RETTS (rapid emergency triage and treatment system)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RETTS (rapid emergency triage and treatment system)"

Transkript

1 RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Lite praktisk handledning Ett sammanhållet medicinskt beslutsstöd för akutvård Version 2013 distribueras med uppdatering av ESS Bengt R Widgren RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 1

2 Bakgrund RETTS är ett beslutstöd och denna manual till RETTS skall användas tillsammans med de årliga uppdateringar som görs. RETTS är en sammanhållen och uppdaterad version av de olika moduler som fanns i det som tidigare kallades METTS. Ursprunget till RETTS fanns som ett forskningsprotokoll 2003 under namnet RETTS och som sen mellan utvärderades systematiskt under namnet METTS för att i sin slutliga form inkludera alla moduler och åter kallas RETTS. När allt fler organisationer med olika uppdrag inom akutsjukvården och med vårdpersonal, med olika bakgrund, kompetens använder system påstora mängder patienter, blir systemet mer sårbart. Risken med stor spridning blir att man inte arbetar efter systemets regelverk eller principer utan gör lokala eller nationell anpassningar, som förändrar strukturen och påverkar systemets sensitivitet och specificitet. Det är därför viktigt att understryka att upphovsmannen och författaren av detta material utgår från att användaren av RETTS, både enskilt och som organisation, följer systemet och att det är användaren som har det medicinska ansvaret för RETTS tillämpas i organisationen. Man skall ocksåvara medveten om att systemets sensitivitet visserligen visat sig hög men kan inte förväntas vara 100% vid varje enskild bedömning, vilket innebär att det alltid finns en viss risk för undertriage, även om systemet används påett korrekt sätt, vilket kan betyda att patienten får en för låg prioritet. Övertriage kommer ocksåatt förekomma men eftersom en för hög prioritet inte utgör en direkt medicinsk risk för den enskilda patienten, utan är mer ett kapacitetsproblem för organisationen, såär övertriage något man måste acceptera och hantera för att fåen hög sensitivitet och låg undertriage. Att bygga ett beslutsstöd för akutsjukvård innebär ju att man måste avgränsa i vilken omfattning systemet skall styra beslut och åtgärder. RETTS skall inte ta över det medicinska besluten som läkare och vårdpersonal skall, och har kompetens att fatta. Därför är RETTS utvecklat som ett beslutsstöd som skall starta en akutprocessen direkt och möjliggöra en standardisering som snabbt kan skapa en säker vård för patienten. När man använder ett beslutstöd finns det anledning att understryka att vårdpersonalen och läkarens egna bedömningar, kompetens och förmåga att använda RETTS, tillsammans med den egna medicinska kompetensen och erfarenheten, är avgörande för både medicinsk kvalitet och säkerhet. RETTS systemet är uppbyggt för att ge möjligheter att ge akutvård direkt och av hög kvalitet samt säkerhet. RETTS blir aldrig bättre än den organisation det används inom. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 2

3 För vem är akutmottagningen och RETTS till för? Ur ett patientperspektiv kan man tycka att det är en självklarhet att tillgängligheten till akutsjukvård är hög eftersom man knappast kan kräva av patienten att den skall veta om att den inte behöver den sökta vårdnivån av akutsjukvård. De svårt sjuka patienterna behöver givetvis akutvård direkt, medan de mindre sjuka patienterna ocksåkan behöva handläggas tidigt för att kunna fåsin diagnos, behandling och skrivas ut tidigt från akutmottagningen. Detta innebär att alla, patienter, anhöriga, akuten och sjukhusledningen, vinner påkorta ledtider påakuten. Utgångspunkten för de flesta patienter som söker akutsjukvård är att de söker den vårdnivåde tror kan leverera både kompetens, kapacitet och en säker vård. Det individuella behovet av akutsjukvård bör därför inte överprövas innan patienten är bedömd och undersökt. Därefter är det alltid vårdgivaren som avgör det aktuella vårdbehovet. Att sortera patienter i akutvårdkedjan Att sortera patienter i olika högar i vårdkedjan löser inga logistiska eller kapacitetsproblem. Rätt använt ger ett beslutstöd, möjlighet till akutvård tidigare och med högre säkerhet därför att processen startar direkt vid ankomst till akutmottagningen eller vid ankomst av ambulans. I många andra branscher utanför sjukvården är logistiken i produktionen en viktig del av företagets effektivitet, överlevnad och en stark koppling till det ekonomiska utfallet. Man vet till exempel att om man i en produktionskedja har ett kapacitetsutnyttjande till 100% så kommer minsta störning eller enstaka, även korta fördröjningar att stoppa flödet såatt kön i produktionen går mot oändligheten. Denna sanning gäller även flödet påen akutmottagning. RETTS beslutsstöd är anpassat i sin logistik att passa in i flera olika kapacitets- och logistiklösningar men behöver som alla andra processer i akutsjukvården rätt kapacitet i rätt tid till rätt patient. RETTS beslutstöd: både triage och beslutstöd i samma system De flesta triage eller beslutsstöd innehåller någon form av primär sortering av patienter med olika behov av akutsjukvård. Uppdelningen baseras påolika skalor som skall ange den medicinska risken att vänta påmedicinsk bedömning eller åtgärd. I beslutsstödet RETTS finns dels en triagemodul och dels en beslutsmodul som syftar till att ge rekommendation om hur vårdprocesser skall styras ur ett medicinskt säkerhetsperspektiv. Det medicinska ansvaret för diagnostik och behandling ligger hos den enskilde och medicinsk ansvarige i varje given situation. RETTS ger, rätt använt, via sina algoritmer ett beslutstöd till den medicinskt ansvarige och vissa rekommendationer om hur akutprocessen skall hanteras. Triagemodulen i RETTS består av flera steg där det första steget är att skaffa sig en objektiv bild av patientens tillstånd i form av en direkt medicinsk fysikalisk undersökning enligt en algoritm som avser att fånga tecken påsvikt i olika organsystem. Detta kallas i RETTS vitalparameteralgoritmen (VP) och avser att ge en bild av andnings- och cirkulationsorganens funktion, vakenhetsgrad men även kroppstemperatur. Mätning och kontroll av VP skall utföras simultant med att man fångar en strukturerad anamnes som utgår från den aktuella primära och huvudsaklig sökorsaken. Samtidigt med anamnesen som omfattar aktuell sökorsak, kompletteras anamnesen ocksåmed ett antal ja/nej frågor som rör tillstånd med känd comorbiditet, som känd kardiovaskulär sjukdom, diabetes, njursvikt, leversvikt etc. Dessa diagnoser ingår var för sig i något som kallas Charlsons comorbidity index och betyder att har man med sig dessa diagnoser in i akutsjukvården, oavsett sökorsak, har man högre risk för morbiditet och mortalitet än de som saknar dessa diagnoser. I steg tvåi triagemodulen RETTS finns 99 sökorsaker baserade påsymtom och tecken. Alla sökorsaker finns ocksåklassificerade som ICD-10 koder (International Statistical RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 3

4 Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision Version for 2007). Sökorsakerna är samlade i algoritmer eller ESS (emergency symtoms and signs) som innehåller en eller flera sökorsaker enligt ICD 10 och skall ge ett stöd vid insamlandet av anamnesen och vid observation av kliniska tecken som EKG, frossa, hudutslag, skador eller vegetativa tecken (kallsvett, illamående etc). I varje ESS algoritm finns graderat olika symtom och tecken eller annan viktig information som samlat ger en vägledning om vad RETTS rekommenderar borde vara korrekt prioritetsnivån, uttryckt som en färg. Den rekommenderade prioriteten skall vägas samman och kombineras med den prioritet som VP angett och summan av objektiva och mer subjektiva observationer ger den slutliga prioriteten. Den algoritm som ger högts prioritet blir den slutliga prioriteten. Prioriteten i RETTS baseras bara påmedicinsk risk och behov och har inget med turordning till läkare, röntgen eller annan åtgärd, att göra, utan skall ses som en rekommendation om att leverera akutsjukvård direkt eller om patienten kan vänta utan medicinsk risk. I RETTS finns därför inga tidsangivelser påhur länge en patient i en viss prioritet kan vänta påläkare eller åtgärd. I grunden borde ju alla patienter tas om hand direkt men i praktiken är givetvis detta en omöjlighet eftersom variationen i inflöde ofta inte är i balans med den befintliga kapaciteten, vilket i praktiken innebär att man utnyttjar den befintliga kapaciteten till 100% vid varje givet tillfälle. Därför uppstår alltid i någon mening en situation med kapacitetsbrist eller en kösom måste hanteras. I RETTS anges två medicinska tillgänglighetsnivåer, akutvård direkt eller kan vänta, men utan att RETTS anger en rekommenderad väntetid i minuter. Skälet till RETTS rekommendationen är att den baseras påde valideringar som gjorts av systemet, men ocksådet faktum att om man anger en väntetid i minuter tenderar den alltid att överskridas. RETTS anger ocksåvad som rekommenderas för direkta åtgärder och vilken typ av logistik som bör användas. Viktigt är att hela vårdkedjan arbetar med samma standard och att systemet följs vilket skapar en kedja av förtroende och tillit till RETTS i organisationen. Vi har därför postulerat att den som utför triageåtgärden och bedömer patienten, alltid gör rätt utifrån de förutsättningar som fanns vid bedömningen. Efterkommande vårdnivåeller handläggare kan alltid göra en ny bedömning om man anser att det aktuella tillståndet avviker från den primära bedömningen som ju ocksåkan ha förändrats över tid. Det är viktigt att påminna om att vårdpersonal och läkare påakutmottagningen alltid har ett personligt medicinsk ansvar att bedöma rimligheten i RETTS rekommendationen. RETTS processnivåer I RETTS finns fem processnivåer, blå, grön, gul, orange och röd, i stigande prioritet och allvarlighetsgrad uttryckt som risk för död och/eller behov av akutsjukvård direkt eller inom rimlig tid. RETTS systemet anger ocksåpåvilket sätt patienten skall handläggas i akutprocessen avseende monitorering, och vilken grad av närhet och uppsikt som vårdpersonal skall ge. Dessutom anger RETTS hur man skall fördela och disponera den medicinska kapaciteten som avser när patienten bör bedömas och handläggas av läkare fördelat på akutsjukvård direkt eller kan vänta utan medicinsk risk. Sen är det alltid huvudmannen och organisationen som har ansvar för att ledtidsmålen uppfylls. Nedanstående baseras påatt RETTS systemets algoritmer används rätt och att det alltid sker en process som säkrar normala observationer och behov av omprioriteringar i RETTS under vårdtiden påakutmottagningen eller prehospitalt. - RÖD klassificeras som direkt livshot och innebär akutsjukvård direkt. - ORANGE klassificeras som potentiellt livshot och innebär akutsjukvård direkt RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 4

5 - GUL klassificeras om ej livshot men behov akutsjukvård inom rimlig tid men kan vänta vilket baseras enbart påatt patienten kan vänta utan uppenbar medicinsk risk. - GRÖN klassificeras som ej livshot men behov vård inom rimlig tid men kan vänta vilket baseras enbart påatt patienten kan vänta utan uppenbar medicinsk risk. Vad är dåskillnaden mellan GRÖN och GUL prioritet? GUL är sjukare och uppvisar tydligare tecken påakutsjukdom än GRÖN prioritet, men det utgör ingen större skillnad i medicinsk risk inom rimlig tid påakuten. Rimlig tid definieras som att tiden till läkare ej i något fall bör överstiga de mål som finns inom den aktuella akutmottagningens organisation/landsting. - BLÅ klassificeras patienter med ett starkt begränsat akut behov av akutsjukvård vid söktillfället, och som söker för mer bagatellartade medicinska problem som ibland kan lösas som en sjukvårdande behandling eller hänvisas direkt till annan vårdnivå. I verkligheten söker ju även dessa patienter påakutmottagningen, speciellt utanför normala öppettider inom andra vårdformer. Vissa av dessa kan ju hanteras utanför akutflödet ex.v. patienter som tappat sina mediciner och behöver nytt recept och bor påannan ort, eller patienter med ytliga skador som normalt hanteras i primärvården som sjukvårdande behandling, utan läkarkontakt. I RETTS finns en särskild hänvisningsalgoritm (ESS 60 (somatik) och ESS 90 (psykiatri)) som skall användas vid hänvisning av patienter till lägre vårdnivå. Vissa akutmottagningar väljer dock att låta BLÅ patienten ändåinför hänvisningen till annan vårdnivågenomgå triagealgoritmen vilket är bra ur både medicinsk synpunkt och ur en bemötande service perspektivet. Man får pådetta sätt ett objektiv underlag för sitt beslut om hänvisning. Man kan dålåta RETTS dokumentationen gåmed patienten till nästa vårdnivåvilket uppskattas av både patient och mottagande vårdenhet. Omprioritering eller reevaluering i RETTS I RETTS finns det inlagt rutiner för hur omprioritering skall ske och vem som har ansvaret för att omprioritera. Eftersom det finns tvåalgoritmsystem, ett för VP och ett för sökorsaken, så är ansvaret uppdelat i vem som är behörig att nedprioritera respektive prioritera till högre nivå. När det gäller att prioritera upp till högre nivåsåär all legitimerad personal behörig att vid reevaluering sätta en högre prioritet än den ursprungliga. Om icke legitimerad personal som i samband med omvårdnad eller samtal anser att den aktuella prioriteten är för låg kontaktas alltid sjuksköterska i första hand för att bedöma patienten. När det gäller nedprioritering är det sjuksköterska som är behörig att nedprioritera om VP korrigerats efter den primära prioriteten, men inte lägre än vad ESS algoritmen angivit initialt. Om patienten skall nedprioriteras lägre än den initiala ESS algoritmen rekommenderat är det endast legitimerad läkare som är behörig att ge lägre prioritet vid reevaluering. I praktiken sker detta oftast påinitiativ från sjuksköterskan. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 5

6 Standardiserad provtagning enligt RETTS När triageverktyget i RETTS givet en rekommendation om prioritetsnivån såger RETTS ocksåen rekommendation om vilka blod- och andra analyser som bör genomföras inför läkarbedömningen om inte läkaren redan i triageområdet undersökt och ordinerat prover. Principen i RETTS, när det gäller provtagning är att standardprover beroende påprioritetsnivå och sökorsaksalgoritm används. Eftersom diagnosen ofta inte är helt känd initialt, och att det dessutom ofta finns flera diagnoser att välja påkopplat till både anamnes och kliniska tecken, såkan rutiner med diagnosprovtagningskit (HIA-prover, strokeprover, höftprover, diabetesprover, bukprover etc) ofta låsa fast tanken och besluten i fel process istället för att ge kompletterande information om patientens tillstånd. Ju högre prioritet i RETTS ju bredare provtagning rekommenderas. Basproverna i RETTS utgörs alltid av venös blodgas, som inkluderar syrabas status, elektrolytstatus, hemoglobin och blod eller plasmaglukos samt blod eller serumlaktat (beroende påanalysmetod som varierar). Av förklarliga skäl fåman dock ett värde påpo2 som givetvis är venöst men eftersom man i RETTS analyserar respirationen med både andningsfrekvens och POX% är detta i de flesta fall helt tillräckligt hos de flesta patienter. Givetvis finns det tillstånd där syrgasmättnad och partialtrycket för syrgas är svårtolkat ex.v. vid kolmonoxidförgiftning men de värden som faller ut skall alltid ställs i relation till andra data och den kliniska bilden. I Sverige har man av tradition inte använt sig av blodgas annat än i vissa fall och dåi huvudsak arteriell blodgas. Inom intensivvården är blodgas ett mer frekvent prov för att följa förloppet men har även stor nytta även inom akutvårdkedjan. En blodgas ger en hel del information om organsystemens funktion och metabolism, från respiration, cirkulation till njurfunktionen. I blodgasen kan det ocksåfinnas förklaringar till varför det föreligger avvikande värden i elektrolytstatus. Inom akutvårdkedjan är blodlaktat en mycket värdefull analys. Betydelsen av fysiologiska parametrar i RETTS Algoritmen för VP bygger påtidigare kända begrepp som ABCDE och används påolika sätt inom sjukvården sedan länge. VP är alla dynamiska parametrar vilket betyder att det är inte bara den enskilda mätvärdet som ger direkt information om tillståndet, utan förändringen av mätvärden över tid är minst lika viktigt. A = airways (andningsvägar). I denna del bedöms om patienten har någon form av andningshinder som kan yttra sig som stridor eller andra symtom och tecken påandningshinder. Stridor är ett ovanligt tillstånd inom vuxen akutvård men betydligt vanligare hos i akutsjukvården av barn där luftvägsinfektioner ofta kan ge en stridorös andning. Om man finner tecken till andningshinder såär patienten, oavsett ålder, i RETTS prioriterad RÖD till dess att patienten är undersökt av läkare som kan välja att prioritera ner patienten om undersökningen visar att risk för andningshinder ej föreligger. B = breathing (respiration). I denna den av VP algoritmen såbedöms både andningsfrekvens, som andetag/minut och syrgasmättnaden mätt genom pulsoxymetri. C = circulation (cirkulation). VP cirkulation består av flera olika parametrar där hjärtfrekvens och blodtryck är de objektiva VP som mäts i RETTS. Perifer cirkulation är en mer subjektiv parameter som dock bör bedömas men anges inte som en objektiv parameter i algoritmen för VP. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 6

7 D = disability (vakenhet). Vakenheten är en tydlig VP som är relativt lätt att bestämma och även monitorera hos både vuxna och barn. Här finns tvåskalor som används i Sverige, RLS (reaction level scale) och GCS (glascow coma scale). Båda duger att använda i RETTS och avseende D är traditionen olika i Sverige både mellan akutmottagningar och mellan prehospital och hospital vård. I denna VP går en väldigt tydlig gräns mellan medvetslös och icke medvetslös patienten avseende risken för komplikation och död. I RETTS är alltid medvetslös RÖD, dvs >3 i RLS eller <8 i GCS. E = environment eller exposure (kroppstemperatur). Denna variabel är vid vissa tillstånd viktigt för att hitta patienter med både hög eller låg kroppstemperatur. Kroppstemperatur är hos vuxna patienter mycket ovanlig som utslagsgivande VP i RETTS. Algoritmen för vitalparametrar i RETTS A=LUFTVÄG Ofri luftväg Stridor B= AF och POX% Sp02 <90% med 02 AF >30 eller <8/min Sp02 <90% utan 02 AF >25/min Sp % utan 02 Sp02 >95% utan 02 AF 8-25 C= PULS och BT RR>130, ORR >150 SBT <90 mmhg Puls >120 eller <40 Puls>110 eller <50 Puls D= RLS eller GCS E= TEMP Medvetslös RLS>3 GCS<8 Pågående krampanfall Somnolent RLS 2-3 GCS 8-12 Temp >41 eller <35 Akut oklar Temp >38,5 Alert Temp 35-38,5 ESS Röd ESS Orange ESS Gul ESS Grön ESS PRIORITET Röd prio Omvårdnadsmodulen i RETTS Och process Orange prio Och process Gul prio Och process Grön prio Och process Inom akutsjukvårdskedjan förekommer en stor andel äldre och multisjuka patienter. När fokus ligger pådet akuta i processen förloras ibland helheten och de direkt omvårdnadsåtgärder blir därför ibland underordnade de medicinska åtgärderna. Tidig identifiering av omvårdnadsbehovet och tidig prevention och åtgärd är viktiga åtgärder för att påverka både korttids och långtidsprognosen, vårdprocessen och vårdtiden. Därför ligger en enkel omvårdnadsalgoritm i RETTS akutjournal som skall användas för att tidigt identifiera de patienter som saknar de enkla formerna av autonomi. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 7

8 RETTS akutjournal RETTS-T I RETTS beslutsstöd finns flera algoritmer för skador men endast en traumalarmsalgoritm som används i huvudsak för patienter med multitrauma eller risk för att varit utsatta för en multitraumasituation, eller ett större isolerade trauma av livshotande karaktär (ESS 39). De ESS:er i RETTS som hanterar skador som inte klassificeras direkt som multitrauma/trauma kan ändåresultera i att traumalarm utlöses via aktuell ESS om man sekundärt finner anledning till det, vilket innebär att sjuksköterskan som är ansvarig i triageområdet tar beslut om att det finns skäl att aktivera traumalarm. I praktiken används ESS 39 genom att uppgifter om ABCD överförs av prehospital vårdpersonal till ansvarig sjuksköterska på akutmottagningen som stämmer av mot ESS 39. Det finns några viktiga saker som förutsätter ESS 39 funktion. RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 8

9 1. Tvåvägskommunikation mellan vårdgivare prehospitalt och larmssk hospitalt. 2. Att de uppgifter som levereras baseras påkända skador, misstänkta skador, eller möjliga skador utifrån bedömning påskadeplats. 3. Att VP rapporteras (mäts) till larmssk. 4. Larmssk påakuten avgör larmnivå. RETTS-T journal RETTS version 1.0/ 2013 (B. Widgren) Sida 9

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System

RETTS för Triolab. RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System RETTS för Triolab RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System Hur vet vi vad som är viktigt att veta om just den här patienten? Eller, vad är viktigt att veta om alla patienter? Tidigare arbetssätt

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen? MEWS Modified Early Warning Score Varför ska vi kunna det på röntgen? Bakgrund Dödsfall på sjukhus är i många fall både förutsägbara och möjliga att förebygga. Studier har visat att många patienter uppvisar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab

Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer

Läs mer

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen

Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1(6) Gäller för Medicinsk vård Ambulanssjukvård gem Beslutsstöd vid hänvisning till annan vårdnivå eller annat transportsätt vuxen 1 Syfte Patienten ska efter bedömning, genomgång av checklista samt hänsyn

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp)

SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande patienter med eller utan stöd av MIG (Mobil IntensivvårdsGrupp) Ansvariga författare: Per Hederström, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 5.0 Fastställt: 2009-02-27 Gäller från: 2009-01-01 SIR:s riktlinjer för intensivvårdens registrering av vårdbegäran på inneliggande

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland

RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland RETTS medical/rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren FoUU chef Region Halland Vilka möjligheter finns med RETTS Principiell bakgrund till

Läs mer

Ambulansinstruktion. NU-ambulansen. Namn: Journalföring AmbuLink och

Ambulansinstruktion. NU-ambulansen. Namn: Journalföring AmbuLink och NU-ambulansen Ambulansinstruktion Journalföring AmbuLink och Bakgrund Ambulansjournalen (AmbuLink) och en är mycket viktiga delar i patientens journalhandlingar, information som finns att läsa här används

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Sahlgrenska Science Park, Göteborg Välkomna till det 5:e Nordiska

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Öppet spår alla vinner i långa loppet

Öppet spår alla vinner i långa loppet Öppet spår alla vinner i långa loppet Ett samordningsprojekt mellan Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid SU och Primärvårdsområde Hisingen, Göteborg Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Vårdcentralen Biskopsgården

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

RETTS rapid emergency triage and treatment system

RETTS rapid emergency triage and treatment system RETTS rapid emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för akutsjukvårdkedjan Bengt R Widgren MD, PhD, Associate Professor Head Dept of Research, Development and Education Region Halland

Läs mer

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. 2014-12-02 4 1(7) Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats. Definition direktinläggning Inläggning på akutgeriatrisk vårdplats av multisjuk äldre patient i

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016 HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt

Läs mer

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 BAKGRUND Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbete och gott patientomhändertagande är noggrann, systematisk och strukturerad bedömning

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, VT 2008 2008-02-25 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1 DUGGA 1 1. Du är ensam på akutmottagningen en lördag kväll och får tre patienter som kommer samtidigt. Nu gäller det att prioritera

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik

Pneumoni på akuten Anders Lundqvist. Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik Pneumoni på akuten 160524 Anders Lundqvist Identifiering Allvarlighetsbedömning Diagnostik När fattar dom att det kommer att gå fort? Identifieringsarbete på akuten Identifiera patienter med pneumoni Identifiera

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

METTS. Johan Johan Silfverstolpe. RSPC RSPC Region Skånes Prehospitala Centrum 100329. 2010-03-30 METTS -Skåne

METTS. Johan Johan Silfverstolpe. RSPC RSPC Region Skånes Prehospitala Centrum 100329. 2010-03-30 METTS -Skåne METTS Johan Johan Silfverstolpe Överl Överläkare RSPC RSPC Region Skånes Prehospitala Centrum 100329 100329 METTS medical emergency triage and treatment system ett beslutsstödssystem för f akutsjukvårdkedjan

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund En solig tisdagsförmiddag i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till mottagningen - hittad 10 meter från sin

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 10 april poäng MEQ 2 Delexamination 3 Klinisk Medicin 10 april 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet

Koncernkontoret Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet Avdelningen för Krisberedskap och Säkerhet Ulla Tisell Driftsledare för Triage 0768-871724 ulla.tisell@skane.se Datum 2012-12-31 1 (7) Verksamhetsberättelse Triage År 2012 Postadress: Organisationsnummer:

Läs mer

Prehospitalt triage av äldre patienter -

Prehospitalt triage av äldre patienter - Prehospitalt triage av äldre patienter - Från forskning till implementering! Veronica Vicente Rn, MSN, PhD student. Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education and Stockholm Prehospital

Läs mer

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset

Läs mer

Hilmaprojektet samverkan i vården eller att bygga broar. Åke Gustafsson ambulanschef USÖ Fredrik Svensson ambulanssjuksköterska USÖ

Hilmaprojektet samverkan i vården eller att bygga broar. Åke Gustafsson ambulanschef USÖ Fredrik Svensson ambulanssjuksköterska USÖ Hilmaprojektet samverkan i vården eller att bygga broar Åke Gustafsson ambulanschef USÖ Fredrik Svensson ambulanssjuksköterska USÖ Hilma Projekt 2003-2006. Ambulans medverkan från 2005. Numera etablerad

Läs mer

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi En solig tisdagsmorgon i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Historik om Larmcentralen

Historik om Larmcentralen Larmcentralens verksamhet Behandling av hjärtstopp en terapeutisk utmaning Avhandling:Emergency medical dispatch the first medical response for life-threatening conditions, 2002. Angela Bång, leg.sjuksköterska,

Läs mer

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare

Läs mer

Granskning av akutmottagningarna

Granskning av akutmottagningarna Revisionsrapport Granskning av akutmottagningarna Region Halland Rebecca Lindström Jean Odgaard December 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01

7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: SSK07 och SSK06 TentamensKod: Tentamensdatum: 121110 Tid: 09.30-12.30

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent HLR2016 - Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent Har du något jäv att deklarera? JA! Jag tror nämligen att vi kan göra något

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård

SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling inom svensk intensivvård Svenska intensivvårdsregistret SIR Sid 1 av 6 Ansvariga författare: Thomas Nolin Version: 2.0 Fastställd: 2007-06-01 Gäller från: 2007-06-01 SIR:s riktlinje för registrering av - Avstå eller avbryta behandling

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie

Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie Rapport Beslutstöd ViSam test Hemsjukvård Pilotstudie 150413 150503 150827 Carin Thunman MAS Tierps kommun sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION... 3 2 GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 4 4 SLUTSATS...

Läs mer

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Triagearbete på akutmottagning. tagning. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Triagearbete på akutmottagning. tagning. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Triagearbete på akutmottagning tagning Stockholms läns landsting 2007 Fokusrapport Triagearbete på akutmottagningen tagningen Rapporten har tagits fram av Carin Enander

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Den svårt sjuka patienten KARIN ÄNGEBY HT 2014

Den svårt sjuka patienten KARIN ÄNGEBY HT 2014 Den svårt sjuka patienten KARIN ÄNGEBY HT 2014 Akut svårt sjuk patient Patienten sviktar i ett eller flera organsystem vilket leder till svikt i de vitala parametrarna. Vården behöver intensifieras. A-E

Läs mer

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra

Journalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Ambulanssjuksköterskan ansvarar för patientens

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Välkommen till akutmottagningen

Välkommen till akutmottagningen Välkommen till akutmottagningen Inskrivning När du kommer till akuten anmäler du dig i luckan. Har du frikort meddelar du personalen det när du skrivs in. Har du råkat ut för en trafik- eller sjöolycka?

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Standardvårdplan Sepsis journalhandling

Standardvårdplan Sepsis journalhandling Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län. Beslutsstöd Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutsstöd PRESENTATION Vilka är vi egentligen? 2 ** Dagens innehåll Ca tider: 9.00-12.00 Bakgrund,

Läs mer

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer:

PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? GRÖN Prio sökorsak/ess? GRÖN Process? GRÖN. Kommentarer: PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne

Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne 1 (2) Direktinläggningsrutin Närsjukvård Direkt - lokalt Lund/Ystad Information från AKO Akutkliniken Ingrid Stener Hej! Fr o m 1/6 2011

Läs mer

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

En grundläggande handbok till AmbuLink

En grundläggande handbok till AmbuLink En grundläggande handbok till AmbuLink Handboken uppdateras kontinuerligt på www.vgregion.se/ambulink. Undvik därför att spara eventuellt utskrivna handböcker. Var noggrann med senaste dokumentdatum! 2011-03-16

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng Delexamination 1 Klinisk medicin Ht2011 MEQ 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning

Riktlinje Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: MIG-riktlinjer Innehållsförteckning Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: MIG Giltig fr.o.m: 2015-05-25 Faktaägare: Kerstin Cesar, Sjuksköterska Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Innehållsförteckning

Läs mer