DAGVATTENUTREDNING KVARHAGSSKOLAN 2 - STAREN

Transkript

1 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING KVARHAGSSKOLAN 2 - STAREN SLUTRAPPORT

2 UPPDRAG , Dagvattenutredning tre förskolor Botkyrka: Aspen, Staren och Tallen Titel på rapport: Dagvattenutredning Kvarhagsskolan 2 - Staren Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Botkyrka kommun Christer Silver Holmberg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Olof Jonasson Cham Hoang och Sandra Jonsson Olof Jonasson REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Olof Jonasson Datum: Handlingen granskad av: Olof Jonasson Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 SAMMANFATTNING Rapportens syfte är att ge en översiktsbild av dagvattensituationen för befintlig och kommande dagvattenhantering för förskolan Staren, fastigheten Kvarhagsskolan 2, i Botkyrka kommun. Den befintliga förskolebyggnaden ska rivas och en ny ska byggas för att erhålla fler förskoleplatser. Området består i nuläge av gårdsyta, naturmark, gångstråk, tak och parkeringsyta samt angöringsyta. Föroreningsbelastning till dagvatten kan antas vara relativt liten då trafikbelastningen inom utredningsområdet är begränsad. I området består marken främst av fyllnadsjord med underliggande glaciallera vilket innebär att infiltrationsmöjligheterna i området är begränsade. Fastigheten ligger inom östra Mälarens yttre vattenskyddsområde, vilket innebär restriktioner för rening av dagvattnet innan det släpps till recipienten Albysjön. Utredningen visar att avrinningen kan förväntas öka som ett resultat av att regnintensiteten förväntas öka i framtiden. För att flödet från fastigheten inte skall öka i ett klimatkompenserat 20-års regn jämfört med nuläget krävs en fördröjningsvolym för takytan samt hårdgjorda ytor runt förskolan på ca 16 m 3. Detta förutsätter att dagvattennätet i nuläget har kapacitet att avleda ett 20-årsregn. Vid ett 100-års regn med en klimatfaktor på 1,25 finns risk att lågpunkter i östra delen av utredningsområdet kring förskolan får stående vatten. Höjdsättning av området måste säkerställa att instängda lågpunkter inte uppkommer och att flöden utöver ledningsnätets kapacitet kan avledas ytligt utan att orsaka skador på fastigheter eller andra anläggningar både inom och utanför fastigheten. Kommunen ska sträva efter att minska de hårdgjorda ytorna inom befintliga områden och områden med park- och lekytor. Det rekommenderas därför ur dagvattensynpunkt att inte anlägga mer hårdgjorda ytor än nödvändigt, och att använda genomsläppliga material där så är möjligt. De LOD-lösningar som rekommenderas för omhändertagandet av dagvatten är en regnbädd för rening av dagvatten från parkeringsplats samt angöringsyta. För att säkerställa att allt dagvatten som uppkommit inom planområdet omhändertas så kan mindre öppna dikesanvisningar anläggas längs med fastighetens norra gräns för att fånga upp avrinning från dessa delar. Det är dock viktigt att av säkerhetsskäl beakta eventuella risker med stående vatten på platser där barn vistas. Det bedöms dock ej som ett troligt scenario då majoriteten av avrinningen från området leds till fördröjningsmagasinet. Hårdgjorda ytor tillsammans med parkerings- och angöringsytor bedöms totalt att minska något efter omdaning, vilket leder till en minskad föroreningsbelastning. Lokalt omhändertagande av dagvatten från parkering och angöringsplats till en regnbädd kommer även rena dagvattnet effektivt för att bidra till att miljökvalitetsnormer för recipienten Albysjön kan uppnås. 3(22)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING MARKFÖRHÅLLANDEN DAGVATTENRECIPIENTEN OCH BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM BOTKYRKA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) AVRINNINGSBERÄKNINGAR FÖRE OCH EFTER OMDANING FÖRDRÖJNING OCH UTJÄMNING PÅVERKAN PÅ DAGVATTENKVALITÉN ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID KLIMATKOMPENSERAT 100-ÅRS REGN BYGGSKEDET BILAGA 1. FOTON FRÅN PLATSBESÖK BILAGA 2. AVRINNINGSBERÄKNING BILAGA 3: FÖRDRÖJNINGSBERÄKNINGAR (22)

5 1 BAKGRUND OCH SYFTE Förskolan Staren (fastighet Kvarhagsskolan 2) ligger i Alby i Botkyrka kommun, se figur 1. Planområdet är ca 8822m 2 stort. Fastigheten med omgivande gatumark samt Kvarnhagsskolan norr om den aktuella fastigheten ägs av Botkyrka kommun. Övrig omgivande mark med bostäder ägs av Botkyrkabyggen AB. Inom planområdet finns idag en förskola, Staren, som ska rivas och ersättas med en ny byggnad med förskoleverksamhet (Figur 2). En detaljplan ska tas fram för fastigheten för att möjliggöra nybyggnation av en byggnad i flera våningsplan samt för att undersöka hur övriga ytor kan utnyttjas på bästa sätt. Denna dagvattenutredning syftar till att vara stöd i detaljplaneprocessen. Figur 1. Översikt planområdet Kvarnhagsskolan 2. Bakgrundskarta tagen ur Autodesk AutoCAD Civil 3D Genom att bygga på höjden kan mindre mark tas i anspråk, vilket innebär att förskoletomten inte behöver utökas för att möjliggöra fler förskoleplatser. Totalt kommer utredningsområdet att inrymma maximalt 1700 m 2 byggnadsarea. Enligt planförslaget anges att minst 6300 m 2 tas i anspråk för friyta utomhus i form av grönytor och gårdsmark under förutsättning att förskolebyggnaden upprättas i två våningar och då har möjlighet att inrymma 180 barn. Andelen hårda ytor runt förskolan bedöms till ca 1740 m 2 samt andelen grönyta till 4900 m 2 utifrån erhållen situationsplan. Stor del av den befintliga naturmarken kommer att bevaras och användas som lekyta. Den nuvarande parkeringen som ligger öster om förskolan planeras göras större och innehålla ca 15 stycken parkeringsplatser för bilfordon samt 10 stycken parkeringsplatser för cykel. Den totala parkeringsytan inklusive vändplan intill förskolans östra del uppskattas till 474 m 2. Enligt planbeskrivningen skall det finnas möjlighet att i framtiden upprätta tillfälliga förskolepaviljonger vid stort behov av förskoleplatser. Enligt överenskommelse med 5(22)

6 beställaren via mejl omfattar denna dagvattenutredning ej de takytor dessa paviljonger skulle komma att bidrar med. Lösningar för dagvattenhantering för dessa utökade takytor får utredas i ett senare skede om paviljongerna upprättas. Figur 2. Hela planområdet för utformning av förskolan Staren (utdrag från samrådshandling våren 2018). 2 METOD OCH AVGRÄNSNING Underlag i form av planbeskrivningar, grundkarta, lägeskarta för ledningsnätet m.m. har erhållits från Botkyrka kommun. Geologisk information har hämtats från Sveriges geologiska undersökning (SGU), se kapitel 3. Grundkarta och flygfoto har använts för att ta fram avrinningsytor för beräkning av dagvattenflöden för planområdet. Underlaget har även kompletterats med ett platsbesök som genomfördes , för foton se bilaga 1. Höjder anges i RH MARKFÖRHÅLLANDEN Förskolan Staren ligger i ett område med fyllnadsjord med underliggande glaciallera, se figur 3. Det innebär att infiltrationsmöjligheterna i området sannolikt är begränsade. Områden med urberg återfinns även i utredningsområdets västra och norra delar. Information om grundvattenytans läge saknas. 6(22)

7 Figur 3. Jordartskarta för område kring fastigheten Kvarnhagsskolan 2, SGU WMS karttjänst 1. Utredningsområdet avgränsas av Servitutsvägen i söder och öster, gc-väg i väst och Kvarnhagsskolan med grönytor i norr. I dagsläget består utredningsområdet av förskolebyggnaden, hårdgjorda lekytor, en större parkeringsyta samt skogbevuxen naturmark och grönytor. Fastigheten ligger på en höjd på mellan ca +25 till +27 m.ö.h. (RH2000), se Figur hämtad (22)

8 Figur 4. Höjdkurvor kring fastigheten Kvarshagsskolan 2 hämtad från grunkartan som är tillhandahållen av Botkyrka kommun. Utredningsområde innanför blå streckad linje. 4 DAGVATTENRECIPIENTEN OCH BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM Recipienten för dagvatten från fastigheten Kvarhagsskolan 2 är Albysjön (Figur 5). Vattenförekomsten är klassad som god ekologisk status, men uppnår ej god kemisk status 2. Det beror på förhöjda halter av kvicksilver, polybromerade difenyletrar, PFOS och TBT. Miljökvalitetsnormerna för Albysjön är god ekologisk och kemisk status 2021, med undantag med tidsfrist för TBT, där kraven ska uppnås senast Även kvicksilver, kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter är undantaget då problemet idag anses vara av sådan karaktär att det saknas tekniska förutsättningar för att åtgärda detta. De nuvarande halterna av dessa ämnen får dock inte öka utan att åtgärd behöver vidtas. Utredningsområdet har befintlig servispunkt för dagvatten i södra delen av utredningsområdet (se Figur 6). 2 Om Albysjön, Viss.se: (hämtad ). 8(22)

9 Figur 5. Botkyrka kommuns tekniska avrinningsområden för vatten. Hämtad ur Botkyrka kommuns dagvattenstrategi Utredningsområdet är markerat innanför streckad svart cirkel. Figur 6. Befintligt dagvattenledningssystem för utredningsområdet. Pilar visar flödesriktning i ledningar. Röd markering indikerar ungefärlig placering av servispunk för fastigheten. Utredningsområdet är lokaliserat innanför östra Mälarens yttre vattenskyddsområde, se Figur 7 3 Det innebär enligt 7 kap. 21 och 22 i Miljöbalken att området omfattas av speciella områdesskydd och speciella regler för exempelvis dagvattenhanteringen med syfte att skydda vattentäkten. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län gäller inom både det inre och yttre vattenskyddsområdet (primära och sekundära skyddszonen) att dagvatten från hårdgjorda ytor, där det finns risk för förorenat vatten, inte får släppas direkt till recipienten utan att det föregås av rening. Detta är viktigt att ha det i åtanke vid exempelvis anläggningsarbeten i området. 3 Östra Mälarens vattenskyddsområde, skyddsföreskrifter (hämtad ). 9(22)

10 Mälarens inre vattenskyddsområde: Mälarens yttre vattenskyddsområde: Utredningsområdet: Figur 7. Fastigheten Kvarnhagsskolan 2 i förhållande till Mälarens inre och ytter vattenskyddsområden 4. 5 BOTKYRKA KOMMUNS RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I Botkyrka kommun gäller Botkyrka kommuns dagvattenstrategi (antagen 2012). Strategin syftar bland annat till att dagvatten ska omhändertas så att: En naturlig vattenbalans eftersträvas och naturliga grundvattennivåer bibehålls Dagvatten ska omhändertas nära källan i möjligaste mån och återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa Dagvattenhanteringen ska klimatanpassas så att den kan hantera framtida förväntade klimatförändringar och extrem nederbörd Dagvattenstrategin pekar ut befintliga bebyggda områden och områden med parker, grönytor, torg, lek- och idrottsplatser som områden där särskilda riktlinjer för dagvatten gäller. Ombyggnad av förskoleområdet kan räknat till bägge kategorierna och där gäller bland annat att: Undvika att förorena dagvattnet. Förorenat dagvatten ska renas. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas där det är möjligt. I andra hand ska avledning ske genom öppen avledning på ett för platsen tilltalande sätt. 4 Botkyrka kommuns webbkarta kyddsomrade_swms;&search=selecteecdlayer:;selectedlocation:;&searchresult=active:false;&baselayer=acti ve:oversikt;&map=lat: ;lon: ;zoom:4;&standard=selectedtab:0;&,hämtad (22)

11 Vid ombyggnationer ska kommunen alltid försöka genomföra förbättringar på dagvattenhanteringen. Andelen hårdgjorda ytor ska minimeras. Fördröj och utjämna dagvatten så att nedströms fastigheter ej drabbas. Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd. Platser för hantering av extrem nederbörd ska skapas där det är nödvändigt. Dagvattenanläggningar ska utformas i samspel med det kommunala dagvattensystemet. Direktiv från kommunen är även att flöden skall beräknas för ett 20-års regn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1,25 (Budgetoffertförfrågan daterad ). Flöden skall hanteras inom fastigheten utan att flödet och föroreningshalten ut på dagvattennätet ökar mot nuläget. 6 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN (LOD) 6.1 AVRINNINGSBERÄKNINGAR FÖRE OCH EFTER OMDANING Enligt den framtida situationsplanen kommer det totala planområdet att utgöras av 8822 m 2 och enligt planbeskrivning kommer förskolans maximala byggnadsarea att uppgå till 1700 m 2. Enligt denna beskrivningen skall parkering möjliggöras för ca bilar samt 10 cykelparkeringsplatser. Utöver detta skall en vändplan med en radie av 21 meter anläggas och den totala hårdgjorda ytan för parkering och biltrafik uppgår genom detta till 474 m 2. Utöver parkeringsplatsen bedöms ytterligare 1738 m 2 av planområdet behöva anläggas med hårdgjorda ytor för att underlätta framkomlighet runt byggnaden samt användas som friyta för lek. Då planbeskrivningen anger att så mycket grönt som möjligt ska bevaras inom utredningsområdet bedöms resterande 4910 m 2 kunna nyttjas för befintlig naturmark och nya grönytor. Den totala friytan för lek blir utifrån dessa bedömningar 6648 m 2. I tabell 1 visas resultat från flödesberäkningar före och efter omdaning. Fullständiga beräkningar presenteras i bilaga 2. Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkning för hela utredningsområdet under nuläge och efter omdaning för ett 20-års regn och ett klimatanpassat 20-års regn. DIMENSIONERANDE REGN, 10 min varaktighet. Återkomsttid: 20 år 20 år klimatfaktor 1,25 REGNINTENSITET Area (ha) Avrinningskoef., ⱷ 287 l/s, ha 358 l/s, ha Reducerad area (ha) l/s m 3 l/s m 3 Nuläge 0,88 0,60 0, Efter omdaning 0,88 0,57 0, Skillnad i % efter exploatering (med och utan klimatfaktor) -6 % +18 % Skillnad i l/s efter exploatering (med och utan klimatfaktor) -9/s +27 l/s Resultatet visar att avrinningen kan förväntas minska något efter omdaning som ett resultat av att mark med hårdgjorda ytor kommer att minska. Det är dock viktigt att ta hänsyn till 11(22)

12 att regnintensiteten bedöms öka i framtiden. Vid beräknade flöden utifrån ett 20-års regn med klimatfaktor 1,25 efter omdaning är resultatet att flödena kan förväntas öka efter omdaning. För att inte överbelasta dagvattennätet kommer fördröjning av dagvatten behöva anläggas. Detta förutsätter att dagvattennätet i nuläget har kapacitet att avleda ett 20-årsregn. 6.2 FÖRDRÖJNING OCH UTJÄMNING Enligt Botkyrka kommuns dagvattenpolicy ska kommunen bland annat sträva efter att förbättra och anpassa dagvattenhantering till ett förändrat klimat. Kommunen ska även sträva efter att minska de hårdgjorda ytorna inom befintliga områden och områden med park- och lekytor. Det rekommenderas därför ur dagvattensynpunkt att inte anlägga mer hårdgjorda ytor än nödvändigt, och att använda genomsläppliga material där så är möjligt. Ett exempel är att anlägga gångvägar med grus eller plattor med genomsläppliga fogar istället för med asfalt. En grusad yta har lägre avrinningskoefficient än en asfalterad yta och kan ofta fylla samma funktion som en asfalterad. Detta är dock främst ett alternativ för ytor som inte vinterunderhålls, ett exempel visas i Figur 8. Parkeringsplatser kan anläggas med genomsläppligt material som tål vinterunderhåll, till exempel armerad betong. Figur 8. Exempel på genomsläpplig beläggning 5. Då utredningsområdet ligger i ett område bestående av fyllnadsjord med underliggande glaciallera antas förutsättningarna för infiltration vara begränsade. Botkyrkas dagvattenpolicy anger dock att en naturlig vattenbalans skall eftersträvas. För att flöden inte skall öka ut från förskoleområdet efter omdaning krävs att tak och de hårdgjorda ytorna runt förskolan är anslutna till ett fördröjningsmagasin på 16 m 3 (effektiv volym), se bilaga 3 för detaljerade beräkningar. Denna volym tar även hänsyn till den avrinning som bedöms ske från naturmark söder om utritad vattendelare i Figur 9. Flöden och fördröjningsvolymer har beräknats så att flöden efter omdaning inte ökar för ett 20-års 5 Figur hämtad från Dagvattenhantering, -en exempelsamling, Uppsala vatten (22)

13 regn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1,25, jämfört med flöden vid ett 20-års regn med 10 minuters varaktighet utan klimatfaktor i nuläget. Magasinet har då till uppgift att infiltrera delar av mindre mer frekventa regn (där den största mängden avrinning uppkommer) och reducera flöden från större regn innan dessa släpps på ledningsnätet. Fördröjningsvolymen kan lämpligen anläggas i områdets södra del i nära anslutning till befintlig servisledning. De områden som ligger längst väster och norr ut i planområdet bedöms ej förändras mot dagens läge, utan behållas som skogsmark. Detta område bedöms därför ej bidra till en förändrad avrinning efter exploatering. För att säkerställa att dagvatten omhändertas inom utredningsområdet så kan mindre öppna dikesanvisningar/svackdiken anläggas längs med fastighetens norra gräns för att möjliggöra infiltration. Det är dock viktigt att av säkerhetsskäl beakta eventuella risker med stående vatten på platser där barn vistas. Då majoriteten av avrinningen från utredningsområdet leds till fördröjningsmagasinet, bedöms dock risken för stående vatten i diket som liten. 6.3 PÅVERKAN PÅ DAGVATTENKVALITÉN Området består i nuläge av gårdsyta, naturmark, gångytor, tak och parkeringsyta samt angöringsyta. Föroreningsbelastning till dagvatten kan antas vara relativt liten då trafikbelastningen inom utredningsområdet är begränsad. Efter omdaningen av området planeras det förutom tak och gångvägar att även anlägga en något större parkering med en vändplan intill förskolebyggnaden. Hårdgjorda ytor som tak genererar generellt mindre föroreningar till dagvatten än trafikerade ytor. För att omhänderta avrinning från parkeringsytor och vändplan invid skolbyggnaden föreslås dessa ytor kunna avrinna mot en regnbädd eller större grönyta beläget söder om parkeringsytan (se Figur 9). Regnbädden/grönytan kan anläggas som en lågpunkt som ansluts till befintlig dagvattenledning söder om parkeringen. Dagvatten kan genom denna åtgärd fördröjas tillfälligt på ytan samt infiltreras för att uppnå en naturlig vattenbalans inom detta område. Konkreta höjdsättningar för parkering och regnbädd/grönyta bör utredas i samband med att förskolegårdens utformning tas fram. Lokalt omhändertagande av dagvatten från parkering och angöringsplats till en regnbädd/grönyta kommer rena dagvattnet effektivt för att möta MKN för recipienten Albysjön. 13(22)

14 Fördröjningsmagasin Vattendelare mot magasin Regnbädd Svackdike/Dikesanvisningar Figur 9.Placering av kommunala dagvattenledningar samt förslag på placering av regnbädd samt fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasinen och regnbädden är ungefärligt utplacerade (ej skalenligt). 7 ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID KLIMATKOMPENSERAT 100-ÅRS REGN En skyfallskartering över området har utförts av Länsstyrelsen i Stockholms län för ett 100- års regn med en klimatfaktor på 1,25 6. Denna visar att det finns risk för att en liten del av förskoletomten riskerar att drabbas av stående vatten vid stora regn, se Figur 10. Vid byggnation är det viktigt att höjdsättningen utförs så att instängda lågpunkter inte uppkommer och att flöden utöver ledningskapaciteten på ett säkert sätt kan avledas ytligt bort från byggnader och andra anläggningar både inom och utanför fastigheten. 6 Telefonkonversation, Länsstyrelsen Stockholm, Munzur Aygün, (22)

15 Risk för > 1,0 m vatten vid översvämning Risk för 0,10 0,30m vatten vid översvämning Utredningsområde Figur 10. Resultat från skyfallskartering över området omkring fastigheten Kvarnhagsskolan 2, urklipp från Länsstyrelsens länskarta. Utredningsområdet markerat översiktligt med svart, streckad linje. 8 BYGGSKEDET Under anläggningsskedet finns risk för grumling av dagvatten och utsläpp från främst entreprenadmaskiner. Slam från eventuella schaktarbeten kan även påverka ledningsnät nedströms byggområdet. Exempel på åtgärd som kan behöva vidtas är slam- och oljeavskiljning av dag- och dränvatten från arbetsområden. Enligt skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde får inte mark- och anläggningsarbete ske om de kan medföra risk för vattenförorening hämtat (22)

16 BILAGA 1. FOTON FRÅN PLATSBESÖK Figur 11.Vy mot förskolans västra del med förskolan till väster i bild. Figur 12. Vy från Servitutsvägen och nuvarande parkering in mot förskola och angöringsplats. 16(22)

17 Figur 3. Vy längs med den södra fastighetsgränsen i riktning mot Servitutsvägen. Figur 4. Vy längs med förskolans östra del i sydlig riktning. 17(22)

18 Figur 5. Erosionsskador på mark troligen orsakat av dagvatten vid förskolebyggnadens hörn i nordostlig riktning. Figur 6. Erosionsskada på mark vid nora fastighetsgränsen mot grannfastighet Kvarnhagsskolan 1. 18(22)

19 BILAGA 2. AVRINNINGSBERÄKNING 19(22)