Årsredovisning 2015 januari-december

Transkript

1 Årsredovisning 2015 januari-december Driftnämnden Hallands sjukhus Sida 1 av 41

2 Årsredovisning DNHS 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Ekonomi 3. Åtgärdsarbete 4. Personal 5. Produktion 6. Patientsäkerhet och kvalitet 7. Framtidsavsnitt 8. Hallands sjukhus mål Uppdrag 2015 Bilagor: Faktarutor Resultaträkning Tillgänglighet Kvalitetsindikatorer Intern kontrollplan DNHS 2016 Dokumentation Särredovisning tandvård Driftnämnden Hallands sjukhus Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Martin Engström Sjukhuschef Sida 2 av 41

3 1. Sammanfattning Hallands sjukhus kostnadsutvecklingstakt har gått från 6,1 procent till 2,8 procent under 2015 och underskottet i den egna verksamheten har minskat med 51 mnkr jämfört med föregående år. Verksamheten visar på stor kostnadskontroll utifrån en utvecklad planering och uppföljning. Driftnämnden har under 2015 överträffat produktionsmålen med en god tillgänglighet. Detta med färre vårdplatser än planerat genom att ta tillvara processförbättringar som gett en lägre medelvårdtid. Driftnämnden Hallands sjukhus går in i 2016 med fortsatt fokus på kostnadsreducerande åtgärder. Ekonomi Hallands sjukhus förbättrar sitt resultat för den egna verksamheten med 51 mnkr och går från en kostnadsutvecklingstakt på 6,1 procent till 2,8 procent. Verksamheten visar på stor kostnadskontroll utifrån utvecklad planering och uppföljning. Den egna verksamhetens har gått från en bedömd obalans på minus 170 mnkr till ett resultat på minus 131 mnkr Arbetet med utveckling av planerings- och uppföljningsprocesserna har varit en viktig del för att nå resultat och lägger grunden för det fortsatta åtgärdsarbetet. Nämnden har tagit beslut om åtgärder motsvarande en helårseffekt om 23 mnkr under Sparbetinget om 25 mnkr från regionstyrelsen, gällande vård på rätt vårdnivå, har trots omfattande analyser och utvecklingsarbete inte resulterat i denna besparing. Förutom resultatet i den egna verksamheten avviker regionvården med 42 mnkr. Personal Produktion Tillgänglighet Patientsäkerhet och kvalitet Hallands sjukhus har under 2015 sett effekter av åtgärder, framförallt kring kompetensförsörjningen av allmänsjuksköterskor. Effekterna syns främst på färre vakanta tjänster på natten, färre inhyrda sjuksköterskor och mindre övertid. De totala personalkostnaderna och arbetade tiden har minskat motsvarande 41 årsarbetare i jämförelse med Nattillägget och den extra lönesatsningen på sjuksköterskor som gjordes 2014, har medfört att Halland ligger i nivå med övriga riket gällande medianlön. Sjukfrånvaron på har ökat något under 2015, men ligger fortfarande under målvärdet på fem procent. Genom processförbättringar och sänkt medelvårdtid har produktionen kunnat genomföras enligt plan med färre antal vårdplatser än plan och tidigare år. En annan bidragande faktor till bibehållen produktion inom slutenvården är en något högre beläggningsgrad än budgeterat. Hallands sjukhus producerade under DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) över plan inom prestationsersatta vården, till ett värde motsvarande 15 mnkr. Bland öppenvårdsbesöken ses ett ökande antal besök till akutmottagningarna och till sjukvårdande behandling, men en minskning av planerade läkarbesök. Hallands sjukhus har haft en god tillgänglighet under 2015, i genomsnitt strax över 80 procent inom 60 dagar för både nybesök och behandlingar. Inom enstaka områden föreligger viss svårighet att klara tillgänglighetsmålen till nybesök. Antalet återbesök som sker inom måldatum ligger under målvärdet. Det är främst inom ögonsjukvården som vårdgarantin erbjuds. Antalet besök på akutmottagningarna ökade 2015 med totalt 3,5 % mot föregående år eller 2800 besök, medan antalet patienter som skrevs in på vårdavdelning minskade med 931 patienter. Trycksår uppkomna under vårdtiden var cirka 7 procent (mål 5 procent) under Antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter minskade. Andel patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar har varit 67 procent under Andel strokepatienter som fått trombolysbehandling enligt rutin låg under 2015 vid målvärdet på 15 % och strokeavdelningen i Halmstad har uppmärksammats för sitt arbete genom ett hedersomnämnande från RiksStroke. I genomsnitt har det funnits 31 utskrivningsklara patienter på Hallands sjukhus varje dag cancerprocesser var igång vid Hallands sjukhus Sida 3 av 41

4 2. Ekonomi Hallands sjukhus förbättrar sitt resultat för den egna verksamheten med 51 mnkr och jämfört med föregående år går sjukhusets egen verksamhet från en kostnadsutvecklingstakt på 6,1 procent till 2,8 procent. Sett till kostnad per invånare är detta en ökning med 1,8 procent. Vid jämförelse med landstingsprisindex, som beräknas till 2,2 procent 2015, ger detta en kostnadssänkning med 0,4 procent per invånare. Verksamhetens resultat blev minus 131 mnkr Dock avviker regionvården med 42 mnkr. Nämndens totala resultat var 2015 minus 173 mnkr Hallands sjukhus verksamhet Hallands sjukhus resultat för 2015 är minus 131 mnkr. Detta är en förbättring mot 2014 på cirka 51 mnkr. Det är också en förbättring mot den bedömning som gjordes vid ingången av 2015 med cirka 39 mnkr. Produktions- och kapacitetsplaneringsarbetet (PKP), med tydlighet i beslutsunderlag och uppföljningsprocess, har varit en viktig del i processutvecklingen som möjliggjort slutenvårdens effektiviseringar. Genom att ta tillvara processförbättringar, som gett en lägre medelvårdtid, har verksamheten klarat att producera över beställningen för slutenvården med färre vårdplatser än Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling trend 2015 mot 2014 Januari till november 2015 mot mot 2013 Alla kostnader 2,8 % 6,1 % Externa kostnader 2,8 % 7,2 % En jämförelse av kostnadsökningen mellan åren visar att kostnadsökningstakten är betydligt lägre mellan 2015 och 2014 än vad den var 2014 mot Detta tyder på att den kostnadsutvecklingstakt som varit tidigare år har förbättrats avsevärt. 0,4 procent av kostnadsökningen är kopplat till en ökning av cytostatika, vilket Hallands sjukhus får igen som högre intäkter. Dock kvarstår att den totala kostnadsmassan är för hög jämfört med de totala intäkterna, vilket gör att arbetet med åtgärder måste fortgå. Vid jämförelser mellan de senaste 12-månadersperioderna framgår tydligt hur kostnadsutvecklingen har stannat av på Hallands sjukhus, en effekt av uppföljningsarbetet och det pågående åtgärdsarbetet. Kostnadsutveckling trend rullande 12 Sida 4 av 41

5 2.1.3 Periodens resultat Utfallet visar på minus 131 mnkr för 2015 fördelat på: Mnkr (ackumulerat) Utfall 2015 Utfall 2014 Somatiskspecialistvård -132,6-178,7 Tandvård 2,5-0,2 Vårdval hud -1,1-3,2 Totalt HS egen verksamhet -131,2-182,1 Alla delar har förbättrat resultatet sedan Avvikelser mot budget Bedömningen inför 2015 var att Hallands sjukhus hade en obalans på minus 170 mnkr, denna obalans lades budgettekniskt som en justeringspost för att budgeten på enhetsnivå skulle vara realistisk och därmed styrande. Utifrån det åtgärdsarbete som gjorts har nämnden beslutat dra in budget kopplat till åtgärder under 2015, vilket resulterat i att justeringsposten vid 2015 års slut var minus 159 mnkr. Förutom justeringsposten har verksamheten ett resultat på plus 27 mnkr. Intäkterna avviker med plus 1,2 procent eller 42 mnkr och kostnaderna med minus 0,4 procent eller 15 mnkr. Intäkterna avviker positivt både på grund av en större produktion av cytostatikabehandlingar än budgeterat och mer behandlingar inom tandvården. Trots bemanningskostnader om 31 mnkr visar den totala avvikelsen av bemanning och egen personal på ett överskott om 4 mnkr. Läkemedel Läkemedelskostnadsökningen blev 2,1 procent mot Ökningarna är främst inom området cytostatika. I Hallandssjukhus ersättningsmodell är dessa kostnadsökningar finansierade vilket lett till ett överskott på cytostatika intäkter med 11 mnkr. Hyrpersonal Mnkr (ackumulerat) Utfall 2015 Utfall 2014 Inhyrd läkare från bemanningsföretag -15,4-18,3 Inhyrd sjuksköterska bemanningsföretag -15,3-20,2 Totalt -30,7-38,5 Utfallet för hyrpersonal har minskat jämfört med På läkarsidan är behovet särskilda kompetenser, som exempelvis lungläkare. På sjuksköterskesidan finns fortfarande behov av allmänsjuksköterskor. För omvandling av timmar till tjänster för perioden se personalavsnittet i denna rapport Vårdval hud och specialisttandvården Vårdvalsverksamheten har löpande under året för bättrat prognosen genom arbete med åtgärder samt att vissa tillskott gjorts i den totala modellen. Detta har gjort att verksamheten gått från en prognos på minus 3,2 mnkr i april till ett resultat på minus 1,1 mnkr för Jämfört med 2014 är detta en klar förbättring. Sida 5 av 41

6 Dialog med beställaren pågår kring vissa delar av uppdraget, som till exempel ST-läkare där verksamheten inte upplever full kostnadstäckning. Specialisttandvården har haft ett ökat antal remisser, både kopplat till den generationsväxling som skett i Folktandvården och därmed ett ökat behov av specialist kompetens. Men också kopplat till ett ökat antal barn med stort behandlingsbehov. Till exempel har den andel barn som kräver narkos ökat med 20 procent mot Detta har dock samantaget gjort att intäkterna har ökat och verksamhetet lämnar ett positivt överskott Investeringar Hallands sjukhus har ett investeringsutfall 2015 som ligger mycket nära budget. Investeringar för 99,2 mnkr har bokförts, vilket bara avviker med 0,8 mnkr från budgeterade 98,4 mnkr (0,8 procent). De största posterna är reinvestering av operationsrobotarna i Halmstad och Varberg för 27,4 mnkr, reinvestering av datorer 6,0 mnkr, re- och nyinvestering av endoskopiutrustning på operation i Halmstad 4,9 mnkr, utrustning vid ombyggnation akutmottagningen i Halmstad 3,4 mnkr samt utbyte av patientsängar i Halmstad och Varberg 3,0 mnkr. 2.2 Regionvård Mnkr (ackumulerat) Utfall 2015 Utfall 2014 Budget mot 2014 Budget 2015 mot Utfall 2014 Regionvård ,5 % -3,1 % Regionvården har en avvikelse mot budget på minus 42 mnkr, inkluderat en korrigering av redovisningsprinciperna efter dialog med revisorerna. Rensat från detta skulle utfallet 2015 vara 454 mnkr mot 425 mnkr 2014 det vill säga en kostnadsökning om 6,8 procent. Inför 2015 gjordes antagandet i regionens budgetarbete att kostnaderna skulle sjunka med 20 mnkr och inför 2016 är budgeten sänkt med ytterligare 26,5 mnkr. Genomförd analys visar att kostnadsökningen ligger i huvudsak per patient inte i fler patienter eller antalet vårdtillfällen i någon större grad, vilket visar att varje patient har ett större behandlingsbehov. Kostnadsutveckling mnkr Sida 6 av 41

7 3. Åtgärdsarbete Inför 2015 startades ett särskilt åtgärdsarbete inom Hallands sjukhus med att potentiella åtgärder identifierades och att utredningar påbörjades för att se vad som skulle kunna bli aktuellt att gå vidare med till beslut. Driftnämndens arbetsutskott har hela tiden varit involverad i arbetet och driftnämnden har fått avrapporteringar från arbetet. Den senaste avrapporteringen skedde vid nämndens sammanträde i november. Utifrån dessa utredningar har driftnämnden fattat beslut, vilket lett en effekt om 12,5 mnkr 2015 med helårseffekt 2016 om 23,7 mnkr. Åtgärder (mnkr) Total effekt Justering slutenvårdsbemanning 8,0 8,0 Akutläkarkonceptet 2,2 3,4 Chefsstöd 1,0 3,0 Genomgång jour 0,3 1,0 Koncentration barnplatser 1,0 8,3 Summa beslut (mnkr) 12,5 23,7 3.1 Vård på rätt vårdnivå sparbeting 25 mnkr Driftnämnden Hallands sjukhus fick 2015 ett sparbeting om 25 mnkr kopplat till uppdrag om att återföra patienter från den öppna specialiserade vården till närsjukvården för minskade kostnader och ökad resurseffektivitet. Uppdraget har genomförts i projektform med projektledare från Hallands sjukhus och projektgrupp sammansatt av representanter från Hallands sjukhus, Vårdval Halland offentlig och privat regi, regionkontoret samt Ambulanssjukvården. Styrgruppen har varit sammansatt av förvaltningscheferna för Hallands sjukhus och Närsjukvården samt regional chefläkare, chefläkare för Psykiatrin i Halland och representant för Ambulans och Medicinsk diagnostik. Uppdraget lämnades utan förstudie eller annat underlag. Utifrån ett förstudieunderlag från Hallands sjukhus prioriterades patientgrupper och områden identifierades för fortsatt analys och utredning. Delprojekt har genomförts för patientprocesserna diabetes- och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)-processen samt åderbråck. Delprojekten har resulterat i en regional vårdriktlinje och varit en test av modell omfattande patientprocessen från egenvård till specialistvård. Förstudie till Akutprocessen har genomförts under hösten och blir grunden för en huvudprocess inom ramen för Region Hallands Framtidsarbete. Projektet har, trots omfattande analyser och arbete, inte kunnat identifiera åtgärder som under 2015 resulterat i ekonomiska besparingar. Däremot har arbetet lagt grunden för ett brett engagemang i Halland kring arbete för vård på rätt vårdnivå och framförallt inom Akutprocessen (den oplanerade hälso- och sjukvården i Halland), vilket bedöms leda till rätt patient på rätt vårdnivå samt i längden både ekonomiska och kvalitetsmässiga vinster. Arbetet har också bidragit till regionens utveckling av modell för beskrivning av regionala vårdöverenskommelser/vårdriktlinjer. Kommunikation och information har skett i olika befintliga forum inom regionen under arbetes gång för en bred förankring och kunskap om projektet och det arbete som genomförts. Genomfört uppdrag har sammanställts i särskild rapport. Sida 7 av 41

8 3.2 Framtidsarbetet Framtidsarbetet (tidigare kallat Åtgärdsarbetet) är ett regiongemensamt arbete för att öka kvaliteten, skapa bättre flöden utifrån patienten och minska kostnaderna. Under våren 2015 avslutades den första fasen i arbetet. En analys visade bland annat bristande strategisk styrning och otillräckligt samarbete över olika gränser. Förändringsledare för de olika förvaltningarna utsågs, och biträdande sjukhuschef fick uppdraget för Hallands sjukhus. Förberedelser för piloter Under hösten inleddes förberedelser för genomförande av piloter på Hallands sjukhus. I september utsågs piloter inom medicin, ortopedi, kirurgi och BB/förlossning, för att kunna starta sitt arbete i början av Pilotavdelningarna finns i Halmstad, Varberg och Kungsbacka. Piloterna genomförs med regiongemensamma metoder, och lean är ett arbetssätt i alla piloter Som stöd till piloterna bildade sjukhuset ett eget förändringsteam, med kompetens inom lean, HR, ekonomi och kommunikation. Dialog och förankring Löpande dialog kring Framtidsarbetet och förankring av förberedelserna har skett i ett antal grupperingar. Under 2016 kommer kontinuerlig uppföljning av piloterna att ske inom ramen för Hallands sjukhus ordinarie uppföljningsprocess. Sida 8 av 41

9 4. Personal Hallands sjukhus har under 2015 sett effekter av åtgärder, framförallt kring kompetensförsörjningen av allmänsjuksköterskor. Effekterna syns främst på färre vakanta tjänster på natten, färre inhyrda sjuksköterskor och mindre övertid. Utmaningen kring bemanning av allmänsjuksköterskor har främst varit inom delar av slutenvården och framförallt inom medicinkliniken i Varberg under Nattillägget och den extra lönesatsningen på sjuksköterskor som gjordes 2014 har medfört att Halland ligger i nivå med övriga riket gällande medianlön. Arbetet med att produktionsplanera och kapacitetsätta slutenvården har börjat ge effekt, vilket avspeglar sig i personalkostnaderna och antal tjänster. Effekter syns också i den arbetade tiden, som totalt på Hallands sjukhus minskat i relation till motsvarande period Förändringarna motsvarar en minskning med cirka 13 sjuksköterske- respektive underskötersketjänster, 10 läkartjänster samt 8 tjänster inom administration/ledning, vilka sammantaget beräknas att motsvara en personalkostnad på mnkr. Sjukfrånvaron på Hallands sjukhus har ökat något under 2015, men ligger fortfarande under målvärdet på fem procent. 4.1 Arbetad tid Det är komplext att på aggregerad nivå jämföra tidsanvändningen gentemot föregående år, på grund av förändringar i uppdrag och därmed också en förändrad bemanning. Det totala antalet arbetade timmar är lägre än föregående år, en minskning som motsvarar 41 årsarbetare januari - december 2015 januari - december Timmar Omräknat i årsarbetare Timmar Omräknat i årsarbetare Arbetad tid Under 2014 centraliserades delar av administrationen, vilket resulterat i en minskning av arbetad tid gällande administration. Rehabiliteringskliniken fick ett nytt uppdrag och är nu bemannad enligt plan, vilket syns som en ökning i arbetad tid i relation till föregående år. För övriga yrkesgrupper ligger den arbetade tiden i nivå eller lägre än föregående år, vilket framförallt ses som ett resultat av arbetet med att produktionsplanera och kapacitetsätta slutenvården. Svårigheten att ersättningsrekrytera sjuksköterskor förklarar också delar av minskningen. I diagrammet nedan tydliggörs förändringarna omvandlat i antal tjänster, exklusive bemanningsföretag, i jämförelse med Förändringarna motsvarar en minskning med cirka 13 sjuksköterske- respektive underskötersketjänster, 10 läkartjänster samt 8 tjänster inom administration/ledning, vilka sammantaget beräknas att motsvara en personalkostnad på mnkr. Sida 9 av 41

10 Under 2016 kommer Hallands sjukhus att ha ett systemstöd för att kunna analysera utfallet i tid kopplat till budget och bemanningsplaner inom ramen för produktions- och kapacitetsstyrning. Antalet arbetade timmar av timanställda minskar i relation till föregående år. Minskningen är ett led i arbetet med attraktiv arbetsgivare, där fler anställda har erbjudits tillsvidareanställningar. Minskningen motsvarar cirka fyra årsarbetare. Period timmar timmar januari- december Genomsnittligt antal anställda Snittanställningar visar på hur många medarbetare som har varit anställda under redovisningsperioden och inkluderar vikarier, tjänstlediga och vilande anställningar. Snittanställningarna ligger högre än samma period föregående år. Ökningen motsvarar 28 årsarbetare och återfinns inom grupperna undersköterskor, läkare, paramedicinska yrkesgrupper och teknisk personal. Grupp Snittanställda Snittanställda 2014 januari - december 2015 januari december Administration - ledning Ekonomi- och transportpersonal 4 4 H o S sjuksköterskor m fl H o S undersköterskor m fl Läkare Medicinsk sekreterare Rehab/paramedicin Tandvårdspersonal Teknisk personal Övrig personal 2 2 Totalt Ökning av antalet snittanställda innebär för perioden ingen ökning i arbetad tid. Tvärtom har det gjorts färre arbetade timmar jämfört med föregående år. Detta förklaras av ett högre uttag av föräldraledigheter för undersköterskor, högre sjukfrånvaro, ökade tjänstledigheter utan lön samt ett högre semesteruttag för våra fyra stora grupper; undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och medicinska sekreterare. Personalstrukturen inom Hallands sjukhus är huvudsakligen oförändrad jämfört med föregående år. Majoriteten av medarbetare är kvinnor (86 procent). Andelen heltidsanställda är 74 procent. Andelen heltidsanställda har ökat sedan införandet av heltidserbjudande och även jämfört med föregående år. Medelåldern är 45,6 år och sjunker något, men ligger alltjämt kvar mellan 25 och 65 år, vilket ger en fortsatt jämn åldersfördelning. Sida 10 av 41

11 4.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för Hallands sjukhus är 4,95 procent och ökar i relation till föregående års resultat på 4,55 procent. Det är främst kortidssjukfrånvaron och den långa sjukfrånvaron över 90 dagar som ökar. Sjukskrivningslängd 2014 januari - december 2015 januari - december Procentandel av total tid Procentandel av total tid Kort (-14 dgr) 2,00 % 2,13 % Mellan (15-90 dgr) 1,03 % 1,08 % Lång (91- dgr) 1,53 % 1,73 % Totalt 4,55 % 4,95 % Året 2015 har enligt smittskyddets statistik haft en mer intensiv spridning av både influensa och calici än 2014, vilket också återspeglar sig i en högre kortidssjukfrånvaro för Hallands sjukhus under Kortidsfrånvaron följs upp regelbudet så att åtgärder kan sättas in för medarbetare med hög andel kortidssjukfrånvaro, som ett led i att förebygga långtidssjukskrivningar. Arbetet med en snabbare handläggning i syfte att hjälpa långtidssjukskrivna i tjänst har pågått under hela året i samarbete med extern företagshälsovård, försäkringskassa och andra aktörer. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnliga medarbetare och ligger i linje med riket i övrigt. Ökningen av sjukfrånvaro är likvärdig för både män och kvinnor. Uppföljning av sjukfrånvaron via systemstöd och analys visar att ökningen av sjukfrånvaron inte går att koppla till arbetsrelaterade orsaker. 4.4 Inhyrd personal Svårigheterna att ersättningsrekrytera sjuksköterskor har inneburit ett behov av att anlita bemanningsföretag för allmänsjuksköterskor, i huvudsak på ortopedikliniken och medicinkliniken i Varberg. En mängd åtgärder har initierats för att minimera behovet av bemanningsföretag och behovet har minskat i relation till samma period föregående år på nämnda kliniker. Det minskade behovet av sjuksköterskor är främst kopplat till en minskning av antalet disponibla vårdplatser, men också att Hallands sjukhus på ett mer effektivt sätt använder personalresurser utifrån ett helhetsperspektiv. Sida 11 av 41

12 Hallands sjukhus har lyckats rekrytera läkare inom ett antal specialiteter, framförallt på kvinnokliniken. Det finns fortsatta svårigheter att rekrytera, bland annat lungläkare och hudläkare. Hallands sjukhus arbetar för att minska behovet av bemanningsföretag ytterligare, men prognosen är svår att förutse kopplat till möjligheten att rekrytera. Anlitande av bemanningsföretag utgör cirka en procent av den totala arbetade tiden för respektive yrkeskategori. Tid omräknat i tjänster i snitt för perioden 2014 Antal tjänster 2015 Antal tjänster Läkare 7,2 5,4 Sjuksköterskor 17,1 12,3 Totalt 24,3 17,6 4.5 Kompetensförsörjning Personalomsättningen har ökat till 11 procent, att jämföra med ett målvärde på 10%. Ökningen finns inom grupperna sjuksköterskor och undersköterskor. I avgångsenkäten framgår att majoriteten av dem som slutat anser sig ha haft inflytande på sin arbetsplats, en bra chef som gett återkoppling och haft tillräcklig kompetensutveckling. Av de svarande hade 80 procent kunnat tänka sig att arbeta inom Region Halland igen. Under 2015 har Hallands sjukhus kompetensförsörjt genom att rekrytera 441 medarbetare samtidigt som 389 medarbetare valt att byta arbetsgivare. Den nationella bristen på sjuksköterskor är även den en utmaning för kompetensförsörjningen, framförallt under sommarperioden. En utmaning att klara framtida kompetensförsörjning på Hallands sjukhus ligger i samband med framtida pensionsavgångar i gruppen undersköterskor. Inom de närmaste fem åren kommer 25 procent av de tillsvidareanställda undersköterskorna att gå i pension, vilket motsvarar 80 fler rekryteringar än normalt. Övriga yrkesgruppers pensionsavgångar bedöms hanterbara, utifrån rekryteringsmöjligheterna. Den ökade specialiseringen för läkare kommer på sikt att innebära utmaningar för Hallands sjukhus, framförallt för förändrad jourverksamhet. Sida 12 av 41

13 5. Produktion Genom processförbättringar och sänkt medelvårdtid har produktionen kunnat genomföras enligt plan med färre antal vårdplatser än budget och tidigare år. En annan bidragande faktor till bibehållen produktion inom slutenvården är en något högre beläggningsgrad än budgeterat. Hallands sjukhus producerade 300 DRG-poäng över beställningen inom den prestationsersatta vården under Bland öppenvårdsbesöken ses en ökande trend av besöken till akutmottagningarna och en minskning av planerade läkarbesök. Hallands Sjukhus, December Utfall ack 2014 Utfall ack 2015 Förändring antal Förändring % period budget Diff mot pdbu antal Diff mot pdbudget% Årsbudget Fakturerade vårdtillfällen (Sjukhus) ,2% ,3% Fakturerade DRG poäng SV (Sjukhus) ,4% ,4% Case mix index SV (Sjukhus) 0,8907 0,9065 0,0158 0,8821 Antal vårdtillfällen (Klinik) ,0% ,8% Antal DRG poäng SV (Klinik) ,7% ,1% Case mix index SV (Klinik) 0,8870 0,8988 0,0118 0,8821 Antal disponibla vårdplatser Beläggningsgrad 91,3% 91,8% 0,5% 89% 3% 89% Medelvårdtid 4,39 4,17-0,22 4,36-0,19 4,36 Kvot DRG Sjukhus/DRG Klinik 0,956 0,958 0,002 0,965 Antal DRG poäng ÖV ,1% ,8% Antal besök DRG ÖV ,4% ,9% Case mix index ÖV 0,1422 0,1411-0,0011 0,1384 Cytostatika läkem ,3% ,4% 975 Antal Läkarbesök ,2% ,5% Antal sjukv beh ,7% ,2% Slutenvård Under 2015 har Hallands sjukhus sänkt medelvårdtiden inom de flesta kliniker. Erfarenhet finns om en ganska stor naturlig variation mellan olika månader men vid analys av medelvärden om 12 månader, så kallat rullande 12-värde, ses en nedåtgående trend. Förändringen ses för både akuta och planerade vårdtillfällen. Medelvårdtiden för Hallands sjukhus var 2015 i genomsnitt 4,17 dagar, vilket är en sänkning med 0,22 dagar mot 2014 års medel. Utvecklingen av medelvårdtiden framgår i grafen nedan. Sida 13 av 41

14 Medelvårdtid Hallands sjukhus 5,0 4,8 4,6 4,4 4,2 4,0 3,8 3,6 3,4 3,2 3,0 Medelvårdtid Totalt Medelvårdtid Totalt r12 Genom processförbättringar och sänkt medelvårdtid har produktionen kunnat genomföras enligt plan med färre antal vårdplatser än budget och tidigare år. En annan bidragande faktor till bibehållen produktion inom slutenvården är en något högre beläggningsgrad än budgeterat. Hallands sjukhus producerade 300 DRG-poäng över beställningen inom den prestationsersatta vården För klinik-drg-poängen finns en positiv avvikelse på en procent, vilket är en effekt av utfallet av en högre snittvikt än budgeterat. Sänkningen av medelvårdtiden har inte gett någon oönskad bieffekt i form av ökade återinskrivningar. Andelen vårdtillfällen som utgörs av återinskrivningar inom 14 dagar har istället haft en minskande trend under första halvåret för att sedan plana ut på en stabil nivå under hösten. Antal återinskrivningar inom 14 dgr HS Antal återinskrivningar Antal återinskrivningar r Prestationsersatt öppenvård Den prestationsersatta öppenvården ligger strax över budgeterad volym. Poängen för cytostatika och dagkirurgi är högre än budgeterat medan poängen för dialyser och skopier är något lägre. Sida 14 av 41

15 5.3 Cytostatika Antal cytostatikabehandlingar är i stort oförändrat jämfört med En viss minskning kan noteras inom medicin (hematologin) medan en mindre ökning skett inom kirurgi/urologi. Jämfört med budgeterad volym, uttryckt i poäng för cytostatika läkemedel, ligger utfallet 22 procent över för år Mottagningsbesök Under 2015 har Hallands sjukhus utfört läkarbesök, vilket är cirka 4000 färre besök än budgeterad volym. Den negativa differensen återfinns främst inom hudkliniken som inte nått upp till planerad volym inom Vårdval specialiserad vård hud och inom ögonsjukvård. Antalet sjukvårdande behandlingar 2015 var på Hallands sjukhus. Under 2015 utfördes cirka besök (7 procent) över budgeterad volym. Avvikelse från budgeterad volym ses inom samtliga kliniker, undantaget de medicinska. 5.5 Fakturerad vård Hallands sjukhus har fakturerat 100 procent av budgeterad HSU-ersättning, 2 044,8 mnkr, för den DRG-ersatta sluten- och öppenvården. Den totala produktionen översteg beställning med 307 DRG poäng vilka skulle varit värda ca 15 mnkr vid fullt poängpris. För cytostatika behandlingar har 57,9 mnkr fakturerats, vilket är 10,9 mnkr över den budgeterade HSUersättningen. Ersättning i tkr HS Utfall 2015 Budget 2015 avvikelse DRG sluten vård DRG öppen vård Reducering överproduktion fullpris ,0 Cytostatika ,9 S:a Prestationsersättning ,9 Prestationer, volymer Antal DRG poäng sluten vård , ,0 128,6 Antal DRG poäng öppen vård 6 530, ,0 178,3 Ej fakturerade poäng pga tak -307,4-307, , ,0-0,5 Cytostatika läkemedel 1 192,9 975,0 217, , ,0 217,4 Sida 15 av 41

16 5.6 Tillgänglighet Medelvärdet för de senaste tolv månaderna, så kallat r12-värde, har under 2015 legat stabilt strax över 80 procent inom 60 dagar för både nybesök och behandlingar. Under sommaren sjönk tillgängligheten under 80 procent, vilket var väntat utifrån reducerad verksamhet. Under hösten har tillgängligheten åter legat över 80 procent, med undantag av nybesök i december (76 procent), vilket påverkats av röda dagar vid jul. 100% Tillgänglighet Väntande inom 60 dgr Nybesök och Behandling HS 80% 60% 40% 20% 0% Väntande till Nybesök R12 Väntande till Nybesök Väntande till Behandling R12 Väntande till Behandling Kardiologin har fortsatt svårt att klara tillgänglighetsmålen till nybesök, beroende på brist på specialistresurser i Halmstad. I december har även hudkliniken haft svårt att klara tillgänglighetsmålet inom 60 dagar. Hudkliniken har bedömt att de har 400 patienter som inte kan erbjudas tid inom vårdgarantins tidsgränser och vårdgarantiavtal som kliniken kan använda sig av saknas. För behandlingar är tillgängligheten generellt god, det är enbart urologisk vård som uppvisar röda siffror inom 60-dagar och har svårigheter att nå tillgänglighetsmålet. Andelen återbesök inom måldatum var i december 71 procent och det finns en nedåtgående trend under de senaste åren. Störst svårigheter att klara målet finns inom diabetssjukvården samt samma områden som har svårt att klara tillgänglighet till nybesök och behandlingar, undantaget hud (74 procent). Återbesök - mål 80% jan feb mar apr maj jun Jul aug sep okt nov dec Andel inom utsatt måldatum 68 % 70 % 68 % 69 % 68 % 69 % 74 % 67 % 64 % 67% 68% 71% 5.7 Vårdgaranti Det är fortsatt främst inom ögonsjukvården som vårdgarantin erbjuds, både gällande nybesök och behandling. En sammanställning av 12 månaders rullande medelvärden visar att antalet nybesök som skickats till vårdgaranti legat på i princip samma nivå över året medan det finns en mindre ökning för behandling. Sammantaget har Hallands sjukhus under 2015 skickat 9781 besök och 3050 behandlingar via vårdgarantin. Sida 16 av 41

17 Vårdgaranti Hallands sjukhus Vårdgaranti besök Vårdgaranti besök r12 Vårdgaranti behandling Vårdgaranti behandling r12 0 En djupanalys av de behandlingar som har skickats via vårdgarantin till och med november 2015 visar att den största delen vårdgarantier är för öppenvård. Av slutenvården utgörs den största posten av obesitas (133 stycken) och ortopediska protesoperationer (127 stycken). Detaljeringsgraden i grunddatan är låg, varför värdena bör betraktas som ungefärliga. Vårdgaranti Operation/behandling HS Öppenvård Ögon Öppenvård Slutenvård Okänd Akutmottagningarna Antalet besök på akutmottagningarna planade ut under 2014 och har under 2015 åter ökat vid båda utbudpunkterna, med störst ökning i Varberg. Ökningen består enbart av de patienter som återgår till hemmet efter besöket och inte av dem som blir inskrivna på vårdavdelning. Ökningen var totalt 3,5 procent mot föregående år eller 2800 besök. Under 2015 skrevs totalt 31 procent av patienterna in i slutenvården, att jämföra med 2014 då motsvarande siffra var 33 procent. I antal innebär detta att 931 färre patienter skrevs in via akutmottagning Statistiken visar på en fortsatt trend med ett ökat inflöde av patienter. Sida 17 av 41

18 6. Patientsäkerhet och kvalitet Hallands sjukhus har under året reviderat kvalitetsindikatorerna, som ingår i verksamhetens månatliga uppföljning för patientsäkerhet och kvalitet, utifrån medicinska resultat i kvalitetsregister. Indikatorer följs för bland annat hjärtsjukvård, kirurgi, stroke, ortopedi, kvinnosjukvård, intensivvård och palliativ vård. Utvecklingsarbetet fortsätter för att förbättra och säkra uttag av statistik samt analys av kvalitetsindikatorerna. Data kan idag inte hämtas från journalsystemet till redovisningen, utan får hämtas från fler olika källor som kvalitetsregister, nationella databaser och andra system. För resultat och redovisning av indikatorer, se bilaga kvalitetsindikatorer i denna rapport. Region Halland har som mål att halvera antalet vårdskador till 2018 och att minska vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsrelaterade vårdskador är en viktig del i det arbetet. Hallands sjukhus deltar i de nationella punktprevalensmätningarna av trycksår, vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner. För att minska vårdrelaterade infektioner är infektionsverktyget ett viktigt stöd, vilket används nationellt. Region Halland har inte slutfört införandet, vilket medför att resultat för Halland om vårdrelaterade infektioner ännu inte kan hämtas med stöd av infektionsverktyget. Vid vårens punktprevalens mätning hade 6,2 procent av de inskrivna patienterna en vårdrelaterad infektion vid höstens mätning var det 7,4 procent. Den vanligaste vårdrelaterade infektionen var lunginflammation följt av smittsam diarré och urinvägsinfektion. Ökningen av smittsam diarré vid detta mättillfälle förklaras av att det var utbrott av kräksjuka på Hallands sjukhus i samband med mätningen. Vid höstens mätning var lunginflammation vanligast följt av hud och mjukdelsinfektion. Målet för Hallands sjukhus är att trycksår som uppkommer under vårdtiden ska vara under fem procent. Resultatet vid vårens mätning var 7,1 procent och vid höstens mätning hade 7,4 procent av patienterna ett trycksår som uppstått under vårdtiden. Andelen fall och fallskador följs upp regelbundet och fortsätter att vara lågt på Hallands sjukhus. Följsamheten till basala hygienrutiner har följts upp två gånger, vår och höst 2015, jämfört med tidigare sex gånger per år. Följsamheten ligger i paritet med föregående år och fortsatta förbättringsarbeten behövs för att nå ökad följsamhet. Andel patienter som registrerats i kvalitetsregistret Senior alert och som är över 75 år har ökat från 54 procent 2014 till 68 procent Andelen åtgärder kopplat till dessa riskbedömningar ligger i nivå med 2014 på knappt 90 procent. Procenttalet kan ha påverkats av att medicinkliniken valt att riskbedöma alla patienter och inte enbart dem med bedömd risk. 6.1 Processkvalitet Flera processkvalitetsmått följs kontinuerligt på Hallands sjukhus, både på övergripande nivå och på områdesnivå. En parameter som följts upp är utlokaliserade vårddygn, det vill säga antalet vårddygn där patienter legat på avdelningar som inte tillhör den medicinskt behandlande kliniken. Uppföljningen visar en minskande trend för Hallands sjukhus totalt, vilket framgår i diagrammet nedan. Sida 18 av 41

19 Utlokaliserade vårddygn kl totalt HS Antal utlokaliserade vårddygn kl. 06 R12 Utlokaliserade Antalet överbeläggningar har varierat något under året, men trenden under 2015 visar på en minskning. Minskningen i antalet överbeläggningar finns både i Halmstad och i Varberg Överbeläggningar kl totalt HS Antal överbeläggningar R12 Antal överbeläggningar 6.2 Utskrivningsklara patienter På Hallands sjukhus är i genomsnitt per dag en vårdavdelning belagd med patienter som är utskrivningsklara, det vill säga patienter som av behandlande läkare inte längre bedöms behöva sluten vård. Tabellen visar antalet patienter i genomsnitt per dag som i VAS är registrerade som utskrivningsklara på Hallands sjukhus och totalt antal dagar med betalningsansvar för kommunerna per månad. Under våren och sommaren minskade antalet dagar med betalningsansvar, för att åter öka under hösten. Antal utskrivningsklara patienter och dagar med betalningsansvar per månad 2015 Antal utskrivningsklara patienter i genomsnitt per dag respektive månad Totalt antal dagar med betalningsansvar för kommunerna per månad jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec ack Sida 19 av 41

20 Tabellen nedan visar utvecklingen i antal dagar med betalningsansvar per kommun 2013, 2014 och Störst antal finns inom Halmstads och Kungsbacka kommun 2015 och förklaras av nyanställning av biståndshandläggare och brist på korttidplatser. Dialog förd under året med berörda kommuner. Antal dagar med betalningsansvar Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Summa Grafen visar utvecklingen av antalet utskrivningsklara patienter per utbudspunkt inom Hallands sjukhus. Sammantaget för Hallands sjukhus ses en ökande trend för antalet dagar som inskrivna patienter är registrerade som utskrivningsklara i VAS per månad sedan Erfarenheter av nya hemsjukvårdsavtalet Nytt hemsjukvårdsavtal trädde i kraft den 7 april i 2015, vilket innebär att kommunerna har hälso- och sjukvårdsansvaret i hemsjukvården. För att möta det nya avtalet har Hallands sjukhus förändrat de interna rutinerna för överrapportering, vilket medfört ett utökat ansvar för vårdplanerarna och patienter med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. Vårdplanerarna på Hallands sjukhus tog ett stort ansvar i införandeprocessen och i övergången fanns det vissa oklarheter i gränsdragningen gällande inskrivning i hemsjukvård eller inte. Genom en bra dialog har processen mellan sjukhuset, närsjukvården och kommunerna utvecklats och fungerar bra idag, men ytterligare förbättringspotential finns. Erfarenheterna visar att det stora flertalet av patienterna har behov av både hemtjänst och hemsjukvård samt att antalet patienter med behov av enbart hemsjukvård inte är så stort som bedömdes inför införandet av nytt avtal. Patienter med behov av enbart hemsjukvård ska kunna komma hem med 1-2 dagars varsel. Då utskrivningsprocessen innebär en samordnad vårdplanering har kommunen enligt betalningsansvarslagen fem vardagar för att lösa planeringen, vilket ibland har använts och därmed har vårdtiden förlängts. Sida 20 av 41

21 Hallands sjukhus har deltagit och deltar aktivt i den regionövergripande genomförandegruppen för hemsjukvårdsavtalet, där gemensamma frågor och otydligheter diskuteras för att lösas. Denna grupp kommer att finnas kvar t.o.m enligt beslut av Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. 6.4 Cancerprocessarbete och Standardvårdförlopp (SVF) Det finns femton cancerprocesser vid Hallands sjukhus 2015 och ytterligare en startar under 2016, cancer av okänd primärtumör (CUP). Under 2015 har stort fokus varit på att starta upp standardvårdförlopp (SVF) för fem piloter, akut myeloisk leukemi, huvud- och halscancer, matstrupe- och matsäckscancer, prostatacancer samt blåscancer. Uppdraget utgår från den satsning regeringen gjort 2015 till 2018 för att korta väntetider för cancerpatienter. En regional koordinator är tillsatt för att stötta, koordinera och implementera arbetet med SVF för de förvaltningar som är berörda, närsjukvården (inklusive privata vårdgivare), Hallands sjukhus samt Ambulans och medicinsk diagnostik. En ny funktion SVF-koordinator har införts vars uppgift bland annat är att ta emot och märka remisser som uppfyller kriterierna för standardiserat vårdförlopp samt att boka in tider för undersökning och se till att undersökningstiderna hålls inom vårdförloppens tidsgränser. De ska även medverka till att patienten får information om sina undersökningstider och sitt utredningsförlopp och säkerställa aktiva överlämningar till kontaktsjuksköterska och andra vårdgivare, även över landstingsgränserna. För att uppföljning ska kunna ske registreras/dokumenteras ledtider för vårdförloppen. Nya koder för detta har införts och ett verktyg för utdata har utvecklats. Rapportering till SKL (Sveriges kommuner och landsting) är igång och går att följa på SKL:s hemsida samt i Socialstyrelsens lägesrapporter. De första mätpunkterna gäller tiden från välgrundad misstanke till start av första behandling. En stor utbildningsinsats har gjorts under hösten till alla mottagningar i närsjukvården samt till koordinatorer och medicinska sekreterare på Hallands sjukhus. Ytterligare information/utbildningar till ledningsfunktioner och läkare pågår och kommer att ske kontinuerligt hela Fem nya SVF planeras starta i januari 2016; bröst-, tjocktarm/ändtarm- och lungcancer samt myelom och CUP. 6.5 Hallands befolkning ökade - asylsökande Under senare delen av året kom fler asylsökande till Halland. Vuxna asylsökande har rätt till akut vård och vård som inte kan vänta, medan barnen har rätt till samma hälso- och sjukvård som barn bosatta i Halland. Den ökande flyktingströmmen ledde till fler kontakter med Hallands sjukhus. Volymmässigt innebar det inga problem för sjukhuset som helhet att hantera detta. Utmaningen låg i komplexiteten i omhändertagandet, till stor del beroende på bristande tillgång till tolkar. Andra utmaningar var fler fall av resistenta bakterier, MRSA. I Halland konstaterades drygt 130 fall under 2015, att jämföra med ett drygt 50-tal föregående år. Folkhälsomyndigheten bedömer risken för vidare smittspridning i samhället som liten. Region Halland har gjort en riskanalys kring frågan, och Hallands sjukhus har bidragit i det arbetet. Sjukhuset har också gjort en egen riskanalys. Vidare har Hallands sjukhus deltagit i de veckovisa avstämningar gällande hälso- och sjukvården för asylsökande i Halland. Avstämningarna har hållits samman av Närsjukvården Halland. Sida 21 av 41

22 7. Framtidsavsnitt Det ställs hela tiden nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Bakgrunden är bland annat att möjligheterna att behandla och lindra kontinuerligt förändras liksom patienternas förväntningar på vården. Halland är en tillväxtregion med en växande andel äldre och multisjuka patienter, vilket kan förväntas öka behovet av vård. Den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen driver också efterfrågan genom att nya behandlingsalternativ tillförs. I den långsiktiga planeringen ska man även vara medveten om att det finns områden där man kan skönja en långsam minskning av antalet insjuknade, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Ökad specialisering och valfrihet Den medicinska utvecklingen går snabbt mot en ökad specialisering. Detta påskyndades genom Socialstyrelsens nya specialitetsindelning år 2015 som innebar att ett antal subspecialiteter blev basspecialiteter. Konsekvensen av indelningen är att det på sikt kan krävas större patientunderlag för att läkare ska kunna upprätthålla sin kompetens. En annan konsekvens är att allt färre läkare kommer att utveckla den breda kompetens som är nödvändig för att ingå i dagens bakjourslinjer och att fler bakjourslinjer än idag sannolikt kommer att behöva vara kopplade till akutmottagningarna i framtiden. Detta kommer att bli en stor utmaning för hälso- och sjukvården som bör vägas in i de strategiska beslut som fattas framöver. I dessa beslut bör också beaktas att patienternas rörlighet ökar som en följd av lagstadgade möjligheter till ökad valfrihet samt förbättrad information kring behandlingsmetoder och resultat hos olika vårdgivare. Den nationella nivåstruktureringen, speciellt inom cancersjukvården, påverkar också utbudet inom Hallands sjukhus. Kompetensförsörjning Den ökade specialiseringen inom vården förändrar även förutsättningarna för kompetensförsörjningen och försvårar den långsiktiga planeringen. För att Hallands sjukhus ska klara sitt uppdrag är det därför av största vikt att utveckla det regiongemensamma arbetet för att stärka varumärket och hitta långsiktiga strategier för kompetensförsörjning. Vissa nyckelkompetenser måste säkras för en hög kvalitet, tillgänglighet och effektivitet över tid för att undvika långtgående konsekvenser för verksamheten. Brist på specifik kompetens påverkar kontinuiteten i vården och kan även få konsekvenser för Hallands sjukhus utbildningsuppdrag. Handledare utbildas för att ta emot cirka 1200 elever årligen, men förutsättningarna för att fullfölja uppdragen enligt de avtal som finns med högskola och andra utbildningsinsatser behöver kontinuerligt anpassas till rådande situation. Det ligger också en utmaning i att lyckas rekrytera och behålla de medarbetare som Hallands sjukhus utbildat, speciellt till verksamheter som bedrivs dygnet runt. Samarbete Att det finns tydliga och fungerande vårdprocesser med utgångspunkt från patientens fokus kommer att vara avgörande för hur väl Hallands sjukhus lyckas att tillgodose hallänningens behov av specialistvård med hög kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. För att klara uppdraget, och hantera det ökande antalet äldre med flera samtidiga sjukdomar, behöver såväl samarbetet inom Hallands sjukhus som med kommun, närsjukvård och specialistsjukvård utvecklas. Det handlar om att effektivisera verksamheterna och använda resurserna rätt för att underlätta patientens väg genom vården. Detta är en viktig del i det övergripande framtidsarbete som bedrivs inom Region Halland med lean som verksamhetsstrategi. Sida 22 av 41

23 Akutprocessen Eftersom mer än 80 procent av verksamheten inom Hallands sjukhus utgörs av vård som inte är planerad är det akuta flödet den största och viktigaste processen. Därför är det av stor vikt att fortsätta arbeta med Akutprocessen tillsammans med övriga vårdgivare för att förbättra flödet för patienter i akut behov av sjukvård. Målsättningen är att mer av den akuta sjukvården ska kunna tillgodoses närmare patienten och utanför sjukhuset. Utvecklingen inom läkemedelsområdet kommer även fortsättningsvis att förbättra behandlingen av många sjukdomar och på så vis även bidra till minskat tryck på den akuta vården och minskat behov av vårdplatser på sjukhus över tid. Målbild och strategi Målbilden för hälso- och sjukvården i Region Halland bör tydliggöras för att med kraft kunna planera verksamheten och få ett engagemang i hela organisationen. Därför är det viktigt att Hallands sjukhus bidrar aktivt i arbetet med regionens hälso- och sjukvårdsstrategi. I utvecklingen av strategin är givetvis omvärldsutvecklingen samt den medicinska utvecklingen viktiga faktorer att beakta. För att specialistsjukvårdens resurser ska kunna användas på bästa sätt är det avgörande att bygga vidare på ett ökat samarbete med närsjukvård och kommuner. Målet är att kunna erbjuda mesta möjliga andel av vården nära patientens hem med högsta möjliga livskvalitet. För att åstadkomma detta är det angeläget att undvika onödig slutenvård och minimera vistelsetiden på sjukhus. En förutsättning för att kunna planera och prioritera är en fortsatt satsning på arbetet med att beskriva befintliga resurser för att öka transparensen. Sjukhuset kommer att bygga vidare på det arbetet som redan är genomfört, i första hand genom att använda arbetssättet inom produktions- och kapacitetsplanering (PKP) även i planeringen av öppenvården. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan man konstatera att invånarna i Halland har en mycket god tillgång till vård av hög kvalitet. För att kunna upprätthålla den nivån är den enskilt viktigaste frågan sannolikt att nuvarande struktur och arbetssätt inom den specialiserade sjukvården kontinuerligt anpassas till den medicinska utvecklingen och samhällsutvecklingen. För att möta den ovan beskrivna utvecklingen har Hallands sjukhus följande fokusområden i sin verksamhetsplan för år Vi ska utveckla Akutprocessen i samverkan med andra vårdgivare och se till att patienter vårdas på rätt vårdnivå. Vi ska öka värdet och nyttan för patienten i varje besök och vid varje vårdtillfälle. Vi ska arbeta för att patientens inflytande och ansvar ska öka. Vi ska utveckla den verksamhetsnära uppföljningen, i syfte att förbättra kvaliteten i vården. Sida 23 av 41

24 8. Hallands sjukhus inriktningar och mål 2015 Uppföljning av Driftnämnden Hallands sjukhus beslutade inriktningar och mål. RF Budgetram ska hållas Öka verkningsgraden DNHS inriktning - Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans. - Resultatet för egen verksamhet har förbättrats med 51 mnkr mot 2014 DNHS mål Resultat All verksamhet ska produktions- och kapacitetsplaneras. Bemanningen ska matcha fastlagd produktions- och kapacitetsplan. Åtgärder ska vidtas för ökad kostnadskontroll. Produktions- och kapacitetsplaner (PKP) finns sedan våren 2015 för slutenvården, operation och öppenvård. PKP för slutenvård är införd och breddinförande för övriga delar pågår. Införande av operation är startad och en första rapport med utfall för hela HS beräknas att finnas i februari Arbetet med att koppla samman produktionsplaner med resursbehovsplaner och kostnadsplaner pågår i sluten och öppen vård. Brister i utdata för produktionen har påverkat takten i arbetet. Bemanningen anpassad till beslutad bemanningsplan för slutenvården, så långt det är möjligt. Noggrann uppföljning sker. Tjänstgöringsgraden är en avgörande faktor, fortsatt arbete inom ramen för det regionala Framtidsarbetet. Budgetarbetet genomförs i hela linjen ned på avdelningsnivå. Ökad proaktivitet genom tidigt identifiera avvikelse, agera samt följa upp aktivitet på klinikledningsnivå. Tydlig budgetuppföljning inom ramen för månatliga möten i sjukhusledningen. RF Hälsan ska öka Skillnader i ohälsa ska minska DNHS inriktningar: - Hallands sjukhus ska bidra till att i ett tidigt skede identifiera risker för sjukdom och ohälsa - Hallands sjukhus samordning inom respektive specialitet ska öka DNHS mål Resultat Andelen åtgärder kopplade till riskbedömningar i Senior Alert ska öka. Andelen patienter som erbjuds tobaksrådgivning inför operation ska öka. Hallands sjukhus ska utreda hur sjukhuset kan bidra till att minska alkoholrelaterad ohälsa. Andelen åtgärder ligger i nivå med 2014, d.v.s. på knappt 90 procent. Rapporter för utdata är inte kvalitetsäkrade. Att ta upp frågan om levnadsvanor är en del i mötet med patienten på Hallands sjukhus. I journalsystemet VAS finns sökord för att journalföra levnadsvanor, i vilket alkoholvanor ingår med alternativ till åtgärder. I journalgranskning 2015 på Hallands sjukhus av 90 journaler framkommer att frågan om levandsvanor, som alkoholvanor, tas upp i patientmötet och journalförs. I Öppna jämförelser finns indikatorn - screening riskbruk alkohol vid graviditet och sammanställningen visar att Halland (94,4 procent) ligger över rikssnittets resultat (92,6 procent) och att det successivt förbättras. Sida 24 av 41