Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet. Ansvarig programledare/studierektor: Johnny Friberg Omfattning (hp):

Transkript

1 1 Uppgifter/kommentarer Basfakta om programmet Programmets namn: Child Culture Design Ansvarig programledare/studierektor: Johnny Friberg Omfattning (hp): 120 hp Nivå (grund/avancerad): Avancerad nivå Examensbenämning: Konstnärlig masterexamen i Design med inriktning Child Culture Design (Master of Fine Arts in Design with specialization in Child Culture Design) Startår i sin nuvarande form: 2009 Huvudsakliga deltagande institutioner: Högskolan för Design och Konsthantverk Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 120 hp Programmet genomförs helt/delvis/ej på Programmet genomförs helt på engelska engelska: Antagning till programmet (varje Antagning en gång om året. Kursstart 1 september. termin/varje höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) Totalt design 221 per år, för CCD Ca 10 per år* termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till Per hst = * programmet/år: Eventuell samordning med andra program: Samordning sker med de andra masterprogrammen i design, Individuell specialisering och Business & Design. Relevanta webblänkar (utbildningsplan, Länk till Utbildningsplan: kursplaner mm): Kursplaner:

2 2 Ev kommentarer till uppgifterna ovan: *Ang. platstilldelning/medeltilldelning: de fyra designprogrammen på HDK har en gemensam budget och gemensam personalstyrka. Hst-tilldelningen per program kan därför variera något från år till år. De fyra designprogrammen har en tilldelning på 221 hst per år

3 3 BLUE 11 Child Culture Design, avancerad nivå Tema Deltema Uppgifter/kommentarer I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Planeringstal: 10 Faktiskt antagna: ht 09=13 st, ht 10=11 st Antal sökande: ht 09=40, ht 10=159 Child Culture Design (CCD) startade 2009 och under våren 2011 tog den första kullen sin examen. Programmets inriktning är unikt och det är därför komplicerat att dimensionera det i förhållande till en arbetsmarknad. Under fasen där vi arbetade fram programmets struktur och innehåll gjordes studier av sifferdata runt exempelvis omsättning i industrier som är relaterade till området. Uppskattningar och intresseundersökningar i liten skala gjorde tillsammans med det faktum att CCD kan ses som en nischutbildning att vi valde en storlek på ca 10 studenter per årskurs. Eftersom det är för tidigt att säga något säkert om studenternas möjligheter till relevant sysselsättning har vi samma dimensionering under nästa läsår. Vi kommer emellertid att göra en undersökning under hösten för att bilda oss en uppfattning om studenternas möjligheter till arbete och intresse från omvärld. Stort intresse från omvärlden och många samarbetsförslag gör att vi har en optimistisk syn på studenternas möjligheter. Internationella sökande: Ht 09= 26 Ht 10= 66 Internationella antagna: Ht 09= 5 Ht 10= 5 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Vi har inga vikta platser till internationellt sökande, därmed har vi samma planeringstal som för programmet i helhet. Insatserna för att öka rekryteringsunderlaget, inte minst internationellt, har intensifierats under de senaste två åren. HDK har beslutat att satsa på rekrytering och marknadsföring i större omfattning än tidigare år. En medveten strategi beträffande både vilka skolor och länder som är mest intressanta att

4 4 rikta satsningar mot och också beträffande struktur och innehåll på rekryteringsinsatserna. Vad gäller rekrytering och framförallt marknadsföring har en marknadsförings- och kommunikationsplattform (nedan kallad handlingsplanen)tagits fram av en grupp bestående av utbildningsansvariga för masterutbildningarna tillsammans med HDK s informationsansvarig och HDK s internationella koordinator. Denna handlingsplan är en del av HDK:s strategiska plan för internationalisering, som tas fram av högskolerektor HT 2010 och fokuserar på den del av strategiska planen som handlar om internationell rekrytering/marknadsföring. Handlingsplanen är förankrad och beslutad av högskolerektor och synkroniserad med hennes övergripande plan för internationalisering. Handlingsplanen har reviderats efter utvärdering av statistik från senaste antagningen eftersom avgiftsbeläggningen har gett vissa nya förutsättningar. Planen särskiljer åtgärder och delar upp dem i kortsiktiga och långsiktiga. Under 2011 fokuserar vi på de kortsiktiga för att bredda rekryteringsunderlaget till nästa antagning för att därefter satsa långsiktigt. Kortsiktigt perspektiv: april januari Vår prioritering har legat på det korta perspektivet. Vi har väldigt kort tid på oss att genomföra riktade åtgärder för rekrytering internationellt för denna antagningsomgång. Deadline för ansökan är 15 januari. Långsiktigt perspektiv: Arbetet med att ange långsiktiga mål, som är väl utarbetade och förankrade påbörjas under hösten 2011 och en fortgår en bit in på Handlingsplanen innehåller en tidsplan med dedikerade ansvarsuppgifter utportionerade till olika personer i personalen. Planen har föregåtts av ett antal möten där åtgärder och insatser har diskuterats fram. Vi har tagit fram en ny ambitiös folder som marknadsför alla våra masterutbildningar som redan har använts i olika sammanhang som till exempel besök på skolor och konferenser. Vi arbetar nu med ytterligare trycksaker som skall komplettera foldern, exempelvis affischer, visitkort, flyers och roll-ups. Dessa skall finnas tillgängliga inför höstens rekryteringsresor. En viktig del i rekryteringsarbetet har varit att identifiera vilka skolor och länder som vi

5 5 skall rikta satsningarna mot. HDK har beslutat att rikta marknadsföring mot följande länder: Norden, Baltikum och norra Europa. På lång sikt kan dessa utökas med utvalda skolor i Asien och USA. Satsningar kan ses som koncentriska ringar som utgår ifrån Göteborgs Universitet där närhetsprincipen har fått råda beträffande det kortsiktiga perspektivet. Dvs störst insatser sker riktat mot designskolor i Sverige och övriga norden, därefter Baltikum och norra Europa. Först efter det övriga skolor runt om i världen och då riktat till de skolor som identifierats som strategiskt viktiga. HDK har 47 partnerskolor inom de prioriterade länderna och av enkelhetsskäl riktas denna första stora satsning i huvudsak emot dem. Länder som ingår i satsningen är: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland, Holland Storbritannien, Schweiz, Frankrike, Österrike, Belgien, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Ungern Det kommer emellertid att innebära att omfattningen på satsningarna mot olika skolor kommer att se olika ut, mestadels av kostnadsskäl men också tidsfaktorn är viktig. Målet för den kortsiktiga satsningen på rekrytering och internationalisering är formulerade i handlingsplanen som HDK ska 2011 öka antalet kompetenta sökande från Norden, Baltikum och norra Europa till HDK:s utbildningar på avancerad nivå, jämfört med Detta mål skall uppnås med följande åtgärder (sammanfattande lista): 1. Samordning av rekrytering och marknadsföring med GU centralt vad gäller CCD och B&D 2. Använda svenska Institutets hemsida och kanaler för rekrytering 3. Nya trycksaker 4. Internationella HDK-studenter som ambassadörer 5. HDK-personal och studenter som ambassadörer. Utveckla workshop-samarbete med utvalda skolor 6. Personligt besök och presentation av HDK:s lärare på utvalda skolor 7. Personal sprider Infomaterial vid samtliga internationella besök/kontakter och erbjuder muntlig presentation vid internationella besök på skolor 8. Utvalda internationella studenter från prioländer och skolor på rekryteringsresor

6 6 9. Undersöka internationella branschmässor 10. Analysera prioriterade länder 11. Uppdatering av HDK:s engelska hemsida 12. information behöver förtydligas och en del skapas nytt 13. annonsering 14. Mailutskick till internationella koordinatorer på prioriterade 47 partnerskolor. 15. Mailutskick till HDK-studenter på utbyte på partnerskolor 16. Mailutskick till internationella studenter som studerar på HDK HT 2010, från prioriterade länder. 17. Utskick per post till internationella koordinatorer på prioriterade 43 partnerskolor. 18. Sprida info på hemsidor och nyhetsbrev tillhörande Cumulus, Cirrus och ELIA 19. Personligt brev per post hem till kandidatstudenter, åk 3, i design och konsthantverk på våra 13 partnerskolor i Norden 20. Undersöka plattform för sociala nätverk En medveten satsning värd att lyfta fram ur handlingsplanen är den som innebär att vi planerar att använda studenter bättre i marknadsföringssyfte. Dvs både alumner och nuvarande programstudenter. Detta kan till exempel innebära att lärare och studenter besöker en skola och genomför en workshop tillsammans. Det innebär också att studenter kan användas vid informationstillfällen som till exempel Öppet Hus (något som vi redan börjat göra), men också vid besök på skolor eller konferenser. Överhuvudtaget tror vi mycket på uppsökande verksamhet, att besöka intressanta skolor och informera om vilka utbildningar vi erbjuder. Dock tror vi också att satsningar av den typen får mycket bättre genomslag om de paras med någon slags aktivitet som exempelvis workshops eller handledningssamtal. Konferenser och mässor kan vara ett annat intressant sammanhang för informationsspridning. Vi finns med i nätverk som Cumulus och Elia och har representation på de flesta av de konferenser som de anordnar. Vi har ibland valt att genomföra utställningar i samband med konferenser, nu senast 2010 ställde vi ut studentarbeten i Shanghai.

7 7 HDKs web är ett stort och levande skyltfönster för våra olika utbildningar. Vi har där medvetet lagt fokus på studenternas arbeten något som vi tror är det bästa sättet att marknadsföra men också för att visa på vad man gör på HDK. Child Culture Design (CCD) kommer i höst att göra en ambitiös satsning på uppsökande verksamhet. Vi kommer att besöka skolor (från listan ovan) för att informera om utbildningen men också för att genom workshops intressera studenter för inriktningens tematik. Vad gäller breddad rekrytering så är masterutbildningarnas underlag kandidatstudenter på olika designprogram. Därför är deras sammansättning, så att säga, grunden till vilka studenter vi får ansökningar ifrån. Men eftersom CCD rekryterar mycket brett både vad gäller kulturell och intressemässig bakgrund ger det ändå en stor variation hos studenterna. För närvarande går det studenter på CCD från olika delar av världen, exempelvis Sverige, Kina, Sydkorea, Iran, USA, Taiwan, Belgien, Island och Thailand. Sedan så är utbildningen designmässigt multidisciplinär vilket gör att studenter söker sig till utbildningen från olika kandidatutbildningar. Vi har studenter med kandidatexamina från till exempel produktdesign, industridesign, grafisk design, illustration, textildesign, interaktionsdesign och arkitektur. Varje år genomför vi ett så kallat öppet hus där vi bjuder in intresserade för att titta på skolan, möta studenter och lyssna på presentationer av de olika utbildningarna. Till öppet hus bjuds också in förberedande skolor och vi genomför seminarier tillsammans med dem för att skapa en dialog om allt från antagningsarbetet till visioner med utbildningarna. Öppet hus brukar ha omkring 1000 besökare varje år. B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange Slutligen kan sägas att rekryteringsarbetet är av så stor vikt att ett särskilt budgetutrymme skapats för att kunna genomföra de satsningar som beskrivits tidigare. Utöver detta har fakulteten avsatt pengar för att stödja marknadsföring och internationalisering. Beräknat på kalenderår Notera att siffran 14,47 egentligen är högre då valideringen av studenternas praktik inte var inrapporterad. Kursens avslut följer inte

8 8 II. Innehåll och utformning och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. kalenderår (poängen rapporterades i feb 2011) och siffrorna blir därför missvisande. Hpr 16,13 Hst 14,47 Av den första (antagna 2009) kullens 12 registrerade studenter slutexaminerades 10 st. En student upphåll pga graviditet, ett avhopp. Inga avhopp från den andra (antagna 2010) kullens 11 registrerade studenter. Vi informerar om de kanaler och stödmöjligheter som finns tillgängliga för studenterna vid introduktionen. Följer sedan upp det både med samtal och via de utvärderingar som studenterna lämnar in efter varje delkurs. Designutbildningar är av tradition mycket handledningsintensiva vilket gör att lärarna har bra insyn i studenternas styrkor och svagheter och kan informera om möjligheterna för särskilt stöd om det behövs. Utöver det har vi på CCD en så kallad årskursansvarig som via ett uppdrag inom tjänsten har extra mycket kontakt med studenterna. Studenterna vänder sig till årskursansvarig om de känner att de vill diskutera något som gäller utbildningen. Årskursansvarig genomför också regelbundna möten med studenterna för att diskutera deras situation och för att identifiera behov av särskilt stöd. Detta system fungerar bra eftersom årskursansvarig lär känna studenterna väl och därigenom bygger förtroende inför dem. Kursplanerna kontrolleras och revideras kontinuerligt. I stort sett inför varje läsår. Revidering av kursplaner används som metod för att kvalitetssäkra och utveckla programmet. Även delkurserna utvärderas kontinuerligt och dessa utvärderingar ligger till grund för revideringar. Studenternas synpunkter på genomförda kurser är en mycket viktig faktor vid revideringar. Utbildningsansvarig ansvarar för att revideringarna görs, i samråd med examinator och övriga lärarlaget. Dekan fastställer kursplan efter att kursplanegrupp granskat innehåll. Aktuell kursplan läggs ut på hemsidan för alla att ta del av. Vid större revideringar/framtagande av helt nya kurser arbetar hela lärarlaget under en längre tid ofta i form av återkommande workshops med att ta fram kunskapsmål/innehåll etc. Kursplanerna presenteras för studenterna vid kursstart. Alla lärare erbjuds kompetensutbildning i högskolepedagogik (PIL) hp där del 2 är områdesspecifik och har ett stort fokus på kursplaner; lärandemålstyrd undervisning samt

9 9 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). examinerings- och bedömningskriterier. Utbildningsansvarig ansvarar för att progressionen inom programmet följs och att lärandemålen i de olika kurserna uppfyller examensmålen. När kursplaner skrivs om jämförs de med andra kursplaner och lärandemålen formuleras i relation till examensmålen för hela programmet. Alla programansvariga och koordinatorer inom design är samlade i en ledningsgrupp för design (LGD) som regelbundet träffas och diskuterar innehåll, visioner, förhållningsregler och lärandemål. LGD har dessutom ansvar för övergripande frågor såsom planering, kompetensutveckling och besättning av kurser. Genom att använda det forum som LGD medger finns det en kollegial granskning av de olika utbildningarnas examensmål. Via workshops har vi satt fokus på frågor runt examinerbara mål, formuleringar och begrepp. Ledningsgruppen har genomfört en särskild workshop där man resonerade kring högskoleförordningen examensmål och jämförde med tidigare planer. Denna workshop låg till grund för en revidering av utbildningsplanen för CCD. Terminsvis träffas programansvariga, koordinator samt studentrepresentanter från varje årskurs till KURSRÅD där sammanställningarna av kursutvärderingarna diskuteras och synpunkterna som kommer upp är värdefulla i arbetet med revideringar av kurser och kursplaner. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. I kursutvärderingarna ställs lärandemålen upp och studenterna kommenterar/reflekterar med lärandemålen som utgångspunkt. Studenterna har blivit medvetna om examensmålen vid kursintroduktionen där de gås igenom och får därför lättare att reflektera över dem. Studenterna på CCD får under sin studietid undervisning av lärarlaget som består av personer med olika kompetenser både vad gäller vetenskap och konst. Denna bredd är en styrka då den möjliggör både helhetssyn och spetskompetens. Child Culture Design skiljer sig något från HDKs övriga designutbildningar då det finns ett större inslag av föreläsningar/seminarier från olika vetenskapliga områden. Genom de tre första terminerna löper det en föreläsningsserie som bygger en kunskapsplattform från vilken studenterna sedan genomför sina praktiska designarbeten. För denna kunskapsplattform samarbetar vi med expertis från många olika institutioner. Vi samarbetar med till exempel

10 10 pedagoger, barnkulturvetare, psykologer och kognitionsforskare. Studenternas projekt bedöms oftast av flera lärare, vilket säkrar att deras arbete håller hög kvalité innan det godkänns vid examination. Den konstnärliga erfarenheten och kvaliteten är mycket viktig på CCD och detta säkras (utöver vad som skrivits ovan) dels genom kravprofiler vid anställningar för att se till att lärarna håller hög konstnärlig kvalitet, dels genom att vi har mycket externa gäster. Gästerna (från både näringsliv och akademi) ger dels input i form av kunskap förmedlad i föreläsningar men också genom medverkan vid examinationer av såväl delkurser som slutexamination. All opponering på examensarbetet sker med externa bedömare. Vi har genomfört ett förändringsarbete gällande våra examinationer med avsikt att bättre kunna bedöma kvalitet. Vi har numer slutna sessions för slutexaminationen där bedömningen gör av examinator, handledare och en extern opponent. Vi har vidare särskilt examinationerna av den praktiska delen och den skrivna rapporten för att därigenom lättare kunna fokusera på den konstnärliga kvaliteten i verket. Vi reviderar just nu också olika riktlinjer för både examinatorer och opponenter. Vi genomför kontinuerligt kompetensutveckling med lärarlaget. Vi försöker fånga upp intressanta och samtida frågeställningar som vi diskuterar på regelbundna seminarier. Dessutom riktad kompetensutveckling i form av föreläsningar/seminarier men också studieresor. Andelen så kallade konstnärliga utvecklingsprojekt (KU-projekt) ökar inom vårt lärarlag efter en medveten satsning. Via redovisningar av tidigare projekt och workshops med personalen är de flesta nu inblandade i ett eller flera KU-projekt. Detta är ett sätt att säkerställa konstnärlig kvalitet då projekten kan drivas inom ordinarie tjänst eller som utökad tjänst. Programmet medfinansierar KU projekt i form av arbetstid, oftast kring 5% av arbetstiden. I alla anställda lärares arbetstid ingår förutom eventuell tid för KU/forskning även omkring 10 % arbetstid för kompetensutveckling. Indirekt blir det

11 11 också en lockelse för framtida rekryteringar eftersom man därigenom inte behöver lägga ner sin egen konstnärliga verksamhet för att undervisa. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Vi har en stor andel internationella studenter, både programstudenter och utbytesstudenter. Detta tillsammans med resor och aktiviteter i andra länder motverkar tunnelseende och breddar synen på området. Vi strävar efter kompletta miljöer och har på CCD ett stort antal föreläsare som redovisar aktuell forskning. Grundidén med utbildningen Child Culture Design är att ge möjlighet för studenterna att öva sig i att omsätta aktuell kunskap och forskning i designprojekt. Detta görs genom föreläsningsserien som nämnts tidigare och det utrymme i projekten där studenterna förväntas förhålla sig till kunskaperna. Föreläsningsserien är mångvetenskaplig och en av lärarna har som speciellt uppdrag att hålla sig a jour med ny forskning och intressanta tendenser inom området. Uppföljning gällande integrationen av teoretisk kunskap i designprojekten sker vid slutpresentationer där vi bjuder in någon av föreläsarna från den teoretiska delen för att speciellt titta på omsättningen av kunskap i designprojekten. Lärare vid programmet ges möjlighet att på arbetstid ta del av den aktuella forskningen som bedrivs genom seminarier, föreläsningar och disputationer. Doktorander och forskare deltar som handledare, kritiker och föreläsare i programmets kurser. I vissa fall erbjuds studenter att vara delaktiga i forskningsprojekt då det är praktiskt möjligt. Då flera lärare även forskar/arbetar med Konstnärligt utvecklingsprojekt (KU) projekt parallellt integreras detta naturligt i kurserna de sedan genomför. På designprogrammen har vi delat upp undervisningsformerna, föreläsning, handledning och redovisning/seminarier. Masterutbildningarna Child Culture Design och Individuell Specialisering liknar varandra i sitt upplägg och har ca 4 handledartimmar i veckan, 6 föreläsningstimmar och 5 redovisning/seminarietimmar. Noterbart är att det ofta förekommer handledning i seminarieform med grupper. På avancerad nivå finns ett större utrymme för ickeschemalagd handledning. Terminerna 1, 2 och 3 liknar varandra i sitt upplägg. Däremot är 4e och sista terminen med examensarbetet hår reglerat vad det gäller handledning då en

12 12 viktig aspekt är att arbetet skall vara ett självständigt projekt. Vi använder oss av olika undervisningsformer för olika mål inom programmet. Det gäller till exempel processrelaterade lärandemål, lärandemål gällande praktiska färdigheter och kompetens och lärandemål som gäller ett teoretisk och/eller praktiskt reflekterande. En vanlig undervisningsform för processorienterade kunskapsmål är seminarium där studenterna själva formulerar sig och själva reflekterar över lärandeprocessen och lärandemålen, studenterna opponerar då ofta på varandras arbeten. Individuell handledning är en annan vanlig undervisningsform där studentens individuella utveckling och prestationer i förhållande till kunskapsmålen fokuseras. För kunskapsmål som handlar om mer praktiska färdigheter och kompetens används workshop som undervisningsform. Våra föreläsningar är grovt sett uppdelade på två sorter. Den ena sorten är av traditionell kunskapsinhämtande karaktär och den andra mer att se som inspirationsföreläsningar. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Designutbildningar är av tradition mer knutna till praktisk kunskap än teoretisk. Detta gäller också för CCD även om, som tidigare skrivits, programmet har ett större innehåll av kunskapsförmedling från andra vetenskapliga områden. Det innebär att till exempel tentamen är mycket ovanligt men också att studenterna förväntas visa sina färdigheter praktiskt. Föreläsningar, seminarier och framförallt handledarsamtal är viktiga ingredienser i undervisningen. Den vanligaste examinationsformen är att studenterna gör en muntlig presentation och visar upp sina arbeten och sin arbetsprocess i slutet av kursen. Oftast avkrävs presentationsmaterial som består av både text och bild. De kritiseras/diskuteras sedan av inbjudna gäster, lärare som deltagit i kursen, andra studenter i kursen och examinator. (ca 75%) Vissa kurser/kursmoment examineras genom inlämning av skriftligt arbete (ca 25 %). Vi har också seminarier som blir examinerande för vissa moment med skriftliga reflektioner

13 13 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. av t ex föreläsningar. En kurs kan ha flera olika examinationer, t ex kan kunskapsmål som handlar om reflektion examineras i text, kunskapsmål som handlar om ett kritiskt förhållningssätt i att man kan opponera på annan students arbete. Inlämning av arbeten för bedömning kan också vara en examinationsform. Moment i vissa kurser examineras genom uppvisande av praktisk färdighet, där till exempel prototyper skall färdigställas och därigenom ett visualiserat resultat som skall vara kopplat till en process som också redovisas. CCDs olika kurser kan sinsemellan skilja sig åt beträffande lärarledd tid. Introduktionskursen, till exempel, som upptar knappt halva första terminen är speciellt krävande gällande lärartäthet. Child Culture design har i genomsnitt ca 15 lärarledda timmar i veckan. På avancerad nivå finns ett större utrymme för icke-schemalagd handledning. Studenterna uppmanas till att ta kontakt med lärare för handledning utöver de schemalagda tillfällena. Det gör att just handledningstiden kan variera något mellan studenterna. Handledningen är en central bit i undervisningen och i de klasser som är större krävs så klart mer tid för enskild handledning. Terminerna 1, 2 och 3 på avancerad nivå liknar varandra i sitt upplägg med moment i helklass, enskilda projekt och grupprojekt. Däremot är 4e och sista terminen med examensarbetet hårt reglerad vad det gäller handledning eftersom examensarbetet är ett självständigt projekt. Vi erbjuder samtliga lärare att gå pedagogikkurser (PIL) på sammanlagt 15 hp. Något som har blivit mycket uppskattat då man, så att säga, får syn på sin egen pedagogik och metoder. Detta ger en gemensam bas och ett gemensamt språk för alla lärare som främjar pedagogiskt utvecklingsarbete. En stor del av lärarlaget har påbörjat pedagogikutbildningen. Utöver det förs diskussioner och utvärderingar inom programmet om metoder, progression och vissa inslags frekvens i undervisningen. Exempelvis handledning, föreläsningar och/eller skrivuppgifter. Vi har en lärarpool som arbetar inom olika designprogram och inom olika nivåer vilket gör att den enskilda läraren hamnar i samarbeten med olika kollegor och därigenom får

14 14 syn på och erfarenhet av alternativa pedagogiska upplägg. Detta gör att vi sakta bygger en gemensam förståelse för olika metoder och undervisningssätt och de för och nackdelar som är förknippade med dem. Vi har använt revidering av kursplaner och utbildningsplan som ett sätt att pedagogiskt utveckla programmet. I det förberedande arbetet av en kurs skapas ett kursteam bestående av kursansvarig/examinator + sidekick + ev. handledare som tillsammans diskuterar och planerar kursens pedagogiska moment kopplade till kursens lärandemål. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Studenternas kursutvärderingar och uppföljande kursråd ger också värdefull feedback på pedagogiska upplägg och moment i undervisningen. Studenterna gör en skriftlig kursutvärdering efter varje delkurs och dessutom ett muntligt utvärderingssamtal. Kursråd genomförs en gång per termin. Designarbete är en process och bedömning sker därför över tid vid olika tillfällen i kursen. Så kallat löpande examinationer. Det innebär också att delar i utbildningen kan bedömas med olika metoder. Att använda olika metoder är inte bara ett sätt att bedöma olika sorters moment utan också ett medvetet sätt att möta studenternas olikheter. Vid bedömning av stud. arbeten bedöms inte enbart slutresultat. Vi bedömer också processen fram till ett färdigt resultat. Ett vanligt sätt är att studenten i början av kursen skriver en projektbeskrivning som skall godkännas av examinator. Projektbeskrivningen ligger tillsammans med kunskapsmålen till grund för den senare examinationen. Den individuella projektbeskrivningen är en hjälp vid bedömningen av resultatet tillsammans med kursens kunskapsmål. Genom att examinera på olika sätt, tillgodoses olika studenters behov. Inom en konstnärlig utbildning kan den konstnärliga kvalitén vara svår att mäta, ett sätt vi använder oss av är att låta flera personer med relevant kompetens, både egna lärare och externa personer, vara involverade under projektets gång, det säkerställer att kvalité uppnås och att det subjektiva tyckandet reduceras. Vi har en utsedd examinator för varje kurs, men bedömningen görs alltid av en grupp. Undervisningsformen med mycket individuell handledning säkerställer också att hög

15 15 kvalité uppnås. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Vi använder oss av betygen underkänd och godkänd. Eventuella kompletteringar för att uppnå godkänt resultat delges studenten muntligt och skriftligt. Det är delvis oklart vad som avses med frågan. HSVs utvärdering kommer att fokusera på vissa utvalda examensmål, eftersom det är en orimlig stor uppgift att utvärdera alla målen. Efterfrågas här en utvärdering av vartenda examensmål? Och vad avses med resultat? Enskilda studentarbeten? Eller studentens arbeten, process och förhållningssätt överhela utbildningstiden, dvs resultatet av hela utbildningen? Examensmålen i HF (konstnärlig examen) finns integrerade i programmens mål som är beskrivna i utbildningsplanerna. Principen på HDK är att när studenten uppnått målen i samtliga programkurser (dvs. blivit godkänd) ska alla mål i utbildningsplanen vara uppnådda, och följaktligen examensmålen enligt HF. Detta betyder i princip att alla studenter som blir godkända på alla sina kurser (dvs. har uppfyllt kraven för en kandidat- eller masterexamen) har på ett eller annat sätt uppfyllt målen i HF. Examensmålen i HF har olika karaktär. Alla mål är inte påvisbara i enskilda arbeten, om inte målet gjorts till en tydlig examinationsuppgift. T.ex. att kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Detta är något som pågår under hela utbildningen och som många gånger är ett fokus i handledningssamtalen. Ingen enskild kurs är konstruerad för detta mål. Vår uppskattning är att studenternas resultat sett över hela utbildningstiden verk, process, förhållningssätt väl överensstämmer med målen, men att inte alla mål är enkla att påvisa eller att bedöma uppfyllelsen av i ett studentarbete. Examensmålen i HF är inte heller alldeles lättolkade vilket gör att frågan är svår att besvara i vissa avseenden. att bidra till kunskapsutvecklingen är inte så enkelt att redogöra för inom det konstnärliga området.

16 16 E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Child Culture Design är och har varit sedan starten en internationell utbildning. Vi rekryterar internationellt och all undervisning är på engelska (100%). Omkring hälften av studenterna är från Sverige och hälften ifrån andra länder. All litteratur och andra läromedel är helt på engelska. Det faktum att en så stor del av studenterna är ifrån olika länder ger en speciell förutsättning där det på ett naturligt sätt diskuteras likheter och skillnader. Det ger förstås också speciella utmaningar då utbildningarna studenterna kommer ifrån kan skilja sig mycket åt. Studenterna kommer hit med olika förkunskaper och intressen vilket ger en särskild vikt åt introduktionskursen där grunden för området gås igenom. I introkursen etablerar vi också metoder och förhållningsätt som studenterna förväntas använda i sina studier. Den kulturella mångfalden erbjuder också, på ett naturligt sätt, internationella perspektiv i samtal och seminarier. Child Culture Design hade en utbytesstudent från ett annat lärosäte under Under 2010 var det åtta lärare från designarbetslaget som undervisade alternativt höll föreläsningar på andra internationella lärosäten. Våra två adjungerade professorer är verksamma utanför Sverige. Förutom de inslag av internationella gästlärare som vi bjuder in till undervisningen är uppmanar vi, och vissa fall skapar vi förutsättningar för studenterna att vara med på internationella utställningar och konferenser. Ett exempel är när vi ordnade en utställning av studentarbeten på en Cumulus-konferens i Shanghai. Den producerades och byggdes helt av studenter från CCD. Vi kommer även i höst att använda studenter för att marknadsföra utbildningen internationellt (se ovan om marknadsföring/rekrytering) Genom vårt Cirrus nätverk har vi även bjudit in till nordiska konferenser och resor. Exempel på aktivitet: hösten 2010 arrangerade HDK tillsammans med Lunds universitet och Nordiska Akvarellmuseet som partners, en internationell workshop på Tjörn. Workshopen som kallades Location Tjörn fick finansiellt stöd från Cirrus och hade 37 studenter från 7 nordiska universitet från 10 olika nationaliteter från 7 olika nordiska universitet träffades i en workshop med en avslutande utställning på Nordiska

17 17 Akvarellmuseet. Vi har fått ett utökat antal MFS-stipendier och uppmanar våra studenter att söka dessa om de är intresserade av att arbeta med frågor/projekt kopplade till utvecklingsländer. Programmets sammansättning av studenter med hälften från andra länder än Sverige ger dem ett internationellt kontaktnät. Jag tror att det internationella perspektivet är speciellt viktigt för en specialisering av det slag som CCD representerar. Både för att öka på kunskapsinflödet och för att vidga arbetsmarknaden för studenterna och ge dem möjlighet att verka internationellt. Vi vill öka på andelen internationella lärare/föreläsare för att därigenom åstadkomma just det. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Vi använder oss av internationell litteratur och forskning för att tillhandahålla en global syn på området. Merparten av de lärare som huvudsakligen undervisar på CCD har internationell erfarenhet, oftast genom att arbeta i projekt men också genom undervisning på lärosäten i andra länder. En lärare har arbetat i olika internationella forskningsprojekt (finansierade genom EU s ramprogram). Lärarna medverkar på internationella konferenser, och vi har genomfört samarbetsprojekt internationellt. III. Lärarkompetens Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. Våra två adjungerade professorer är verksamma utanför Sverige. Förutom de inslag av internationella gästlärare som vi bjuder in till undervisningen är uppmanar vi, och vissa fall skapar vi förutsättningar för studenterna att vara med på internationella utställningar och konferenser. Genom vårt Cirrus nätverk har vi även bjudit in till nordiska konferenser och resor. Vi har fått ett utökat antal MFS-stipendier och uppmanar våra studenter att söka dessa om de är intresserade av att arbeta med frågor/projekt kopplade till utvecklingsländer. Av de personer som ingår i arbetslaget design var under skolåret 2010/2011 var drygt en tredjedel disputerade, (bland dessa ingår även ett antal lektorer som är anställda på konstnärlig grund). Vi har relativt få disputerade lärare, 4 stycken som är anställda på programmet (dvs

18 18 anställda och tillhörande lärarlaget design ). Dessutom ett fem stycken lektorer/adjungerade professorer på konstnärlig grund. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Vi har dessutom nyrekryteringar på gång där sammanlagt 5 lektorstjänster är utlysta. Dessa förväntas vara tillsatta i slutet av höstterminen. Vi har fyra professorer varav två är adjungerade tillsammans arbetar de 70 % av en heltidsekvivalent med undervisning på grundutbildningarna. Majoriteten, närmare 90 % av designlärarna (på HDK) har påbörjat PIL-enhetens kurs för högskolepedagogik på 15 hp (5+5+5hp). De flesta har genomfört de första 5 poängen och några få har slutfört samtliga 15 hp. De flesta beräknas ha slutfört utbildningen efter vt För lektors och professorstjänster sker en extern sakkunnigbedömning. För adjunkttjänsterna sker ingen extern sakkunnigbedömning men det formeras på samma sätt som för lektorstjänsterna en rekryteringsgrupp med interna och externa personer samt studentrepresentant. Vi bedömer professionskompetens med hjälp av styrkta meriter och inlämnat bild och textmaterial samt med intervjuer. IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från De allra flesta lärarna som undervisar på designprogrammet är också yrkesverksamma som designers eller konstnärer, vilket säkerställer en relevant kompetens. KU projekt är oftast relaterade till lärarnas profession och ett sätt att hålla sig á jour med vad som händer i yrkeslivet. Vi använder oss i hög grad av tillfälliga gästlärare för handledning, föreläsningar, opposition på studentarbeten etc. För att säkerställa att de har en relevant kompetens anlitar vi personer som på olika sätt utmärkt sig inom nutida design. Studenter har också möjlighet att påverka och önska vilka gästlärare som anlitas. Alumner används regelbundet som gäster. Endast en kull studenter har examinerats från Child Culture Design eftersom programmet startade studenter tog sin examen i våras. Vi planerar att genomföra en undersökning i höst och intervjua samtliga studenter för att kartlägga arbetsmöjligheter

19 19 studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. och intresse från olika branscher, men också för att samla in synpunkter från studenterna runt relevansen av olika moment i förhållande till en professionell verklighet. Kursrådet vilket hålls en gång per termin fungerar som en programutvärdering då alla kurser gås igenom och man har fokus på helheten i programmet. Studenterna har då också hunnit reflektera över vad de lärt sig i tidigare kurser och hur programmets progression är tänkt. Kursutvärdingarna är ett annat instrument för studenterna att vara med i utvecklingen av kurser och program samt lämna synpunkter. Resultaten av kursutvärderingarna brukar stämma väl överens om den bild läraren själv har av resultatet av kursen. Då vi har en nära kontakt med studenterna diskuteras ofta eventuella problem i kursen ofta under kursens gång, och rättas till. Vi har generellt hög svarsfrekvens på kursutvärderingarna, beroende på att vi samlar alla studenter direkt i anslutning till examination och ber dem fylla i skriftligt. Tidigare gjordes utvärdering i efterhand vilket gav en mycket sämre svarsfrekvens. Nackdelen med att göra utvärderingen direkt är att studenten inte hunnit reflektera tillräckligt och t ex resultatet av examination kan starkt prägla vad man skriver om kursen som helhet. Vi har ändå valt detta då vi ser att det är viktigt med en hög svarsfrekvens för att bedöma kursen rättvist, samt att nämnda kursråd kompletterar bilden då studenterna vid detta tillfälle hunnit ta del av fler kurser och då kan se progressionen. Gissningsvis ligger svarsfrekvensen kring 90% på kursutvärderingarna. På samtliga av våra designutbildningar utvärderar vi kurserna muntligt och skriftligt efter avslutad kurs. Utvärderingarna sammanfattas sedan av den kursansvarige. En gång per termin kallar vi klassrepresentanterna till kursråd, ett för grundnivå och ett för avancerad nivå. Innan kursrådet får representanterna sammanfattningarna av utvärderingarna skickade till sig. På mötet går vi sedan igenom huruvida klassen tycker att bilden stämmer, dels för den enskilda kursen och dels när det gäller utbildningen överlag. På kursrådet kan också utbildningens progression diskuteras samt delkurserna inbördes placering. Vi för vidare informationen till våra arbetslagsmöten där vi diskuterar utfallet, i vissa fall, när det gäller ämnesövergripande frågor skapar vi speciella konferenser/heldagar för att påbörja förändringsarbete.

20 20 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Utvärderingarna och kursråden ligger till grund för utveckling av kurserna i programmet. Inför större förändringar inom programmet konsulteras studenterna genom studentrepresentanter, vid kursråd eller genom extra insatta möten för just den specifika förändringen. Studenterna fungerar här som en referensgrupp. Inför varje nyrekrytering av lärare har vi med en studentrepresentant i rekryteringsgruppen. Studenterna erbjuds möjlighet att representera i de råd vi har på skolan, dvs ledningsgrupp, högskoleråd och utbildningsråd. V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Studentbarometern visar att vi (hela HDK) får ett högt betyg vad gäller studentinflytande, vilket troligtvis har att göra med att studenterna ser att de har många möjligheter att påverka sin utbildning genom utvärderingar, representation etc. Utöver detta upplevs förmodligen HDKs lilla miljö med förhållandevis litet antal studenter och en tät kontakt med lärare och ledning som en plats med en öppen atmosfär, där man kan påverka och blir lyssnad på även utanför de fastställda organen, i samtal med lärare och ledning. Child Culture Design är en unik utbildning. Den startade 2009 och är den första av sitt slag i världen. I Sverige finns idag ingen designutbildning som har särskilt fokus på barn och unga. Traditionellt i Sverige har området barns lek, lärande, utveckling och kultur i huvudsak varit en fråga för lärarutbildningar och institutioner inom kulturvetenskap, som historiskt sett inte anknutit till produktutveckling och design. Den centrala aktiviteten i barns liv är leken. Den är specifik, kreativ och uppslukande. Child Culture Design utgår från kunskap om lek, så vi skapar en utbildning där vi leker på fullaste allvar. Genom att fokusera på barns lek, barnens perspektiv och speciella förutsättningar skapar vi en designutbildning som inte har någon motsvarighet i världen. De besläktade utbildningar som finns internationellt fokuserar utan undantag på produkten i sig och är leksaksdesignutbildningar. De är dessutom oftast på kandidatnivå.

21 21 Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Vårt unika fokus består både i att vi utgår från kunskap om barnet istället för produkten men också att vår utbildning är designmässigt multidisciplinär. Se ovan Endast en kull studenter har examinerats från Child Culture Design eftersom programmet startade studenter tog sin examen i våras. Eftersom programmet är unikt är det svårt att göra jämförelser med andra program gällande möjligheter till arbete. Vi planerar att genomföra en undersökning i höst och intervjua samtliga studenter för att kartlägga arbetsmöjligheter och intresse från olika branscher, men också för att se vad de eventuellt saknar från utbildningen för att vara attraktiva på arbetsmarknaden och kunna göra ett bra jobb. Med tanke på det stora intresse som både företag och institutioner visar för våra studenter finns dock anledning att vara optimistisk. Vi ser ett speciellt intresse från olika kulturinstitutioner som exempelvis bibliotek och muséer. Här efterfrågas studenternas kunskaper både vad gäller målgruppen och det rent rumsgestaltande. Vi ser ifrån designutbildningarna på både grund och avancerad nivå ett stort intresse från studenterna att starta en egen verksamhet efter skoltiden. Många slår sig ihop med kamrater (ofta med olika gestaltningsintresse) för att därigenom kunna åta sig olika sorters uppdrag. För CCD hoppas vi att undersökningen i höst skall ge oss de svar vi behöver. 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal Vi ser också att våra utbildningar är konjunkturkänsliga och att därför fler studenter söker sig till skolan när det är lågkonjunktur. Se ovan.

22 22 VI. Framtid alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Externa kompetenser; alumner och avnämare, används regelbundet inom utbildningen både inom programmet och i fristående kurser. Detta gäller både planerande och genomförande. Runt 30% av personalen i lärarlaget har själva studerat på HDK vilket ger en särskild insikt i förutsättningar och kultur. Vi har sett att det är viktigt att ha både alumner och helt externa i lärarlaget för att kunna förhålla sig till en tradition men ändå inte låsas i gamla hjulspår. Detta har bl a gett förutsättningar för att starta nya program. Vi har startat två nya designprogram de senaste tre åren. Child Culture Design och Business & Design och ett tredje kommer att starta läsåret 12/13 För Child Culture Design har vi dessutom en så kallad programgrupp/programråd bestående av representanter för både organisationer/akademi och näringsliv. Programgruppen träffas ett par gånger om året och diskuterar innehåll men framförallt samverkan. Programgruppen utökas kontinuerligt och är värdefull för både lärare och studenter då den förutom samverkan inom programmet också ger studenterna värdefull omvärldskunskap och möjligheter till nätverksbygge och praktik. Programmet är som sagt nystartat vilket gör att inga stora förändringar är planerade däremot sker revideringar av kursplaner kontinuerligt och moment byts ut/förändras beroende på utvärderingar och resultat. En förändring på strukturell nivå är att vi ansökt om att Child Culture Design skall bli ett eget program i och med läsåret 12/13. Idag har vi ett designprogram på avancerad nivå med två inriktningar, Child Culture Design och Individuell specialisering. Även här är det lite tidigt att sia om framtiden. Det måste nog gå ett par år till innan vi kan se tendenser. Förutsatt att det finns ett fortsatt söktryck till utbildningen och att vi lyckas med vår marknadsföringsplan ser vi att programmet uppmärksammas mer internationellt. Vi tror att vår unika ingång (och det faktum att vi var först) kan ge oss en position och konkurrensfördelar i jämförelse med de liknande utbildningar vi tror kommer att uppstå. Emellertid tror vi att det är en nödvändighet med en lyhördhet och en förändringsbenägenhet för att möta en omvärld som förändras. Vi har redan nu en krets med intresserade företag och organisationer som vill samarbeta

23 23 VII. Övrigt av vikt om programmet Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. med utbildningen. Vi arbetar aktivt med att utöka gruppen med internationella aktörer. Om 10 år har vi förhoppningsvis en stor och intressant projektgrupp med flera stora internationella aktörer. Vi når dit genom att synas i internationella sammanhang, utnyttja nätverk och med uppsökande verksamhet. Vi siktar vidare på att knyta utbildning och forskning närmare varandra samt att öka på andelen internationella lärare/föreläsare. Om tio år har vi förhoppningsvis också lyckats skapa en naturlighet i gången från programstudent till forskarstudent. CCD drivs av en programansvarig som har delegerats kvalitets och innehållsansvar av prefekten på HDK. Programansvarig har vidare personalansvar och arbetar nära medarbetarna/lärarna som undervisar på programmet. Vi använder oss av kursansvariga lärare kopplade till delkurser och de arbetar med en så kallad lärarpool, dvs samtliga anställda lärare på design på HDK. Programansvariga på HDKs olika designutbildningar sitter i en designledningsgrupp som har möten varannan vecka. Detta har visat sig vara ett utmärkt sätt för att samköra moment och ibland hela kurser. HDK har en väl utvecklad kommunikationsstrategi med traditionsenliga event. Exempelvis examensutställningarna. Vi har ett samarbete med Röhsska Muséet och visar där masterstudenternas examensarbeten varje år. På CCD startar vi upp med en 2-3 dagars workshop på Näs, som har som primärt syfte att lära känna varandra och börja bygga den atmosfär vi vill ha på skolan. En aspekt som är särskilt viktig för identitetsskapandet är vår websida. Websidan fokuserar på studenterna och deras portfolios. Vi firar också avgångsstudenterna med en stor gemensam fest som personalen anordnar i juni varje år. Man kan utan vidare förstå design som en innovationspraktik. Inte minst senare års teorier om innovation har gått i en mer designorienterad riktning - eller snarare tolkning- /meningsorienterad riktning. Utifrån ett sådant perspektiv kan man ju hävda att all HDKs designutbildning handlar eller om innovation och entreprenörsskap. Det vill säga de moment av tolkande, skapande,