägledarfunktionen erhålls från akademikansliet. Den dagliga ledningen av programöverskridande verksamheter sker av en ledningsgrupp bestående av ordförande, vice ordförande och programkoordinator. Strategi och budgetfrågor handläggs av PK som sammanträder 3-4 gånger per termin. En diskussion pågår vid programmet om behovet av att skapa en mer exekutiv ledningsgrupp under PK. Avsikten är att öka koordineringen av de olika kurserna. För tillfället föreligger en viss fragmentisering vid programmet. 16

17 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Programmet inleds med en introduktionskurs under 1 vecka. Veckan innehåller bl a besök av representanter för farmacevtiska verksamheter, samt studiebesök. Under vissa terminer har ett slags tidig yrkeskontaktsseminarier anordnas. En årligen återkommande aktivitet är doktorand-för-en-dag (studenten får följa med en apotekar-doktorand i dennas verksamhet), vilken rönt stor uppskattning. PK Farmaci avser att efter kraftsamlingen med Blue11 och HSV-utvärderingen göra en översyn av programmet. Ett av inslagen som med stor sannolik kommer att införas är en strimma som innehåller identitetsskapande moment (professionell utveckling), samt progessiv träning av generiska färdigheter (t ex att uttrycka sig i tal och skrift, informationssökning, kommunikation, tidig praktik mm). Examenshögtiden i GU:s aula, Vasaparken, är ett inslag som PK tycker är mycket viktigt och som rönt stor uppskattning. PK avsätter SKr till cermonin. Ett annat inslag är de aktiviteter som anordnas under introduktionsveckan (vissa inslag tillsammans med receptarier). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Vid programmet ges elektiva kurser av Chalmers och av SA:s enhet för innovation och entreprenörskap i form av projektledningskurser. Ett antal examensprojekt har utförts i samarbete med nämnda enheter. VIII. Sammanfattande bedömning 1. Programmets största styrka. Parallellt med målsättningen att utexaminera apotekare med en hög kompetens för en klassisk verksamhet inom apoteksväsendet, har AP vid GU en unik forskningsförberedande profil. Den molekylära profilen gör att AP är fokuserat mot läkemedelsutvecklingens absoluta forskningsfront. Vidare är programmet synnerligen väl lottat i och med att internationellt mycket framstående forskare har ett ovanligt starkt engagemang och en hög grad av medverkan i AP. Detta har bland annat borgat för att studenterna undervisas i den senaste lab-metodiken med tillgång till den nyaste lab-utrustningen. Vidare är internationaliseringen vid programmet unik avseende såväl student- och lärarutbyten, som lärarnas forskningssamarbeten. Programmet har, tillsammans med Uppsala, kanske Europas bästa utbildning inom ett av farmacins karaktärsämnen farmakokinetik och läkemedelsmetabolism. Den starka forskningsinriktningen vid programmet medför att kurserna, alltifrån kemi och cellbiologi till galenik och biofarmaci, innehåller en ovanligt stor andel laborativa moment. Programmet gynnas av samarbetet mellan två lärosäten, två fakulteter, samt att Sahlgrenska akademin innehåller kompetenser från hälso- och sjukvården (Västra Götalandregionen; VGR). Dessa samarbeten möjliggör att expertis finns tillgänglig inom alla fält. Programmets styrka understryks av de utexaminerade apotekarnas höga anställningsbarhet och det stora antal studenter som rekryterats till forskningen vid akademin. 2. Programmets största svaghet. Programmet hämmas av att för få av de akademiska lärarna är apotekare (farmacevter). Lärare vid en 17

18 yrkesutbildning behöver inte uteslutande tillhöra den profession de utbildar för. Det kan till och med vara en fördel att lärare med olika bakgrund deltar i programmet. Men det behövs en kritisk massa för att upprätthålla och utveckla programmet och som aktivt kan delta i programledningen. Vid programmet finns 2 professorer och 4 lektorer som är apotekare och fyra professors/lektors-tjänster är under tillsättning där apotekarbakgrund utgör en merit. Våra apotekare har för närvarande en oerhörd arbetsbörda. Vidare utgör den stora spridningen i prestation (alt grundförutsättningar) i studentgruppen ett växande problem. Sannolikt utgör det relativt låga söktrycket en orsak. Alternativt kan attityden att studier inte är en heltidsaktivitet (åtminstone 40 timmars arbetsvecka) orsaka problemen. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: 1. Inrätta fler farmacevtiska lärartjänster. 2. Bygga upp en struktur som möjliggör fler undervisningsmoment i grupp och mindre gruppstorlek. 3. Modernisera och utöka laborationsutrustning med t ex konstant tillgång till undervisningslab. I dag finns vid vissa kurser bokningsbara lab. Detta är ett icke fungerande system då det medför att stor utrustning måste flyttas in och ut från kurslab. 4. Inrätta studierektorsskap som ytterligare ett led i kvalitetssäkringssystemen och för att öka integreringen och minska fragmentiseringen vid programmet. 5. Påskynda den uppdatering av programstruktur och undervisningsmoment (t ex kurs med praktikmoment tidigt i AP, med systematisk träning av generic skills, mm). Referenser 1. Studentbarometern 2. Examinationsformer Aronsson, Patrik (2011). Utvärdering av examinationsformer vid en en elektiv kurs vid apotekarprogrammet. Projektuppgift HPE101 VT Göteborgsakademikerna 4. Alumnienkäten för apotekarstudenter utexaminerade