Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 Hanvikens förskolor och skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09 Hanvikens förskolor och skola Hanvikens barn kan, vill och vågar möta framtiden med glädje!

2 Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING SAMMANFATTNING STARKA SIDOR OMRÅDEN FÖR UTVECKLING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE VERKSAMHETENS ARBETE, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE NORMER OCH VÄRDEN LIKABEHANDLINGSPLAN UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAP BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE SKOLA OCH HEM ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN

3 Kvalitetsredovisning Tyresö kommuns kvalitetsredovisning för läsåret 2008/09 omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING Varje kommun skall enligt förordningen SFS 1997:702, ändrad 2005:610, årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skoloch förskoleverksamhet samt skolbarnomsorg. Kommuners kvalitetsredovisningar från föregående år skall vara upprättade senast den 1 maj. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningen, som upprättats för verksamhet i kommunen, kända och enkelt åtkomliga för var och en. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen avser att vita för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 2. SAMMANFATTNING Hanvikens förskolor och skola har kommit långt i sitt målarbete. Målen i enhetsplanen lyfts under året och genomsyrar arbetet. Målen diskuteras på planeringsdagar, arbetsplatsträffar och på olika möten. Vi ser att våra metoder kring målarbetet främjar enhetens arbete. Vi ser även att enheten har utvecklingsområden att arbeta vidare med. 2.1 STARKA SIDOR Skolans, fritidshemmets och förskoleklassens gemensamma arbete med att nå målet att bli en hälsofrämjande skola genomsyrar all verksamheten under läsåret. Vid skolstart vandrar barn/elever och personal på skolan till Hellasgården och i början på juni runt Tyresö Flaten. Hälsoveckor och Crazy week (temavecka med roliga inslag för att ge glädje och skratt i vardagen där både personal och eleverna deltar) är inslag i verksamheten som uppskattas mycket av alla. I mars blev vi Hälsodiplomerade av Korpen. Arbetet med att vara en Hälsodiplomerad skola fortskrider under 09/10. 3

4 Under året 2008/2009 ligger fokus i skolan på att förbättra dokumentationen kring elevens lärande. Vi arbetar med den skriftliga informationen och tydligheten i bedömningen av elevens utveckling i alla ämnen. Vi påbörjar ett arbete med att utveckla matematikundervisningen med laborativt material utifrån olika inlärningsstilar. Fritidshemmets arbete med barninflytande genomsyrar verksamheten och pedagogiska diskussioner. All personal på Hanvikens fritidshem deltar i ett nätverk tillsammans med andra fritidshem i Trollbäcken. På nätverksträffar diskuteras barns lek och under vårterminen ligger fokus på barns inflytande på fritidshemmet. Pedagogerna på Hanvikens skola diskuterar även utanför nätverket för att fördjupa fritidshemmets arbete. Vi ser att detta ger resultat då barnen nu har ett större inflytande än tidigare. Fritidsråd införs där barnen kan lyfta aktuella frågor. Aktivitetslådor sätts upp där barnen kan lägga förslag på lekar och aktiviteter de vill genomföra. Läsåret 07/08 påbörjas arbetet med flexibelt mellanmål. Detta arbete fördjupas under läsår 08/09. Förskolornas olika teman, Under ytan, Under Luppen och Världen bidrar till att barnen får ett ökat inflytande över verksamheten. Temat utgår ifrån barnens frågeställningar och nyfikenhet. På så sätt fångar pedagogerna upp barnen och de får inflytande. Inför exempelvis temat Världen blir vårdnadshavarna inbjudna till att komma med idéer. Vilket ger en möjlighet till inflytande och delaktighet för vårdnadshavare. 2.2 OMRÅDEN FÖR UTVECKLING Enhetens arbete med ansvar och inflytande kan utvecklas ytterligare. Vi har kommit långt i måluppfyllelsen men ser att vi inte är klara. Detta målområde är varierande över enheten. Ett av målen för nästa läsår är att synliggöra barn/elevers individuella utveckling. På skolan kommer en processgrupp att tillsättas som arbetar med dokumentation. Enhetens arbete med information till våra vårdnadshavare utvecklas under året. Enligt Pilen enkäten är enhetens vårdnadshavare inte är helt nöjda och vi kommer att arbeta vidare med detta. Enheten har olika kanaler att förmedla information på och efter analys ser vi att det är tydligheten i informationen som behöver utvecklas ytterligare. 4

5 3. UNDERLAG OCH RUTINER FÖR FRAMTAGANDET AV KVALITETSREDOVISNINGEN Utvecklingssamtal, en gång per termin. Pilen -enkätundersökningar för föräldrar i förskolan, förskoleklass, år 2 och år 5 samt elever i år 5. BRUK Vi använder detta verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer som Skolverket tagit fram. Skolans trivselenkät, en gång per termin till elever. Två gånger per läsår har vi utvärderingar med fokusering på måluppfyllelse. Utvärdering av tema och projekt. Protokoll och minnesanteckningar efter konferenser och möten i arbetslag och på avdelningar samt i elevråd. Målkonferenser med varje årskurs med fokus på måluppfyllelse. Resultat av nationella prov i år 3 och år 5. Uppföljning med hjälp av läsutvecklingsschema, LUS, i alla årskurser en gång per termin. Blankett för klagomålshantering. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Arbetsgrupper Eleven/ barnet Beredningsgrupp Skola Elevvård steam Arbetslag Fsk 1 fth, år 1-5 Arbetslag Fsk 2 o 3 F-klass Beredningsgrupp Förskola BR BR STAB (SUPPORT kontroll) Administration Vaktmästeri Skolmåltiden Elevvårdsteam (skolsköterska, psykolog, specialpedagoger, rektor) R 5

6 Enheten består av Hanvikens skola och förskolorna Skrindan, Teddybjörnen samt Speldosan. Ledningen består av rektor och två biträdande rektorer. Enheten har lagledare som leder de olika arbetslagen. Dessa sitter med i enhetens beredningsgrupp och träffas kontinuerligt i olika konstellationer. Hanvikens skola är indelad i åldershomogena årskurser och sammansatt i årskursbundna arbetslag F-5. Varje årskurs är indelad i tre basgrupper med mentorer. Fritidshemmets verksamhet bedrivs årskursvis, år F-3, i anslutning till skoldagen och i samma lokaler som skolverksamheten. Lokalerna är anpassade till skolverksamhet, vilket innebär att fritidsverksamhet bedrivs i klassrum och korridorer. Detta ställer speciella krav på inomhuslekmaterial, möbler och utrustning för barnen, omsorg, aktiviteter samt lek. Förskolan Skrindan består av fyra avdelningar, organiserade i tre åldersblandade avdelningar och en åldershomogen 5-årsgrupp. Utifrån barnens vistelsetid anpassas schema och lokalanvändning så att bästa utnyttjandegrad uppnås. Förskolan Speldosan består av fem avdelningar. Tre avdelningar är i åldrarna 1-3 år. De andra avdelningarna är en 4-årsavdelning och en 5-årsavdelning. Lokalerna är anpassade efter barnens ålder och aktivitet. Utifrån barnens vistelsetid anpassas pedagogernas schema för att på bästa sätt nyttja lokaler och arbetstid. Förskolan Teddybjörnen går under året från fem avdelningar till fyra på grund av ett minskat barnatal. Förskolan består idag av två avdelningar 1-3 år och en 4-årsgrupp och en 5-årsgrupp. Pedagogerna delar upp barnen i tvärgrupper för att tillgodose barnens olika behov. Förskolan har profilen Hälsa och arbetet kommer att utvecklas under nästa läsår. På de tre förskolorna utgör gården ett viktigt pedagogiskt komplement i den dagliga verksamheten. Elevhälsa och individuella utvecklingsplaner På Hanvikens skola finns en strukturerad arbetsgång kring elevhälsa. Elevvårdsteamet träffas en gång i veckan där arbetet kring elever kontinuerligt följs upp. Enheten anlitar en av kommunens skolpsykologer med uppgift att arbeta med elevhälsa samt vid behov handleda arbetslag. Varje vårtermin genomförs målkonferenser. Detta för att följa upp varje enskild elevs väg mot målen. Specialpedagogens studio heter Skeppet. Dit kommer elever och får stöd och hjälp, enskilt eller i grupp, beroende på varje elevs individuella behov. Specialpedagogen arbetar även med skolans matematikstudio samt gör observationer och kartläggningar i basgrupperna som ett komplement till mentorernas åtgärdsprogram. Specialpedagogen träffar mentorerna regelbundet för att följa upp alla elever samt handleda lärarna i deras arbete. Alla elever i Hanvikens skola har en individuell utvecklingsplan (IUP) och vid behov upprättas åtgärdsprogram. Elevvårdsteamet har kontinuerlig uppföljning av elevernas åtgärdsprogram. 6

7 På förskolorna dokumenteras utvecklingssamtalen och som stöd finns en gemensam mall. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin. För barn i behov av särskilt stöd upprättas en handlingsplan. Vid behov ges handledning av kommunens special- och talpedagog. Målet att bli en Hälsofrämjande skola bidrar till en ökad elevhälsa. En handlingsplan för arbetet upprättas av skolans hälsogrupp och i mars månad blir Hanvikens skola den första skolan i Tyresö Kommun som blir Hälsodiplomerad av Korpen. Tabell 1 Volymuppgifter 15 oktober oktober 2008 Antal barn/elever Familjedaghem - - Skolbarnomsorg Förskola Förskoleklass Grundskola (inkl. eventuella småklasser) Särskola - - SVA - - Modersmål Totalt Andel (procent): Flickor 49,2 49,4 Pojkar 50,2 50,6 Antal årsarbetare totalt: Familjedaghem - - Skolbarnomsorg 16,3 17,7 Förskola 6,2 37,98 Förskoleklass 19,6 1,35 Grundskola (inkl. elevassistenter) 16,1 18,5 Särskola - - SVA - - Modersmål - - Antal årsarbetare totalt antal: 55,67 75,53 Kvinnor 49,37 69,33 Män 6,3 6,2 Totalt antal personer på enheten (pedagogisk personal) 91 Kommentarer till den ekonomiska översikten: En stor omorganisation gjordes inom Barn- och Utbildningsförvaltningen inför år Från och med den 1 januari 2008 tillkom förskolorna Speldosan och Teddybjörnen till Hanvikens enhet. Därav skillnaden i vissa volymuppgifter. 7

8 Tabell 2 Ekonomisk översikt För- och grundskola RESULTATRÄKNING VERKSAMHETENS INTÄKTER 1. TOTALA INTÄKTER Elev- och barnersättning Förskola inkl. familjedaghem Grundskola inkl. förskoleklass Skolbarnsomsorg Summa interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter VERKSAMHETENS KOSTNADER 2. TOTALA KOSTNADER Lönekostnader Pedagogisk personal exkl. kompetensutveckling Ledning och administration exkl. kompetensutveckling Övrig personal exkl. kompetensutveckling Total lönekostnad exkl. komp.utv Materialkostnader Läromedel exkl. kompetensutveckling Måltidsverksamhet exkl. kompetensutveckling Övriga kostnader exkl. kompetensutveckling Total materialkostnad exkl. komp.utv Kompetensutveckling Totalbelopp Summa kostnader NETTOKOSTNADER Förskola inkl. familjedaghem Grundskola inkl. förskoleklass Skolbarnsomsorg Nettokostnader totalt INGÅENDE BALANS UTGÅENDE BALANS

9 5. VERKSAMHETENS ARBETE, RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE Verksamhetens mål genomsyrar enhetens arbete under året. Enhetsplanens mål diskuteras bland annat på arbetsplatsträffar (APT), arbetslagsmöten för att kontinuerligt aktualisera dem. I början av läsåret skriver varje arbetslag ner hur de ska arbeta med målen i enhetsplanen. Vid höstterminens slut utvärderar vi målen för att se hur långt arbetet fortskridigt. I maj analyseras målen med frågeställningar utifrån kvalitetsredovisningen och alla arbetslag skriver ner förslag på mål inför läsår 09/10. Vi använder oss till viss del av BRUK för att analysera vår måluppfyllelse. BedömningReflektionUtvecklingKvalitet är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer som Skolverket tagit fram. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer som är framtagna med utgångspunkt i nationella styrdokument. Målen presenteras på föräldramöten samt synliggörs i verksamheten på olika sätt. I enhetens olika hembrev lyfts målen för att vårdnadshavarna ska få insyn i vårt arbete. Målen diskuteras på våra olika föräldraråd. Eleverna har kontinuerliga basråd i klasserna samt representanter till skolans elevråd som träffas varannan vecka. För att höja kvaliteten genomförs trivselenkäter bland eleverna på skolan, två gånger per läsår. Vårdnadshavare på förskolorna, i förskoleklass, år 2 och år 5 samt elever i år 5 fyller i Pilenenkäten en gång per läsår. Med enkätens resultat kan vi följa upp, utvärdera och förbättra vår verksamhet. Utifrån svaren på Pilen-enkäten kan vi bland annat utläsa att vi under nästkommande läsår behöver arbeta mer med ansvar och inflytande samt arbeta vidare med informationen till våra vårdnadshavare. Vi har använt dokumenten på s.5 för att skapa kvalitetsredovisningen och för att sätta upp nya verksamhetsmål för läsåret 09/10. 9

10 Bedömningsskala: 1. Målet uppfylls inte alls 2. Inledande diskussioner om hur man skall nå detta mål har inletts 3. Personalen har enats om hur man skall arbete för att nå målet 4. Arbetet har påbörjats och målet har delvis uppfyllts 5. Förskolan/skolan/fritidsgården har uppfyllt målen till stor del 6. Detta mål uppfylls helt av förskolan/skolan/fritidsgården 5.1 NORMER OCH VÄRDEN Tabell 3 Normer och värden Prioriterade mål för enheten läsåret 2007/2008 kopplat till läroplanen NORMER OCH VÄRDEN Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra enhetens medelvärdet i brukarundersökningen på frågan Det är arbetsro på lektionerna. Bedömning och måluppfyllelse Vad gäller Normer och Värden finns inga enhets mål för läsåret 08/09. Vi ser att vi ligger högt i detta målområde och väljer att arbeta med andra utvecklingsområden. Enheten har arbetsro i verksamheten enligt både föräldrar och elever i Pilenenkäten (Teddybjörnen 3,2, Speldosan 3,3, Skrindan 3,4 jmf kommun 3,3. Förskoleklass 3,1 jmf kommun 3,1. År 2 2,8 jmf 2,8. Elever år 5 3,0 jmf 2,7 och föräldrar år 5 3,0 jmf 2,6). Vi arbetar med introduktionsveckor i skolan för att stärka gruppsammanhållningen till exempel genom gruppstärkande aktiviteter, lära känna skolgården och regler där. Eleverna tränas i kommunikation, konfliktlösning, samarbete, eget ansvar och relationer i samtalgrupper och på lektioner med livskunskap. Vi kommer att arbeta vidare med detta mål under läsåret 09/10. Se enhetsplan (7.1) för insatser Likabehandlingsplan Enhetens likabehandlingsplan revideras under läsåret. Den är framtagen i ett samarbete mellan personal och vårdnadshavare/föräldraråd. Barn/elever är delaktiga i framtagandet av handlingsplanen på elevrådet för att förankras hos skolans barn/elever. Alla barn/elever kommer i kontakt med handlingsplanen genom skolans arbete med Charlie, livskunskap och samtalsgrupper. Två gånger per läsår genomförs en trivselenkät på skolan för att se hur barn/elever upplever skolan och dess miljö. 10

11 5.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAP Tabell 4 Utveckling och lärande/kunskaper Prioriterade mål för enheten läsåret 2007/2008 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse UTVECKLING OCH LÄRANDE/KUNSKAPER Bli en Hälsofrämjande skola Förbättra dokumentationen av barn/elevers utveckling. Förbättra läsförmågan i skolan Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra resultatet på läsförståelsetest vid nationella prov i skolår 5 Öka andelen avgångselever som når minst godkänt betyg i samtliga ämnen Arbetet med att bli en Hälsofrämjande skola samt att bli Hälsodiplomerade av Korpen genomsyrar skolans verksamhet inklusive fritidshem och förskoleklass. Skolans Hälsogrupp arbetar aktivt för att på många olika sätt främja hälsan hos eleverna. Hälsogruppen skriver även en Hälsoplan. Vid läsårets början startar vi upp med att alla på skolan vandrar till Hellasgården och i juni vandrar vi till Tyresö Flaten. Skolan har under läsåret två hälsoveckor för att lyfta vikten av hälsa ytterligare. Under våren införs Crazy Week på skolan vilket medför ett stort engagemang hos både elever och personal. Turneringar ordnas på raster för att främja att barn/elever rör på sig. Barn/elever på skolan har rörelse varje dag på schemat, exempelvis massage och RÖRIS (Rörelseprogram från Friskis & Svettis). Antalet arbetspass utomhus ökar under läsåret. Fritidshemmets tema OS skapar ett stort engagemang hos barnen. Ledning och enhetens hälsoinspiratörer deltar under våren i Tyresö Kommuns pilotprojekt med Hälsopuls. Ledningen får en utbildning på två halvdagar och enhetens hälsoinspiratörer får två heldagar. Arbetet med att lägga fokus på det friska på arbetsplatsen har påbörjats. För att medarbetarna på skolan ska röra på sig mer har ett friskvårdslotteri införts. Vilket ger resultat och syftet med friskvårdslotteriet uppfylls. På enhetens förskolor arbetas det aktivt med hälsa. Alla barn är ute dagligen på gården och de besöker ofta skogsområden eller parker i närheten. Mini RÖRIS och massage är stående aktiviteter. Kockarna på förskolorna lagar i stort sett all mat ifrån grunden och det satsas rikligt på frukt och grönsaker. Barnen får bland annat grönsaker efter säsong och får pröva olika bönor som ett komplement till maten. På grund av lektioner i idrottshallen kan lokalen endast nyttjas av en av förskolornas 5-årsgrupper. Vår strävan är att alla 5-årsgrupper ska få möjlighet att använda idrottshallen. Förskolan Teddybjörnen har profilen Hälsa. Arbetet är påbörjat och kommer att utvecklas under nästa läsår. Skolans idrottslärare ger tips och idéer till hälsogruppen på förskolan. Detta bidrar till ett samarbete över enheten samt inspiration till hälsoarbetet. 11

12 Enheten arbetar aktivt med Hälsa på olika sätt och vi fortsätter vårt arbete på varje del enhet. Vi anser att målet är uppfyllt och vi väljer att arbeta mot andra mål under nästkommande läsår. Måluppfyllelsen med att förbättra dokumentationen av barn och elevers utveckling ser olika ut inom enheten. Pedagogerna är duktiga på att dokumentera vad vi gör i de olika verksamheterna. För att våra brukare ska få en större insyn har enheten bland annat Öppet hus, vernissage, bildspel och fotodokumentation. Skola, förskoleklass och fritidshem behöver utveckla detta mål ytterligare och kommer att tillsätta en grupp som arbetar vidare med skolans dokumentation. Skolan prioriterar att lägga tid på att utveckla elevernas skriftliga omdömen under vårterminen vilket innebär vi har pedagogiska diskussioner kring målen. Fritidshemmets ambition att observera varje enskilt barn är svårt att genomföra. Tid finns inte i verksamheten för att genomföra detta. På fritidshemmets pedagogiska diskussioner kommer målet att vara en stående punkt. Diskussioner kring fritidshemmets delaktighet i elevernas utvecklingssamtal är påbörjat. På enhetens förskolor har arbetet fortskridit. Under året arbetas olika former av dokumentation fram. Dokumentationen blir ett verktyg som synliggör barns utveckling på ett likvärdigt sätt, oavsett förskola eller avdelning. Detta arbete kommer att fortskrida under läsår 09/10. Målet med att förbättra läsförmågan i skolan pågår kontinuerligt. Mentorer och förskollärare i förskoleklass får kompetensutbildning i Språkbiten. Vilket är en metod att kvalitetssäkra samt kartlägga barn/elevers läs- och skrivutveckling. I årskurserna arbetas det med Språkbiten (kartläggningsmetod av läs- och skrivinlärning) och LUS (läsutvecklingsschema). Resultatet av LUS lämnas in två gånger per läsår till rektor. Detta ger oss nyckeltal att mäta med hur läsförmågan på skolan ser ut. Syftet med Lus är att ha koll på var varje elev befinner sig i sin utveckling och att därmed få till stånd en klassrums- och skolsituation där all undervisning och all pedagogisk verksamhet kan utgå från var gruppen befinner sig, det vill säga utgå från elevernas behov. På så sätt ska ingen elev komma på efterkälken. Om det är på väg att ske kan läraren sätt in åtgärder så eleven inte kommer efter i sin läsutveckling. Förskoleklass kombinerar Språkbiten och Bornholmsmodellen för att möta varje barns individuella behov. Språkbiten bygger till viss del på bokstavsinlärning medan Bornholmsmodellen ger barnen en fornologiskmedvetenhet. Dessa två modeller kompletterar varandra och på så sätt möter vi barnens olika sätt att lära. Barnens läsförmåga kartläggs genom läsutvecklingsschema (LUS). Resultatet visar att några barn lär sig läsa och många barn kan alfabetet. Målet att förbättra resultatet på läsförståelsetest vid nationella prov i skolår 5 kommer vi att arbeta med under nästa läsår. Se enhetsplan (7.1) för insatser. Målet att öka andelen avgångselever som når minst godkänt betyg i samtliga ämnen kommer vi att arbeta med under nästa läsår. Se enhetsplan (7.1) för insatser. 12

13 Pedagogiska resultat Tabell 5 Pedagogiska resultat Pedagogiska resultat Andel elever (procent) Andel elever som: uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 2 84 % nått målen i svenska skolår 5 89 % nått målen i matematik skolår 5 89 % nått målen i engelska skolår 5 95 % nått målen i alla ämnen som eleven får undervisning i under skolår 5 86 % Vid en analys av Primtestet år 2 ser vi att enheten ökat sitt resultat sedan förra läsåret med 12 %. Vi ser även att vi ligger under Tyresö Kommuns snitt med 1 %. Antalet elever som når målen i samtliga ämnen i år 5 har ökat med 1 % sedan förra läsåret. Vad gäller antalet elever som når kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska ser vi att enhetens resultat sjunkit sedan förra läsåret. Resultatet i svenska med 8 %, matematik med 4 % samt engelska med 3 %. Enheten är inte nöjd med detta resultat och ser att insatser behöver göras omgående. Vi kommer att diskutera resultaten och analysera dem ytterligare. För en ökad måluppfyllelse kommer följande insatser att göras. - Processgruppen i matematik arbetar fram ett laborativt material. - Målkonferenser för att följa upp elevers måluppfyllelse med mentorer och rektor. - Regelbundna uppföljningar av elevers måluppfyllelse med mentorer och specialpedagog. - Kompetensutvecklingen i MUS (matematik utvecklings schema) med Bo Sundblad förankras i arbetet med eleverna. - Fortsatt arbete med Språkbiten, vilket ger resultat på sikt. - Fortsatt arbete med LUS (läs utvecklings schema). - Fortsatt arbete med lärstilar. - Kompetensutveckling i VIS (verksamt i skolan) för all personal. - Skolans två digitala skrivtavlor används och enheten köper in två till under nästkommande läsår. - Enhetens mål för läsåret 09/10: Öka individualiseringen. Öka arbetsron på lektioner och i verksamheten. Läsförmågan och läsförståelsen ska öka. Utveckla dokumentationen kring barn/elevers utveckling. Öka barn/elevers ansvar och inflytande i verksamheten. Dessa insatser kommer tillsammans att på sikt bidra till en ökad måluppfyllelse på enheten. Under nästkommande läsår kommer resultaten att följas upp och analyseras ytterligare. Se enhetsplan (7.1) för insatser. 13

14 5.3 BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Tabell 6 Barns/elevers ansvar och inflytande Prioriterade mål för enheten läsåret 2007/2008 kopplat till läroplanen Skriv i nedanstående fält vilka områden som gäller just er enhet: Bedömning och måluppfyllelse BARN/ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Öka barn/elevers ansvar och inflytande i verksamheten Elevernas inflytande över fritidshemmens verksamhet ska öka Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Jag är med och planerar mitt skolarbete. Gäller elever i skolår 5. Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Fritidshemmets verksamhet utgår ifrån mitt barns intressen och erfarenheter. Gäller föräldrar med barn i förskoleklass. Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Fritidshemmets verksamhet utgår ifrån mitt barns intressen och erfarenheter. Gäller föräldrar med barn i skolår 2. Utarbeta en plan för ökat elevinflytande Målet öka barn/elevers ansvar och inflytande i verksamheten varierar inom enheten. I skolan har eleverna ett visst inflytande över sitt arbete. Under elevens val får eleverna välja arbetsuppgifter inom vissa ramar. I vissa grupper får eleverna välja vilka uppgifter de ska göra klart under elevens val. I några basgrupper planerar och utvärderar eleverna sitt arbete varje vecka. Eleverna deltar i basråd och skolans elevråd. Det är elevråd var fjortonde dag, där lyfts aktuella frågor från klassernas basråd. Vissa frågor avhandlas på elevrådet och vissa går vidare till rektor. Rektor lyfter dem i sin tur med personalen. På så sätt diskuteras elevernas frågor och punkter i flera olika led. För att öka barn/elevers inflytande över mat och miljö införs under läsåret ett råd på skolan. Elevrepresentanter från basgrupperna sitter med i mat- och miljörådet och här diskuteras maten och miljön i skolans matsal. Rådets arbete resulterar bland annat i att alla elever målar konstverk till matsalen och Hanvikens skolas föräldraförening bidrar med ramar till elevernas konstverk. Lärarnas pedagogiska diskussioner handlar till stor del om elevinflytande. Vi diskuterar bland annat vad elevinflytande är och hur stort elevinflytande eleverna ska ha. För att variera arbetet på de pedagogiska diskussionerna görs olika övningar som till exempel Heta stolen eller Fyra hörn. Detta är övningar där lärarna får ta olika ställningstaganden. Detta är en del i att fördjupa och förankra arbete med elevinflytandet. Vårterminens pedagogiska diskussioner har i stort sett utgått till förmån för skrivandet av skriftliga omdömen och samtalsunderlag. För att öka barnens ansvar i förskoleklass arbetas det med ansvarshus. En modell där barnet ingår i olika ansvarsområden för att i sin takt ta ett ökat ansvar. Barnen är med och reflekterar 14

15 samt utvärderar de olika aktiviteter som pågår i verksamheten. Barnets egna arbeten utvärderas till viss del. På enhetens förskolor ökar barninflytandet På en avdelning serveras mellanmålet som en buffé. Barn i åldern 1-3 år hämtar sin mat och ställer fram på bordet. De lite äldre barnen hjälper de yngre och pedagogerna är med som en hjälpande hand. Barnen får möjlighet att ta ett ökat ansvar och får inflytande över sitt mellanmål. Barnen är bland annat delaktiga i verksamheten genom att de får välja vilken park de ska besöka eller vilka aktiviteter de vill delta i. Förskolornas olika teman (Teddybjörnen: Under ytan, Speldosan: Under Luppen och Skrindan: Världen) bidrar till ett ökat barninflytande. Temat utgår ifrån barnens frågeställningar och nyfikenhet. På så sätt fångar pedagogerna upp barnen och de får ett ökat inflytande. Inför exempelvis temat Världen blir vårdnadshavarna inbjudna till att komma med idéer. Vilket ger en möjlighet till inflytande och delaktighet för enhetens vårdnadshavare. Pedagogerna arbetar fram ramarna för Under Ytan, Under Luppen och Världen. Temat arbetas sedan fram med utgångspunkt på barnens olika frågeställningar. I Temat Under Ytan lär sig barnen att utforska genom bland annat att dissekera fisk samt undersöka och mäta hur långa maskar är. De målar fiskar och arbetar kring fiskarna i förskolans akvarium. I temat Världen lär sig barnen om olika världsdelar. Bland annat målar barnen byggnader som är karakteristiska för de olika världsdelarna. Förskolans kokerska lagar mat med inspiration från olika delar av världen och barnen får möjlighet at pröva nya smaker. I temat Under Luppen lär sig barnen att utforska genom att studera växter. De tittar bland annat på vad en växt behöver för att kunna leva och vilka olika växter som finns runt omkring dem. De tittar även på träd samt studerar och jämför olika knoppar. Vi ser att målarbetet med barn/elevers inflytande i verksamheten är varierande över enheten och kan utvecklas ytterligare. Vi kommer att arbeta vidare med målet ansvar och inflytande under läsåret 09/10 Målarbetet med att öka elevernas inflytande över fritidshemmets verksamhet fördjupas under läsåret. All personal på Hanvikens fritidshem deltar i ett nätverk tillsammans med andra fritidshem i Trollbäcken. På nätverksträffar diskuteras barns lek och under vårterminen ligger fokus på barns inflytande på fritidshemmet. Pedagogerna på Hanvikens skola diskuterar även utanför nätverket för att fördjupa fritidshemmets arbete. Vi ser att detta ger resultat då barnen nu har ett större inflytande än tidigare. Fritidsråd införs där barnen kan lyfta aktuella frågor. Aktivitetslådor sätts upp där barnen kan lägga förslag på lekar och aktiviteter de vill genomföra. Under läsåret 07/08 startar arbetet med flexibelt mellanmål. Detta arbete fördjupas under detta läsår. Barnen får inflytande och ansvar att själva bestämma när de ska äta. Pedagoger finns i matsalen för att möta upp. På detta sätt bryter inte barnen sin lek utan hinner oftast leka klart 15

16 innan de äter. Vi ser att detta uppskattas hos barnen på fritids och de blir mer och mer ansvarstagande. Barninflytandet på fritidshemmet ökar under läsåret men vi ser att vi kan utveckla detta område ytterligare. Ansvar och inflytande kommer att fortsätta vara en stående punkt på fritidshemmets pedagogiska diskussioner och i Trollbäckens fritidsnätverk. Detta blir ett av målen i enhetsplanen för 09/ SKOLA OCH HEM Tabell 7 Skola och hem Prioriterade mål för enheten läsåret 2007/2008 kopplat till läroplanen SKOLA OCH HEM Ökad kommunikation och tydlighet gentemot varandra, barn/elever och vårdnadshavare Fritidshemmen ska förbättra informationen till föräldrarna Öka föräldrarnas delaktighet i planeringen för deras barns utveckling och lärande i förskolan Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen på förskolan Bedömning och måluppfyllelse Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Jag får kontinuerlig information om hur mitt barn har det på fritidshemmet. Gäller föräldrar med barn i förskoleklass. Förbättra enhetens resultat i brukarundersökningen på frågan Jag får kontinuerlig information om hur mitt barn har det på fritidshemmet. Gäller föräldrar med barn i skolår 2. Enhetens målarbete med en ökad kommunikation och tydlighet gentemot varandra, barn/elever och vårdnadshavare och Fritidshemmen ska förbättra informationen till föräldrarna fördjupas under läsåret. Enheten ger information genom rektorsbrev, hemsidor, Hanviksbladet, Hanvikaren, hembrev, anslagstavlor, föräldramöten, utvecklingssamtal, mail, telefon och via hallkontakt. Fritidshemmet skickar hembrev en gång i månaden. Förskolorna, förskoleklass och årskursernas skickar hembrev var fjortonde dag. Alla hembrev från skolan, förskoleklass, fritidshem och förskolor utvecklas med mål och syfte kring verksamhetens olika områden. Detta för att vårdnadshavarna ska få en större insyn i vad, hur och varför vi gör olika saker. På fritidshemmet och förskolorna införs en Loggbok för att dokumentera föräldrars synpunkter, tips och idéer. Loggboken lyfts på möten för att fånga upp utvecklingsområden eller brister. 16

17 Vårdnadshavare uttrycker att de känner sig hörda och loggboken fyller på så sätt sitt syfte. Enheten fortsätter detta arbete nästa läsår. Kommunen inför en ny digital plattform, vilket innebär att enhetens ambition att ha en kontinuerligt uppdaterad hemsida inte uppfylls. Vi ser att arbetet kommer att utvecklas i höst då alla teknikaliteter ska vara på plats. I Pilen enkäten kan vi utläsa att våra vårdnadshavare inte är helt nöjda med informationen vi skickar ut. Enheten har bra informationskanaler vilket innebär att vi måste bli tydligare i informationen till våra vårdnadshavare. Hembreven behöver fördjupas ytterligare med mål och syfte kring verksamhetens olika områden. Hembreven behöver bland annat innehålla genus, likabehandling och NTA (natur och teknik för alla). Breven hem ger enheten en möjlighet att belysa allt vi gör i vår verksamhet. Vi ser att målen för fritidshemmet år 2 och förskoleklass Jag får kontinuerlig information om hur mitt barn har det på fritidshemmet kommer att ingå i målet Ökad tydlighet i informationen till enhetens vårdnadshavare under läsår 09/10. Se (7.1) för insatser. Målet att öka föräldrarnas delaktighet i planeringen för deras barns utveckling och lärande i förskolan kommer bli en del av förskolornas arbete under nästa läsår. På utvecklingssamtalen ges vårdnadshavarna delaktighet genom ett underlag som fylls i innan utvecklingssamtalet. Underlaget ger möjlighet till inflytande, delaktighet samt synpunkter och förslag kring deras barns utveckling på förskolan. På samtalet skrivs utvecklingsområden ned och barn och vårdnadshavare får möjlighet att påverka. En avdelning med äldre barn genomför detta läsår trepartssamtal vilket blir mycket uppskattat hos barn och vårdnadshavare. På förskolorna uppmuntras vårdnadshavarna att komma med idéer och tips inför till exempel ett tema. Enhetens förskolor har föräldraråd vilket är en länk till en ökad kommunikation mellan förskola och hem. Mötet ger vårdnadshavarna en möjlighet att påverka och få inflytande över förskolans verksamhet. Vi ser att endast ett fåtal vårdnadshavare deltar i föräldraråden. Under vår analys av målen kom vi fram till att vi ger vårdnadshavarna information om verksamhetens olika områden. Vårdnadshavarna kan även se verksamheten genom bland annat dokumentation och utställningar. Vi försöker bjuda in till en ökad delaktighet men ser inte det resultat vi önskar i Pilenenkäten. Kanske har vi färdiga lösningar eller inte är tydliga i vår uppmuntran till delaktighet. Frågeställningar som behöver lyftas till nästa läsår är: Hur blir enhetens vårdnadshavare mer delaktiga i deras barns utveckling på förskolan? Vet enhetens vårdnadshavare om att de har inflytande/delaktighet i förskolans verksamhet? Enligt Pilen enkäten har vi höjt medelvärdet inom detta område. När vi jämför oss med andra förskolor i kommunen ser vi att detta är ett område som kan utvecklas ytterligare. Vi väljer att fortsätta målarbetet under nästa läsår 09/10. Höja kvaliteten i utvecklingssamtalen på förskolan diskuteras kontinuerligt inom enheten. 17

18 På enhetens förskolor samarbetar pedagogerna kring barnen. Vi ser vikten av att fler vuxna finns runt varje barn och ser dess utveckling. Inför utvecklingssamtalen i förskolan arbetar arbetslaget tillsammans fram ett underlag till samtalet. En av förskollärarna på varje avdelning genomför samtalet och lyfter fram barnets utveckling utifrån det gemensamma underlaget. Barn och föräldrar är delaktiga bland annat genom att de får fylla i ett underlag inför samtalet. Under samtalet fyller pedagogen, vårdnadshavare och barnet tillsammans i utvecklingsområden. På enheten finns en gemensam mall som stöd på samtalet. På detta sätt får barn och vårdnadshavare inflytande och delaktighet i utvecklingssamtalen på förskolan. Vi ser i Pilenenkäten att vi har kommit långt i vårt arbete med utvecklingssamtalen i förskolan och väljer att arbeta med andra utvecklingsområden nästa läsår. 5.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Tabell 8 Övergång och samverkan Prioriterade mål för enheten läsåret 2007/2008 kopplat till läroplanen Bedömning och måluppfyllelse ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Utveckla formerna för samverkan med näringsliv och närsamhälle Mål prioriterade av barn- och utbildningsnämnden: Alla förskolor och skolor ska genomföra något projekt/arbete i samarbete med närsamhälle och/eller näringsliv. Målet att utveckla formerna för samverkan med näringsliv och närsamhälle är det mål som diskuterats och aktualiseras mest på enheten. Enhetens många arbetslag arbetar olika med målet och variationen är stor. I skolan ser målarbetet varierande ut över de olika årskurserna. För att eleverna ska få kännedom om olika yrken får klasserna besökare som berättar om sina arbetslivserfarenheter. Detta bidrar till att eleverna får insikt i yrken som de annars kanske inte skulle komma i kontakt med. Elevernas kontakt med närsamhället sker bland annat genom besök på Södertörns brandförsvar, ICA, Swebus, bibliotek och Tyresö fiskevårdsförening. Eleverna studerar vilka företag som finns i närsamhället både i nutid samt ur ett historiskt perspektiv. Dessa olika projekt bidrar till att eleverna får en ökad kunskap om näringslivet i Tyresö Kommun. Fritidshemmet arbetar med målet genom att besöka olika verksamheter i Tyresö. Barnen lär sig närsamhället genom bland annat besök i simhall, idrottsanläggning och Alby friluftsgård. De äldsta barnen besöker även fritidsklubben. 18

19 Förskoleklassen arbetar kontinuerligt med detta mål De besöker bland annat bibliotek och Swebus för att barnen ska få en ökad kännedom om sin närmiljö. Förskoleklassen arbetar även med temat bondgården och besöker under året en bondgård. Förskoleklass har ett samarbete med Danske Bank och deras utveckling av pedagogiskt dataprogram. Samarbetet resulterar i att barnen får pröva programmet samt pengar och ekonomi diskuteras i verksamheten. Barnen i förskoleklass målar mycket och deras olika konstverk ställs ut till visning i Tyresö Kommunhus. Detta bidrar till att barnen utvecklar en nyfikenhet och lust att lära. De har en kännedom om sin närmiljö och deltar i projekt med näringsliv. Måluppfyllelsen på förskolorna är varierande över enhetens förskolor och avdelningar. För att barnen ska lära känna sitt närsamhälle diskuteras bland annat postbil, sopbil och lastbilen med mat kommer ifrån och är på väg. Vi besöker barnens hem och pratar om gator i området. De mindre barnen utforskar området runt förskolan och besöker olika parker. Barnen besöker bibliotek, går på bio/film och åker kommunalt. Vårdnadshavare kommer på besök och berättar om sina arbeten. Ett av arbetslagen som arbetar med temat Under ytan samarbetar med Mickes Fisk i Tyresö centrum. Barnen går på besök och handlar fisk. Fisken dissekeras och undersöks noga. Detta resulterar i en dokumentation som Mickes Fisk får ta del av. Detta samarbete uppskattas av båda parter. Vi ser att viljan att arbeta mer med näringsliv och närsamhälle finns. Det är däremot en problematik att få besöka olika företag när barn/elever är i yngre åldrar. Vi ser även att det är svårt att få besökare att komma och berätta om sina yrken i den skala som vi önskar. Eftersom arbetet på enheten är varierande så kommer enheten att arbeta vidare med målet under nästa läsår 09/10. Se (7.1) för insatser. 19

20 6. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN Tabell 9 Övergripande måluppfyllelse I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Barn/elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Enhetens arbete med den övergripande måluppfyllelsen sker kontinuerligt under året. Arbetet förankras i personalgruppen på enhetens APT (arbetsplatsträff) och övriga möten. I kundundersökningen Pilen kan vi utläsa att vi har områden som behöver utvecklas ytterligare. Dessa områden ligger till grund för våra verksamhetsmål under läsåret 09/10 Alla arbetslag startar läsåret 09/10 med att skriva ner hur de ska arbeta mot målen i Enhetsplanen (7.1) för att på så sätt få en ökad måluppfyllelse under nästa läsår. Enheten fortsätter diskussionen kring mål på olika möten och föräldraråd. Vi kommer även att fortsätta att utvärdera och analysera vårt arbete två gånger per läsår. Enhetens barn/elever och vårdnadshavare får information om skolan - och förskolornas mål bland annat via skolportalen, utvecklingssamtal, skriftliga omdömen, föräldramöten, vecko- eller månadsbrev, rektorsbrev, Hanviksbladet, Hanvikaren, via telefonkontakt samt vid möten. Enheten arbetar aktivt med information till våra brukare. Vi kan utläsa i de dokument som kvalitetsredovisningen bygger på, att detta område är varierande inom enheten och att vi behöver arbeta vidare med målet. Enligt Pilen enkäten saknar våra brukare tillräcklig information. Vi tycker att antalet informations - kanaler är bra och analysen säger att vi behöver bli tydligare i vår information till brukarna. Genom målet Ökad tydlighet i informationen till enhetens vårdnadshavare, strävar enheten efter en gemensam struktur och tydlighet gentemot våra vårdnadshavare. Vi tror även att målet Arbeta för ett trevligare bemötande gentemot enhetens brukare kommer att bidra till att vårdnadshavarna känner att de får den information de önskar. Den gemensamma kompetensutvecklingssatsningen med våra nätverksskolor Njupkärr, Bergfoten, Sofieberg och Fornudden kring elevernas individuella utvecklingsplaner ligger under året i vila. Vi vet inte om detta nätverk kommer att öppnas igen med fokus på andra utvecklingsområden. På förskolorna pågår en kompetensutveckling för att tydliggöra Lpfö98. Läsåret 08/09 genomför all personal på förskolorna ett arbete med Kunskapspraktiken för att synliggöra person, uppdrag och utförande i Lpfö

21 Fritidshemmet deltar i nätverket med de övriga fritidshemmen i Trollbäcken. Fokus är att öka barnens inflytande på fritidshemmet. Detta arbete resulterar i ett ökat elevinflytande samt att barnen själva får välja när de ska äta mellanmål. Fritidshemsråd införs för att lyfta aktuella frågor och synpunkter. Aktivitets lådor införs så att barnen kan lägga förslag på aktiviteter de vill göra. Ansvar och inflytande kommer att vara nätverkets fokus även nästa läsår, 09/10. I brukarundersökningen Pilen ser vi att resultatet är varierande inom enheten. Vi kan utläsa att enhetens olika delenheter har samma målområden att arbeta mot. Vi ser att en av förskolorna har höjt medelvärdet på alla frågor i undersökningen. Skolan ligger i de flesta fall över snittet i kommunen, vilket i sig inte betyder att vi inte kan utveckla oss vidare för ännu bättre resultat, men att vi i denna undersökning får bekräftat att arbetet med att höja kvalitén uppmärksammas i svaren hos brukarna. På arbetsplatsträffar (APT) under våren analyseras Pilen enkätens resultat tillsammans med all personal. Därefter skriver varje arbetslag förslag till mål. På så sätt bestäms verksamhetsmålen till enhetsplanen för nästkommande läsår. 21

22 7. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 7.1 KOMMANDE ÅTGÄRDER/ENHETSPLAN Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande/kunskaper Mål: Ökad individualisering - varje barn/elev ska stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov Insats: - I skolan ska varje elev vara med och planera samt utvärdera sitt arbete. - Arbeta med olika lärstilar för att möta varje enskild elev - Fritidshemmet diskuterar arbetssätt och metoder på pedagogiska diskussioner. - Förskolan arbetar utforskande så att varje barn får upptäcka utifrån sin nivå Tidsplan: Klart maj -10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: alla medarbetare på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. Maj- Utvärdering och analys av målet. I utvärdering och analys använder vi oss av Pilenenkät, BRUK, våra egna, lokala och nationella måldokument, resultat av diagnoser och prov. Förväntad effekt: Höja medelvärdet på brukarenkäten Pilen på frågan: Mitt barns tankar och idéer tas tillvara (Resultat 2009: Föräldrar Skrindan 3,4, Speldosan 3,5, Teddybjörnen 3,5) : Höja medelvärdet på brukarenkäten Pilen på frågan: Mitt barn är med och planerar sitt skolarbete. (Resultat 2009: Föräldrar Förskoleklass; 2,8, Föräldrar År 2; 3,0, Föräldrar År 5; 3,1) Höja medelvärdet på frågan (elever år 5) Jag är med och planerar mitt skolarbete (Resultat 2009: 3,3) Höja medelvärdet på frågan Fritidshemmets verksamhet utgår ifrån mitt barns intressen och erfarenheter (Resultat 2009: Föräldrar Förskoleklass; 3,2, År 2; 2,8) Öka andelen avgångselever som når minst godkänt betyg i samtliga ämnen genom att öka antalet elever som når målen i alla ämnen i år 5. (Resultat 2009: 86 %) 22

23 Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande/kunskaper Mål: Öka arbetsron på lektioner och i verksamheten Insats: - Handlingsplan för arbetsmiljö - Vad är arbetsro? Diskussioner på olika möten inom enheten. - Utbildning i VIS (Verksamt i skolan) för all personal. Tidsplan: Klart maj -10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: alla medarbetare på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. Maj- Utvärdering och analys av målet. I utvärdering och analys använder vi oss av Pilenenkät, BRUK, våra egna, lokala och nationella måldokument, resultat av diagnoser och prov. Förväntad effekt: Öka medelvärdet på elevfråga i år 5: Det är arbetsro på lektionerna (Resultat 2009: År 5 3,0) Öka medelvärdet på föräldrafrågan Det är arbetsro på lektionerna (Resultat 2009: År 2; 2,8. År 5; 3,0)) Öka medelvärdet på föräldrafrågan Det är arbetsro i verksamheten (resultat 2009: förskoleklass 3,2. Skrindan 3,4. Speldosan 3,3. Teddybjörnen 3,2) Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande/kunskaper Mål: Läsförmågan och läsförståelsen ska öka. Insats: - Arbeta med ökad individualisering - Arbeta med Bornholm och Språkbiten i klasserna - Kontinuerligt följa upp läsningen genom LUS - Stimulera barns språkutveckling i förskolan Tidsplan: Klart maj - 10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: all pedagogisk personal på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. Maj- Utvärdering och analys av målet. I utvärdering och analys använder vi oss av Pilenenkät, BRUK, våra egna, lokala och nationella måldokument, resultat av diagnoser och prov. Förväntad effekt: Öka antalet elever som når godkänt på läsförståelsetest på nationella proven i år 5 (Resultat 2009: medelresultat 78 % på ämnesprov i svenska Läsförståelse 1 och 2) 23

24 Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande/kunskaper Mål: Utveckla dokumentationen kring barn/elevers utveckling Insats: - Enhetens förskolor arbetar vidare med planerad dokumentation - Skolan tillsätter en grupp med uppdrag att utveckla målet Tidsplan: Klart maj- 10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: all pedagogisk personal på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. Maj- Utvärdering och analys av målet. I utvärdering och analys använder vi oss av Pilenenkät, BRUK, våra egna, lokala och nationella måldokument, resultat av diagnoser och prov. Förväntad effekt: Höja medelvärdet på Pilen enkäten i frågorna: - Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp (Resultat 2009: Skrindan; 3,5, Speldosan; 3,5, Teddybjörnen; 3,4, Förskoleklass; 3,5, År 2; 3,5, År 5;3,5) - Jag får tydlig information om hur mitt barn utvecklas (Resultat 2009: Skrindan; 3,2 Speldosan; 3,1, Teddybjörnen; 3,1, Förskoleklass; 3,1, År 2; 3,1, År 5; 3,3) Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande kunskaper Mål: Öka antalet elever som uppnår alla delområden i primtestet år 2 och nationella proven år 5 i matematik. Insats: Kompetensutveckling i MUS, Bo Sundblad Arbeta med processgruppens laborativa material i matematik som framtagits 08/09 Diskutera olika läromedel i matematik Måste alla elever ha samma läromedel? Arbeta med olika lärstilar. Använda digitala skrivtavlor i arbetet med matematik. Tidsplan: Klart maj -10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: all pedagogisk personal på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. Maj- Utvärdering och analys av målen I utvärdering och analys använder vi oss av Pilenenkät, BRUK, våra egna, lokala och nationella måldokument, resultat av diagnoser och prov. Förväntad effekt: Öka andelen elever som klarar PRIM testet (Resultat 2009: 84% nådde miniminivån) och antalet elever som klarar kunskapsmålen i matematik i år 5 (Resultat 2009: 89%). 24

25 Övergripande utvecklingsområde: Ansvar och inflytande Mål: Öka barn/elevers ansvar och inflytande i verksamheten Insats: - Förskolorna har pedagogiska diskussioner kring målet - Fritidshemmet arbetar med pedagogiska diskussioner och nätverk - Skolan ser över barn/elevers inflytande över sitt arbete - Handlingsplan för elevinflytande revideras Tidsplan: Klart maj- 10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: all pedagogisk personal på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. Maj- Utvärdering och analys av målet. I utvärdering och analys använder vi oss av Pilenenkät, BRUK, våra egna, lokala och nationella måldokument, resultat av diagnoser och prov. Förväntad effekt: Höja medelvärdet på frågor kring ansvar och inflytande på brukarenkäten - Mitt barn uppmuntras till ansvar i skolan. (Resultat 2009: Skrindan 3,4, Speldosan 3,5, Teddybjörnen 3,6, Förskoleklass 3,5, År 2 3,4, År 5 3,3) - Fritidshemmets verksamhet utgår ifrån mitt barns intressen och erfarenheter. (Resultat 2009: 2,8) - Mitt barn uppmuntras och tränas i att klara sig själv i vardagen. (Resultat 2009: Förskoleklass 3,4, År 2 3,1) Övergripande utvecklingsområde: Skola och Hem Mål: Ökad tydlighet i informationen till enhetens vårdnadshavare Insats: - Hembrev med information om vad verksamheten innehåller samt skriva mål och syfte med vårt arbete. - Alla arbetslag skriver fristående hembrev minst var fjortonde dag - Fritids skriver hembrev minst en gång i månaden - Lyfta genus-, likabehandlings- och hälsoarbetet kontinuerligt i hembrev - Använda samma språk/ordval som Pilen enkäten för att vårdnadshavarna ska känna igen sig när de fyller i enkäten - Uppdatera foldrar - Kontinuerligt uppdatera nya hemsidan - Presentera enhetens verksamhetsmål på föräldramöten - Fritidshemmet diskuterar hur vårdnadshavarna ska få bättre information angående hur deras barn har det på fritids - Använda Loggbok på fritidshem och förskolor Tidsplan: Klart maj -10 Ansvarsfördelning: Arbetslagsledare/avdelningsansvarig. Genomförare: all pedagogisk personal på enheten Uppföljningsplan: Dec/Jan - Utvärdering av höstterminens arbete. 25