STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ Ärende ORDFÖRANDEN 1 75 Namnupprop, laglighet och beslutförhet 2 76 Val av protokolljusterare 3 77 Frågestund STADSDIREKTÖREN Justerare: Tuomas Rantanen och Arja Karhuvaara Ersättare: Terhi Peltokorpi och Nils Torvalds 4 78 Biträdande stadsdirektören för byggnads- och miljöväsendets tjänsteförhållande upphör 5 79 Val av ersättare i direktionen för affärsverket trafikverket 6 80 Ändring av indelningen i röstningsområden 7 81 Anslag för beviljande av räntestödslån BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET 8 82 Överföring av affärsverket MetropoliLabs verksamhet till ett nytt aktiebolag

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ Projektplan för utveckling av metrodepån STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Projektplan för ombyggnad av Porolahden peruskoulus skolhus Vidare godkändes följande hemställningskläm: Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen utreder möjligheterna att göra hyran efter ombyggnaden skälig jämfört med lokalcentralens beräkningar. (Yrjö Hakanen, rösterna 43 2) Arrendegrunder för bostads- och bilplatstomter, tomter för gårdar i sambruk och underjordiska områden inom Sörnäsuddens detaljplaneområde i Fiskehamnen Arrendegrunder för två tomter för bostadshus i Viksbacka (Vik, Viksbacka, tomterna nr 36110/13 och 36112/1) Arrendegrunder för en tomt för bostadshus i Viksbacka (Vik, Viksbacka, tomten nr 36261/2) Detaljplan för vatten- och gatuområden i Gardesstaden och en del av kvarteret nr 8193 m.m. på Skatudden och detaljplaneändring för trafikoch gatuområden på Skatudden (Kanalterminalen med omgivning på Skatudden) (nr 11850) Förkastades Detaljplaneändring för kvarteren nr och samt gatu- och parkområde i Kånala (HOK-Elantos S-market och Kodin Terra) (nr 11915)

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ Vidare godkändes följande hemställningskläm: Stadsfullmäktige förutsätter att köpcentrets gång- och cykelförbindelser förbättras i anslutning till genomförandet av detaljplaneändringen. (Ville Ylikahri, rösterna 76 0) Detaljplaneändring för kvarteret nr i Vik (nr 11913) Detaljplaneändring för kvarteret nr (Hertonäs simhall) och gatuområde i Hertonäs (nr 11872) VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER 18 92/Kj Motion av ledamoten Sari Näre m.fl. om nolltolerans mot hattal riktat mot anställda och förtroendevalda 19 92/Ryj Motion av ledamoten Mari Puoskari m.fl. om utvidgade öppettider för Sortti-stationerna 20 92/Ryj Motion av ledamoten Antti Vuorela m.fl. om underlättad parkering för anställda vid hemsjukhuset under tjänsteuppdrag 21 92/Stj Motion av ledamoten Ilkka Taipale m.fl. om gemenskapen Syväpuros tjänster 22 92/Stj Motion av ledamoten Hanna-Kaisa Siimes m.fl. om bättre levnadsförhållanden för östeuropeiska romer

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ /Sj Motion av ledamoten Heli Puura m.fl. om renovering av Laajasalon yläasteen koulus sandplan till en konstgräsplan 24 92/Sj Motion av ledamoten Ilkka Taipale m.fl. om utvidgande av sådana praxis som skyddat arbete samt ställningen och framtiden för anställda i omsorgsrelation 25 92/Kaj Motion av ledamoten Sirpa Asko-Seljavaara m.fl. om främjande av byggande i trä 26 92/Kaj Motion av ledamoten Emma Kari m.fl. om avstående från bilplatsnormerna 27 92/Kaj Motion av ledamoten Silvia Modig m.fl. om en gångtunnel under Gustav Vasas väg

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN SARI NÄRE M.FL. OM NOLLTOLERANS MOT HATTAL RIKTAT MOT ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA Stn Enligt en undersökning som Finlands Kommunförbund gjorde år 2008 har nästan hälften av de kommunala beslutsfattarna och i vissa fall också närstående till beslutsfattarna råkat ut för hotelser. Ibland kan fullmäktigeledamöter få brev med sådant förtal mot enskilda tjänsteinnehavare som har en ton av hattal. Detta tyder på att också vissa tjänsteinnehavare förföljs av stalkers. Säkerhetsstrategin för Helsingfors stad har en hänvisning till begreppet säkerhet i inrikesministeriets program för den inre säkerheten Trygghet i vardagen: alla bör utan rädsla och otrygghet kunna åtnjuta de rättigheter och fullgöra de skyldigheter som hänför sig till rättssystemet. Detta bör gälla såväl kommuninvånare som förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Typiskt för trakasserier med hotelser och hattal är att de sker per brev eller e-post eller via webben och att skriverierna skickas direkt till objektet och/eller till närstående och/eller till arbetskamrater. Hattalet kan bestå av direkta, indirekta, förtäckta eller villkorliga hotelser, falska anklagelser, smutskastning, invektiv och kränkningar av sexuell natur. Den som blir utsatt för en stalker, m.a.o. hotfull förföljelse, får hela tiden sitt arbete och/eller liv kontrollerat på ett tvångsmässigt sätt, och intrånget gör att objektet känner sig bevakad. Enbart muntliga och också skriftliga trakasserier kan få offren att uppleva att de tappar greppet om livet. Just för att trakasserierna är oförutsedda och intensiva traumatiserar de offren och utsätter dem för posttraumatiska stressreaktioner. Enligt undersökningar i USA kommer ca 15 % av amerikanerna någon gång i livet att råka ut för trakasserier. En doktorsavhandling som nyligen blivit färdig visar att upp till hälften av de studerande i Finland har blivit trakasserade. Kvinnorna är mest utsatta. Att odla hattal kan också vara en form av mobbning på arbetsplatsen. På sista tiden har särskilt den invandrarfientliga webbdebatten underblåst hattal. Lapporörelsen på 1930-talet, som genomsyrades av hattal och är det mörkaste inslaget i Finlands historia när det gäller brott mot liv, ekar i dagens debatt.

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ I vår kultur lämnas offer för hattal lätt ensamma. Problemet uppmärksammas inte tillräckligt i lagstiftningen utan verbala hetsbrott behandlas i allmänhet som ärekränkningar. Rättspraxis verkar vara att domen blir mildare om offret reagerar på trakasserierna: den som försvarar sig uppfattas lätt som delaktig. Nu då hattalet tydligt visar sitt fula tryne kan man inte tillåta att det tolereras hur mycket som helst. Vi föreslår därför att Helsingfors stad ska vidta åtgärder som leder till att den bär sitt ansvar när det gäller att skydda anställda och förtroendevalda som blivit offer för hattal. Staden bör bereda detta mål tillsammans med polisen och införa det i säkerhetsstrategin. Den bör samtidigt utreda omfattningen på problemet, och om problemet visar sig vara mer omfattande än väntat bör staden försöka få lagstiftningen utvecklad på ett sådant sätt att hattal och hatbrott kan avvärjas.

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN MARI PUOSKARI M.FL. OM UTVIDGADE ÖPPETTIDER FÖR SORTTI-STATIONERNA Stn Stadsbor och företag kan till HRM:s Sortti-stationer föra bl.a. problemavfall, elektronikskrot och byggavfall. Alla Sortti-stationer i huvudstadsregionen är öppna vardagar kl Reparationer och flyttningar sker speciellt på veckoslut, och avfall som uppkommer vid sådana bör kunna föras till stationerna också då. Vi föreslår att stationernas öppettider ska utvidgas till veckosluten. Dessutom föreslår vi att det ska utredas om det till någon Sortti-station kan förläggas ett slags kall mottagningsplats, som är kameraövervakad och där avfallsavgiften kan betalas med betalautomat.

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN ANTTI VUORELA M.FL. OM UNDERLÄTTAD PARKERING FÖR ANSTÄLLDA VID HEMSJUKHUSET UNDER TJÄNSTEUPPDRAG Stn Det bör göras lättare för de anställda vid hemsjukhuset att parkera under tjänsteuppdrag. Läkare och sjukskötare kan inte lämna sin tjänstebil vid gatan på ett långt gångavstånd från den plats där de ska sköta patienter. Speciellt på vintern är det ohållbart med långa gångavstånd och de gör vårdarbetet betydligt långsammare. Anställda vid hemsjukhuset har fått parkeringsböter när de har vårdat patienter. Också privata parkeringsövervakare har gett dem sina betalningsförelägganden. Jag föreslår att hemsjukhusets anställda på sina tjänstebilar ska få en tydlig skylt med sjukhusets emblem och namn som berättar för invånarna och parkeringsövervakarna vad för slags bil det är fråga om. Dessutom föreslår jag att skylten hemsjukhusets tjänsteuppdrag i bilen ska berättiga till parkering av bilar i tjänsteuppdrag nära patienten utan betalningsförelägganden eller andra påföljder. Jag föreslår ytterligare att staden ska kontakta de privata parkeringsövervakningsföretagen och föreslå dem att bilar i tjänsteuppdrag med hemsjukhusets emblem inte ska ges parkeringsböter. För detta ändamål bör stadens parkeringsövervakare och de privata parkeringsövervakningsföretagen få en förteckning över registernumren på hemsjukhusets tjänstebilar.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN ILKKA TAIPALE M.FL. OM GEMENSKAPEN SYVÄPUROS TJÄNSTER Stn Vårdgemenskapen Syväpuro i Östra Nyland är en boendegemenskap ledd av en man med lång erfarenhet, Maukka Poikeljärvi, som sedermera har fått titeln socialråd. Gemenskapen har också välkomnat män från Helsingfors med kanske den svåraste graden av alkoholisering. De har åtminstone under tiden där kommit in på nykterhetens smala väg, en del med långvarig nykterhet som resultat. Boendegemenskapen kan också erbjuda meningsfull sysselsättning och verksamhet. Nu har det från olika håll kommit hotande budskap om att Helsingfors stad planerar att sluta skicka män till denna gemenskap. Detta skulle innebära slutet för hela gemenskapen utan att någon motsvarande gemenskap/plats som ersättning finns i sikte. Vi ber därför Helsingfors stadsstyrelse utreda huruvida och under vilka förutsättningar Helsingfors stad fortfarande kan anlita gemenskapen Syväpuros tjänster.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN HANNA-KAISA SIIMES M.FL. OM BÄTTRE LEVNADSFÖRHÅLLANDEN FÖR ÖSTEUROPEISKA ROMER Stn I enlighet med direktivet om fri rörlighet har alla EU-medborgare och deras familjemedlemmar rätt att vistas och röra sig inom EU-området. Denna rätt till fri rörlighet gäller jämlikt för alla EU-medborgare. Romer från Östeuropa rör sig flitigt i olika EU-länder med stöd av denna rättighet till fri rörlighet. Diskussionen om östeuropeiska romers levnadsförhållanden i sina hemländer och här i Finland inleds igen inför våren. Östeuropeiska romer har blivit bekanta för helsingforsborna som kvinnor och åldringar som tigger på gatan och gatumusikanter vid torg och på metron. Såväl tiggeri och mångleri som husvagnar på impediment samt bostadsskjul av papp under broar har väckt förvirring. Diskriminering av östeuropeiska romer samt deras fattigdom och dåliga ställning är ett erkänt faktum, men man har inte lyckats komma med lösningar för att lindra problemen. Den s.k. romfrågan är här för att stanna och många allvarliga problem väntar på ett svar såväl på EU-nivå, i Rumänien, Bulgarien och andra EU-länder som i vår hemstad Helsingfors. Rimliga, mänskliga lösningar för att bättra levnadsförhållandena för dessa människor hittas inte på myndigheternas möten, i synnerhet om man inte utnyttjar multiprofessionellt samarbete. Lösningar måste sökas t.ex. på frågan om de romska barnens ställning i allmänhet, förverkligandet av barnens rätt till utbildning och ordnandet av tillfällig inkvartering. Dessutom ska man komma med olika sätt att ingripa i akuta nödsituationer. Vi föreslår att Helsingfors stads socialverk tillsätter en multiprofessionell arbetsgrupp med uppgift att lösa frågan om östeuropeiska romer. Utöver myndigheter ska representanter för de mest betydelsefulla människorättsorganisationerna, nätverket Fri Rörlighet och andra officiella och inofficiella expertorganisationer inbjudas till arbetsgruppen. Av myndigheter ska representanter för invandrarenheten vid polisinrättningen i Helsingfors härad,

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ invandrarverket och socialväsendet inbjudas. Det skulle vara bra att också de politiska partierna i fullmäktige hade sin representation i arbetsgruppen. Vi tror att man på detta sätt kan hitta sakkunniga och mänskliga lösningar samt säkerställa att förslagen går vidare även på den politiska nivån. Med hjälp av en arbetsgrupp på bred bas är det möjligt att hitta förslag till åtgärder med vilka utmaningar och problem angående frågan om östeuropeiska romer kan lindras på lokal nivå och förslag om olika sätt att inverka på de östeuropeiska romernas situation även i riksomfattande utsträckning och i beslutsfattandet inom Europeiska unionen. Arbetsgruppen ska komma till tydliga och konkreta lösningsförslag för att bättra levnadsförhållandena för östeuropeiska romer på lokal nivå.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN HELI PUURA M.FL. OM RENOVERING AV LAAJASALON YLÄASTEEN KOULUS SANDPLAN TILL EN KONSTGRÄSPLAN Stn I sydöstra Helsingfors har antalet fotbollsidkare ökat under de senaste åren och många barn och familjer har hittat en behaglig idrottsform och en gemensam hobby. Föreningarna i området har cirka fotbollsidkare. Antalet kommer att öka även i framtiden eftersom befolkningen i Degerö ökar betydligt mycket i och med kompletteringsbyggandet och Kronbergsstranden. Fotbollshobbyn som drivs med frivilligt arbete är ett av de bästa sätten att främja barnens motion och hälsa. I flera undersökningar har man konstaterat att idrottsgrenen i fråga är den överlägset mest populära idrottshobbyn bland barn och unga. Bristfälliga möjligheter att utöva hobbyn på vintern har redan länge begränsat barnens hobby och föreningarnas verksamhet i Degerö. I hela sydöstra Helsingfors finns det inte en plan som skulle vara lämplig för vinterförhållanden. På vintern hålls träningar mestadels i skolornas gymnastiksalar som är för trånga med beaktande av antalet spelare och parkettgolvet som inte lämpar sig för fotbollsträningar. Fotbollsföreningar i Degerö (LPS och HJK) har undersökt möjligheterna att bättra träningsförhållandena i området i samarbete med olika aktörer. Bredvid Laajasalon yläaste finns en sandplan i dåligt skick som inte används. Renovering av planen till en uppvärmd konstgräsplan med effektivare belysning skulle vara det lättaste och förmånligaste sättet att bättra möjligheterna för fotbollsträning i Degerö. Intill planen finns högstadiets lokaler för inomhusmotion och omklädningsrum samt nödvändiga parkeringsplatser. Planens läge alldeles bredvid högstadiet nära Laajasalon ala-aste, daghemmet Ilomäki och en öppen lekpark gör det möjligt för bl.a. skolor, dagvården, eftermiddagsverksamheten och idrottsföreningar att i stor utsträckning använda den gemensamma planen. Främjandet av samarbetet mellan olika aktörer och användning av gemensamma lokaler följer stadens strategi. Saken har diskuterats med bl.a. skolan

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ och privata aktörer som har förhållit sig positivt till saken. Renoveringen av planen och dess belysning förbättrar områdets allmänna uttryck, trivsel och säkerhet. Detta projekt som stärker gemenskapsandan ska förverkligas så snabbt som möjligt och på ett förnuftigt sätt som ett projekt mellan flera aktörer och finansieras till de delar som gäller byggnads- och underhållskostnader. Det är viktigt att staden (och förvaltningarna) har en positiv och aktiv inställning och deltar i finansieringen. Vi föreslår att staden utreder förutsättningarna och tidtabellen för förverkligandet och underhållet av en uppvärmd konstgräsplan med bättre belysning på Laajasalon yläasteen koulus sandplan.

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN ILKKA TAIPALE M.FL. OM UTVIDGANDE AV SÅDANA PRAXIS SOM SKYDDAT ARBETE SAMT STÄLLNINGEN OCH FRAMTIDEN FÖR ANSTÄLLDA I OMSORGSRELATION Stn Helsingfors stad har flera personer bl.a. som praktikanter, arbetsprövare och arbetstränande samt i rehabiliterande arbete, arbetsverksamhet för handikappade och skyddat arbete i omsorgsrelation. Verksamheten har en lång och aktningsvärd historia ända sedan arbetsstuguverksamheten inleddes i Helsingfors. I dessa otypiska arbetsuppgifter och skyddade arbeten har anställda, sysselsatta, rehabiliteringsklienter, praktikanter, patienter, klienter, försörjningsberättigade m.fl. mycket olika förmåner, belöningar och naturaförmåner (bl.a. kostförmån och reseersättning). Det indirekta resultatet av statens och kommunernas produktivitetsprogram är lätt att också denna verksamhet försvagas eller monteras ned, fastän denna verksamhet ska utvidgas på många sätt. Detta leder till att verksamheten i fråga lätt glöms bort speciellt vid grundande av bolag, affärsverk och samkommuner. Detta har troligen hänt vid HNS där det har varit mycket svårt att grunda ens ett socialt företag vid sidan av talrika affärsverk. Då Helsingfors Vatten blir HRM kan antalet anställda i omsorgsrelation och deras ställning ändras betydligt. Det har framställts misstankar om att denna mycket lyckade sysselsättningsform ska monteras ned helt och hållet. Vi föreslår att stadsstyrelsen vidtar åtgärder för att kartlägga omfattningen av de olika ovannämnda systemen för sysselsättning och skyddat arbete och utreda vilka förmåner anställda i skyddat arbete har vid Helsingfors stad och de sammanslutningar i vilka staden är en av delägarna eller vilkas partner Helsingfors stad är. Man ska sträva efter att harmonisera förmånerna och Helsingfors stad ska snabbt främja utvidgandet av sådana praxis som skyddat arbete i de ovannämnda sammanslutningarna. Samtidigt önskar vi att få en utredning om ställningen och framtiden för anställda i omsorgsrelation.

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN SIRPA ASKO-SELJAVAARA M.FL. OM FRÄMJANDE AV BYGGANDE I TRÄ Stn Byggandet i trä har varit blygsamt i Helsingfors trots att träet har många erkända och goda egenskaper som byggmaterial. Från miljösynpunkt är träet överlägset: byggande i trä kräver mindre än 1/3 av de naturresurser och 3/5 av den energi som går åt för en motsvarande byggnad i betong. Dessutom är koldioxidutsläppen under byggtiden mindre än 2/3 av utsläppen vid byggande i betong, det färdiga huset fungerar som koldioxidsänka och materialet medger lösningar med synnerligen energisnåla passivhus. Andra fördelar med byggande i trä är att byggtiden är kort, vilket också har ekonomisk betydelse, och att de naturliga naturresurserna i Finland kan utnyttjas och förädlingsgraden höjas. I offentliga byggprojekt är det möjligt att utveckla byggandet i trä genom att skapa primär efterfrågan också på flervåningshus i trä. I Sverige, som är ett föregångsland i sammanhanget, är det uttryckligen kommunala aktörer som har spelat en nyckelroll när det gäller att främja byggande i trä. Av orsakerna ovan föreslår vi att Helsingfors ska främja byggande i trä vid offentliga byggprojekt genom att ta upp ett villkor om detta i tomtreserveringsvillkoren och, om det är möjligt, också i detaljplanebestämmelserna.

17 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN EMMA KARI M.FL. OM AVSTÅENDE FRÅN BILPLATSNORMERNA Stn Stadens nuvarande bilplatsnormer kräver att ett visst antal bilplatser anläggs per kvadratmeter bostadsyta. Största delen av priset på bilplatserna överförs på bostadspriset. De boende måste betala för sina bilplatser oberoende av om de vill ha en bilplats eller inte. Det är inte skäligt att ta betalt för bilplatser av de boende som inte har någon bil. Helsingfors bör vid planläggningen övergå till en praxis där priserna på bilplatserna lösgörs från bostadspriserna. Vi föreslår att Helsingfors utreder möjligheterna att lösgöra priset på parkeringen från bostadspriserna och att avstå från de nuvarande bilplatsnormerna.

18 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/ MOTION AV LEDAMOTEN SILVIA MODIG M.FL. OM EN GÅNGTUNNEL UNDER GUSTAV VASAS VÄG Stn Gustav Vasas väg på gränsen mellan Gumtäkt och Majstad är en livligt trafikerad led. Antalet bilar beräknas överskrida om dygnet. Trots att andelen stora bilar har minskat i och med Nordsjö hamn, trafikeras vägen alltjämt av många tunga fordon och hastigheterna är höga. Att köra mot rött ljus är också beklagligt allmänt, i synnerhet vid Indiagatan. Vid Indiagatan korsas Gustav Vasas väg dagligen av ett stort antal människor, många av dem skolelever. Rutten är den naturligaste mellan de två stadsdelarna. En gångtunnel har länge önskats i området. Projektet har funnits med i stadsplaneringskontorets planer, men det har flera gånger skjutits upp i brist på pengar. Enligt de nuvarande planerna ska projektet genomföras Nu då skolnätet har granskats blev det aktuellt att lägga ned paviljongskolan i Gumtäkt, som är en filial till Käpylän ala-asteen koulu. Detta gör saken särskilt brådskande. Vi föreslår att staden snabbt ska vidta åtgärder för att säkerställa att gångtunneln kan anläggas planenligt senast 2011.