RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland

Transkript

1 RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland

2 Vilka möjligheter finns med RETTS Principiell bakgrund till varför just RETTS RETTS protokollet Bakomliggande tänk i RETTS Fysiologin Uppnådda resultat av förändringen RETTS-T (trauma)

3 Vägen från RETTS via METTS till RETTS RETTS HT 2003 forskningsprotokoll Namnbyte 2005 vid implemtenteringen Versionsuppdateringar lades alla moduler ihop till ett system för hela vårdkedjan Namnbyte till RETTS i samband med versionbyte 2011.

4 RETTS Ett integrerad beslutsstöd och ESS system för hela akutvårdkedjan METTS-A adult METTS-pre prehospital METTS-psy METTS-T trauma RETTS All-inclusive metts-p pediatric

5 Rekommendation använd RETTS i hela vårdkedjan med samma dokumentation och ta bort receptionen

6 Varför standardisering?? Jo, vi gör hela tiden misstag Missbruk Misshandel Missförstånd Missnöje (patient och/eller personal) Missbedömd (tidigare) Missade rutiner Missförstått uppdrag och ansvar hos personalen

7 TTT=tid till triage, är en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna både hospitalt och pre-hospitalt Väntrum Reception Är det bra? Sökorsak?? Ledigt rum kontroller AKOM TTT=5,5 minuter Triage 8 minuter Direkt in i Triageområdet för undersökning och anamnes

8 RETTS är en verktygslåda som innehåller flera beslutsnivåer 1. Vitalparametrarna (objektiva, kliniska och prediktiva) 2. ESS: sökorsak, symtom o tecken 3. Sjuksköterskan/läkarens medicinska kompetens och erfarenhet

9 Admittance by För säkra prehospital beslut services or by walk in. Förenklat ADL status Underlag för direktintag till geriatrik Triage area METTS protocol No need of the ED facilities or health care according to the blue algorithm Step 1 Algorithm for vital signs ABCDE Step 2 One of 43 different ESS algorithms for chief complaints and signs Highest level in step 1 or 2 is given the final priority level

10 5. RETTS - Bröstsmärta UNS R Nytillkommet vänstergrenblock - ST-höjning -Ishemitecken på EKG + pågående bröstsmärta -Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) -Brsm+dyspné -Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning -Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG -Riskfaktorer -Inget av ovanstående Rekommendationer enligt METTS Röda prover+ekg Orange prover+ekg Gula prover+ekg Faktaruta Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på en akutmottagning. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. Viktigt är duration, dvs när började bröstsmärtan och vad gjorde patienten då. Kommer bröstsmärtan vid ansträngning, kyla eller är den andningskorrelerad? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat??? Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation Processåtgärd hospitalt: TNI-serie på röd, orange och gul prio. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. Inga prover+ekg

11 GULA PROVER i RETTS Venös blodgas som innehåller Hb P-glukos Na,K,Ca, Krea* Blodgas S-laktat *Körs fn via C-lab Utöver detta tas enligt algoritmerna ex feber CRP, bröstsmärta TNI/TNI serie. Fritt val: 27 olika prov set eller 3 som hänger ihop ORANGE PROVER i RETTS Venös blodgas+ Blodstatus Hb LKP TPK CRP - Utöver detta tas enligt algoritmerna ex bröstsmärta TNI/TNI serie, eller PD pat, prov på dialysatet RÖDA PROVER i RETTS Venös blodgas+ Blodstatus+ Leverstatus ASAT ALAT Bilirubin S-ALP Pk-INR, APTT Utöver detta tas enligt algoritmerna ex.v bröstsmärta TNI/TNI serie.

12 70. RETTS - Sekundär algoritm för labsvar - TNI > TNI > bröstsmärta - Hb < 70 - S-Na <125 - S-K > 5.5 eller <2,7 - S-kreatenin >500 - P-glukos <3,5 eller >25 - Laktat >5.0 - CRP>200 - PK-INR >3.0 - Paracetamol > referens för antidotbehandling Faktaruta Inom akutsjukvården finns det en ökad tillgång till patientnära analyser. Detta ställer högre krav på snabb bedömning och åtgärd eftersom vissa har ett starkare prediktivt värde än andra. Processåtgärd hospitalt: Patienter som erhållit prioritetsnivå GUL eller lägre och provsvar visar avvikande värde enligt ESS 70 skall upprioriteras till ORANGE. Om det finns misstanke om tekniskt fel i provet skall detta alltid tas om. Om patienten remitteras in från annan vårdgivare med ett Lab-värde enligt ESS 70 skall de prioriteras Orange tills akutens egna analyser är klara. Om detta inte anses medicinskt motiverat med Orange skall ansvarig läkare besluta om att lägre prioritetsnivå än vad som rekommenderas enligt ESS 70. Detta skall dokumenteras och signeras. Vid förhöjt S-kreatinin skall bladderscan utföras.

13 Ett fall av svårt fall 40 årig byggnadsarbetare har ramlat på jobbet (nybygge) Söker på ortopedakuten tillsammans med kompis Ingen triage eftersom han bara söker för foten Träffar ortoped som undersöker noga eftersom pat också har ett hål i kinden. Ingen fraktur, men eftersom pat har hål i kinden får han byta sjukhus, till en akut som hanterar hål i patienter Kompisen kör honom Ankommer till sjukhus Nr 2 via gåendesidan. Pat lätt kallsvettig Träffar en triagessk. Som drar rött traumalarm pga hål i kinden (huvud, hals, bål enl METTS-T). Stabila VP Man undrar vad som hänt Ramlat från 3.dje våningen men minns inget och kompisen vet inget. CT: skallbasfraktur, intracerebral blödning, subarachnoidal blödning och subduralhematom, samt en rift på carotis interna Pat överlevde

14 Sökorsak eller diagnos? RETTS 2012

15 RETTS prediktiva värde kan man lita på systemet? n=12317 Blå n= 3430 Grön n=3391 Gul n=3461 Orange n=1339 Röd n=696 Hem % % ,6% % 86 12,4% Inskrivna 309 9% % ,4% ,8% ,4% Avlidna 0 0% 0 0% 0 0% 3 0,2% 50 7,2%

16 RETTS prediktiva värde för outcome i slutenvård n=17921 Alla inskrivna 2006 Blå n=251 Grön n=6714 Gul n=6500 Orange n=3302 Röd n=1154 Antal Mortalitet % 0% 0,7% 1,4% 4,3% 13%

17 Concordance 132 oberoende, parallella observationer AKOM Observatör Triage SSK Ќ värde 1 0, , ,86 Enligt Altman är kappavärden mellan: <0,20 ej signifikant 0,21-0,40 svag 0,41-0,60 moderat 0,61-0,80 god >0,81 mycket god Katarina Göransson Scand J Caring Sci 2005;19: Virtuella scenarios 18 fall n=423 RN K-värde 0,46

18 Grundalgoritmen i RETTS är vitalparametrarna Prioritetsgrupp Vitalparametrar ESS Röd prioritet 91% 9% Orange prioritet 55% 45% Gul prioritet 13% 87% Grön prioritet 0% 100%

19 På gående sidan hittas också röda/orange=livshot Walk-In n=4356 Ambulance n=4339 p value Blue <0,001 Green <0,001 Yellow <0,001 Orange 1014 (41%) 1510 <0,001 Red 289 (25 % av dom röda) 901 <0,001

20 Fungerar luckan? En del röda och orange kan vara svåra att hitta

21 Fall Hösten Kvinna 50 år från Hagfors. Op munbotten-ca - 99, varit hos tandläkaren i Berlin, söker för nedsatt AT kl 0400 Ssk kl 0413 nedsatt AT i melior Kl 0530 HF 100, BT120 syst 36.8 och konfusion i melior Kl 0950 läkare RLS 2, HF 100, BT 120 syst. Konfusion. CT hjärna remiss Läk kl 1220 åter från CT som var ua. Bör inläggas!!! Ssk kl 1850 På MAVA vet inte hur III jourskontakt pat. i septisk prechock. Recuciteras med volym, blododling+antibiotika. Varför var patienten konfusionell Laktatacidos Sepsisbehandling startar kl 1850, 15 h efter inkomst. Inga läkemedel eller ytterligare diagnostik eller monitorering

22

23 Frågor?

24 Prehospitalt ABCD Skador Mekanismer Rött larm Orange larm Vid ankomst till AKOM ABCD Skador Mekanismer Beslut om def larmnivå

25 RETTS-T studien Andningsfrekvens /min Systoliskt blodtryck mmhg Antal patienter med SBP <90 mmhg Röd Traumanivå n=218 medel±sd Orange Traumanivå n=302 medel±sd p värde 20±7 18±5 <0,02 134±36 144±24 <0, (7,8%) 0 Glascow Coma Scale 12,5±4,1 14,9±0,3 <0,001 Antal patienter med GCS <8 43 (19,7%) 0 ISS 15,2±15,7 4,1±4,7 <0,001 Antal patienter med ISS >15 80 (37%) 11 (3,6%)

26 RETTS-T studien Vårdtid dagar IVA vårdtid dagar Respiratorvårdade antal Antal respiratordygn Röd Traumanivå n=218 medel±sd Orange Traumanivå n=302 medel±sd p värde 12,6±28 2,4±8,8 <0,001 2,7±8,1 0,1±0,4 <0, (25%) 2 (0,6%) <0,

27 Rätt larmnivå från början med RETTS-T=sensitivitet Kanon!! Bäst sensitivtet i världen? Traumanivå Röd n=218 Traumanivå Orange n=302 Sekundär Nivå Röd Sekundär Nivå Orange Avblåst larm Gul Total

28 Sensitivitet o specificitet 2008 RETTS-T Pre-hospital Red n=431 Pre-hospital Orange n=645 In hospital Red (level 1) 326 (76%) 16 (1,7%) In hospital Orange (level 2) 76 (18%) 230 (36%) In hospital yellow No trauma team activation 29 (6%) 399 (62%)

29 Status vid 30 dagar 2007 Traumanivå Röd n=218 Traumanivå Orange n=302 Utskriven till Hemmet dag Akutsjukhus 24 2 Annat Sjukhus 4 3 Rehabilitering 8 1 Död 22 0

30 Outcome 30 dagar 2008 Red (level 1) n=431 Orange (level 2) n=645 Emergency hospital at day Rehabilitation on day Secondary hospital on day At home day Dead at day

31 Varför är RR=respiratory rate så viktig AF vs Alveolär ventilation Normal Ökad AF Hög AF AF andetag/min Tidal volym ml Dead space ml Alveolär resp. ml AF <8/min eller >30/min är alltid röd i RETTS - Varje förändring i AF <10/minsjunker alveolär ventilation med 450 ml

32 D=CNS RLS alert 2 slö, oklar, konfusion 3 mkt slö och oklar, kraftiga tillrop krävs 4 Medvetslös men lokaliserar smärta 5 Medvetslös undandragande rörelser vid smärta 6 Medvetslös med stereotypa böjrörelser 7 Medvetslös med stereotypa sträckrörelser 8 Medvetslös utan reaktion

33 Akut och Olycksfallsmottagningen Sahlgrenska Göteborg Andel som skrevs ut levande efter "hjärtstopp" på Akut och Olycksfallsmottagningen

34 Möjligheter med RETTS Samma system i hela akutvårdkedjan Systematisk kontroll av ABCD(E) Upptäcker EWS (early warning signs) Ingen organisationsanpassning till RETTS Inget landsting eller sjukhus äger RETTS* Alla sjukhus/landsting med licens medverkar i utvecklingen av RETTS RETTS har utvecklas till en nationell standard vilket ökar möjligheten till gemensamma lösningar

35 Landsting som använder eller beslutat använda RETTS Norge Danmark? USA?

36 RETTS Akutsjukvård direkt