PARKERING POSTILJONEN 1 - UTFORMNING OCH LOD

Transkript

1 PM PARKERING POSTILJONEN 1 - UTFORMNING OCH LOD

2 UPPDRAG , Postiljonen 1 - parkering Titel på rapport: Parkering Postiljonen 1 - Utformning och dagvattenhantering Status: Slutrapport Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: St Botvids katolska kyrka via Rotpartner Lena Törnvall, Rotpartner, Stefan Lidgren Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall Johan Kjellberg, Petronella Magnusson, Maja Josefsson Desirée Johansson, Stefan Lidgren(extern) REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE RECIPIENTEN ALBYSJÖN VATTENSKYDDSOMRÅDE ÖSTRA MÄLAREN BOTKYRKAS DAGVATTENSTRATEGI TRAFIK LANDSKAP DAGVATTEN ÖVRIG AVVATTNING ÖVERSVÄMNINGSRISK... 9 Bilagor: 1. Flödesberäkning, detalj 2. Illustrationsplan 3. Dagvattenledningar/LOD Omslagsbild: Yta som ska utgöra framtida parkeringsplats. Fotorikting mot öster och kyrkobyggnad. Postängsvägen till vänster i bild. 3(10)

4 1 BAKGRUND OCH SYFTE Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka har fått i uppdrag att ta fram en detaljplan för parkering i anslutning till Postiljonen 1. I planen prövas även om marken - en kommunal gräsplan - kan säljas till fastighetsägaren för Postiljonen 1. Vid de tider då församlingen på Postiljonen 1 har högt besökstryck skapas hinder i området genom felparkerade bilar, och en vidgad parkering skulle kunna lösa detta. Området ligger alldeles norr om ett av översiktsplanens gröna samband. Det är därför viktigt att parkeringen får en god gestaltning som även fortsatt stödjer detta samband. Utredningen ska ge förslag på lösning och gestaltning av parkeringen samt lämplig hantering av dagvatten. Fastigheten ligger inom skyddsområde för Östra Mälarens vattentäkt, avrinning leds till Albysjön. Dagvattenhanteringen ska utgå från dagvattenstrategin och riktlinjerna för dagvattenhantering i kommunen vilket bl.a. innebär att ett 20 årsregn, 10 minuters varaktighet och klimatfaktor på 1,2 ska hanteras inom fastigheten utan att flödet och föroreningshalten ut på nätet ökar mot nuläget. 2 RECIPIENTEN ALBYSJÖN Albysjön (vattenförekomst SE ) har enligt VISS (Vatteninformations system Sverige) god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilverföreningar, bromerad difenyleter och tributyltenn föreningar. Denna situation är relativt vanlig för många sjöar. Även om åtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta lång tid att uppnå god kemisk ytvattenstatus med avseende på tributyltenn. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist till VATTENSKYDDSOMRÅDE ÖSTRA MÄLAREN Planområdet ingår i sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattenskyddsområde där Albysjön ingår. Detta innebär bl.a. att: - Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana an läggningar ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor. - Mark- och anläggningsarbeten får inte ske om det kan medföra risk för vattenförorening. 4(10)

5 4 BOTKYRKAS DAGVATTENSTRATEGI Botkyrka kommun har en dagvattenstrategi antagen Denna innebär specifikt för planområdet att vid ny- eller ombyggnation av parkeringsplatser och vägar ska oljeavskiljning, filter i dagvattenbrunnar eller annan rening av dagvattnet utföras. 5 TRAFIK Parkeringen är utformad med 48 parkeringsrutor (se bilaga 2). De flesta rutorna är vinklade och körgångarna är enkelriktade. Den mest västliga pparkeringsrutan i det sydligaste parkeringsskeppet, närmast grinden mot befintlig GC-bana kan lätt utformas till plats för rörelsehindrad, behovet av handikapparkering måste dock tillgodoses på den andra parkeringsytan (befintliga) som ligger på andra sidan om kyrkan där gångvägarna/entréerna till kyrkan är bättre anpassade för rörelsehindrade. In- och utfarten till parkeringsytan är utformad för att möjliggöra ett eventuellt möte. Sikten är även bra och det finns yta att vänta på om det skulle behövas. In- och utfarten är placerad på det ställe där det uppskattas vara minst höjdskillnad, dock kommer det troligtvis att behöva fyllas upp/schaktas för att få till en bra in-/utfart. Detta gäller för hela parkeringsytan så att lutningarna uppfyller riktlinjerna och ytan blir plan. Omfattningen av detta studeras i ett senare skede. Utformningsskisserna har utgått från laserscannade höjddata. 6 LANDSKAP Anläggningen är utformad diskret och med inspiration från befintlig natur i området. Grässlänter med grupper om träd avgränsar parkeringsytan och håller nere skötseln. Om träden är uppstammade bevaras den fria sikt över parkeringsytan och även från gång- och cykelvägen som ligger mot skogsbrynet. Det är viktigt att bevara öppenheten så att både parkeringsytan och gångvägen känns trygga. Den huvudsakliga entrén för gående till parkeringen är anpassad efter befintliga höjder och möter gångväg så tillgänglighet troligtvis kan uppfyllas. Det finns även en trappa som kan fungera som smitväg. Denna ansluter till befintlig trappa andra sidan gångvägen och är placerad där gångvägen vidgar sig för att minimera risken att bli påkörd av cyklister. En öppning mot gångvägen i söder finns för att ge en mer tillgänglighetsanpassad förbindelse mot församlingshuset. I detta fall bör befintlig entré på tomtmark från 5(10)

6 gångvägen rustas upp och tillgänglighetsanpassas. Att gå denna väg känns som ett naturlig sätt att ta sig mellan parkering och huvudentrén. Avrinning från parkeringsytan sker mot ett dike placerat i norra delen av ytan som är utformad med högre gräs för att få en naturlig känsla av våtmark. 7 DAGVATTEN Nuvarande avvattning av området sker inte direkt till ledningsnätet då dagvattenbrunnar saknas på den befintliga gröna ytan. Det kan därför antas att dagvatten samlas på den gröna ytan och infiltrerar avdunstar vid mindre intensiva regn. Vid intensiva regn kan dagvatten troligen rinna över mot gångstråk och GC-tunnel och dagvattenbrunnar placerade där. Avrinningen från parkeringsytan efter exploatering sker över den hårdgjorda ytan mot ett dike (kommunalt) placerat i släntfoten mot Postängsvägen (se bilaga 3). Någon anläggning av dagvattenbrunnar och ledningsnät på parkeringsplatsen bedöms inte vara nödvändigt. Dagvatten från parkeringen bedöms vara mindre förorenat än från konventionella parkeringar med större trafikrörelser och hantering av varor. Längs med Postängsvägen ligger en befintlig dagvattenledning (btg Ø 225 mm), se bilaga 3 för ungefärligt läge. Diket ansluts till ledningen via en kupolbrunn i den östra delen av diket närmast GC-tunneln. Kupolbrunnen placeras på lämplig höjd över dikesbotten för att vatten som rinner till diket ska kunna stå och i diket och infiltrera/avdunsta. För att utnyttja hela diket för infiltration/avdunstning ska inte diket falla mot kupolbrunnen vilket skulle påskynda avledning av dagvatten. Om diket fylls vid intensiv/långvarig nederbörd sker bräddning via kupolbrunnen till ledningsnätet. I tabell nedan visas avrinning i nuläge och efter anläggning av parkeringsplatsen. De ytor som ingår i beräkningen är dels hårdgjord parkering, dels avrinningsyta på Postängsvägen samt vägslänt då dessa ytor är de som bidrar till avrinningen mot föreslaget dike för uppsamling av dagvatten. 6(10)

7 Tabell 1. Resultat för avrinningsberäkning före och efter exploateringen för 20-årsregn och klimatanpassat 20-årsregn (utan LOD-åtgärder). Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: Area (ha) Avrinningskoeff., 20 år 20 år klimatfaktor 287 l/s,ha 1,2 344 l/s,ha Reducerad area (ha) l/s m 3 l/s m 3 Efter exploatering 0,23 0,63 0, Nuläge 0,23 0,17 0, Skillnad i % efter exploatering (med och utan klimatfaktor) * Skillnad i l/s efter exploatering (med och utan klimatfaktor) * *: Jämförelse gjord med dagens 20-årsregn eftersom framtidens regn inte existerar i nuläget. Tabell 1 visar att ca 38 l/s bör fördröjas enligt krav från kommunen. Det innebär att minst cirka 23 m 3 dagvatten ska kunna omhändertas i diket om inte flödet ut ska öka efter exploatering. Diket som förslås längs med Postängsvägen bör därför kunna rymma minst denna volym. Då sträckan mot Postängsvägen är ca 60 m bedöms möjligheten att omhänderta dagvatten från p-ytorna som goda. Diket kan då ungefärligen ha dimensionen djup 0,5 m, bredd ca 2 m (släntlutning ungefär 1:2). Djupet måste ökas något åt väster eftersom marken faller mot öster (kupolbrunn), annars kan inte dikets hela volym utnyttjas. Diket behöver inte ha fall mot kupolbrunnen. Om diket räknas som ett magasin som maximalt får ha ett utflöde på nuvarande avrinning vid ett 20-årsregn behövs en fördröjningsvolym på cirka 30 m 3. Uppehållstiden blir då en dryg timme vilket är för kort tid för att avskiljning av suspenderat material (där merparten av föroreningar finns) kan ske i större omfattning. Ur föroreningssynpunkt bör därför så mycket vatten som möjligt fås att infiltrera vilket är positivt då mängden vatten ut från diket är avgörande för reningseffekten. En tömning på så pass kort tid ger inte möjlighet till infiltration i någon större utsträckning. För att få längre uppehållstid och möjliggöra infiltration måste uppehållstiden i diket ökas kraftigt vilket innebär en kraftig strypning av utflödet. Det leder i sin tur till att magasinsvolymen måste ökas. För att undvika ett alltför stort dike måste dagvatten troligen bräddas ut från diket vid extrema regn. 7(10)

8 Avseende föroreningar sker dock endast en liten del av föroreningstransporten vid extrema regn, sett över året. Bräddning vid enstaka tillfällen kan därför tillåtas. För att anlägga så enkel åtgärd som möjligt föreslås att en kupolbrunn sätts på sådan höjd i dikets östra del att diket kan magasinera stipulerad mängd dagvatten enligt ovan (dvs m 3 ). Om det visar sig att vatten blir stående i diket under längre perioder kan håltagning ske i betongringarna under kupolbrunnen. Håltagningen ska i så fall ske med hänsyn taget till att diket inte ska tömmas på för kort tid. Då recipienten Albysjön ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde måste ett extra skydd mot utsläpp ske i form av en oljeavskiljare, förslagsvis en mindre prefabricerad lamelloljeavskiljare. Denna kan placeras på fastighetsmark och kopplad till utloppet från dikets kupolbrunn och ansluts till det allmänna ledningsnätet. Oljeavskiljaren bidrar, utöver avskiljning av olja, även till avskiljning av lättare partiklar (cigarettfimpar, frigolit etc) och suspenderat material som inte avskilts i diket. Prefabricerade oljeavskiljare finns i mindre storlekar som lämpar sig för platsen och det låga flöde som bedöms komma från diket i de flesta situationer. Dränledning under dikesbotten kan övervägas, denna ledning kopplas då direkt till dagavttenledningen. Exempel på lämplig utformning av diken för omhändertagande av dagvatten från hårdgjorda ytor ges i Svensk Vattens publikation P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering. Detaljerad utformning av dike och anslutningar till oljeavskiljare och det allmänna ledningsnätet sker då bygghandlingar tas fram. 8 ÖVRIG AVVATTNING I och med att parkeringsytan med infart från Postängsvägen anläggs riskerar den naturliga avrinningen från det smala grönstråket mellan Postängsvägen och GC-stråk väster om parkeringen att dämmas upp. Under infarten till parkeringen kan eventuellt en kulvert anläggas för att avvattna gröna ytor väster om infarten mot diket längs med parkeringen. Eftersom det är mindre lämpligt att belasta diket med avrinning från gröna ytor är troligen ett bättre alternativ att ansluta en kupolbrunn strax väster om infarten till befintlig dagvattenledning (se bilaga 3). 8(10)

9 9 ÖVERSVÄMNINGSRISK Om diket överbelastas vid sällan förekommande extrema regn rinner vatten ut via kupolbrunnen till det allmänna ledningsnätet via oljeavskiljaren. Då den allmänna ledningen börjar strax väster om anslutningspunkten för det föreslagna diket (endast en påkopplad gatubrunn som troligen inte mottar små mängder dagvatten) är det inte sannolikt att ledningen går full. Ledningen faller också relativt kraftigt åt öster i Postängsvägen vilket minska risken ytterligare för hydraulisk överbelastning. Om kapaciteten på kupolbrunnen överstigs, sannolikt mest troligt på grund av dålig funktion då löv mm täpper till brunnen stiger nivån i diket tills avrinning på markytan sker. Troligast är då att dagvatten leds över mark kort sträcka från diket ner mot lågpunkten i GC-passagen under Postängsvägen. Någon risk för översvämning kan drabba befintlig kyrkobyggnad eller andra byggnader eller installationer bedöms inte uppstå. Sammanfattningsvis bedöms risken för att översvämning kan uppstå på den nya parkeringen bedöms som minimal. 9(10)

10 Bilaga 1. Detaljerad redovisning av flödesberäkning 10(10)

11 Postängsvägen Grässlänt Befintliga trappor Dike Trappa Ytan lutar 2,5% mot dike yrka S:t Botvids k 48 parkeringsplatser Tillgänglig entré i nivå med gångväg Grässlänt Naturmark Postiljonen 1 uppdrag Bilaga 2: Illustrationsplan Skala

12 BT8G,1 0 8,16 8,49 Grässlänt 10,74 11,09 Dike 225 9,96 8 Befintliga trappor 10,56 BTG 8,3 9,96 BTG 8,14 Kulvert Oljeavskiljare Oljeavskiljare Anslutning till befintlig Kupolbrunn dagvattenledning Postängsvägen 10,74 12,37 12,37 BTG225 12,45 Kupolbrunn 300 BTG Kupolbrunn avsedd för att omhänderta dagvatten från nturmark väster om p-ytan 8,19 8, Trappa Ytan lutar 2,5% mot dike yrka S:t Botvids k Befintlig dagvattenledning btg 225 mm Tillgänglig entré i nivå med gångväg BTG parkeringsplatser Grässlänt Naturmark Postiljonen 1 uppdrag Bilaga 3: Dagvattenledningar/LOD Skala BTG 225 9,39 9,44 Kupolbrunn placeras i diket, oljeavskiljare kan placeras på fastighetsmark