Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Johan Ekvall. Handläggare. Kvalitetsgranskning. Johan Ekvall

Transkript

1 1) revidering av rapport ) Stansen PM - dagvattenhantering Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Johan Ekvall Handläggare Kvalitetsgranskning Johan Ekvall Lena Kjellson

2 2) Johan Ekvall Sammanfattning Besqab och Borätt ska uppföra bostäder i verksamhetsområdet Nytorp, Täby kommun. Tre fastigheter berörs, Stansen 1, Degeln 1 och en fastighet med en förskola. I nuläget består området till stora delar av parkeringsytor som är grus- eller asfaltsbelagda samt en större hårdgjord industritomt Stansen, vars byggnader ska rivas) och en förskola i den södra delen. I den norra/västra delen Degeln) förekommer trädbeväxta gröna ytor. Riktlinjer för dagvattenhanteringen framgår av kommunens dagvattenpolicy och ABVA. Området bedöms enligt Svenskt vattens publikation P90 vara instängt område utanför citybebyggelse vilket innebär att dagvatten inte kan avledas ytledes med självfall från området. Området har duplikat system dagvatten avleds för sig), avrinningen leds bort i dagvattenledning längs med cykelstråket i mitten av planområdet. Dagvattenledningen mynnar i en dagvattentunnel strax nordöst om planområdet. Ledningen och tunneln avleder även dagvatten från andra hårdgjorda ytor inom Nytorp. Från Engelska skolan väster om planområdet leds dagvatten och spillvatten genom planområdet Degeln) till ledningstråket. Ledningssystemet bedöms ha god kapacitet enligt Täby kommun. Det finns en markant lågpunkt vid slutet av Maskinvägen, som verkar sakna dagvattenbrunnar. Det är inte känt om denna del av området har drabbats av vattenansamlingar i samband med intensiv nederbörd. Slutlig recipient för områdets avrinning är Stora Värtan vid Viggbyholms marina. De gjorda beräkningarna visar att avrinningen från området, utan åtgärder, ökar markant cirka 50 %) i planförslaget. Detta beror på att naturmark och grusytor ersätts med hårdgjorda ytor som tak, asfalt och marksten. Med enkla åtgärder kan ökningen reduceras till cirka 40 %. Ytterligare reducering av flöden fås genom fördröjningsmagasin på samtliga fastigheter. Stansen och Degeln får en avrinning ungefär på samma nivå 73 och 83 l/s), förskoletomten mindre ca 29 l/s) på grund av den mindre ytan. Av beräkningarna framgår att gatumark orsakar de största flödena ca 0 l/s). Avrinningen från gata kan dock reduceras genom att dagvatten leds till trädplanteringar längs med Centrala stråket samt genom att p-ytor förses med någon form av genomsläpplig rasteryta. Vid överbelastning av ledningsnätet i Centrala stråket kan översvämning uppstå i lågpunkten vid Maskinvägen. För att i möjligaste mån undvika en sådan situation föreslås ett fördröjningsmagasin i en planerad grön yta vid slutet av Maskinvägen. Magasinet kan ta emot dagvatten från Maskinvägen och andra ytor i omgivningen samt även från andra ytor i närområdet vilket minskar risken för översvämning i lågpunkten. Sammantaget finns goda möjligheter att reducera flöden/avrunnen volym ut från området med rasterytor på p-ytor, magasin och infiltration i trädplanteringar. Främst berör dessa åtgärder avrinning från gata Maskinvägen och Centrala stråket). De fördröjningsmagasin som föreslås på fastighetsmark reducerar flödet från närliggande hårdgjorda ytor och tak. Kommunens krav på 50 % reducering av flöden uppfylls därmed för samtliga fastigheter. P-ytan vid badplatsen kan grusas vilket underlättar infiltration och reducerar avrinngen, vintertid kan ytan användas som snötipp. För att undvika att ytlig avrinning vid intensiv nederbörd kan rinna ner mot Stansen från naturmarken öster om bebyggelsen rekommenderas någon form av avskärande mindre dike längs med gränsen mot naturmarken. Någon ökning av föroreningstransporten via dagvatten till Stora Värtan bedöms inte uppstå på grund av exploateringen. Främsta orsaken är att industrimark ersätts med bostäder.

3 3) Johan Ekvall Innehållsförteckning Omslagsbild: Befintlig grusad p-yta inom Degeln. Industribyggnader på Stansen i bakgrundenbakgrund och syfte Riktlinjer från VA-huvudmannen Planområdet - nuläge Planområde - efter exploatering... 9 Avrinning flödesberäkningar och åtgärdsförslag Flödesberäkningar... 9 Åtgärdsförslag Avrinning från tak Trädplantering längs med centrala stråket Fördröjningsmagasin vid Maskinvägens norra ände Fördröjningsmagasin i lokalgata, Stansen Fördröjningsmagasin i lokalgata, Degeln Fördröjnings/infiltrationsmagasin förskola Rasterytor, övriga åtgärder... 5 Kravuppfyllelse, flöden från fastigheter Översvämningsrisk Föroreningsbelastning... 8 Referenser... Bilagor: 1. Situationsplan, före exploatering 2. Situationsplan, efter exploatering - förslag dagvattenhantering 3. Flödesberäkning/ytor sammanställningstabell 4. Ytindelning med uppgifter om yta 5. Flödesberäkning Total yta planområde 6. Flödesberäkning - Stansen 7. Flödesberäkning - Degeln 8. Flödesberäkning - Förskola 9. Flödesberäkning gata, allmän platsmark 10. Magasinsberäkning, lokalgata Stansen 11. Magasinsberäkning, lokalgata Degeln 12. Magasinsberäkning, förskola Omslagsbild: Befintlig grusad p-yta inom Degeln. Industribyggnader på Stansen i bakgrunden

4 4) Johan Ekvall Bakgrund och syfte Besqab och Borätt ska uppföra bostäder i verksamhetsområdet Nytorp, Täby kommun. Tre fastigheter berörs, Stansen 1, Degeln 1 och en fastighet med en förskola. Detta PM ska belysa hur avrinningen efter omdaning av området skiljer sig från dagens situation samt föreslå lämpliga LOD-lösningar för att uppfylla kommunen krav på fördröjning av dagvatten. 1 Riktlinjer från VA-huvudmannen Täby kommun är VA-huvudman. Området ingår i verksamhetsområde för dagvatten. Riktlinjer avseende dagvattenhanteringen framgår av kommunens dagvattenpolicy. Täby har tillsammans med fyra grannkommuner gått samman i Oxunda vattensamverkan som tagit fram en dagvattenpolicy som antagits av kommunstyrelsen. I Täby gäller policyn för hela kommunen, alltså även den del som inte avrinner till Oxundaån. Policyns huvuddrag är följande: Förorening av dagvatten ska förebyggas. Befintliga dagvattenutsläpp ska renas. Dagvattensystem ska utformas för utjämning och rening. Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs genom att synliggöras och öka naturvärdet. Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD) ska tillämpas inom kvartersmark. Trafikdagvatten ska omhändertas separat. Specifikt för kvartersmark anges följande: Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar. Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras. Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet. Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintliga system. Utöver dagvattenpolicyn har Täby angivit i ABVA att flödet ut från en fastighet ska reduceras med 50 % vilket innebär att vid ett tio-årsregn med 10 minuters varaktighet 225 l/s, ha) får flödet inte överstiga 112 l/s, ha från fastigheten. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering kan efter exploatering uppfyllas genom ett antal olika LOD-åtgärder, se avsnitt 4och 5. Det finns goda möjligheter att reducera flöden/avrunnen volym ut från området med gröna ytor på innergårdar, rasterytor på p-platser, fördröjnings/infiltrationsmagasin och infiltration i trädplanteringar.

5 5) Johan Ekvall Planområdet - nuläge Planområdet är beläget strax söder om E i Näsby Park. Området består till stora delar av parkeringsytor som är grus- eller asfaltsbelagda samt en större hårdgjord industritomt Stansen, vars byggnader ska rivas) och en förskola i den södra delen. I den norra/västra delen Degeln) förekommer trädbeväxta gröna ytor. Området har duplikat system dagvatten avleds för sig), avrinningen leds bort i dagvattenledning Ø 500) längs med cykelstråket i mitten av planområdet. I ledningsstråket ligger även spill- och vattenledningar. Dagvattenledningen mynnar i en dagvattentunnel strax nordöst om planområdet. Ledningen och tunneln avleder även dagvatten från andra delar, mestadels hårdgjorda ytor, av verksamhetsområdet Nytorp. Maskinvägens övre delar saknar kantsten och dagvattenbrunnar, dagvattenledning i gata saknas. Från Engelska skolan väster om planområdet leds dagvatten och spillvatten genom planområdet Degeln) till ledningstråket. Till planområdet bedöms också avrinning från cirka 0,8 ha naturmark tillföras, huvudsakligen från lokala höjdpunkter med skogsmark norr och sydöst om planområdet. I den sydöstra delen sker avrinning mot Stansen i relativt stark lutning, delvis från partier med kalt berg. Slutlig recipient för områdets avrinning är Stora Värtan vid Viggbyholms marina. Ledningssystemet bedöms ha god kapacitet enligt Täby kommun. Iakttagelser om översvämningar i området är inte kända hos kommunen. Då det finns en markant lågpunkt vid slutet av Maskinvägen som verkar sakna dagvattenbrunnar så kan dock denna del av området ha drabbats av vattenansamlingar i samband med intensiv nederbörd. Området ligger enligt översiktlig geologisk karta i ett område på gränsen mellan lägre liggande områden med lera och morän/berg i dagen i öster och norr. Markförhållandena i området är undersökta av Tyréns Infiltrationsförhållandena är bra i de norra och västra kvarteren inom Degeln)och östra kvarteret inom Stansen), i det södra kvarteret inom Stansen förekommer lera vilket ger sämre förutsättningar för infiltration. Markundersökning vid förskolan har inte utförts men denna del bedöms ha bättre förutsättningar för lokal infiltration.

6 6) Johan Ekvall Figur 1. Översiktskarta. Planområdet ungefärligen markerat. Lågpunkt Figur 2. Cykelstråket i den centrala delen av planområdet. Grusade ytor på fastigheten Degeln till vänster i bild, industribyggnader på Stansen till höger. Bilden är taget mot nordost från lågpunkten vid Maskinvägens ände.

7 7) Johan Ekvall Figur 3. Maskinvägen, markant fall mot lågpunkten i området. Möjligt läge för ett fördröjningsmagasin. Figur 4. Befintlig hårdgjord cykelparkering i anslutning till utomhusbad i den östra delen av området. Foto taget mot nordväst. Industribyggnader på Stansen i bakgrunden.

8 8) Johan Ekvall Figur 5. Kalt berg i stark lutning mot Stansens östra sida. Nedanför detta område rekommenderas någon form av avskärande mindre krossdike. Figur 6. Baksidan av förskoletomten. Foto taget mot norr från Centralvägen.

9 9) Johan Ekvall Planområde - efter exploatering Planområdet planeras med bebyggelse enligt situationsplan i bilaga. Den största förändringen i området avseende hårdgjorda ytor sker inom Degeln där en grusad p-yta ersätts med bostäder. Ett parti med naturmark skogsdunge) norr om p-ytan kommer att bebyggas. Området får kvartersmark med hus som omger innergårdar som är underbyggda med garage. Parkeringsytor planeras även på lokalgator samt bredvid badanläggningen. Möjligheterna till infiltration varierar inom området se vidare i geotekniska PM). Varje kvarter har specifika förutsättningar som bör beaktas i senare skeden. Infiltration i mark kommer att minska avrinningen från området vilket bör beaktas vid slutgiltig utformning av ledningsnät och eventuella fördröjningsmagasin. 4 Avrinning flödesberäkningar och åtgärdsförslag 4.1 Flödesberäkningar Området bedöms enligt svenskt vattens publikation P90 vara instängt område utanför citybebyggelse vilket innebär att dagvatten inte kan avledas ytledes med självfall från området. Dimensionerande regn för fylld ledning blir då ett regn med 5 års återkomsttid. Avvattningen av området bör dock dimensioneras så att en större säkerhetsmarginal uppnås. Som dimensionerande regn har därför valts 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Kort varaktighet bedöms vara dimensionerande då området är litet vilket ger korta rinntider. Beräkningar se bilagor) visar att avrinningen från området ökar markant, cirka 50 %. Detta beror på att naturmark och grusytor ersätts med hårdgjorda ytor som tak, asfalt och marksten. Med enkla åtgärder kan ökningen reduceras till cirka 40 %. Ytterligare reducering av flöden fås genom fördröjningsmagasin på samtliga fastigheter. Stansen och Degeln får en avrinning ungefär på samma nivå 73 och 83 l/s ), förskoletomten mindre ca 29 l/s) på grund av den mindre ytan. Då Stansen är den del av planområdet där störst andel hårdgjorda ytor finns i nuläget uppstår ingen större förändring i denna del. I kvarteret Degeln ökar däremot flödena markant då befintliga grusade och gröna ytor ersätts med bebyggelse och gator. Av beräkningarna framgår också att gatumark orsakar de största flödena ca 0 l/s). Att gatumark orsakar de största flödena beror på att hela ytan har lagts in som hårdgjord vid beräkningen. Avrinningen från gata kan dock reduceras genom att dagvatten leds till trädplanteringar längs med Centrala stråket samt genom att p-ytor förses med någon form av genomsläpplig rasteryta. Den framtida utformningen av innergårdarna är inte känd, andelen gröna ytor har stor påverkan vilken avrinning som sker från dessa ytor. Avrinningskoefficienten är satt till 0,5 vilket bedöms vara ett rimligt antagande.

10 10) Johan Ekvall Åtgärdsförslag Avrinning från tak Planområdet ligger sist i ett dagvattensystem som mynnar i en tunnel som i nuläget inte har kapacitetsproblem. Det kan därför antas att snabb avledning av dagvatten från området kan vara en fördel då de övre delarna av tillrinningsområdet utanför planområdet) kommer att nå ledningssystemet med viss fördröjning. Det finns alltså initialt hög kapacitet i den del av ledningssystemet som passerar genom planområdet. Därför föreslås inga fördröjande åtgärder för avrinningen från taken utöver från de tak som kopplas till fördröjningsmagasin Trädplantering längs med centrala stråket Längs med Centrala stråket kan trädplanteringar användas för att fördröja och minska mängden avrunnet dagvatten från hårdgjorda ytor inom gatumark. Trädplanteringar med skelettjord längs med gatan placerade där detta är möjligt med hänsyn till befintliga VA-ledningar och övriga installationer) bedöms kunna ha en väsentlig flödesdämpande effekt se figur 7). En sådan anläggning i Hammarby sjöstad har utvärderats och bedömts kunna fördröja 10-årsregn med korta varaktigheter, d.v.s. i de flesta fall intensiva sommarregn. Vid tillfällen då kapaciteten överskrids kan dagvatten brädda ut till befintligt ledningsnät i gatan. Genom fastläggning i mark och växternas upptag sker även en liten minskning av föroreningstillförseln till recipienten. Liknande LOD-förslag förekommer i planeringen av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Gata och p-yta med hårdgjorda ytor Dagvattenledning Figur 7. Principskiss profil), skelettjordsanläggning i Hammarby sjöstad, Stockholm. Ytterligare exempel på utformning finns i Växtbäddar i Stockholms stad en handbok

11 11) Johan Ekvall Fördröjningsmagasin vid Maskinvägens norra ände Vid Maskinvägens ände ligger en lågpunkt som kan översvämmas om ledningsnätets kapacitet överskrids eller om dagvattenbrunnar i området inte fungerar på avsett vis, exempelvis genom att dessa är täckta med löv eller annat material. Garagenedfarter planeras på i området med lågpunkten, vilket kräver speciell hänsyn. Enligt planskisser planeras en grön yta i trafikrummet på denna plats. Under denna yta kan ett fördröjningsmagasin placeras. Dels kan magasinet i normalfallet fördröja dagvatten från omgivande ytor Maskinvägen och angränsande p-ytor inom och utanför planområdet), dels kan dagvatten vid marköversvämningar i lågpunkten föras över till magasinet, fördröjas och sedan ledas till huvudledningen. Magasinet kan därför utnyttjas för dubbla syften. Avsikten med magasinet är alltså inte att utjämna dagvattenflöden i huvudledningen som ligger i Centrala stråket utan i första hand omhänderta dagvatten som rinner till denna ledning inom planområdet. Om kapaciteten i ledningen längs med Centrala stråket vattengång cirka + 10,7 m, RH00) överskrids kan dock vatten komma att fylla upp magasinet bakvägen. Även då fyller magasinet en funktion genom att detta fördröjer en marköversvämning. Utan utjämningsvolymen i magasinet når vattennivån i ledningsnätet fortare gatans nivå via dagvattenbrunnarna. Den tillgängliga ytan inom det planerade gröna området i Maskinvägen är enligt planskiss cirka 300 m 2. Utjämningen föreslås ske i ett magasin anlagt med dagvattenkassetter av modell Wavin Q-bic eller liknande. Ovansidan av magasinet i grönområdet behöver inte vara körbar varför någon högre täckningsgrad inte är nödvändig. Magasinet kan därför läggas ytligt vilket kan vara en fördel vid tömning eftersom fall mot dagvattenledningar i Centrala stråket lättare kan åstadkommas. Q-bic-kassetterna har följande dimensioner: längd=1,2 meter, bredd 0,6 meter och höjd 0,6 meter. Ett lager av dessa inom den gröna ytan innebär cirka 0 m 3 effektiv volym, vilket är i samma storleksordning som avrinningen från hela planområdet efter exploatering vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. En sådan stor volym kommer sannolikt att utnyttjas sällan eller aldrig. Därför kan magasinet göras mindre för att på en eller flera platser möjliggöra etablering av träd som kräver ett större jorddjup. En grov uppskattning av hårdgjorda ytor Centrala stråket, lokalgator och Maskinvägen) med fall mot lågpunkten inom planområdet och närmast utanför p-platser väster om Maskinvägens ände) ger cirka m 2 1 ha). Takytor har exkluderats då dessa bedöms kunna avvattnas direkt till huvudledning i Centrala stråket. Ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet ger en avrinning från denna yta på approximativt 100 m 3 vilket innebär att erforderlig magasinsyta, förutsatt samma dagvattenkasseter som ovan, blir cirka 0 m 2. Därmed behöver endast den del av den gröna ytan som ligger längst väster/norrut utnyttjas som magasin, dvs. i lågpunkten. Lämpligaste placeringen av magasinet är så nära lågpunkten som möjligt, eftersom markhöjden ökar markant söderut längs med Maskinvägen. Det föreslagna magasinet är perforerat vilket innebär att vatten kan infiltrera ner i mark från botten och sidorna på magasinet. Då det på platsen, enligt geotekniska undersökningar, finns djupa lager med lera bedöms dock möjligenheten till infiltration vara begränsad nedåt i mark på

12 12) Johan Ekvall grund av vattenmättad lera. Ned till nivån cirka 2 m under marknivå bedöms leran vara av torrskorpekaraktär, vilket ger bättre infiltrationsförhållanden i sidled från magasinet. Infiltrationsmöjligheten kan förbättras från magasinsbotten om denna placeras en bit ovanför den vattenmättade den leran. Om magasinet förses med en matjordstäckning på cirka 0,5 m kommer magasinsbotten att hamna på ett djup av cirka 1,1 m. Då det gröna området kommer att förses med kantsten kan denna yta placeras en bit över gatuplanet vilket ytterligare förstärker möjligheterna till viss infiltration i torrskorpeleran. Om vatten tillåts stå långa perioder i magasinet kommer torrskorpeleran att svälla och infiltrationskapaciteten över tid att minska. Det är därför inte lämpligt att sätta utloppsnivån från magasin till huvudledning så pass högt att magasinet står vattenfyllt långa perioder. En klen dimension på utloppsledningen ger dock en fördröjning i magasinet som möjliggör viss infiltration under tömningstiden. En bit upp på Maskinvägen kan infiltrationsförhållandena vara bättre, då friktionsjordar kan finnas närmare höjden med naturmark och berg i dagen. Om det går att utnyttja dessa för att förstärka infiltrationen får bedömas i senare skeden då mer geotekniskt underlag bör tas fram. Inloppet till magasinet kan bestå av öppningar i kantstenen som släpper in vatten direkt till magasinet, eller om höjdsättning medger, att ansluta konventionella dagvattenbrunnar placerade på lämpliga platser i närområdet. I ett senare skeden bör magasinets läge och utformning studeras vidare och hänsyn tas till kommande höjdsättning i området där den gröna ytan planeras. Vid slutgiltiga beräkningar av magasinsvolymer bör en säkerhetsfaktor klimatfaktor) läggas in. Fördröjningsmagasin måste vara åtkomliga för drift och underhåll spolning, slamsugning). Magasinet bör kontrolleras regelbundet, så in- och utloppsledningar inte är igensatta samt för att bedöma slamnivå Fördröjningsmagasin i lokalgata, Stansen Fördröjningsmagasinet byggs upp med dagvattenkassetter liknade magasinet i Maskinvägen 5.2.3) i ett lager. Magasinet tar emot dagvatten från lokalgatan och hustaken kring denna takyta cirka 1200 m 2, lokalgata cirka 700 m 2 ). Magasinsberäkningar bilaga 10) visar att flödena för 10-minutersregn med 10 års återkomsttid kräver en magasinsvolym på cirka 22 m 3 valt tappningsflöde mindre än 2 l/s via strypt utlopp). Lämplig utbredning i plan bedöms vara cirka 5x 8 m cirka 55 st kassetter). Beräkningen bygger på att magasinet är helt tätt, sker infiltration kommer magasinet att klara större volymer än beräknat. Erforderlig täckning i körbara ytor är 0,8 meter. Lokalgatans nivå planeras bli cirka + 13,6 RH200, ungefär lika med höjd i RH00 +0,52m) vilket innebär att underkant magasin hamnar cirka 1,3 m under markyta + 12,3 m). Ett förslag på placering redovisas i bilaga 2. I lägen där avståndet mellan magasin och eventuella källarväggar på kringliggande byggnader blir mindre än 5 meter bör magasinet tätas med en gummiduk. Om avståndet mellan magasin och källarvägg överstiger 5 meter och den hydrauliska kontakten mellan magasin och källarvägg bryts av tät lera kan magasin utföras utan tätande gummiduk.

13 13) Johan Ekvall Förutsättningen för att magasinet ska kunna tömmas med självfall via strypt utlopp är att magasinsbotten ligger på minst nivån strax över vattengången på den planerade dagvattenledningen i Centrala stråket. Avståndet är kort ut till ledningen, cirka 5-10 m. Därmed behövs inget större fall, 5 promille bedöms som fullt tillräckligt. Enligt Va-karta från Täby kommun ligger vattengången för nuvarande dagvattenledning Ø 500) på ca +10,6 RH00). Vid korsningen mellan Centrala stråket och lokalgatan planeras en höjd på cirka +13,6 RH 2000) vilket innebär att fall med lätthet kan fås på utloppsledning från magasin till dagvattenledning, höjdskillnad vattengång ledning och underkant magasin blir cirka 1,1 m vilket innebär att magasinet inte riskerar att dämmas även om dagvattenledningen i centrala stråket går full. Magasin bör förses med bräddavlopp i överkant Fördröjningsmagasin i lokalgata, Degeln Utjämningsmagasinet byggs upp med dagvattenkassetter liknade magasinet i Maskinvägen 5.2.3) i ett lager. Magasinet tar emot dagvatten från lokalgatan och hustaken kring denna takyta cirka 600 m 2, lokalgata cirka 1130 m 2 ). Magasinsberäkningar bilaga 11) visar att flödena för 10-minutersregn med 10 års återkomsttid kräver en magasinsvolym på cirka m 3 valt tappningsflöde mindre än 2 l/s via strypt utlopp). Lämplig utbredning i plan bedöms vara cirka 4x 8 m cirka 44 st kassetter). Beräkningen bygger på att magasinet är helt tätt, sker infiltration kommer magasinet att klara större volymer än beräknat. Erforderlig täckning i körbara ytor är 0,8 meter. Lokalgatans planerade nivå mot centrala stråket är inte känd men torde inte avvika från planerad höjd på denna del av Centrala stråket kommer att ligga på + 13,0 m RH200, ungefär lika med höjd i RH00 +0,52m) vilket innebär att underkant magasin hamnar cirka 1,3 m under markyta + 11,7 m). Ett förslag på placering redovisas i bilaga 2. I lägen där avståndet mellan magasin och eventuella källarväggar på kringliggande byggnader blir mindre än 5 meter bör magasinet tätas med en gummiduk. Om avståndet mellan magasin och källarvägg överstiger 5 meter och den hydrauliska kontakten mellan magasin och källarvägg bryts av tät lera kan magasin utföras utan tätande gummiduk. Förutsättningen för att magasinet ska kunna tömmas med självfall via strypt utlopp är att magasinsbotten ligger på minst nivån strax över vattengången på den planerade dagvattenledningen i Centrala stråket. Avståndet är kort ut till ledningen, cirka 5-10 m. Därmed behövs inget större fall, 5 promille bedöms som fullt tillräckligt. Enligt Va-karta från Täby kommun ligger vattengången för nuvarande dagvattenledning Ø 500) på ca +10,7 RH00). Vid korsningen mellan Centrala stråket och lokalgatan planeras en höjdsättning på cirka +13,0 RH 2000) vilket innebär att fall med lätthet kan fås på utloppsledning från magasin till dagvattenledning, höjdskillnad vattengång ledning och underkant magasin blir cirka 0,5 m vilket innebär att magasinet inte riskerar att dämmas även om dagvattenledningen i centrala stråket går full. Magasin bör förses med bräddavlopp i överkant.

14 ) Johan Ekvall Fördröjnings/infiltrationsmagasin förskola Den nya byggnadens tak cirka 390 m 2 ) kan anslutas till ett fördröjnings/infiltrationsmagasin med uppbyggnad liknande de andra föreslagna fördröjningsmagasinen dagvattenkassetter). Ett bräddavlopp bör anordnas om magasinet går fullt. Magasinsberäkningar bilaga 12) visar att flödena för 10-minutersregn med 10 års återkomsttid kräver en magasinsvolym på cirka 5 m 3 valt tappningsflöde cirka 2 l/s via strypt utlopp). Lämplig utbredning i plan bedöms vara cirka 3,6 x 3 m cirka 15 st kassetter). Beräkningen bygger på att magasinet är helt tätt, om infiltrationsförhållande är som bedömt relativt goda) kan magasinet göras mindre. Eftersom det rör sig om en förskola kan dagvattnet med fördel rinna ytledes och samlas upp på ett sätt som kan utgöra ett estetiskt/pedagogiskt inslag i förskolans utemiljö Rasterytor, övriga åtgärder Utöver föreslagna gröna ytor i programhandling kan ytterligare reducering av avrinningen ske genom att parkeringsplatserna utformas med rasterytor som dels är genomsläpplig, dels lagrar ett antal mm nederbörd och därmed hindrar omedelbar avrinning. Rasterytorna bör förses med dränering för att undvika att vatten blir stående strax under markytan. Parkeringsytan vid badplatsen kan eventuellt grusas vilket underlättar infiltration och reducerar avrinningen. Vintertid kan parkeringsytan användas som snötipp. Tillsammans kan rasterytor och grusad yta på p-ytan vid badplatsen, jämfört med nuläge, sänka avrinningen så att ökningen minskar från 50 % till 40 %. Den sydöstra delen av planområdet Stansen) som gränsar till naturmark, utgör en barriär som blockerar ett naturligt avrinningsstråk från ett angränsande höglänt område med berg i dagen. Det finns risk för att ytlig avrinning vid intensiv nederbörd kan rinna ner mot husen i området. För att undvika att belasta det interna dag- och dränvattensystemet inom fastigheten rekommenderas någon form av avskärande dike öster om fastighetens avgränsning mot naturmarken. Det kan vara ett krossfyllt dike som inte behöver vara så djupt eller brett. Förslagsvis kan djupet vara cirka 0,5 m, bredd cirka 1 m. Vid fyllt dike kan överskottsvatten ledas ut via lokalgatan på kvartersmark och ner mot Centrala stråket. Denna avrinning bör dock inte belasta det föreslagna fördröjningsmagasinet i lokalgatans nedre del eftersom magasinet inte är avsett att fördröja vatten från naturmark.

15 15) Johan Ekvall Kravuppfyllelse, flöden från fastigheter Tabell 1. Flöde från fastigheterna jämfört med krav enligt ABVA Täby 10-årsregn: 225 l/s, ha) Fastighet Total ytaha) Flöde utan LOD l/s) Tillåtet flöde l/s) Flöde med LOD l/s) Stansen 0, Degeln 0, Förskola 0, Av tabellen ovan framgår att de av kommunen uppsatta flödeskraven uppnås med de förslagna LOD-åtgärdena. Tillåtet flöde: 50 % av 225 l/s, ha. Till flöden med LOD ska läggas cirka 2 l/s från magasin för Stansen och Degeln, sannolikt mindre från förskolan pga infiltration. För detaljer, se bilagda flödesberäkningar. 6 Översvämningsrisk Under förutsättning att byggnaderna med omgivning planeras så att inga lågpunkter uppstår i områdets innergårdar bedöms förutsättningarna som goda att klara även extrema nederbördstillfällen inom dessa ytor. Avrinningen sker då ytledes ut mot det Centrala stråket. Om avvattningssystemet i gata huvudledning och/eller anslutande ledningar) är överbelastat eller om avrinningen är så pass kraftig att dagvattenbrunnarna inte kan ta emot allt vatten kommer dagvatten ytledes att rinna mot lågpunkten vid Maskinvägens ände. Denna situation kan även lätt uppstå om brunnsgallren är igensatta av löv och skräp. Översvämning av lågpunkten elimineras genom åtgärd dagvattenmagasin) beskrivna i avsnitt 4. Vid regn med längre återkomsttid än det dimensionerande, kan marköversvämning eventuellt uppstå vid hydraulisk överbelastning av ledningsnätet inom närområdet. Någon beräkning av detta scenario, som inbegriper större avrinningsområde inom Nytorp, dvs. även utanför planområdet, har inte utförts. Det finns risk för att ytlig avrinning vid intensiv nederbörd kan rinna ner mot husen i den sydöstra delen av planområdet Stansen). För att undvika att vatten ytledes i större mängder rinner in fastigheten rekommenderas någon form av avskärande dike öster om fastighetens avgränsning mot naturmarken. Se ovan, avsnitt 4. Utöver ovanstående är det viktigt att planera ledningssystemet inom fastigheterna så att en eventuell hydraulisk överbelastning internt inte drabbar hus och installationer.

16 ) Johan Ekvall Föroreningsbelastning Ökad avrinning till ledningsnät från hårdgjorda ytor leder oftast till en större föroreningstransport ut i recipienten. Men då industriytor ersätts med bostäder, som i detta fall, uppstår en positiv effekt. Mycket av den ökade avrinningen orsakas av takvatten som innehåller låga halter föroreningar 1. Dagvatten från tak bedöms därför kunna släppas direkt till huvudledningen i centrala stråket utan föregående åtgärder. Därutöver kommer parkeringsytorna för boende mestadels att ligga under mark i garage. Ytor under tak är kopplade till spillvattenledningar vilket innebär att spolvatten och övrig avrinning från garagen inte belastar dagvattenledningarna utan leds till reningsverk. Den trafik och parkering som genereras av utomhusbadet kommer att vara i stort sett oförändrad och leder därmed inte till någon ökad belastning. Någon ökning av föroreningstransporten via dagvatten till Stora Värtan bedöms därför inte uppstå på grund av exploateringen. 1 Materialberoende, koppartak och andra frilagda metallytor släpper tungmetaller. Inom området kommer inga större takytor att förses med sådan takbeläggning.

17 ) Johan Ekvall Referenser Utdrag ur VA-karta för Täby kommun Höjdsystem RH 00) Planskiss White arkitekter, Digitalt kartmaterial, White arkitekter VA- ritning ?), yttre VA, för Engelska skolan. Nordiska Värme AB, 8/6 62?), från Galjaden AB. Projekteringsunderlag - Markteknisk undersökningsrapport Nytorp Stansen, Täby kommun. Tyréns Projekteringsunderlag - Projekterings PM Geoteknik Nytorp Stansen, Täby kommun. Tyréns Underlag förproj. gator, White Arkitekter Höjdsystem RH2000) Muntliga referenser: Håkan Söderberg, VA Täby kommun Carina Asp, VA Täby kommun Elin Kusoffsky, VA Täby kommun Anna Hidemark, White arkitekter

18 13 ) ET o 20 o 97 ) ) o.6.3 o n DEGELN 36 n 9 Nytorpsvägen ) ) o o n STANSEN ) A : o 12.7 o o 15.5 o n FRÄSEN 1 ) 76 ) o Maskinvägen ) Centralvägen )

19 ? ? varor SKISS SKISS SKISS VIII V IV IV IV IV IV IV V VII VII VII IV IV IV IV IV IV IV II Nytorpsvägen Maskinvägen Förskola Parkentrén Centralvägen Norrskogsbadet Fantasibacken Skola Buss hpl Buss hpl 2 FRÄSEN 1 STANSEN DEGELN 1 3 MENTET 1 73:64 73:64 73:64 1 V Centrala stråket SKISS FG+15 FG+ FG+ FG+ FG+.2 FG+.6 FG+15.8 FG+.8 FG+.8 FG+13.2 FG+.6 FG+.6 FG+.6 FG+.6 FG+.6 FG+.6 FG+.6 FG+15.6 FG+15.6 SKISS

20 Stansen - dagvattenhantering Flödesberäkning/ytor sammanställningstabell Bilaga 3 Grönt Tak Grus Innergårdar Gata, hårdgjort Total yta Avrinningskoefficient Red. area flöde l/s flöde l/s,ha Stansen 0 0, ,2230 0,10 0,707 0,75 0, Degeln 0 0, ,2948 0,54 0,776 0,72 0, Förskola 0,0864 0,10 0 0,0655 0,0491 0,303 0,57 0, Gata, allmän platsmark 0, ,0000 0,8978 0,986 0,74 0, Totalt 0,50 0,6906 0,000 0,5833 1,3233 2,77 0,72 1, Nuläge 1,1550 0,4603 0, ,8796 2,77 0,44 1, Differens -0,9800 0,2303-0,2770 0,5833 0,4437 0,00 0,28 0,77 157* 57 Sammanställning av ytor angivet i ha, 1 ha = m 2 ), flöden, avrinningskoefficienter utifrån gjorda beräkningar och antaganden avseende avrinningen från kvartersmark samt lokalgator. * : Möjliga rasterytor på p-ytor, grusad yta på p-plats vid badet och föreslagna fördröjningsmagasin är inte med i beräkningarna. Tas dessa med i beräkningarna minskar skillnaden med ca 100 l/s till ca 60 l/s. Se beräkningsbilagor för respektive delområde. Nuläge är lika med situationen då industrilokalerna inom fastighten Stansen fortfarande är intakta. Dimensionerande regn: 10 års återkomsttid och 10 min varaktighet 225 l/s, ha). Avrinningen kommer huvudsakligen att ledas ut från området via ledningar i Centrala stråket. Vissa delar kan troligen avvattnas direkt till tunnel. Det beräknade flödet belastar därför inte enbart befintlig huvudledning i Centrala stråket. Uppdragsnr:

21

22 Uppdrag: Bilaga 5 Dagvattenhantering - Stansen alla delområden före och efter exploatering utan LOD-åtgärder) Ytor enligt underlag från White arkitekter Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 0 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,691 0,9 0,622 80,8 48, ,4 0 83,9 Lokalgata, p-platser mm 1,323 0,8 1, , , Rasterytor p-pytor) 0,000 0,2 0,000 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gröna ytor 0,5 0,1 0,0 2,3 1,4 3,0 1,8 3,9 2,4 Grus 0,000 0,2 0, ,0 0 0,0 0 0 Innergård 0,583 0,5 0,292 37,9 22,7 49,6 29,7 65,6 39,4 Summa 2,772 0,72 1, Före exploatering Tak 0,460 0,9 0,4 53,9 32,3 70,4 42,3 93,2 55,9 Lokalgata, p-ytor mm 0,880 0,8 0,704 91,5 54,9 1,6 71,8 158,3 95,0 Gröna ytor ungefärlig yta) 1,155 0,1 0,1 15,0 9,0,6 11,8 26,0 15,6 Grus 0,277 0,2 0,055 7,20 4,32 9,42 5,65 12,47 7,48 Innergård 0,000 0,5 0, Summa 2,772 0,44 1, Naturmark utanför * 0,800 0,1 0,080 10,4 6,2 13,6 8,2,0 10,8 Flöde efter exploatering: 259 l/s 338 l/s 448 l/s Flöde före exploatering: 8 l/s 2 l/s 290 l/s Diff i % 54 % 54 % 54 % Diff i l/s 91 l/s 1 l/s 158 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. * : Naturmark ingår ej i jämförelse nuläge och efter exploatering Avrinningen kommer huvudsakligen att ledas ut från området via ledningar i centrala stråket. Vissa delar avleds dock diekt till tunnel. Det beräknade flödet belastar därför inte enbart en utgående ledning.

23 Uppdrag: Bilaga 6 Dagvattenhantering - Stansen kvarteret Stansen efter exploatering med och utan LOD-åtgärder) Ytor enligt underlag från White arkitekter Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 0 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,323 0,9 0,290 37,7 22,6 49,4 29,6 65,3 39,2 Lokalgata, p-platser mm 0,1 0,8 0,129,7 10,0,9 13,1 29,0,4 Rasterytor p-pytor) 0,000 0,2 0, Gröna ytor 0,000 0,1 0, Grus 0,000 0,2 0, ,0 0 0,0 0 0 Innergård 0,223 0,5 0,112,5 8,7,0 11,4 25,1 15,1 Summa 0,707 0,75 0,531 69,0 41,4 90,2 54,1 1 71,6 Efter exploatering, LOD-åtgärder vidtagna Tak*** 0,202 0,9 0,2 23,7,2 30,9,6 40,9 24,6 Lokalgata mm*** 0,027 0,8 0,022 2,8 1,7 3,7 2,2 4,9 2,9 Rasterytor p-pytor)* 0,039 0,2 0,008 1,01 0,60 1,3 0,8 1,7 1,0 Gröna ytor 0,000 0,1 0, Grus 0,000 0,2 0, Innergård 0,223 0,5 0,112,5 8,7,0 11,4 25,1 15,1 Summa*** 0,491 0,43 0,1 42,0 25,2 54,9 32,9 72,6 43,6 Naturmark utanför ** 0,400 0,1 0,040 5,2 3,1 6,8 4,1 9,0 5,4 Flöde utan LOD: 69 l/s 90 l/s 1 l/s Flöde med LOD: 42 l/s 55 l/s 73 l/s Diff i % 64 % 64 % 64 % Diff i l/s 27 l/s 35 l/s 47 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. * *: Naturmark ingår ej i jämförelse nuläge och efter exploatering *: Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor 0,2) antagits. 31 p-platser 12,5 m2). ***: Yta reducerad med yta som avvattnas till magasin

24 Uppdrag: Bilaga 7 Dagvattenhantering - Stansen kvarteret Degeln efter exploatering med och utan LOD-åtgärder) Ytor enligt underlag från White arkitekter Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 0 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,266 0,9 0,240 31,1,7 40,7 24,4 53,9 32,3 Lokalgata, p-platser mm 0,5 0,8 0,2 22,4 13,4 29,3,6 38,8 23,3 Rasterytor p-pytor) 0,000 0,2 0, Gröna ytor 0,000 0,1 0, Grus 0,000 0,2 0, ,0 0 0,0 0 0 Innergård 0,295 0,5 0,7,2 11,5 25,1 15,0 33,2,9 Summa 0,776 0,72 0,559 72,7 43,6 95,1 57, ,5 Efter exploatering, LOD-åtgärder vidtagna Tak*** 0,206 0,9 0,6 24,1,5 31,5,9 41,8 25,1 Lokalgata mm*** 0,040 0,8 0,032 4,1 2,5 5,4 3,2 7,1 4,3 Rasterytor p-pytor)* 0,025 0,2 0,005 0,64 0,39 0,8432 0,51 1,12 0,67 Gröna ytor 0,000 0,1 0, Grus 0,000 0,2 0, Innergård 0,295 0,5 0,7,2 11,5 25,1 15,0 33,2,9 Summa*** 0,566 0,65 0,370 48,1 28,8 62,8 37, ,9 Naturmark utanför ** 0,100 0,1 0,010 1,3 0,8 1,7 1,0 2,3 1,4 Flöde utan LOD: 73 l/s 95 l/s 126 l/s Flöde med LOD: 48 l/s 63 l/s 83 l/s Diff i % 51 % 51 % 51 % Diff i l/s 25 l/s 32 l/s 43 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. ** : Naturmark ingår ej i jämförelse nuläge och efter exploatering *: Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor 0,2) antagits. 20 p-platser 12,5 m2). ***: Yta reducerad med yta som avvattnas till magasin

25 Uppdrag: Bilaga 8 Dagvattenhantering - Stansen förskola efter exploatering med och utan LOD-åtgärder) Ytor enligt underlag från White arkitekter Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 0 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,102 0,9 0,092 11,9 7,1 15,6 9,3 20,6 12,4 Lokalgata, p-platser mm 0,049 0,8 0,039 5,1 3,1 6,7 4,0 8,8 5,3 Rasterytor p-pytor) 0,000 0,2 0, Gröna ytor 0,086 0,1 0,009 1,1 0,7 1,5 0,9 1,9 1,2 Grus 0,000 0,2 0, Innergård 0,066 0,5 0,033 4,26 2,55 5,57 3,3 7,37 4,4 Summa 0,303 0,57 0,2 22,4 13,4 29,3,6 38,8 23,3 Efter exploatering, raster på p-ytor Tak*** 0,063 0,9 0,056 7,3 4,4 9,6 5,8 12,7 7,6 Lokalgata mm 0,033 0,8 0,026 3,4 2,1 4,5 2,7 5,9 3,6 Rasterytor p-pytor)* 0,0 0,2 0,003 0,42 0,25 0,54 0,33 0,72 0,43 Gröna ytor 0,086 0,1 0,009 1,1 0,7 1,5 0,9 1,9 1,2 Grus 0,000 0,2 0, Innergård 0,066 0,5 0,033 4,3 2,6 5,6 3,3 7,4 4,4 Summa*** 0,264 0,48 0,127,6 9,9,7 13,0 28,7,2 Naturmark utanför** 0,200 0,1 0,020 2,6 1,6 3,4 2,0 4,5 2,7 Flöde utan LOD: 22 l/s 29 l/s 39 l/s Flöde med LOD: l/s 22 l/s 29 l/s Diff i % 35 % 35 % 35 % Diff i l/s 6 l/s 8 l/s 10 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. ** : Naturmark ingår ej i jämförelse nuläge och efter exploatering *: Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor 0,2) antagits. 13 p-platser 12,5 m2). ***: Yta reducerad med yta som avvattnas till magasin

26 Uppdrag: Bilaga 9 Dagvattenhantering - Stansen gata, allmän platsmark efter exploatering med och utan LOD-åtgärder) Ytor enligt underlag från White arkitekter Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 0 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,000 0,9 0,000 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lokalgata, p-platser mm 0,898 0,8 0,7 93,4 56, ,3 2 97,0 Rasterytor p-pytor) 0,000 0,2 0,000 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gröna ytor 0,089 0,1 0,009 1,2 0,7 1,5 0,9 2,0 1,2 Grus 0,000 0,2 0, ,0 0 0,0 0 0 Innergård 0,000 0,5 0, ,0 0 0,0 0 0,0 Summa 0,986 0,74 0,727 94,5 56, ,2 4 98,2 Efter exploatering, raster och grus på p-ytor Tak 0,000 0,9 0, Lokalgata mm 0,661 0,8 0,529 68,7 41, ,9 1 71,4 Rasterytor p-pytor)* 0,113 0,2 0,023 2,9 1,8 3,8 2,3 5,1 3,0 Gröna ytor 0,089 0,1 0,009 1,2 0,7 1,5 0,9 2,0 1,2 Grus p-yta vid bad) 0,124 0,2 0,025 3,2 1,9 4,2 2,5 5,6 3,4 Innergård 0,000 0,5 0, Summa 0,986 0,59 0,585 76,1 45,6 99,5 59, ,0 Naturmark utanför** 0,200 0,1 0,020 2,6 1,6 3,4 2,0 4,5 2,7 Flöde utan LOD: 95 l/s 124 l/s 4 l/s Flöde med LOD: 76 l/s 99 l/s 132 l/s Diff i % 24 % 24 % 24 % Diff i l/s l/s 24 l/s 32 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. *: Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor 0,2) antagits. 90 p-platser 12,5 m2). Se även text som berör dagvattenmagasin, ett dagvattenmagasin sänker flöden ut från den västra delen avsevärt. Ej beräknat då även ytor utanför planområdet avattnas till föreslaget magasin. **: Naturmark ingår ej i jämförelse nuläge och efter exploatering

27 I Anders Månsson Beräkning av erfoderlig magasinsvolym Projekt: Stansen, Bilaga 10 Volym till magasinet [m3]: Volym från magasinet [m3]: K*= 0,75 Förutsättningar: Stansen, magasin i lokalgata med närliggande hustak och hårdgjorda ytor anslutna Varaktighe Återkomsttid år) Varaktighet Återkomsttid år) min min Storleken på respektive yttyp: Typ av yta Area Area r Reducerad Area tak 1204 [m 2 ] 0,12 [ha] 0,9 0,108 [ha] grönt 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,1 0 [ha] hårdgjorda ytor vid hus 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,7 0 [ha] lokalgata med gångbana 715 [m 2 ] 0,072 [ha] 0,8 0,057 [ha] tim tim Innergård på bjälklag 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,5 0 [ha] Summa [m 2 ] 0,2 [ha] 0,6 [ha] Genomsnittlig avrinningskoefficient: 0, * K=1 vid pumpning Flöde som magasinet ska tömmas med: 10 l/s,ha 1,9 [l/s] K= 0,7-0,75 vid fri utströmnning Regnintensitet för regn vid olika varaktigheter Dagvattenflöde till magasinet l/s): och återkomsttider enligt Nederbördsberäkning [l/s*ha]: Erforderlig magasinsvolym [m3]: Varaktighet Återkomsttid år) Varaktighet Återkomsttid år) min min Varaktighet Återkomsttid [år] [min] ,1 1,3 228,0 308,7 388,4 488, ,2 120,3 151,0 204,3 256,9 323, ,3 104,1 130,7 6,7 222,1 279, ,5 92,3 115,7 156,4 6,5 247, ,4 75,8 95,0 128,3 1,1 202, ,4 64,9 81,3 109,6 137,6 2, ,6 57,1 71,4 96,2 120,7 151, tim 2 26,1 34,7 43,1 57,8 72,4 90,6 tim tim) ,0,0 25,9 34,4 42,8 53, ,1 15,7,2 25,4 31,5 39, ,0 12,8 15,6 20,5 25,3 31, ,6 11,0 13,4,4,4 26, ,7 9,8 11,8 15,3,7 23, ,2 6,3 7,5 9,4 11,4 13, ,3 5,1 5,9 7,3 8,6 10, ,8 4,4 5,0 6,1 7,2 8, kl.:52

28 I Anders Månsson Beräkning av erfoderlig magasinsvolym Projekt: Stansen, Bilaga 11 Volym till magasinet [m3]: Volym från magasinet [m3]: K*= 0,75 Förutsättningar: Degeln, magasin i lokalgata med närliggande hustak och hårdgjorda ytor anslutna Varaktighe Återkomsttid år) Varaktighet Återkomsttid år) min min Storleken på respektive yttyp: Typ av yta Area Area r Reducerad Area tak 600 [m 2 ] 0,06 [ha] 0,9 0,054 [ha] grönt 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,1 0 [ha] hårdgjorda ytor vid hus 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,7 0 [ha] lokalgata med gångbana 1132 [m 2 ] 0,113 [ha] 0,8 0,091 [ha] tim tim Innergård på bjälklag 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,5 0 [ha] Summa 32 [m 2 ] 0,3 [ha] 0,5 [ha] Genomsnittlig avrinningskoefficient: 0, * K=1 vid pumpning Flöde som magasinet ska tömmas med: 10 l/s,ha 1,732 [l/s] K= 0,7-0,75 vid fri utströmnning Regnintensitet för regn vid olika varaktigheter Dagvattenflöde till magasinet l/s): och återkomsttider enligt Nederbördsberäkning [l/s*ha]: Erforderlig magasinsvolym [m3]: Varaktighet Återkomsttid år) Varaktighet Återkomsttid år) min min Varaktighet Återkomsttid [år] [min] ,1 1,3 228,0 308,7 388,4 488, ,2 120,3 151,0 204,3 256,9 323, ,3 104,1 130,7 6,7 222,1 279, ,5 92,3 115,7 156,4 6,5 247, ,4 75,8 95,0 128,3 1,1 202, ,4 64,9 81,3 109,6 137,6 2, ,6 57,1 71,4 96,2 120,7 151, tim 2 26,1 34,7 43,1 57,8 72,4 90,6 tim tim) ,0,0 25,9 34,4 42,8 53, ,1 15,7,2 25,4 31,5 39, ,0 12,8 15,6 20,5 25,3 31, ,6 11,0 13,4,4,4 26, ,7 9,8 11,8 15,3,7 23, ,2 6,3 7,5 9,4 11,4 13, ,3 5,1 5,9 7,3 8,6 10, ,8 4,4 5,0 6,1 7,2 8, kl.:54

29 I Anders Månsson Beräkning av erfoderlig magasinsvolym Projekt: Stansen, Bilaga 12 Volym till magasinet [m3]: Volym från magasinet [m3]: K*= 0,75 Förutsättningar: Förskolan, magasin på gård med närliggande hustak anslutna Varaktighe Återkomsttid år) Varaktighet Återkomsttid år) min min Storleken på respektive yttyp: Typ av yta Area Area r Reducerad Area tak 391 [m 2 ] 0,039 [ha] 0,9 0,035 [ha] grönt 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,1 0 [ha] hårdgjorda ytor vid hus 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,7 0 [ha] lokalgata med gångbana 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,8 0 [ha] tim tim Innergård på bjälklag 0 [m 2 ] 0 [ha] 0,5 0 [ha] Summa 391 [m 2 ] 0,039 [ha] 0,035 [ha] Genomsnittlig avrinningskoefficient: 0, * K=1 vid pumpning Flöde som magasinet ska tömmas med: 10 l/s,ha 0,391 [l/s] K= 0,7-0,75 vid fri utströmnning Regnintensitet för regn vid olika varaktigheter Dagvattenflöde till magasinet l/s): och återkomsttider enligt Nederbördsberäkning [l/s*ha]: Erforderlig magasinsvolym [m3]: Varaktighet Återkomsttid år) Varaktighet Återkomsttid år) min min Varaktighet Återkomsttid [år] [min] ,1 1,3 228,0 308,7 388,4 488, ,2 120,3 151,0 204,3 256,9 323, ,3 104,1 130,7 6,7 222,1 279, ,5 92,3 115,7 156,4 6,5 247, ,4 75,8 95,0 128,3 1,1 202, ,4 64,9 81,3 109,6 137,6 2, ,6 57,1 71,4 96,2 120,7 151, tim 2 26,1 34,7 43,1 57,8 72,4 90,6 tim tim) ,0,0 25,9 34,4 42,8 53, ,1 15,7,2 25,4 31,5 39, ,0 12,8 15,6 20,5 25,3 31, ,6 11,0 13,4,4,4 26, ,7 9,8 11,8 15,3,7 23, ,2 6,3 7,5 9,4 11,4 13, ,3 5,1 5,9 7,3 8,6 10, ,8 4,4 5,0 6,1 7,2 8, kl.:54