STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/2009 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna föredragningslista Stadsfullmäktiges ordförande

2 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/2009

3 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ Ärende ORDFÖRANDEN Namnupprop, laglighet och beslutförhet Val av protokolljusterare Frågestund Justerare: Mari Kiviniemi och Nils Torvalds Ersättare: Hannele Luukkainen och Thomas Wallgren BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET Ärende bordlagt Ny instruktion för byggtjänsten Ärende bordlagt Miljörapport för Helsingfors stad 2008 Dessutom godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att lokalcentralens faktureringsrutiner utvecklas utgående från att energikostnaderna skiljs från den övriga hyran (gäller både andra förvaltningar och utomstående hyrestagare). (Mari Puoskari, rösterna 83 0) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att metoder utreds att erbjuda konsumenterna uppgifter i realtid om el- och värmeförbrukningen. (Mari Puoskari, rösterna 80 0) 3 Stadsfullmäktige förutsätter att det ska främjas att förvaltningarna och i synnerhet dottersammanslutningarna systematiskt övergår till standardiserade miljösystem. (Kauko Koskinen, rösterna 77 0)

4 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ STADSDIREKTÖREN 4 Stadsfullmäktige förutsätter att staden utan dröjsmål och i så stor omfattning som möjligt övergår till elektronisk fakturering i syfte att spara kostnader (arbetskostnaderna minskar och papper sparas). (Kauko Koskinen, rösterna 71 0) 5 Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheterna att stödja projekt som förbättrar energieffektiviteten i andra byggnader än dem som ägs av staden. (Emma Kari, rösterna 52 0) 6 Stadsfullmäktige förutsätter att staden för stadsborna och de sammanslutningar som verkar i staden utarbetar en handbok om åtgärder med vilka mångfalden i naturen kan främjas. (Thomas Wallgren, rösterna 50 0) 7 Stadsfullmäktige förutsätter att det vid skogsskötseln ägnas allt mer uppmärksamhet åt biodiversiteten. (Thomas Wallgren, rösterna 58 0) 8 Stadsfullmäktige förutsätter att staden utvecklar sådana handlingsmodeller för planeringen av stadsskogar, ängar, stränder och andra naturmiljöer i staden som stöder biodiversiteten i naturmiljön. Samtidigt ska samarbetet med utomstående natursakkunniga, intressentgrupper och invånarna utvidgas. (Tuomas Rantanen, rösterna 52 0) 9 Stadsfullmäktige förutsätter att staden i den blivande Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster verkar för att den ambulerande insamlingen av problemavfall ska ordnas minst två gånger om året. (Johanna Sumuvuori, rösterna 81 0) 10 Stadsfullmäktige förutsätter att stadsstyrelsen utreder möjligheten till gratis eller mycket förmånlig parkering för bilar som enbart fungerar med elektricitet på de avgiftsbelagda parkeringsplatserna i Helsingfors. (Arto Bryggare, rösterna 55 5) Val av ledamot i direktionen för affärsverket Helsingfors Hamn, direktionen för affärsverket HST, idrottsnämnden och utbildningsnämnden

5 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ med den kompletteringen att Kari Kälviä valdes till ny ledamot i direktionen för affärsverket HST i idrottsnämnden valdes den nuvarande ersättaren Teea Kemppinen till ny ledamot Lotta Kortteinen till personlig ersättare för henne i utbildningsnämnden valdes den nuvarande ersättaren Irene Gröhn till ny ledamot Pirjo Hiidenmaa till personlig ersättare för henne Överskridning av ett anslag i 2009 års budget BYGGNADS- OCH MILJÖVÄSENDET Projektplan för ombyggnad av Torkelsbackens bergsskyddsrum Dessutom godkändes följande hemställningskläm: Stadsfullmäktige förutsätter att det utreds vilka möjligheter det finns att till bergsskyddsrummets lokaler förlägga olika slags träningslokaler för invånarna med tanke på kultur eller idrott. (Kimmo Helistö, rösterna 80 0) STADSPLANERINGS- OCH FASTIGHETSVÄSENDET Detaljplaneändring för tomterna 2002/2, 3, 5, 7 och 9 (Kamelen b) i Gloet (nr 11859) Detaljplaneändring för kvarteret och parkområde i Munksnäs (nr 11834) Stadsstyrelsen återtog sin framställning (1031 )

6 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ Detaljplaneändring för tomten nr 31134/12 i Drumsö (nr 11848) Dessutom godkändes följande hemställningsklämmar: 1 Stadsfullmäktige förutsätter att behovet av daghemsplatser för våra nya invånare bedöms på nytt innan flervåningshusen blir färdiga. (Sirpa Asko Seljavaara, rösterna 44 0) 2 Stadsfullmäktige förutsätter att man vid den fortsatta planeringen av Hallonnäs uppgör en helhetsplan för området och att byggrätten för tomterna anpassas till omgivningen. (Maria Björnberg Enckell, rösterna 46 1) Detaljplaneändring för tomterna 35166/48, 35173/7 och 13, 35174/6 och 35176/15 i Domarby (nr 11739) Detaljplaneändring för tomterna 47214/1 och 2 och gatuområden m.m. i Mellungsby (nr 11723) STADSDIREKTÖREN Ärende bordlagt Behandling av vissa fullmäktigemotioner motionerna 1, 2, 5, 7, 8, 10 13, 15 18, 21, 23 25, 29 31, och Återremitterades motionen 3 Bordlades motionerna 4, 6, 9, 14, 19, 20, 22, 26 28, och 42 VID SAMMANTRÄDET INLÄMNADE MOTIONER /Ryj Motion av ledamoten Tuomas Rantanen m.fl. om fasta pingisbord i parkerna

7 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ /Ryj Motion av ledamoten Osku Pajamäki m.fl. om en elektronisk tjänst för uppdagande av olägenheter /Stj Motion av ledamoten Tuuli Kousa m.fl. om verksamhetsförutsättningar för Amningshjälpen rf i framtiden /Stj Motion av ledamoten Julia Virkkunen m.fl. om fortsatt tryggad verksamhet i huset för tidigt stöd /Stj Motion av ledamoten Maija Anttila m.fl. om utveckling av servicecentralerna till mångsidiga rådgivningscentraler och samlingsplatser för äldre /Sj Motion av ledamoten Päivi Lipponen m.fl. om anvisningar till stöd för föräldrar i föräldrarollen och om barns uppväxt /Kaj Motion av ledamoten Kauko Koskinen m.fl. om utredning av olika alternativ att använda stadens fastigheter vid ny uthyrning /Kaj Motion av ledamoten Sirkku Ingervo om nödinkvartering och hyresbostäder för studerande /Kaj Motion av ledamoten Tuuli Kousa m.fl. om bättre markerade och underhållna cykelvägar /Kaj Motion av ledamoten Tuuli Kousa m.fl. om bättre skyltade cykelvägar

8 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ /Kaj Motion av ledamoten Ilkka Taipale om mera odlingslottsområde

9 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN TUOMAS RANTANEN M.FL. OM FASTA PINGISBORD I PARKERNA Stn Det är i Berlin vanligt med fasta pingisbord i parker som sköts av staden. Borden tål bra växlande väderförhållanden och vandalism tack vare att de har cementstomme, en stenplatta som yta och ett nät som består av ett metallgaller. Berlinborna tillbringar mycket tid i parkerna, och pingis är där en särskilt populär och trevlig form av samvaro i alla åldrar. Pingis är helt klart ett lämpligt inslag i en levande stadskultur. Dessutom inspirerar spelmöjligheten folk till att vara hurtiga och motionera. Vi föreslår att staden ska utreda frågan om fasta pingisbord av ovannämnd typ i parkerna i Helsingfors.

10 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN OSKU PAJAMÄKI M.FL. OM EN ELEKTRONISK TJÄNST FÖR UPPDAGANDE AV OLÄGENHETER Stn Stadsfullmäktige uppmanar staden att utarbeta en tjänst där stadsbor och besökare i staden kan sända elektroniska bilder på olägenheter som de upptäcker på stan med kameramobil eller någon annan digital apparat. Det finns gott om omständigheter som man kunde berätta om för stadens myndigheter. Det kan gälla ett trafikmärke som är skymt av buskage, ett fordon som lämnats på gatan och utgör en fara, spillolja i naturen, ett omkullfallet träd m.m. Bilden måste givetvis förses med uppgift om var den är tagen. Någon lämplig instans hos staden tackar sedan för meddelandet, lägger ut bilden på webben och låter den vara kvar där tills saken är åtgärdad. Staden kan själv eller tillsammans med någon teleoperatör sköta det praktiska eller låta någon annan företagssamarbetspartner göra det. Vi föreslår att stadsstyrelsen uppmanar berörda förvaltningar att finna en instans som sköter tjänsten i praktiken.

11 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN TUULI KOUSA M.FL. OM VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AMNINGSHJÄLPEN RF I FRAMTIDEN Stn Det föddes barn i Finland i fjol, och mer än 95 % av mödrarna börjar amma. Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar helamning tills barnet är ett halvt år gammalt och delamning i ytterligare ett halvt år. Trots detta ammas bara 1 % av de finländska sex månader gamla spädbarnen helt och 51 % delvis. Vårt lands siffror är redan nu lägst i Norden. Amningshjälpen rf, som funnits sedan 1997, är den enda organisation i Finland där amningsstöd ges av likställda. Detta riksomfattande stöd riskerar att upphöra om föreningens telefontjänst måste läggas ned vid årsskiftet. Det går förmodligen på det viset om Penningautomatföreningen inte längre beviljar Amningshjälpen rf något understöd för verksamheten. Föreningen har telefonjour ungefär två timmar om dagen, vid olika tider på dygnet. Utöver att amningsstöd ges av likställda per telefon har föreningen stödgrupper på femtio orter. Den har dessutom ett diskussionsforum där den ger information, svarar på frågor från mödrar och lyssnar på berättelser om hur amningen blivit en besvikelse. Föreningen varken vill eller försöker ersätta lagstadgade hälsovårdstjänster utan arbetar på samma sätt som patientorganisationer, genom att mödrar stöttar andra mödrar. Amningsstödet är förebyggande verksamhet som främjar folkhälsan men får inte tillräckliga resurser. I år är både antalet samtalsförsök och antalet samtal som besvaras av de stöttande mödrarna större än någonsin tidigare. Stöd från likställda behövs också nästa år. Vi önskar att staden utreder verksamhetsförutsättningarna för Amningshjälpen rf i Helsingfors i framtiden och för eget vidkommande ser till att stöd och råd från likställda när det gäller amning fås också fortsättningsvis.

12 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN JULIA VIRKKUNEN M.FL. OM FORTSATT TRYGGAD VERKSAMHET I HUSET FÖR TIDIGT STÖD Stn Pienperheyhdistys ry är en av Förbundet för mödra- och skyddshem rf:s medlemsorganisationer, och utöver att föreningen ordnar mångsidig verksamhet för sina medlemsfamiljer gör den i Helsingfors ett ytterst viktigt förebyggande och korrigerande familjearbete bland barnfamiljer och bland familjer som är klienter inom barnskyddet. Föreningen inledde år 2006 med understöd från Penningautomatföreningen ett projekt med ett hus för tidigt stöd. Idéerna för verksamheten, som är förlagd till Nordsjö, baserar sig på samarbete med socialväsendet. Verksamheten fyller ett behov när det gäller stöd till barn i åldern 7 12 år och deras familjer i ett skede då problemen just börjat och lösningar ännu kan hittas. Huset för tidigt stöd har drivits i samråd med skolorna i området, och samarbetet har fungerat bra. Projektet har varit till värdefull hjälp i skolornas elevvård. Den hjälp som sökts i huset för tidigt stöd har gällt bl.a. samspelsproblem, kriser till följd av att föräldrarna separerat och beteendeproblem och depression hos barn. Bakom problemen har också ofta funnits skolmobbning. Stödet till barnen har underlättat deras skolgång, och enligt kommentarer från skolpsykologerna har det tidiga stödet t.o.m. kunnat förebygga en överföring till specialundervisning. Penningautomatföreningen beviljade först ett understöd för tre år och förlängde senare tiden med ett år. Finansieringen upphör vid utgången av år Verksamheten i huset för tidigt stöd kan då inte längre fortsätta. Efterfrågan på tjänsterna har varit större än vad som kunnat tillgodoses inom ramen för verksamheten med dess omfattning. Om projektet avslutas är detta ett stort bakslag i det arbete som går ut på att välbefinnande hos barnen i området och deras familjer ska främjas. Vi föreslår att staden snarast ska söka sätt att trygga fortsatt verksamhet i huset för tidigt stöd, undersöka möjligheterna att göra finansieringen fortlöpande och utreda om motsvarande verksamhet kan inledas i andra delar av Helsingfors.

13 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN MAIJA ANTTILA M.FL. OM UTVECKLING AV SERVICECENTRALERNA TILL MÅNGSIDIGA RÅDGIVNINGSCENTRALER OCH SAMLINGSPLATSER FÖR ÄLDRE Stn Socialverkets servicecentraler är ypperliga platser med låg tröskel inom det sociala arbetet. Äldre och andra använder ivrigt tjänsterna där. Staden har utvecklat verksamheten bra tillsammans med frivilliga. Nu då befolkningen åldras, stadens tjänster blir mångsidigare och utbudet och produktionen präglas av större variation krävs det verkligt mycket kunskap hos de äldre för att de ska få de tjänster de behöver. Staden måste vara aktivare och ordna mer rådgivning och vägledning för äldre. Servicecentralerna bör utvecklas i riktning mot detta. Kampens servicecentral har Seniorinfo, vilket i och för sig är bra, men detta räcker inte. Alla servicecentraler i olika delar av Helsingfors bör tillhandahålla tjänster av samma typ. Det bör vara lätt att nära hemmet få information om hemtjänst, olika möjligheter till serviceboende, närståendevård, socialskydd, hälsovårdstjänster, social samvaro, kultur, motion m.m. Att organisera rådgivning och vägledning kräver också resurser. En möjlighet är att servicecentralerna tillämpar arbetsfördelning och utvecklar webbtjänsterna. De äldre har många olika slags samvaroorganisationer. Ett problem är att organisationerna inte har egna samlingslokaler och inte heller pengar för sådana. Staden understöder vissa organisationer, men bristen på lokaler är ett ständigt diskussionsämne. Servicecentralerna bör ha lokaler också för den ovannämnda verksamheten. Staden bör under utvecklingsarbetet tänka på vilka möjligheter den har att helt eller nästan gratis erbjuda de äldre lokaler för samvaro och träffar. Vi föreslår att stadsstyrelsen ska uppmana förvaltningarna i fråga att utveckla stadens servicecentraler till mångsidiga rådgivningscentraler och samlingsplatser för äldre. Centralerna bör ha bra och enhetliga namn. Att resurser behövs bör beaktas då verksamheten utvecklas.

14 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN PÄIVI LIPPONEN M.FL. OM ANVISNINGAR TILL STÖD FÖR FÖRÄLDRAR I FÖRÄLDRAROLLEN OCH OM BARNS UPPVÄXT Stn Den ekonomiska krisen återspeglas på många sätt i familjernas vardag. Folk dignar under den ekonomiska bördan. Föräldrarna förväntas vara närvarande och ta ansvaret för sina barns uppfostran. Men mången mor och far står ensam inför kravet att vara förälder. Familjernas svårigheter ger barnen symtom. Barn omhändertas allt oftare, vilket väcker oro. Omhändertagande är ändå den sista lösningen att ta till. Enligt lagen ska familjer först hjälpas via öppenvården. I många städer har sparåtgärderna gällt just öppenvården och endast de mest brådskande fallen omhändertas. Om problem inte förebyggs eller om man inte ingriper i tid, slutar mången familjekris med att barnen omhändertas. Det är en dyr lösning för samhället, föräldrarna och inte minst barnen. Köerna till den psykiatriska vården för barn är lång. Men barn och föräldrar kan också få hjälp av skolkuratorn eller skolpsykologen. För närvarande finns det 47 skolkuratorer i Helsingfors. Vi föreslår att stadsstyrelsen utarbetar anvisningar om hur öppenvården, skolkuratorerna och skolpsykologerna tillsammans ska kunna stödja föräldrarna i föräldrarollen och barnen i deras uppväxt. Stadsstyrelsen bör samtidigt bedöma hur stor personal som behövs för uppgiften i en storstad som Helsingfors.

15 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN KAUKO KOSKINEN M.FL. OM UTREDNING AV OLIKA ALTERNATIV ATT ANVÄNDA STADENS FASTIGHETER VID NY UTHYRNING Stn Helsingfors stad har arrenderat och hyrt ut olika slags strandfastigheter o.dyl. som sommarställe och för annat bruk till tiotals föreningar. Fastigheterna i fråga utnyttjas inte optimalt ur helsingforsarnas synvinkel, ofta är hyrestagaren densamma i decennier. Vi föreslår att alternativa användningsformer för fastigheterna utreds då hyresavtalen löper ut. Då nya hyresavtal ingås bör alla helsingforsares behov tillgodoses bättre.

16 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN SIRKKU INGERVO OM NÖDINKVARTERING OCH HYRESBOSTÄDER FÖR STUDERANDE Stn Venedighuset ockuperades och blev nödinkvartering för studerande, vilket också pressen lyfte fram. Studerandenas svårigheter att få tak över huvudet är ett återkommande tema varje höst. Vi föreslår att Helsingfors stad inleder förhandlingar med städerna och studentkårerna i huvudstadsregionen om att finna en lyckad lösning på inkvarteringsfrågan för studerande på höstarna. Vi föreslår vidare att nya lösningar söks i hyresbostadsfrågan för studerande, så att ingens studiestart blir fördröjd eller studier förlängda på grund av att bostadssituationen är otillfredsställande.

17 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN TUULI KOUSA M.FL. OM BÄTTRE MARKERADE OCH UNDERHÅLLNA CYKELVÄGAR Stn Stadsbor som tröttnat på rusning, avgaser och långsam kollektivtrafik har börjat cykla. Hela 43 procent av alla finländares resor är under fem kilometer, dvs. idealiska för cykelåkning. Majoriteten i bl.a. Köpenhamn och Amsterdam rör sig på cykel, och Helsingfors har förbundit sig att höja andelen cykelåkning i trafiken. Klimatförändringen och folkhälsan talar för cykelåkning. Ju fler cyklister i trafiken, desto mera lockande och enligt undersökningar tryggare blir trafiken. Men cykelåkningen stöter på hinder. Cykelvägarna är ofta i dåligt skick, svåra att känna igen och i värsta fall tar de slut mitt i allt. Om cykelvägsnätet inte utvecklas, stiger inte andelen cykelåkning i trafiken. Helsingfors behöver konkreta åtgärder som främjar cykelåkningen. Vi kräver att Helsingfors börjar med att systematiskt gå igenom cykelvägarna inom staden, markerar dem bättre och reparerar dåliga avsnitt så att det går att cykla där.

18 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN TUULI KOUSA M.FL. OM BÄTTRE SKYLTADE CYKELVÄGAR Stn Stadsbor som tröttnat på rusning, avgaser och långsam kollektivtrafik har börjat cykla. Hela 43 procent av alla finländares resor är under fem kilometer, dvs. idealiska för cykelåkning. Majoriteten i bl.a. Köpenhamn och Amsterdam rör sig på cykel, och Helsingfors har förbundit sig att höja andelen cykelåkning i trafiken. Klimatförändringen och folkhälsan talar för cykelåkning. Ju fler cyklister i trafiken, desto mera lockande och enligt undersökningar tryggare blir trafiken. Men cykelåkningen stöter på hinder. Cykelvägsnätet i Helsingfors är synnerligen osystematiskt. För en ovan cyklist är det svårt att orientera sig i staden där cykelvägarna är illa markerade. Vi kräver att Helsingfors stad sätter upp tydligare skyltar för befintliga cykelvägar i syfte att underlätta arbetsresor och andra resor med cykel på centrala leder och i synnerhet på vägarna från stadens utkanter in till centrum.

19 HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 16/ MOTION AV LEDAMOTEN ILKKA TAIPALE OM MERA ODLINGSLOTTSOMRÅDE Stn Staden har äntligen börjat utveckla nya och utvidga gamla koloniträdgårds- och stugområden. Utöver det bör staden börja utveckla nya och utvidga gamla odlingslottsområden. Det blir allt viktigare att gynna närproducerad mat och att själv producera mat inte minst under recessionen och den stigande arbetslösheten. Sannolikt saknar de som är utanför arbetslivet på grund av pensionering eller handikapp i framtiden mera verksamhetsmöjligheter, däribland odling på egen lott. Odlingslotter får under inga omständigheter ge plats för koloniträdgårdar. Exempelvis i Åggelby/Bocksbacka skulle åkern mellan Rönninge och Vanda å passa som nytt koloniträdgårdsområde.