RETTS (rapid emergency triage and treatment system)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RETTS (rapid emergency triage and treatment system)"

Transkript

1 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Lite praktisk handledning Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård Version 2013 distribueras med uppdatering av ESS Bengt R Widgren RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 1

2 Bakgrund RETTS är ett beslutstöd och denna manual till RETTS skall användas tillsammans med de årliga uppdateringar som görs. RETTS är en sammanhållen och uppdaterad version av de olika moduler som fanns i det som tidigare kallades METTS. Ursprunget till RETTS fanns som ett forskningsprotokoll 2003 under namnet RETTS och som sen mellan utvärderades systematiskt under namnet METTS för att i sin slutliga form inkludera alla moduler och åter kallas RETTS. När allt fler organisationer med olika uppdrag inom akutsjukvården och med vårdpersonal, med olika bakgrund, kompetens använder system påstora mängder patienter, blir systemet mer sårbart. Risken med stor spridning blir att man inte arbetar efter systemets regelverk eller principer utan gör lokala eller nationell anpassningar, som förändrar strukturen och påverkar systemets sensitivitet och specificitet. Det är därför viktigt att understryka att upphovsmannen och författaren av detta material utgår från att användaren av RETTS, både enskilt och som organisation, följer systemet och att det är användaren som har det medicinska ansvaret för RETTS tillämpas i organisationen. Man skall ocksåvara medveten om att systemets sensitivitet visserligen visat sig hög men kan inte förväntas vara 100% vid varje enskild bedömning, vilket innebär att det alltid finns en viss risk för undertriage, även om systemet används påett korrekt sätt, vilket kan betyda att patienten får en för låg prioritet. Övertriage kommer ocksåatt förekomma men eftersom en för hög prioritet inte utgör en direkt medicinsk risk för den enskilda patienten, utan är mer ett kapacitetsproblem för organisationen, såär övertriage något man måste acceptera och hantera för att fåen hög sensitivitet och låg undertriage. Att bygga ett beslutsstöd för akutsjukvård innebär ju att man måste avgränsa i vilken omfattning systemet skall styra beslut och åtgärder. RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal skall, och har kompetens att fatta. Därför är RETTS utvecklat som ett beslutsstöd som skall starta en akutprocessen direkt och möjliggöra en standardisering som snabbt kan skapa en säker vård för patienten. När man använder ett beslutstöd finns det anledning att understryka att vårdpersonalen och läkarens egna bedömningar, kompetens och förmåga att använda RETTS, tillsammans med den egna medicinska kompetensen och erfarenheten, är avgörande för både medicinsk kvalitet och säkerhet. RETTS systemet är uppbyggt för att ge möjligheter att ge akutvård direkt och av hög kvalitet samt säkerhet. RETTS blir aldrig bättre än den organisation det används inom. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 2

3 För vem är akutmottagningen och RETTS till för? Ur ett patientperspektiv kan man tycka att det är en självklarhet att tillgängligheten till akutsjukvård är hög eftersom man knappast kan kräva av patienten att den skall veta om att den inte behöver den sökta vårdnivån av akutsjukvård. De svårt sjuka patienterna behöver givetvis akutvård direkt, medan de mindre sjuka patienterna ocksåkan behöva handläggas tidigt för att kunna fåsin diagnos, behandling och skrivas ut tidigt från akutmottagningen. Detta innebär att alla, patienter, anhöriga, akuten och sjukhusledningen, vinner påkorta ledtider påakuten. Utgångspunkten för de flesta patienter som söker akutsjukvård är att de söker den vårdnivåde tror kan leverera både kompetens, kapacitet och en säker vård. Det individuella behovet av akutsjukvård bör därför inte överprövas innan patienten är bedömd och undersökt. Därefter är det alltid vårdgivaren som avgör det aktuella vårdbehovet. Att sortera patienter i akutvårdkedjan Att sortera patienter i olika högar i vårdkedjan löser inga logistiska eller kapacitetsproblem. Rätt använt ger ett beslutstöd, möjlighet till akutvård tidigare och med högre säkerhet därför att processen startar direkt vid ankomst till akutmottagningen eller vid ankomst av ambulans. I många andra branscher utanför sjukvården är logistiken i produktionen en viktig del av företagets effektivitet, överlevnad och en stark koppling till det ekonomiska utfallet. Man vet till exempel att om man i en produktionskedja har ett kapacitetsutnyttjande till 100% så kommer minsta störning eller enstaka, även korta fördröjningar att stoppa flödet såatt kön i produktionen går mot oändligheten. Denna sanning gäller även flödet påen akutmottagning. RETTS beslutsstöd är anpassat i sin logistik att passa in i flera olika kapacitets- och logistiklösningar men behöver som alla andra processer i akutsjukvården rätt kapacitet i rätt tid till rätt patient. RETTS beslutstöd: både triage och beslutstöd i samma system De flesta triage eller beslutsstöd innehåller någon form av primär sortering av patienter med olika behov av akutsjukvård. Uppdelningen baseras påolika skalor som skall ange den medicinska risken att vänta påmedicinsk bedömning eller åtgärd. I beslutsstödet RETTS finns dels en triagemodul och dels en beslutsmodul som syftar till att ge rekommendation om hur vårdprocesser skall styras ur ett medicinskt säkerhetsperspektiv. Det medicinska ansvaret för diagnostik och behandling ligger hos den enskilde och medicinsk ansvarige i varje given situation. RETTS ger, rätt använt, via sina algoritmer ett beslutstöd till den medicinskt ansvarige och vissa rekommendationer om hur akutprocessen skall hanteras. Triagemodulen i RETTS består av flera steg där det första steget är att skaffa sig en objektiv bild av patientens tillstånd i form av en direkt medicinsk fysikalisk undersökning enligt en algoritm som avser att fånga tecken påsvikt i olika organsystem. Detta kallas i RETTS vitalparameteralgoritmen (VP) och avser att ge en bild av andnings- och cirkulationsorganens funktion, vakenhetsgrad men även kroppstemperatur. Mätning och kontroll av VP skall utföras simultant med att man fångar en strukturerad anamnes som utgår från den aktuella primära och huvudsaklig sökorsaken. Samtidigt med anamnesen som omfattar aktuell sökorsak, kompletteras anamnesen ocksåmed ett antal ja/nej frågor som rör tillstånd med känd comorbiditet, som känd kardiovaskulär sjukdom, diabetes, njursvikt, leversvikt etc. Dessa diagnoser ingår var för sig i något som kallas Charlsons comorbidity index och betyder att har man med sig dessa diagnoser in i akutsjukvården, oavsett sökorsak, har man högre risk för morbiditet och mortalitet än de som saknar dessa diagnoser. I steg tvåi triagemodulen RETTS finns 99 sökorsaker baserade påsymtom och tecken. Alla sökorsaker finns ocksåklassificerade som ICD-10 koder (International Statistical RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 3

4 Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision Version for 2007). Sökorsakerna är samlade i algoritmer eller ESS (emergency symtoms and signs) som innehåller en eller flera sökorsaker enligt ICD 10 och skall ge ett stöd vid insamlandet av anamnesen och vid observation av kliniska tecken som EKG, frossa, hudutslag, skador eller vegetativa tecken (kallsvett, illamående etc). I varje ESS algoritm finns graderat olika symtom och tecken eller annan viktig information som samlat ger en vägledning om vad RETTS rekommenderar borde vara korrekt prioritetsnivån, uttryckt som en färg. Den rekommenderade prioriteten skall vägas samman och kombineras med den prioritet som VP angett och summan av objektiva och mer subjektiva observationer ger den slutliga prioriteten. Den algoritm som ger högts prioritet blir den slutliga prioriteten. Prioriteten i RETTS baseras bara påmedicinsk risk och behov och har inget med turordning till läkare, röntgen eller annan åtgärd, att göra, utan skall ses som en rekommendation om att leverera akutsjukvård direkt eller om patienten kan vänta utan medicinsk risk. I RETTS finns därför inga tidsangivelser påhur länge en patient i en viss prioritet kan vänta påläkare eller åtgärd. I grunden borde ju alla patienter tas om hand direkt men i praktiken är givetvis detta en omöjlighet eftersom variationen i inflöde ofta inte är i balans med den befintliga kapaciteten, vilket i praktiken innebär att man utnyttjar den befintliga kapaciteten till 100% vid varje givet tillfälle. Därför uppstår alltid i någon mening en situation med kapacitetsbrist eller en kösom måste hanteras. I RETTS anges två medicinska tillgänglighetsnivåer, akutvård direkt eller kan vänta, men utan att RETTS anger en rekommenderad väntetid i minuter. Skälet till RETTS rekommendationen är att den baseras påde valideringar som gjorts av systemet, men ocksådet faktum att om man anger en väntetid i minuter tenderar den alltid att överskridas. RETTS anger ocksåvad som rekommenderas för direkta åtgärder och vilken typ av logistik som bör användas. Viktigt är att hela vårdkedjan arbetar med samma standard och att systemet följs vilket skapar en kedja av förtroende och tillit till RETTS i organisationen. Vi har därför postulerat att den som utför triageåtgärden och bedömer patienten, alltid gör rätt utifrån de förutsättningar som fanns vid bedömningen. Efterkommande vårdnivåeller handläggare kan alltid göra en ny bedömning om man anser att det aktuella tillståndet avviker från den primära bedömningen som ju ocksåkan ha förändrats över tid. Det är viktigt att påminna om att vårdpersonal och läkare påakutmottagningen alltid har ett personligt medicinsk ansvar att bedöma rimligheten i RETTS rekommendationen. RETTS processnivåer I RETTS finns fem processnivåer, blå, grön, gul, orange och röd, i stigande prioritet och allvarlighetsgrad uttryckt som risk för död och/eller behov av akutsjukvård direkt eller inom rimlig tid. RETTS systemet anger ocksåpåvilket sätt patienten skall handläggas i akutprocessen avseende monitorering, och vilken grad av närhet och uppsikt som vårdpersonal skall ge. Dessutom anger RETTS hur man skall fördela och disponera den medicinska kapaciteten som avser när patienten bör bedömas och handläggas av läkare fördelat på akutsjukvård direkt eller kan vänta utan medicinsk risk. Sen är det alltid huvudmannen och organisationen som har ansvar för att ledtidsmålen uppfylls. Nedanstående baseras påatt RETTS systemets algoritmer används rätt och att det alltid sker en process som säkrar normala observationer och behov av omprioriteringar i RETTS under vårdtiden påakutmottagningen eller prehospitalt. - RÖD klassificeras som direkt livshot och innebär akutsjukvård direkt. - ORANGE klassificeras som potentiellt livshot och innebär akutsjukvård direkt RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 4

5 - GUL klassificeras om ej livshot men behov akutsjukvård inom rimlig tid men kan vänta vilket baseras enbart påatt patienten kan vänta utan uppenbar medicinsk risk. - GRÖN klassificeras som ej livshot men behov vård inom rimlig tid men kan vänta vilket baseras enbart påatt patienten kan vänta utan uppenbar medicinsk risk. Vad är dåskillnaden mellan GRÖN och GUL prioritet? GUL är sjukare och uppvisar tydligare tecken påakutsjukdom än GRÖN prioritet, men det utgör ingen större skillnad i medicinsk risk inom rimlig tid påakuten. Rimlig tid definieras som att tiden till läkare ej i något fall bör överstiga de mål som finns inom den aktuella akutmottagningens organisation/landsting. - BLÅ klassificeras patienter med ett starkt begränsat akut behov av akutsjukvård vid söktillfället, och som söker för mer bagatellartade medicinska problem som ibland kan lösas som en sjukvårdande behandling eller hänvisas direkt till annan vårdnivå. I verkligheten söker ju även dessa patienter påakutmottagningen, speciellt utanför normala öppettider inom andra vårdformer. Vissa av dessa kan ju hanteras utanför akutflödet ex.v. patienter som tappat sina mediciner och behöver nytt recept och bor påannan ort, eller patienter med ytliga skador som normalt hanteras i primärvården som sjukvårdande behandling, utan läkarkontakt. I RETTS finns en särskild hänvisningsalgoritm (ESS 60 (somatik) och ESS 90 (psykiatri)) som skall användas vid hänvisning av patienter till lägre vårdnivå. Vissa akutmottagningar väljer dock att låta BLÅ patienten ändåinför hänvisningen till annan vårdnivågenomgå triagealgoritmen vilket är bra ur både medicinsk synpunkt och ur en bemötande service perspektivet. Man får pådetta sätt ett objektiv underlag för sitt beslut om hänvisning. Man kan dålåta RETTS dokumentationen gåmed patienten till nästa vårdnivåvilket uppskattas av både patient och mottagande vårdenhet. Omprioritering eller reevaluering i RETTS I RETTS finns det inlagt rutiner för hur omprioritering skall ske och vem som har ansvaret för att omprioritera. Eftersom det finns tvåalgoritmsystem, ett för VP och ett för sökorsaken, så är ansvaret uppdelat i vem som är behörig att nedprioritera respektive prioritera till högre nivå. När det gäller att prioritera upp till högre nivåsåär all legitimerad personal behörig att vid reevaluering sätta en högre prioritet än den ursprungliga. Om icke legitimerad personal som i samband med omvårdnad eller samtal anser att den aktuella prioriteten är för låg kontaktas alltid sjuksköterska i första hand för att bedöma patienten. När det gäller nedprioritering är det sjuksköterska som är behörig att nedprioritera om VP korrigerats efter den primära prioriteten, men inte lägre än vad ESS algoritmen angivit initialt. Om patienten skall nedprioriteras lägre än den initiala ESS algoritmen rekommenderat är det endast legitimerad läkare som är behörig att ge lägre prioritet vid reevaluering. I praktiken sker detta oftast påinitiativ från sjuksköterskan. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 5

6 Standardiserad provtagning enligt RETTS När triageverktyget i RETTS givet en rekommendation om prioritetsnivån såger RETTS ocksåen rekommendation om vilka blod- och andra analyser som bör genomföras inför läkarbedömningen om inte läkaren redan i triageområdet undersökt och ordinerat prover. Principen i RETTS, när det gäller provtagning är att standardprover beroende påprioritetsnivå och sökorsaksalgoritm används. Eftersom diagnosen ofta inte är helt känd initialt, och att det dessutom ofta finns flera diagnoser att välja påkopplat till både anamnes och kliniska tecken, såkan rutiner med diagnosprovtagningskit (HIA-prover, strokeprover, höftprover, diabetesprover, bukprover etc) ofta låsa fast tanken och besluten i fel process istället för att ge kompletterande information om patientens tillstånd. Ju högre prioritet i RETTS ju bredare provtagning rekommenderas. Basproverna i RETTS utgörs alltid av venös blodgas, som inkluderar syrabas status, elektrolytstatus, hemoglobin och blod eller plasmaglukos samt blod eller serumlaktat (beroende påanalysmetod som varierar). Av förklarliga skäl fåman dock ett värde påpo2 som givetvis är venöst men eftersom man i RETTS analyserar respirationen med både andningsfrekvens och POX% är detta i de flesta fall helt tillräckligt hos de flesta patienter. Givetvis finns det tillstånd där syrgasmättnad och partialtrycket för syrgas är svårtolkat ex.v. vid kolmonoxidförgiftning men de värden som faller ut skall alltid ställs i relation till andra data och den kliniska bilden. I Sverige har man av tradition inte använt sig av blodgas annat än i vissa fall och dåi huvudsak arteriell blodgas. Inom intensivvården är blodgas ett mer frekvent prov för att följa förloppet men har även stor nytta även inom akutvårdkedjan. En blodgas ger en hel del information om organsystemens funktion och metabolism, från respiration, cirkulation till njurfunktionen. I blodgasen kan det ocksåfinnas förklaringar till varför det föreligger avvikande värden i elektrolytstatus. Inom akutvårdkedjan är blodlaktat en mycket värdefull analys. Betydelsen av fysiologiska parametrar i RETTS Algoritmen för VP bygger påtidigare kända begrepp som ABCDE och används påolika sätt inom sjukvården sedan länge. VP är alla dynamiska parametrar vilket betyder att det är inte bara den enskilda mätvärdet som ger direkt information om tillståndet, utan förändringen av mätvärden över tid är minst lika viktigt. A = airways (andningsvägar). I denna del bedöms om patienten har någon form av andningshinder som kan yttra sig som stridor eller andra symtom och tecken påandningshinder. Stridor är ett ovanligt tillstånd inom vuxen akutvård men betydligt vanligare hos i akutsjukvården av barn där luftvägsinfektioner ofta kan ge en stridorös andning. Om man finner tecken till andningshinder såär patienten, oavsett ålder, i RETTS prioriterad RÖD till dess att patienten är undersökt av läkare som kan välja att prioritera ner patienten om undersökningen visar att risk för andningshinder ej föreligger. B = breathing (respiration). I denna den av VP algoritmen såbedöms både andningsfrekvens, som andetag/minut och syrgasmättnaden mätt genom pulsoxymetri. C = circulation (cirkulation). VP cirkulation består av flera olika parametrar där hjärtfrekvens och blodtryck är de objektiva VP som mäts i RETTS. Perifer cirkulation är en mer subjektiv parameter som dock bör bedömas men anges inte som en objektiv parameter i algoritmen för VP. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 6

7 D = disability (vakenhet). Vakenheten är en tydlig VP som är relativt lätt att bestämma och även monitorera hos både vuxna och barn. Här finns tvåskalor som används i Sverige, RLS (reaction level scale) och GCS (glascow coma scale). Båda duger att använda i RETTS och avseende D är traditionen olika i Sverige både mellan akutmottagningar och mellan prehospital och hospital vård. I denna VP går en väldigt tydlig gräns mellan medvetslös och icke medvetslös patienten avseende risken för komplikation och död. I RETTS är alltid medvetslös RÖD, dvs >3 i RLS eller <8 i GCS. E = environment eller exposure (kroppstemperatur). Denna variabel är vid vissa tillstånd viktigt för att hitta patienter med både hög eller låg kroppstemperatur. Kroppstemperatur är hos vuxna patienter mycket ovanlig som utslagsgivande VP i RETTS. Algoritmen för vitalparametrar i RETTS A=LUFTVÄG Ofri luftväg Stridor B= AF och POX% Sp02 <90% med 02 AF >30 eller <8/min Sp02 <90% utan 02 AF >25/min Sp % utan 02 Sp02 >95% utan 02 AF 8-25 C= PULS och BT RR>130, ORR >150 SBT <90 mmhg Puls >120 eller <40 Puls>110 eller <50 Puls D= RLS eller GCS E= TEMP Medvetslös RLS>3 GCS<8 Pågående krampanfall Somnolent RLS 2-3 GCS 8-12 Temp >41 eller <35 Akut oklar Temp >38,5 Alert Temp 35-38,5 ESS Röd ESS Orange ESS Gul ESS Grön ESS PRIORITET Röd prio Omvårdnadsmodulen i RETTS Och process Orange prio Och process Gul prio Och process Grön prio Och process Inom akutsjukvårdskedjan förekommer en stor andel äldre och multisjuka patienter. När fokus ligger pådet akuta i processen förloras ibland helheten och de direkt omvårdnadsåtgärder blir därför ibland underordnade de medicinska åtgärderna. Tidig identifiering av omvårdnadsbehovet och tidig prevention och åtgärd är viktiga åtgärder för att påverka både korttids och långtidsprognosen, vårdprocessen och vårdtiden. Därför ligger en enkel omvårdnadsalgoritm i RETTS akutjournal som skall användas för att tidigt identifiera de patienter som saknar de enkla formerna av autonomi. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 7

8 RETTS akutjournal RETTS-T I RETTS beslutsstöd finns flera algoritmer för skador men endast en traumalarmsalgoritm som används i huvudsak för patienter med multitrauma eller risk för att varit utsatta för en multitraumasituation, eller ett större isolerade trauma av livshotande karaktär (ESS 39). De ESS:er i RETTS som hanterar skador som inte klassificeras direkt som multitrauma/trauma kan ändåresultera i att traumalarm utlöses via aktuell ESS om man sekundärt finner anledning till det, vilket innebär att sjuksköterskan som är ansvarig i triageområdet tar beslut om att det finns skäl att aktivera traumalarm. I praktiken används ESS 39 genom att uppgifter om ABCD överförs av prehospital vårdpersonal till ansvarig sjuksköterska på akutmottagningen som stämmer av mot ESS 39. Det finns några viktiga saker som förutsätter ESS 39 funktion. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 8

9 1. Tvåvägskommunikation mellan vårdgivare prehospitalt och larmssk hospitalt. 2. Att de uppgifter som levereras baseras påkända skador, misstänkta skador, eller möjliga skador utifrån bedömning påskadeplats. 3. Att VP rapporteras (mäts) till larmssk. 4. Larmssk påakuten avgör larmnivå. RETTS-T journal RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 9

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Sahlgrenska Science Park, Göteborg Välkomna till det 5:e Nordiska

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system RETTS rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Head Dept of Research, Development and Education Region Halland

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 BAKGRUND Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbete och gott patientomhändertagande är noggrann, systematisk och strukturerad bedömning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet

Koncernkontoret Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet Ulla Tisell Driftsledare för Triage 0768-871724 ulla.tisell@skane.se Datum 2012-12-31 1 (7) Verksamhetsberättelse Triage År 2012 Postadress: Organisationsnummer:

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar

Datum: 2010-02-27, tid enligt tentamensenhetens anvisningar Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen 1 Ambulanssjukvård och trauma, 15 hp Maxpoäng: 72 p A = 72-68 p (95 %) B = 65-67 p C = 58-64 p D = 53-57 p E = 47-52 p (65 %) Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd. Ledningsstaben 2009-06-03 10-17 1 (5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd. Ledningsstaben 2009-06-03 10-17 1 (5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd Ledningsstaben 2009-06-03 10-17 1 (5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Blå Salen, Universitetssjukhuset i Linköping Närvarande Ledamöter Levi Eckeskog

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 B TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-01-16 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga tillåtna

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård

SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård SIR Ansvariga författare: Sten Walther, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 7.0 Fastställd: 2011-06-30 Gäller från: 2011-06-30 SIR:s riktlinje för registrering av Thoraxintensivvård För hjärtopererade

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl

Diagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl 005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,

Läs mer

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Anafylaxi Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015 Sammanfattning Adrenalin im Adrenalin im Adrenalin! Allergiteamet Allergi-skalan (litet arbetsredskap

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och

Läs mer

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning.

Du ska genomföra en konsultation på akutmottagningen, och redogöra för troliga diagnoser och vidare handläggning. Praktiskt prov VT-2011 SP-kirurgi KIRURGI Standardpatient (SP) Instruktion till studenten Patienten söker akut för blodiga kräkningar Av journalbladet framgår: Status At blek Saturation 95% Temp 37,4 BT

Läs mer

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS

Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Influensasäsongen 2014-2015 vid SÄS Ett vårdhygieniskt perspektiv Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter Detta kompendium ska fungera som en hjälp och checklista för jourhavande läkare som handlägger traumapatienter vid Akademiska Sjukhuset Riktlinjerna

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p.

Kurs: Specifik omvårdnad -kliniska studier inom medicinsk/kirurgisk och akutsjukvård, C 10 p. Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskeprogrammet 120p VK-03 D, Kurs 16. Datum 05 11 04 Tid 09.00-14.00 Examinator: Anna Löfmark Kursansvarig: Dagny Melander Individuell tentamen Omvårdnadsvetenskap.

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet

Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet 1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss

Läs mer

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m

Olyckstid:. Ankomst akutrum:... Lämnar akutrum:... o Fallolycka o 0-3m o 4-6m o + 7m TRAUMAJOURNAL Namn:... Pat id:... Oidentifierad:... Klistra patientetikett här Datum:... Tel larmtid:... Beräknad ankomst:... o Ambulans:... o HKP:... o Söker själv:... Olyckstid:. Ankomst akutrum:...

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2014 2014-03-04 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Möte för Nordisk Styrgrupp RETTS 2012-01-20 kl 10-14

Möte för Nordisk Styrgrupp RETTS 2012-01-20 kl 10-14 Plats: Södersjukhuset, Stockholm Närvarande: Bengt Widgren (FoU Region Halland), Per Lindmarker (Stockholms län), Ann Martinius (Västra Götaland Regionen), Kristina Degerman (Region Skåne), Johan Silfverstolpe

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013-02-28 1(12) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2012 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm är en vårdgivare med verksamhet vid 15 centraler från Luleå i norr till Malmö i söder.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer

MEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och

Läs mer

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro 29-30 oktober 2012 Inger Hansen

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro 29-30 oktober 2012 Inger Hansen Kommunikation SBAR personal - personal SBAR patient - personal Kommunikation God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc

ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc ICU-delirium och CAM-ICU Catharina Larsson, RN, CCRN, BNsc, MNsc 1 Skånes universitetssjukhus SUS Kliniken för Intensivvård och Perioperativ medicin Malmö Malmö Lund Skånes universitetssjukhus är en del

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 8: Utvecklat svar på intervjufråga 3. Kapitel 4:3 Av: Ingmar Jungner Vilka analyser kunde AutoChemist utföra och med vilken kapacitet?...1 Analysprogram:...1 Sjukhusanalyser:...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård

PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård Ansvariga författare: Sylvia Göthberg, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 4.0 Fastställd: 2009-06-26 Gäller från: 2009-01-01 PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård PIM2 (Pediatric Index

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006)

Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.0 (1)6 Dokumentbeskrivning: Bilaga 1 till Pilotprojekt TLV Bilaga 1 TLV (TLV beslut 2106/2006) Bilaga 1:2 Definition Enligt TLV`s subventionsbeslut ska Champix förskrivas

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer