BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet

Transkript

1 1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt masterprogram i teater, inriktning fördjupat skådespeleri Ansvarig programledare/studierektor: Eva Niste, utbildningsledare för skådespelarutbildningarna på Högskolan för scen och musik (HSM) Omfattning (hp): 120 hp Nivå (grund/avancerad): Avancerad nivå Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen i teater, inriktning fördjupat skådespeleri (Master of Fine Arts in Theatre with specialization in acting) Startår i sin nuvarande form: Hösten 2008 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för scen och musik (HSM) Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: - Programmet genomförs helt/delvis/ej på Delvis på engelska. engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Antagning vartannat år. höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 6 platser. termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Från konstnärliga fakulteten: kr per helårsstudieplats. Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Samarbete i kurser och seminarier görs idag tillsammans med Konstnärligt kandidatprogram i teater, inriktning skådespeleri, med forskarutbildningen inom ämnet scenisk gestaltning, med Konstnärligt masterprogram i musikdramatik, med Konstnärligt masterprogram i filmisk gestaltning - regi och produktion, samt i vissa fall med övriga utbildningar på HSM. Allmänt om utbildningen:

2 2 Länkar till utbildningsplan: och kursplaner: årskurs årskurs Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrekr ytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Masterutbildningen i teater, inriktning fördjupat skådespeleri, är en spetsutbildning med få sökande. Inför läsårsstarten 2008 sökte 13 personer till utbildningens fyra platser, och inför år 2010 sökte 13 personer till sex platser. Trots det låga ansökningstalet har de som antagits, och i flesta fall även övriga sökande, varit högt kvalificerade. Antagning sker endast vartannat år. Studenterna som kommer in på utbildningen är sedan länge professionellt verksamma inom skådespelaryrket eller närliggande områden, och kommer efter avslutad utbildning att återvända till yrket med ny kunskap, nya förhållningssätt och nya perspektiv. Hur arbetsmarknaden ser ut för masterstudenterna när de kommer ut vet vi än så länge ganska lite om, då endast tre studenter har tagit examen hittills. Säkert är dock att på sikt kommer magister- och masterutbildningarna inom teaterområdet i Sverige att påverka, förändra och höja kvaliteten på svensk teater och teaterliv, då skådespelare med en masterutbildning på fickan numera är och kommer bli verksamma på teaterfältet och landets teatrar.

3 3 Utbildningen är också forskningsförberedande och ger möjlighet att söka vidare till en forskarutbildning. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. - Inför nästa antagningsomgång, våren 2012, bör HSM arbeta mera aktivt för breddad rekrytering med att få ut information om utbildningen till fler potentiella sökande. Upptagningsområdet för nya studenter är dock begränsat då antagningskraven är specifika och att utbildningen ges på svenska. Av fyra antagna till utbildningen läsåren har tre tagit examen och en läser sina sista kurser under läsåret Av sex antagna till utbildningen läsåren läser fyra på helfart och två har studieuppehåll under höstterminen Än så länge räknar vi med att alla antagna kommer att fullfölja sin utbildning till examen. Under hela utbildningen finns ett aktivt fungerande studentstöd, där lärarna, kursledaren och utbildningsledaren följer studenternas utveckling på nära håll. Upplägget av kurser och innehåll strävar efter ett helhetstänkande, så att utbildningens alla delar blir till en helhet för studenten. I stort sätt alla våra studenter har någon form av yrkesverksamhet (praktik) parallellt med undervisningen, och vi anser att utbildningen måste vara uppbyggd utifrån tydlighet och flexibilitet som gör det möjligt att behålla kontakten med fältet. Ett par studenter studerar också efter en individuell studieplan pga av olika uppdrag utanför skolan. Vi tror att det är nödvändigt att utbildningen är flexibel så långt det är möjligt, för att kunna locka kvalificerade sökande och sedan behålla dem hela vägen fram till examen. Vi kan också se ett stort värde att studenterna har kontakt med fältet under studierna genom de reflektioner som studenterna tar med sig ut från akademin och tillbaka in från fältet. Se punkten ovan.

4 4 II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Kvaliteten på kursplanerna utvärderas vid varje utvärdering av kurs. Studenterna och kursansvarig går igenom och diskuterar mål och innehåll innan kursstart och efter kursens avslutning. Kursplanen ligger till grund för utvärderingen. Efter utvärdering tas resultatet av samtalen upp i kollegiet för att vid behov revidera kursplanens innehåll. Innehållet i utbildningsplanen är formulerad inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig masterexamen. Kursplanerna i sin tur är formulerade utifrån mål och innehåll i utbildningsplanen. Då utbildningsprogrammet är förhållandevis nytt har ingen revidering gjorts av utbildningsplanens innehåll och mål (förutom vissa förändringar som gjorts i kursernas poängfördelning). De revideringar av kursplaner eller nya kursplaner som skapats har formulerats efter utbildningsplanens mål och innehåll. Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet (examensarbetet) omfattar hälften av poängen i utbildningen (60 av totalt 120 högskolepoäng) och är den största sammanhållande delen i utbildningen. Kurserna inom det självständiga arbetet utgår från studenternas undersökande projekt som de från början har sökt in på utbildningen med. Undervisningen är processinriktad och utgår från studenternas specifika profiler och inriktningen på de aktuella projekten, vilket bl a gör att studentgruppen under kursen utgör en viktig resurs i läroprocessen. Kursen består av två huvuddelar: 1) gemensamma seminarier och workshops (delvis tillsammans med musikdramatik- och filmregiutbildningarna på masternivå) där studenternas projekt processas utifrån olika frågeställningar och metoder, och 2) eget arbete under handledning. Arbetet ska mynna ut i ett skriftligt, reflekterande arbete och, om studenten så vill och i de flesta fall, tillsammans med en konstnärlig eller praktisk del. De undersökande projekten redovisas i sina två delar i slutet av utbildningens andra år med en examination med inbjuden extern opponent. Handledningen av studentens eget arbete är en central del av det självständiga arbete. Från och med läsåret 2010/2011 är sju olika pedagoger handledare för de sju studenterna på utbildningen, där några handledare har en anställning på skolan och några är timlärare från teaterfältet. De sju handledarna ingår alla i masterutbildningens handledarkollegium, där man gemensamt diskuterar handledningsarbetet och dess process, och där handledarutbildning sker under ledning av ämnesföreträdaren för forskningen inom teater. Under läsåret 2011/2012 kommer

5 5 handledarkollegiet att stärkas ytterligare med en större och tydligare utbildningsinsats. Ett antal seminarier om handledarskap och handledning i såväl teori som praktik kommer att genomföras, samt en formulering av utbildningens medvetna strategi och hållning vad gäller det självständiga arbetet. Utbildningen av handledarna är också ett led i att höja den forskningsrelaterade kompetensen inom teaterfältet och att sudda ut gränserna mellan akademien och branchen. Studenterna kommer också ha möjlighet att få en bi-handledare under sitt andra och sista år, för att komplettera och öka handledarkompetensen som studenten får. Studenternas självständiga projekt omfattar olika konstnärliga, pedagogiska, metodiska, mm, frågeställningar. Följande projekt är nu under utveckling inför redovisningen våren 2012: - Skådespelaren som gränsöverskridare: relationen till kroppen och det kroppsliga - Den kommunikativa skådespelaren - Skådespelaren som kunskapsbärare och kunskapsöverförare - Jag började i en längtan efter komiken - Den medvetna skådespelaren - Att schemalägga sig själv - en studie kring självreflektion - Skådespelaren, publiken och det gemensamma rummet - Drömarbete för skådespelare Lärarkomptens De fasta lärarna på utbildningen representerar olika spetskompetenser inom den sceniska gestaltningen med inriktning mot scenframställning, fysisk gestaltning, röst- och talgestaltning, sånggestaltning och teoribildning. De två adjungerade professorerna är Gunilla Röör, skådespelare och regissör, anställd inom filmisk gestaltning och Ronnie Hallgren, regissör och teaterchef, anställd inom scenisk gestaltning med inriktning jämställdhet inom scenkonsten. Lärarna på utbildningen är också aktiva i institutionsarbetet på HSM, bl a i Högskolerådet, Programrådet, och i skapandet av nya kurser och utbildningar. Flera av lärarna har också haft uppdrag bakåt i tiden som rektor, utbildningsledare eller liknande. Gästlärarna rekryteras mestadels utifrån, där de till största delen är verksamma som skådespelare /scenkonstnärer och regissörer. Det finns ett stort intresse bland konstnärer från teaterfältet att undervisa på skådespelarutbildningarna. Läsåret 2011/2012 kommer också innehålla fler internationella gästlärare än tidigare, då de ekonomiska förutsättningarna har blivit bättre än tidigare år. En komplett miljö

6 6 Efter tre års arbete med den nya masterutbildningen ser vi som jobbar inom den kompletta miljön teater vilka mervärden som utbildningen har fört med sig. Masterutbildningen utgör idag en stor del av miljön inom teater, där både kandidatutbildningen och forskarutbildningen har fått en ny miljö att spela sig i. Kandidaterna möter yrkesverksamma skådespelare, i färd med att utveckla sitt konstnärsskap och yrkeskunnande, där masterstudenternas individuella frågor, olika ingångar och nyfikenhet ger nya och vidgade perspektiv till kandidatutbildningen. Masterutbildningen har genom samarbete inom den kompletta miljön fått en närhet till forskarutbildningen och forskningen med gemensamma seminarier, litteratur och lärare som själva forskar och undervisar/handleder på forskarnivå. Masterstudenter besöker vissa av Forskarskolans konstnärliga seminarium, doktorandernas redovisningar och seminarier, och gemensamma seminarier i den kompletta miljön. Vi har prövat former där doktoranderna agerat opponenter vid masterstudenternas halvtidsseminarium. Masterstudenterna ingår idag den konstnärliga forskningsdiskurs vi håller på att forma på teatersidan. Den kompletta miljön har också öppnat upp för nya kontakter med teaterfältet och kulturbranchen, vilket har gynnat alla tre utbildningarnas innehåll, studenter och pedagoger. Masterutbildningen bör idag ses som en av grogrunderna för den framtida konstnärliga forskningen inom teaterområdet. Parallellt med arbetet över nivåerna inom den kompletta miljön teater och mötet med teaterfältet, har också teaterområdet på HSM vidgats till att omfamna också mer gränsöverskridande scenkonst. En ny internationell masterutbildning, En ny internationell masterutbildning, Contemporary Art Communication, med inriktning mot fysisk gestaltning, dansfilm, ljudperformance och det offentliga rummet, håller på att utvecklas inom det sceniska området vid HSM. Vi planerar nu för ett nära samarbete mellan denna utbildning och masterutbildningen i teater med start hösten 2012, ett samarbete som också betyder en ökad internationalisering och breddning av konstfältet inom den kompletta miljön inom teater. Utvecklingsarbete, forskning och framtid De senaste åren har ett antal konstnärliga utvecklingsprojekt, men också forskningsprojekt, genomförts inom scenområdet på högskolan. Dessa berör dokumentation av pedagogiska metoder, metodutveckling och reflektion kring teaterkonstens förutsättningar och praxis, men också den konstnärliga forskningen inom scenkonsten. Dessa projekt redovisas kontinuerligt, där bland annat masterstudenter och doktorander är ett viktigt forum. Förekomsten av den här typen av projekt är ett betydelsefullt nav i den forskande miljö vi håller på att bygga upp. Nedan presenteras aktuella

7 7 projekt: Under sker vissa aktiviteter och seminarier i anslutning till det Konstnärliga utvecklingsprojektet Postdramatisk teater som metod och praktisk teori innanför och utanför akademien som bedrivs under tre år i ledning av två av lärarna vid utbildningen, Cecilia Lagerström och Pia Muchin. Bland annat hölls ett högre konstnärligt seminarium i samarbete med fakultetens forskningsverksamhet under våren 2011 med internationella gäster och en delredovisning av projektet. Lärare och doktorander från högskolan agerade opponenter/samtalspartners under seminariet och studenter från alla nivåer deltog liksom externa gäster. Våren 2009 påbörjades att konstnärligt utvecklingsarbete av Per Nordin, lärare på skådespelarutbildningarna, och Ingrid Blidberg, masterstudent på Filmhögskolan, som ville undersöka skådespelarens kreativa arbete och hur användandet av drömmar kanske kunde fördjupa tilliten till den egna föreställningsförmågan. Utvecklingsarbetet hade sin startpunkt i det sätt som den jungianske analytikern och psykologen Robert Bosnak arbetar med drömmar. Detta sätt applicerades på skådespelarens arbete med den sceniska gestaltningen. Projektet var ett samarbete med Bosnak och Janet Sonenberg, lärare i teater vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Efter projektets slut har en av skådespelarna som var med i utvecklingsarbetet tagit det vidare genom studier på masterprogrammet i fördjupat skådespeleri. Sättet att arbeta med skådespelarens kreativa fantasi har även använts inom kandidatprogrammet. Under 2012 planeras ett fördjupat seminarium kring drömarbete med Bosnak och Sonenberg på skådespelarutbildningarna vid HSM. Vissa projekt genomförs i samverkan med andra fält och institutioner. Ett exempel är det konstnärliga utvecklingsprojekt som avslutades 2010 där Pia Muchin, lärare på skådespelarutbildningarna genomförde en studie av den egna praktiken i samarbete med en filosof, Eva Mark, och i samarbete med Teaterhögskolan i Stockholm. Resultatet av projektet blev boken Teorier ur konstnärliga praktiker (Carlssons 2011). Under hösten 2011 startar skådespelarutbildningarna Forum för skådespelarkonst. Syftet är att skapa en mötesplats där skådespelarstudenter på alla nivåer, lärare, forskare, professionella skådespelare och andra teaterarbetare samt intresserad allmänhet kan sammanstråla och belysa skådespelarkonsten ur olika perspektiv och synvinklar på ett djuplodande sätt. Till denna mötesplats kommer gäster att bjudas in för att skärskåda just deras konstnärskap och infallsvinklar.

8 8 Nationell och internationell forskning inom området kommer att synliggöras och frågor som känns speciellt brännande kommer att rådbråkas. Forumet, som finns annonserat i HSM:s säsongsprogram, är tänkt att återkomma två gånger per termin. Flera av aktiviteterna ovan relaterar direkt till scenområdets nya forskningsstrategi, som kommer att gälla från hösten Lärarnas aktuella erfarenheter från egna utvecklings- och forskningsprojekt, liksom möjligheten att presentera och pröva dessa i kvalitativa forum, är betydelsefulla för kvaliteten i undervisning och i handledning av masterprojekt. Det blir därför betydelsefullt att utbildningen kan stärka insatserna för lärares möjligheter till sådana här projekt, så att det kommer att finnas en kontinuitet även i framtiden. Masterutbildningens närhet till forskarutbildning och forskning, med det egna områdets doktorandverksamhet och den konstnärliga fakultetens forskningsverksamhet som kontaktyta, ger ett brett perspektiv på konstnärlig forskning och dess metoder. Vi ser detta som en styrka eftersom vi anser ett sådant förhållningssätt vara en nödvändighet i detta framväxande skede av den konstnärliga forskningen. Närheten och samarbetena tillför också en höjd och spets för masterstudenterna och dessutom tvärdisciplinära och mycket attraktiva möjligheter. Se vidare internationella aktiviteter under punkten II E Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Se punkten ovan. Masterutbildningen består av fyra delar. Största delen är det självständiga reflekterande arbetet på 60 högskolepoäng fördelat på 15 högskolepoäng per termin, där studenten genomför sitt eget projekt utifrån en specifik frågeställning/undersökning (se vidare punkten II B 1). I detta arbete får studenten stöd genom enskild handledning och seminarier/workshops. Arbetet relaterar direkt till kontexten för konstnärlig forskning med dess sätt att kombinera forskande frågor, reflektion och gestaltning, men också till teaterbranschens intresse av specifika konstnärliga frågor och fördjupning. I kursen processas studenternas projekt och de får hjälp att successivt fördjupa, förtydliga och hitta metoder och former för genomförandet. Den andra delen på 37,5 högskolepoäng utgörs av gemensamma, breddande kurser. I dessa kurser ställs skådespelarens identitet och yrkesroll mot olika perspektiv: Skådespelaren och metodiskt

9 9 arbete, Skådespelaren och regi, Skådespelaren och film och Skådespelaren och performance. Mertalet av lärarna i dessa kurser är gästlärare från teaterfältet och undervisningen i huvudsak sker i workshop- och seminarieform. Den tredje delen är kurserna Den reflekterande praktikern del 1 och 2 som omfattar sammanlagt 15 högskolepoäng. Här ingår teoretiska och vetenskapliga förhållningssätt, metoder för konstnärlig forskning, och kritiska perspektiv. Även denna kurs sker i huvudsak i seminarieform. Den fjärde delen är en valbar kurs på 7,5 högskolepoäng. Här har studenten under det andra året möjlighet att läsa en indiviuellt vald kurs som ligger inom det egna utbildningsområdet eller inom helt andra områden, vid en annan institution. Syftet med den valbara kursen är att skapa ett bildande perspektiv för studenten som ger fördjupande och breddande infallsvinklar i utbildningen. De flesta väljer kurser som de knyter till arbetet med det självständiga arbetet. I vissa fall, så långt som det har varit möjligt, har utbildningen skräddarsytt olika fristående kurser. I denna utbildningsomgång har flera av de valda kurserna auskultation och handledning som en av undervisningsformerna och ämnena har berör alltfrån idé- och lärdomshistoria till psykologi och specialfördjupning inom det egna fältet. Möjligheten finns också till samläsning med andra masterutbildningar. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Studenternas deltagande bygger i hög utsträckning på närvaro, då de praktiska momenten, övningarna och diskussionerna i grupp är mycket betydelsefulla former i läroprocessen. Därför examineras studenterna både i form av skriftliga inlämningsuppgifter och genom aktivt deltagande på olika sätt. Exempel på deltagande moment är diskussioner kring texter/material i grupp, gestaltande uppgifter som redovisas eller offentliga presentationer för publik. För slutexamination av det självständiga arbetet, se II B 1 ovan. Den lärarledda undervisningen i årskurs 1 har motsvarat c:a 8-10 timmar, utslaget per vecka i 40 veckor. Undervisningen är fördelad på intensivare veckor och helt lediga veckor. Dessutom tillkommer möjligheten för studenten att delta i och besöka en mängd öppna seminarier, föreställningar och redovisningar, etc. inom området teater på insitutionen, på HSM och på Konstnärliga fakulteten. Om samarbetet mellan nivåerna inom den kompletta miljön teater och utvecklingen av handledarkollegiet, se punkt II B 1. Vissa konstnärliga utvecklingsarbeten rör också pedagogiska metoder. Som exempel kan nämnas

10 10 dokumentation av en rörelsemetodik, pedagogik relaterad till Yat Malmgrens arbete eller av drömarbete för skådespelare, se punkt II B 1. Dessutom arbetar lärarna inom miljön teater med följande projekt: Lärarlaget och normkritikarbete Skådespelarutbildningarna har en lång tradition av att arbeta i lärarlag, med helheten i studentens utbildning i fokus. Detta är också arbetssättet för masterutbildningens kollegium sedan starten I lärarlaget arbetar vi aktivt med norm och normkritikfrågor - kritiska perspektiv som är en en direkt fortsättning på projektet Att gestalta kön. Att gestalta kön var ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt kring genus och gestaltning som genomfördes under år vid Sveriges högskoleutbildningar för skådespelare, musikalartister och mimare. De som deltog var studenter, lärare och ledning på de fyra skolorna. Syftet med projektet var att skapa kunskap om de konstnärliga och pedagogiska val som görs i arbetsprocesserna vid de olika utbildningarna. I stort sätt allt man gjorde under dessa år befanns sig under lupp - den sceniska gestaltningen, dramatiken och lyriken, pedagogiken och scenkonstbranchen. Projektet har fått stor påverkan på skådespelarutbildningarna på HSM, i förändringar i kursinnehåll och kursupplägg, undervisningsmetoder och samarbetsformer. Val av repertoar och undervisningsmaterial, hur rollbesättningar görs och hur antagningsprov genomförs är annat som är förändrat. Arbete med makt i rummet samt normkritikseminarierna som lärarlaget arbetar med är ytterligare delar sprungna ur detta arbete. I arbetet med den förhållandevis nya masterutbildningen har vi har många gånger konstaterat att det har varit betydligt enklare att tänka i nya riktningar när vi skapade utbildningen och i förändringsarbetet av utbildningen, än att förändra innehållet på kandidatnivån. I jämförelse har kandidatutbildningen en lång tradition bakåt och är därmed bara genom sin existens - synligt eller dolt - tyngd av normer. Coachning Fem av de fasta pedagogerna samt utbildningsledaren har under 2009 och 2010 genomgått en coachningutbildning på HSM. Alla har nu, på olika sätt utifrån olika behov, börjat föra in coachningen och ett coachande förhållningssätt som pedagogiska verktyg i utbildningen. Ett pedagogiskt utvecklingsprojekt kopplats till coachningmetoden håller nu på att startas av en av lärarna, i samarbete med en lärare från musikområdet på HSM. En fortsättningskurs ges under hösten 2011 på HSM, där fem personer från gruppen deltar.

11 11 D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Programmet har endast betygen G och U. Bedömning av de studerande sker kontinuerligt inom utbildningens ram genom examination av kurserna. Det självständiga arbetet examineras efter studentens redovisning av såväl den konstnärliga/praktiska delen som den skriftliga, och efter genomgång av en opponent. Opponenterna för arbetena är mycket erfarna och erkända teaterkonstnärer från fältet som kombinerar konstnärlig och akademisk kompetens på nationell nivå. Redovisningarna och oppositionerna görs som offentliga evenemang som marknadsförs, i syfte att intressera teaterbranschen och andra yrkesverksamma konstnärer. Examensarbeten är ännu ett så pass nytt fenomen precis som doktorandarbeten - att vi på sätt och vis uppfinner formerna samtidigt som vi utbildar i dem. Detta är oundvikligt i den rådande situationen men vi arbetar samtidigt för att definiera och formulera oss mer kring former och kvalitetskrav för att underlätta och säkra nivån. Rådande erfarenheter från forskarutbildningen och forskningen inom vår högskola och fakultet utgör en viktig referens för hur vi valt att utveckla våra examensarbeten och metodik på master. Utbildningen tar också in en mängd gästlärare på hög nationell och internationell nivå från yrkeslivet och andra institutioner, vilka också speglar nivån på utbildningen såväl som den individuella nivån på studenterna. Utbildningen kommer att jobba vidare med: - Vidareutveckla hanteringen av examinationerna, bland annat genom att utveckla ännu mer skriftligt material kring utbildningens profil och forskningssyn, med anvisningar vad gäller opponentskap och handledarskap. - Bli säkrare på hanteringen av färdiga examensarbeten inom biblioteket/ub, vad gäller arkivering, upphovsrätt m.m. av såväl skriftliga arbeten som konstnärliga dokumentationer på exempelvis dvd-format. Starta igång med GUPEA. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Studenternas resultat bedöms utifrån kursplanernas lärandemål, och studenterna examineras på respektive kurs enligt gällande examinationsform(er) i respektive kursplan. Lärandemålen i samtliga kursplaner utgör tillsammans utbildningsplanens lärandemål, vilka i sin tur är formulerade inom ramen för Högskoleförordningens examensmål för en konstnärlig masterexamen. För kvaliten i bedömningarna av studentens resultat, se vidare punkten ovan.

12 12 E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. I undervisningen är störst andel av litteraturen på svenska, men även en hel del litteratur finns på engelska. Förutom teoretisk litteratur ingår pjästexter, mer skönlitterär/essäistisk litteratur, material från radio och inte minst sammanställningar på DVD av konstnärliga och utvecklings/forskningsprojekt. Inga formella utbyten har gjorts år Samarbeten och nätverk Under de senaste åren har skådespelarutbildningarna haft kontakt genom olika besök, lärarutbyten eller andra samarbeten med följande institutioner eller organisationer: Akademi for scenkunst i Fredrikstad, Norge; Skuespillerskolen vid Aarhus Teater, Aarhus, Danmark; Holberg teaterskola i Köpenhamn, Danmark; Guildhall School of Music and Drama i London, England och Teaterhögskolan i Helsingfors, Finland. Inom forskningen och master är det internationella nätverket Artistic Research Strategies for Embodiment (och f.d. nätverket Practice-based Research in Performing Arts) inom ramen för Nordiskt Sommaruniversitet ett viktigt forum, med två symposier årligen och bokutgivning inom ämnet. CARPA, ett forskningsinriktat colloquium inom scenkonst/teater som drivs av Teaterhögskolan i Helsingfors är också ett viktigt forum. Masterstudenter, doktorander och lärare har deltagit i dessa nätverk genom åren. Medlemskap i fler internationella akademiska nätverk är på gång att återupptas eller utvecklas. Det kan också nämnas att flertalet internationella gästlärare på hög nivå inom sina områden undervisar vid kurser på masterutbildningen. Kontakt och utbyte sker också direkt med de lärosäten i Sverige och Norden som utbildar studenter på magister- eller masternivå inom teater och scenkonst, bland annat genom lärar- eller annat kunskapsutbyte inom master och forskning. Internationellt center kring Yat-metoden Skådespelarutbildningarna arbetar sedan hösten 2010 med att skapa ett internationellt center på HSM kring Yat-metoden, movement psycology, den metod för gestaltningsarbete som Yat Malmgren vidareutvecklade med grund i Rudolf Labans arbete. Yat är en av metoderna som lärs ut i skådespelarträningen på opera- musikal- och skådespelarutbildningarna på HSM sedan många

13 13 år tillbaka. Idéen med centrat är att HSM ska bli en mötesplats och ett nav kring metoden bl a vad gäller utbyte, utveckling, forskning, kartläggning och dokumentation. Kontakt har tagits med olika utbildningar och nyckelpersoner i England och Danmark för att initiera arbetet. Arbetet med metoden drömarbete skulle också kunna knytas till detta center i framtiden. Övrigt med internationell anknytning Förutom gästlärare och besök till utbildningen från olika delar av världen pågår också ett antal utvecklingsprojekt med internationell koppling. Se vidare under II B 1. Om den planerade internationella masterutbildningen Contemporary Art Communication startar under hösten 2012 kommer dessa studenter att samläsa vissa kurser med skådespelarutbildningen vilket kommer att skapa en internationalisering av utbildningen för skådespelarna och breddar perspektiven över det internationella fältet inom scenkonstens olika inriktningar. Internationalisering via modersmålet? I Göteborgs universitets styrdokument Policy för utbildning på avancerad nivå (2009) är formulerat ett strävansmål att öka internationaliseringen på lärosätet, bl a genom att fler masterprogram öppnas mot världen genom att vara engelskspråkiga. Masterutbildningen i fördjupat skådespeleri ges idag på svenska, med en del inslag på engelska genom olika gästlärare. Utbildningen välkomnar sökanden som har annat språk än svenska som modersmål samt sökande med ett annat nordiskt språk. För att kunna tillgodogöra sig utbildningen måste studenten kunna tala, förstå, läsa och skriva på det svenska språket. Konstnärliga pedagogiska rådet på skådespelarutbildningarna har livligt diskuterat språkfrågan samt hur utbildningen ytterligare kan öppna sig mot omvärlden. Här presenterar vår professor Gunilla Röör rådets tankar: Modersmålet är omedelbart förknippat med skådespelarens kropp och själ, det vill säga när du fördjupar ditt textarbete är det också språket du fördjupar. Dess klang och resonans, modulering, dess dolda undertext och egentliga mening. Det går givetvis att lyssna på föreläsningar på engelska, att se verk utförda av andra konstnärer oavsett språk men själva utforskandet i fördjupat skådespeleri kräver ett modersmål. Internationalisering skulle kunna ligga på ett plan där skapandet består av utbyten med universitet i andra länder, gemensamma blandformsskapande projekt med brocken english som främsta språk, då vi tillsammans utmanar teatern som allkonstverk, flerspråksverk och social företeelse.

14 14 På masternivån kan icke-textbaserad scenkonst fortsätta utforskas med dörren mot internationalisering på vid gavel. III. Lärarkompetens 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Lärarna på utbildningen är i många fall erfarna konstnärer inom området teater eller scenkonst, och ofta med koppling till internationellt arbete i sitt konstnärliga arbete eller genom forskning. Tre disputerade lärare är knutna till programmet, varav en av dem är ansvarig för kurserna inom det självständiga arbetet (examensarbetet). Övriga lektorer och professorer är anställda eller befordrade på konstnärlig grund. Skådespelarutbildningarna har två adjungerade professorer som undervisar både på kandidat- och masternivå: Gunilla Röör, skådespelare och regissör, anställd på 25% inom filmisk gestaltning och Ronnie Hallgren, regissör och teaterchef, anställd på 20% inom scenisk gestaltning med inriktning jämställdhet inom scenkonsten. På master handleder de var sin student i det självständiga arbetet, och undervisar också i var sin av de breddande kurserna i utbildningen. Utbildningens två adjunkter samt två lektorer har genomgått, alternativt blivit tillgodoräknade Högskolepedagogisk grundkurs på GU. Vi planerar nu att de ska läsa vidare, alternativt bli tillgodoräknade på fortsättningsdelarna i kursen. Två av lektorerna har genomgått kursen om handledning inom forskarutbildning. Ingen av de adjungerade professorerna eller gästlärarna har genomgått kurserna. De fasta lärarna på utbildningen representerar olika spetskompetenser inom den sceniska gestaltningen med inriktning mot scenframställning, fysisk gestaltning, rörelse, röst- och tal, sång och film. Idag är två adjunkter, tre lektorer och två adjungerade professorer anställda med huvuddelen av sin tjänst på skådespelarutbildningarna. Dessa lärare undervisar både på kandidat-, master- och doktorandnivå, vilket en strategisk planering för att få ihop och utveckla den kompletta miljön. Det finns ett visst utrymme i skådespelarutbildningarna för lärarna för att prova nya idéer och former och tänka nytt, vilket har lett till både en breddning och fördjupning av den kompetens som finns. Bland annat har detta lett till att flera konstnärliga utvecklingsprojekt har skapats, men också till metodutveckling och olika samarbeten i kollegiet på masternivån.

15 15 IV. Studentinflytande V. Omvärldsanalys Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i Förutom de anställda lärarna finns en rad gästlärare som kommer in i kortare eller längre projekt. Gästlärarna rekryteras från teaterfältet där de är till största delen är verksamma skådespelare eller regissörer. Det finns ett stort intresse bland konstnärer från teaterfältet att undervisa på utbildningen. Vi ser att det är viktigt att hitta en bra balans mellan skolans fasta personal och gästlärare utifrån, och att utbildningen har och odlar goda kontakter med teaterfältet. Utbildningen har också kontakt med Teaterhögskolorna i landet, där visst samarbete sker med pedagoger från dessa skolor. Alla kurser utvärderas muntligen efter kursens slut av studenterna och medverkande lärare tillsammans med kursledaren, samt skriftligt och anonymt vid terminsslutet. Generellt får masterutbildningen mycket fina vitsord av studenterna. Senaste självvärderingen vid HSM gjordes 2006, före utbildningen hade startats. Det är inte möjligt att dra några direkta slutsatser av GU:s Studentbaromenter 2010 då statistiken bygger på svar från studenter vid hela Konstnärliga fakulteten alt HSM i stort. Bedömning av kvalitet görs på olika sätt (se ovan), genom utvärderingar och förändring av kursinnehåll, olika samarbeten och gästlärarbesök, regelbundna möten med studenterna, studenternas medverkan i Konstnärliga pedagogiska rådet, etc. Utbildningens pedagoger arbetar nära studenterna, som på de flesta konstnärliga utbildningar. Kritik eller problem på utbildningen som angår studenternas arbete eller arbetsmiljö fångas i regel snabbt upp av kursledaren, som också har regelbundna träffar med studentgruppen. Masterstudenterna har också en plats i skådespelarutbildningarnas Konstnärliga pedagogiska råd, där de medverkar i ett rullande schema som de själva bestämmer ordningen på. Studenterna på HSM erbjuds också plats i de flesta arbetsgrupper och råd på institutionen. Programmet är unikt på Göteborgs universitet som konstnärlig utbildning inom området teater, fördjupat skådespeleri, på masternivå.

16 16 jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Idag finns avancerade utbildningar inom teater på tre universitet eller högskolor i Sverige: Högskolan för scen och musik i Göteborg (GU), Stockholms dramatiska högskola i Stockholm och Teaterhögskolan i Malmö (LU). Utbildningarna på dessa tre skolor ser sinsemellan väldigt olika ut och kan därför inte sägas konkurrera, utan snarare att skolornas utbud kompletterar varandra. Stockholm erbjuder ett-åriga magisterutbildningar, där varje år omfattar ett unikt tema. I Malmö ser man masterutbildningen som en direkt fortsättning på kandidatutbildningen. Den unika profilen på utbildningen i Göteborg är just det relativt stora självständiga arbetet, där studenten genomför ett konstnärligt reflekterande arbete och undersöker en egen frågeställning. Detta görs under metodiska former med hjälp av handledning, gemensamma workshops och seminarier under utbildningens gång, samt i nära anslutning till såväl forskningsmiljön på högskolan som till andra konstnärliga områden. Valet att anta studenter med flera års yrkeserfarenhet (efter grundnivå) ger en hög kunskapsnivå på studenterna och bidrar också till utbildningens unika karaktär. Utbildningen har hållit en nära kontakt med den första kullen av masterstudenter som examinerades 2010, genom att engagera dem för uppdrag vid såväl kandidat- som masterutbildningen, och bjuda in dem vid presentationer och seminarier. Före detta studenter har vid ett par tillfällen medverkat i starten av det självständiga arbetet i årskurs ett. Än så länge har vi endast tre alumner från utbildningen. Se också punkt 1 A 1. Se punkt 1 - A1

17 17 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. Kontakterna mellan utbildning, studenter, alumner och avnämare är fortlöpande under hela utbildningen. Masterstudenterna har i regel kvar sin konstnärliga verksamhet under utbildningen, och kontakten mellan avnämarna och utbildningen finns bl a genom gästlärare, öppna seminarier, olika samarbeten, etc. På sikt kommer detta troligtvis leda till en större nyfikenhet och förståelse för konstnärlig högre utbildning och forskning inom teaterfältet samt en ytterligare öppen och kommunikativ utbildning. Utbildningen är fortfarande relativt ny, och vi planerar att fortsätta nuvarande profil även under nästa utbildningsomgång, år Utbildningens Konstnärliga pedagogiska råd för diskussioner ifall nuvarande profil av utbildningen ska förändras på sikt, kanske till förmån för ett givet tema. Rådet har också diskuterat en magisterutbildning inom skådespeleri. Se också vidare under punkt V111 3 Masterutbildningen i teater, inriktning fördjupat skådespeleri är ett av c:a 15 program på HSM. Utbildningen leds av utbildningsledaren för skådespelarutbildningar, som har det innehållsliga ansvaret för utbildningen (konstnärligt och pedagogiskt) samt ekonomiskt och personellt ansvar, på delegation av Högskolerektor. Skådespelarutbildningarna har sedan 2007 ett Konstnärligt pedagogiskt råd, som består av utbildningsledaren, två fastanställda lärare, de två adjungerade professorerna, två studeranderepresentater (en från kandidat och en från master) samt utbildningskoordinatorn. Rådet har utbildningarnas långsiktiga frågor på sitt bord, och har till uppgift att vara visionärt och modigt. När masterutbildningen utformades under läsåret 2007/2008 var det Konstnärliga pedagogiska rådet basen för detta utvecklingsarbete. Ordförandeskapet i rådet är sedan ett år tillbaka rullande, och där den som är ordförande för dagen har möjligt att driva en särskild fråga. Det rullande ordförandeskapet är också en metod för att omfördela makten i rummet. Rådet har också ett arbetsutskott, ledningsgruppen, bestående av de två lärarna och utbildningsledaren. Här hamnar olika strategiska frågor av mera löpande karaktär. Masterutbildningen har också en kursledare, som har till uppgift att driva innehållsfrågor, ha en övergripande blick på utbildningen, ha regelbunden kontakt med studenterna, se till att utvärderingar genomförs, sammankalla masterkollegiet, etc.

18 18 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Framför allt kandidatutbildningen inom teater har en rad traditioner, ärvda både från scenskoletiden och från tiden som Teaterhögskola. Nu skapar vi identitet på nytt inom den kompletta miljön inom teater - inom ämnet där både grundutbildning och forskningen får rum. Här är framför allt skådespelarkonsten i fokus och inte identiteten i sig själv, som ibland har varit fallet i scenskoleaktiviteterna. Undervisning inom entreprenörskap för masterstudenterna är inte aktuellt, då studenterna i nuvarande klassen har mer än 100 års yrkeserfarenhet sammanräknat. Se vidare I A 1. VIII. Sammanfattande bedömning 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. Öppenhet i en god miljö. Vi tar in studenter med lång professionell erfarenhet. De satsar två år på en konstnärlig fortbildning, mitt i sitt yrkesliv. Vi erbjuder dem en plats att vara på för att kunna genomföra sin idé, med undervisning och handledning. 2. Programmets största svaghet. Vi behöver arbeta med (breddad) rekrytering och marknadsföring för att nå ut med att utbildningen finns. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Enligt GU:s styrdokument Policy för utbildning på avancerad nivå (2009) ska utbildningsplatser på avancerad nivå normalt ha en högre prislapp än motsvarande utbildningsområde på grundnivå. Konstnärliga pedagogiska rådet har diskuterat masterutbildingen och framtiden. Här får vår professor Gunilla Röör lägga fram ett möjligt scenario: Här nämns att handledning krävs för hög kvalitet och den erfarenhetsmässigt är kostnadskrävande, inte mindre om den också ska ske på engelska. Här är det rådets mening att det är viktigt att påpeka att masterprogram i fördjupat skådespeleri är kostnadskrävande också på andra sätt och av andra orsaker. Ett fördjupat skådespeleri kräver inte bara en kvalitetsförsäkrande handledning. Den kräver också lokaler för repetitoner, inkallande av särskild kompetens ifråga om textinterpretation, koreografi, kostym och maskarbete. Den kräver framför allt praktisk plats för praktiskt arbete. Ett fördjupat skådespeleriarbete som dessutom ska vara självständigt på en avancerad nivå kräver resurser. Ingen utveckling kan ske om studenten bara är utelämnad till sig själv, sitt skrivarbete och sin handledning. Den delen måste kompletteras

19 19 med verkstadsarbete och det verkstadsarbetet kommer att höja prislappen på undervisningen. Forskning inom skådespelararbete kan inte jämställas med forskning i teatervetenskap. Utövaren måste utöva för att nå reslutat och det sker bara tillsammans med andra människors kompetens och lyft blick. Skådespelarens yttersta arbete sker i den andres öga. Alltså kan inte skådespelaren på avancerad nivå lämnas ensam. Detta måste alltså också påverka prislappen. Hur skulle en masterutbildning i fördjupat skådespeleri kunna fördjupas ytterligare? Om vi betänker den utbildning vi redan har, erbjuder vi dessa studenter en fördjupning som i de flesta fall är solistisk, d v s varje student söker med ett eget projekt där de undersöker en frågeställning ur det egna perspektivet. Även om de går kurserna tillsammans är redovisningen individuell, både skriftligt och i eventuell föreställning/fysisk redovisning. Vad skulle hända om vi på masterutbildningen istället lät de olika studenternas visioner krocka med varandra? Det vill säga att varje student fick ansvaret att redovisa fragment av sin frågeställning tillsammans med de andra? Vad skulle hända om vi organiserar fram en laboratoriemiljö, där de olika kurserna används till konkret samarbete mellan studenterna. Att de kunde praktisera sina teorier direkt på sina studiekamrater? I ett laboratorium skulle studenterna turas om att betjäna varandras frågeställningar. Tanken är att istället för att fastna i den egna frågeställningen ensam och utan resurser, kunna ta del av varandra rent konkret på golvet, bidra till varandras forskning också som medspelare/aktörer och inte bara finnas med som samtalspartners. Alla skulle naturligtvis inte behöva arbeta med alla hela tiden, utan grupper skulle kunna indelas efter arbetstider och övrig logistik som måste tas hänsyn till med vuxna studenters livsmönster. Varför ett laboratorium överhuvudtaget? Med tanke på den allt mer snäva situationen, både ekonomiskt och kulturellt för kulturutövare, skulle universitetet kunna bli en verklig plattform för konkret risktagande i undersökandet av ett fördjupat skådespeleri. Det skulle omedelbart förorsaka en fördjupning också gällande regi/historieberättande/konstutövning överhuvudtaget. Genrer löses upp överallt, inte bara inom den moderna konsten. På teatern idag kastas nya former gärna in med hjälp av tekniken och dess nya möjligheter. Inte alltid hänger skådespelarens spel med i samma takt. Att fortsätta riskera humankapital i sitt skådespeleri kräver att vi utvecklas tillsammans med tekniken. Att det fördjupade skådespeleriet inte alltid får plats i den optimala marknadsanpassade teatern är ingen nyhet. Att risker tas för att de måste tas, handlar oftast om ekonomi. Men det emotionella kapitalet som varje skådespelare OCH publik besitter, våga inte riskeras tillräckligt. Många gånger stannar spelet i konvention

20 20 och tradition, istället för att ta oväntade språng. Eller våga stanna upp, försvara tystnaden. Det som universitet kan erbjuda för närvarande är faktiskt en plattform där fortsatta riskprojekt skulle kunna få en utvecklingsmöjlighet. Riskprojekt i bemärkelsen att det finns tid för processarbete och att kraven på det färdiga resultatet inte är kommersiellt. En laboratoriemiljö skulle kunna erbjuda ett sceniskt rum där tanken prövas och inte stannar på ett ritbord eller i en mindmap. När Tjechovs Konstantin ropar att teatern behöver nya former, är det samma rop som fortplantar sig genom decennier och nu i över ett århundrade. Vi kommer alltid utslunga denna fråga. Men i en tid då inte ens teatern vågar utforska den vidare kan universitet ta dess plats. Kreativitet finns. I en tid då kreatörer får veta att ett samhälle inte behöver dem längre är det viktigt att fortsätta öva, utöva, skapa. Universitet skulle kunna vara denna utpost där arbete kan fortsätta. Om masterutbildningen kunde bidra till att risker vågar tas på nytt kommer den i förlängningen leda till ett djärvare teaterklimat. Det vi kallar fördjupat skådespeleri är egentligen bara skådespeleri. Men ett skådespeleri som just nu är utsatt för förytligande. Om nya genrer ska skapas? Om vi skådespelare ska vara med i det arbetet? Kanske en masterutbildning med laboratoriemöjligheter kan vara med och skapa ett svar på den frågan? // Göteborg den 15 september 2011 Skådespelarutbildningarna vid Högskolan för scen och musik, genom Eva Niste, utbildningsledare