HALLONPORTEN NORRA DAGVATTENHANTERING

Transkript

1 PM HALLONPORTEN NORRA DAGVATTENHANTERING

2 Uppdrag: , Hallonbergen - Dagvattenhantering Titel på PM: Hallonporten Norra - Dagvattenhantering Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Folkhem AB Shobana Selvarajah Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall Embla Myrdal Johan Ekvall Revideringar Revideringsdatum Version: 2, (nr ) Författare: Embla Myrdal, Johan Ekvall Datum: ÅR-MÅN-DAG Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\sth\265318\R\_Text\PM_Hallonbergen dagvatten_ docx Version:

3 Sammanfattning Detta PM syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation efter exploatering av Hallonporten Norra i Hallonbergen, Sundbyberg. Området ligger inom Råstasjöns avrinningsområde. I utredningen har avrinning för nuläget och efter omdaning beräknats. Resultat av avrinningsberäkningar samt förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter ombyggnaden presenteras. Beräkningarna visar att avrinningen från området ökar från cirka 8,1 l/s (22 l/s,ha) till 24,8 l/s (69 l/s,ha) efter omdaning vilket ger en skillnad på cirka 17 l/s (beräknat för ett 10-årsregn med gröna tak). Ökningen beror främst på tillkommande hustak. Utan gröna tak blir flödet efter exploatering cirka 32 l/s vilket ökar skillnaden till cirka 24 l/s vid ett 10-årsregn. Effekten av gröna tak blir större vid mindre intensiva regn, vid exempelvis ett 2-årsregn blir skillnaden endast cirka 5 l/s. Sett över året bedöms ett grönt tak leda till cirka 50 % reduktion av avrinningen från den berörda takytan. Endast en mindre andel av avrinningen (ett hustak) leds mot det allmänna ledningsnätet. Då gröna tak väljs uppstår ingen eller marginell negativ påverkan då flödesökningen i ledningsnätet är marginell. I övrigt bedöms området vara så pass litet i förhållande till det totala avrinningsområdet att förändringen avseende föroreningsbelastning blir försumbar (ej beräkningsbar med schablonvädren). Då marken i området i nuläget lutar mot GC-stråket i norr och öster bedöms behovet av LODåtgärder som litet om gårdsytorna till stor del behålls som gröna ytor. Förändringen i avrinningen mot GC-stråket blir marginell. I och med att takytorna vänds bort från gården är det även möjligt att avrinningen minskar mot GC-stråket. Utöver gröna tak finns möjlighet till fördröjning/rening av dagvatten på gården i den norra delen. LOD kan även ske utanför kvarteret på allmän platsmark. Enligt ledningskarta finns en kulvert under GC-stråket endast 10 meter från det nordvästra hörnet på fastigheten. Kulverten mynnar i naturmarken (skog) norr om planområdet. Avrinning från detta område bedöms inte kunna skada installationer eller byggnader. Att kvarteret byggs med underjordiskt garage innebär att avrinning från dessa ytor inte belastar dagvattennätet, förutsatt att parkeringsytorna istället kopplas till spillvattennätet om anslutning till ledningsnät bedöms som nödvändig. Sammantaget bedöms inte exploateringen påverka flöden och vattenkvalitet i Råstadiket och Råstasjön. Under byggskedet finns risk för utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner och kväve vid sprängningsarbeten. Slam från schaktarbeten kan påverka ledningssystemet i Rissneleden nedströms området. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. 3(13)

4 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 5 Metodik och avgränsning... 7 Befintligt avvattningssystem... 7 Resultat av avrinningsberäkningar före och efter exploatering... 8 Exploateringens påverkan på recipienten... 9 Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)... 9 Översvämningsrisker efter exploatering Byggskedet Bilaga 1. Areauppskattning för nuläge och efter exploatering Bilaga 2. Markförhållanden Bilaga 3. Fotografier tagna vid platsbesök okotober Omslagsbild: Planområde till höger i bild, GC-stråk utgör gräns mot norr. Bild tagen mot öster. Till vänster i bild skogsmark dit dagvatten leds via befintlig kulvert. 4(13)

5 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation efter exploatering av Hallonporten Norra i Hallonbergen, Sundbyberg. I utredningen har avrinning för nuläge och efter omdaning beräknats. Resultat av avrinningsberäkningar samt förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter ombyggnaden presenteras i detta PM. Området består i nuläget av naturmark (se figur 1 samt bilaga 3). All avvattning längs med Rissneleden sker till det allmänna ledningsnätet via dagvattenledningar, LOD i form av rening och fördröjning saknas. Efter omdaning kommer ytan att bebyggas med bostäder (figur 2 och 3). Bostadshusen planeras underbyggda med garage. N Figur 1. Fastigheten i nuläge. Planområdets ungefärliga yta visas innanför vit linje (flygfoto från Eniro.se). 5(13)

6 Rissneleden Figur 2. Fastigheten efter exploatering (situationsplan: Whingårdhs Arkitekter, ). Bostadshusen kommer att underbyggas med garage. Fastighetsgräns något justerad i väster, se figur 4. Figur 3. Husen planeras med platta gröna sedumtak med lutning ut från fastigheten, vilket innebär att avrinningen från taken fördelas ungefär lika mot naturmark respektive Rissneleden. 6(13)

7 Metodik och avgränsning Underlag i form av skisser, situationsplaner m.m. har erhållits från Folkhem AB. Information om dagvattenledningar har erhållits från Sundbybergs stad. Ett platsbesök har genomförts den 5 oktober Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållna situationsplaner för kvarteret samt genom jämförelse med flygfoto för markanvändning i befintlig situation. Beräknad avrinning är begränsad till ytan (totalt ca 0,36 ha) innanför markering i figur 4. Utredningen har inte beaktat flöden och och föroreningstransport som uppkommer på allmän platsmark och gator. Befintligt avvattningssystem Dagvattenledningar finns i Rissneleden. Dagvatten leds mot österut mot Ursviksvägen. I området norr om Rissneleden finns inget dagvatten system, endast en brunn och trumma under GC-stråk (se figur 4). Trumman mynnar i naturmark norr om GC-stråk. Figur 4. Ledningssystem för dagvatten i området. Planområdets del på fastighetsmark markerat med grön färg (något justerad i sent skede, se ny gräns i väster, streckad svart linje). 7(13)

8 Resultat av avrinningsberäkningar före och efter exploatering Kvarterets avrinningsytor delades upp i olika kategorier (bilaga 1). De olika yttyperna är takyta, trädäck samt gårdsyta. Resultatet av avrinningsberäkningarna presenteras i tabell 1. Gatumark utanför fastigheten vid Rissneleden ingår inte i flödesberäkningarna. Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkningar för tre olika regntillfällen före och efter omdaning med LOD-åtgärder (gröna tak). Ej klimatanpassad beräkning, se kommentar i text nedan. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid, mm nederbörd: 2 år (7,7 mm) 5 år (10,4 mm) 10 år (13,1 mm) Efter omdaning Area (ha) Avrinningskoeff., l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 ⱷ Takyta (grönt tak)* 0,12 0,35-0,62 5,5 3,0 10,6 6,4 16,7 10 Gård, Trädäck 0,06 0,3 2,4 1,5 3,2 1,9 4,2 2,5 Gård, grönt 0,17 0,1 2,3 1,4 3,0 1,8 3,9 2,3 Summa 0,36 0,18-0,28 10,1 6,1 16,7 10,0 24,8 14,9 Nuläge, naturmark 0,36 0,1 4,7 2,8 6,1 3,7 8,1 4,9 Skillnad i % 117 % 173 % 207 % Skillnad i l/s 5 l/s 11 l/s 17 l/s *: Avrinningskoefficienten för ett sedumtak varierar med tjocklek och vilket tidsintervall som väljs. Ett tjockt lager (ca 150 mm) ger 0,25 i avrinningskoefficient på årsbasis, ett tunt (ca 100 mm) ger 0,55. Vid intensiva regn bedöms minst 5 mm nederbörd kvarhållas, resterande rinner av (källa Svenskt vatten, publikation 105). Exempelvis innebär detta att det ovan angivna 5-årsregnet ger en avrinningsfaktor på maximalt cirka 0,5 då cirka hälften av nederbörden kvarhålls. Avrinningsfaktorn för ett 2-årsregn blir ca 0,3, för ett 10-årsregn ca 0,6. Flödesberäkningarna visar att den totala avrinningen från kvarteret vid ett 10-årsregn kommer att öka med omkring 17 l/s efter omdaningen (med gröna tak). Utan gröna tak blir flödet cirka 32 l/s vilket ökar skillnaden till cirka 24 l/s. Skillnaden i avrinning före och efter omdaningen beror på de tillkommande takytorna vilka, trots att de planeras som gröna tak, har en hög avrinningskoefficient vid ett 10-årsregn (se kommentar avseende gröna tak under tabell1). Framtida klimatförändringar bedöms av bl.a. SMHI öka risken för mer intensiva regn. Det rekomenderas därför att använda en s.k. klimatfaktor vid beräkning av exempelvis ett 10- årsregn. Ofta används faktorn 1,2 vilket ungefärligen motsvarar ett 20-årsregn utan klimatfaktor. För ett 10-årsregn enligt beräkningen i tabell 1 innebär detta att dagens uppskattade avrinning ökar från 8,1 l/s (22 l/s,ha) till 9,7 l/s (27 l/s,ha) och avrinningen efter omdaning från 24,8 l/s (69 l/s,ha) till 29,8 l/s (83 l/s,ha). Avrinningen från huvuddelen av planområdet leds mot naturmark, ett grönt tak lutar dock mot Rissneleden. Avrinningen från det taket leds mot det allmänna dagvattenledningsnätet (dvs halva flödet från tak i tabell 1). 8(13)

9 Exploateringens påverkan på recipienten Området ligger inom Råstasjöns avrinningsområde. Råstasjön är inte klassad som vattenförekomst enligt Avrinningen från denna del av Sundbyberg leds till sjön via Råstadiket som ligger parallellt med gamla E18. Varken föroreningsbelastning eller flöden bedöms öka till diket och sjön. Efter omdaningen kommer det totala flödet att öka, främst på grund av tillkomna takytor. Takytor ger generellt en lägre föroreningsbelastning än asfalterade ytor vilket innebär en relativt låg föroreningsspridning till recipienten. I övrigt bedöms området vara så pass litet i förhållande till det totala avrinningsområdet att förändringen blir försumbar (ej beräkningsbar med schablonvädren). Biltrafik inom området förekommer inte, trafikytor ger annars ett mer förorenat dagvatten än övriga ytor. Att kvarteret byggs ut med underjordiskt garage innebär att de nya parkeringsytorna inte kommer att belasta dagvattennätet, förutsatt att parkeringsytorna kopplas till spillvattennätet om anslutning till ledningsnät bedöms som nödvändig. Om garagen ansluts till spillvattennätet bör avrinningen ske via en olje/slamavskiljare. Sammantaget bedöms inte exploateringen påverka flöden och vattenkvalitet i Råstadiket och Råstasjön. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) Då marken i området i nuläget lutar mot GC-stråket i norr (omslagsbild och bild 1 i bilaga 3) och öster bedöms behovet av LOD-åtgärder som litet om gårdsytorna till stor del behålls som gröna ytor. Förändringen i avrinningen mot GC-stråket blir marginell. I och med att takytorna vänds bort från gården är det även möjligt att avrinningen minskar mot GC-stråket. En ytterligare faktor som kan minska avrinningen ut från området är de planerade trädäcken förutsatt att marken under under anläggs med någon form av genomsläpplig beläggning, exempelvis singel. Det är rimligt att anta att en del av avrinningen från trädäcket då kommer att infilterera i mark. Utöver gröna tak finns möjlighet till fördröjning/rening av dagvatten på gården i den norra delen (figur 5). Dock är nivåskillnaderna stora i området varför en placering i direkt anslutning mot GCstråk norr om fastigheten inte kan ske. En LOD-åtgärd i form av infiltration eller öppen mindre damm måste placeras en bit från GC-stråket på planare mark. Enligt jordartskarta från SGU (bilaga 2) består undersökningsområdet till största delen av berg med tunt moräntäcke vilket innebär möjlighet till infiltration även norr om området i skogsmarken. LOD kan även ske utanför kvarteret på allmän platsmark (bild 2, bilaga 3). Det finns enligt ledningskarta en kulvert under GC-stråket endast 10 meter från det nordvästra hörnet på fastigheten. Naturmarken (skog) nedanför där kulverten mynnar ligger i stark sluttning mot norr. Sannolikt kommer denna mark aldrig att bebyggas. Det finns inga installationer eller byggnader norr om skogsområdet som kan ta skada av avrinningen från området. Därför föreligger det inget hinder för att leda ut dagvatten från fastigheten till skogsområdet via befintig kulvert. Avvattningen av de gröna taken föreslås ske direkt till ledningsnätet i Rissneleden och mot naturmark väster om fastigheten. 9(13)

10 Mot befintlig kulvert under GC-stråk Figur 5. Kvarteret efter omdaning med förslag till LOD på allmän platsmark (bearbetad skiss från Whingårdhs Arkitekter, ). Dagvatten från gården kan exempelvis fördröjas och infiltreras i en damm på gårdsytan (blåmarkerad). Blå pilar visar avrinning ytledes från området. Översvämningsrisker efter exploatering Exploateringen av fastigheten innebär inte att instängda områden skapas. All avrinning som inte kan ledas bort i ledningssystem från gården måste kunna ske ytledes norrut mot fastighetens gröna ytor samt därefter mot naturmark norr om GC-stråk norr om fastigheten. Området lutar norrut mot dessa platser och därmed kommer ytliga vattenvägar att finnas som kan avleda dagvatten bort från området. Det rekommenderas att noga planera områdets höjdsättning och skapa nya förutsättningar för vatten att ytledes rinna ut från området vid extrema regn. Byggskedet Under anläggningsskedet finns risk för grumling av vatten och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid sprängningsarbeten inom området tillkommer betydande mängder kväve från s.k. bomsalvor och spill av sprängmedelsom transporteras bort med dagvattnet. Slam från schaktarbeten kan påverka ledningssystemet i Rissneleden nedströms området. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. Om det anses vara befogat kan vatten efter viss rening (slam/oljeavskiljning) ledas till spillvattennätet eftersom kväve frånsprängningsarbeten inte kan renas i reningsanläggningar på platsen. Detta måste ske i reningsverk. 10(13)

11 Bilaga 1. Areauppskattning för nuläge och efter exploatering Sammanställning av ytor före och efter exploatering av fastigheten. Framtida bebyggelse m 2 ha Tak (gröna) ,12 Terasser (trädäck) 620 0,062 Gårdsyta (grön yta) ,174 Total ,36 Nuläge m 2 ha Naturmark ,36 Total ,36 11(13)

12 Bilaga 2. Markförhållanden Markförhållanden i planområdet. Planområdet visas ungefärligen innanför streckad markering. Gul yta = lera, blå = morän, och röd = berg i dagen. Karta hämtad från SGU.se. 12(13)

13 Bilaga 3. Fotografier tagna vid platsbesök okotober Bild 1. Norra gränsen på planområdet. Marken lutar kraftigt mot GC-stråket. Foto taget mot öst. Bild 2. Skogsmark norr om planområdet. Foto taget mot norr. Vägen som syns nedanför slänten är Östra Madenvägen. Marken bedöms vara skogsmark med infiltrationsmöjligheter, synligt berg i dagen saknas. 13(13)