DAGVATTENUTREDNING NÄS BY

Transkript

1 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING NÄS BY SLUTRAPPORT

2 UPPDRAG , Dagvattenutredning Näs By Titel på rapport: Dagvattenutredning Näs By Status: Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Ronny Lyberg Byggkonsult AB Ronny Lyberg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Olof J. Jonasson Sofie Sarri, Linda Bäckström Olof J. Jonasson REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Uppdragsansvarig: Olof J. Jonasson Datum: Handlingen granskad av: Olof Jonasson Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

3 SAMMANFATTNING Denna rapport syftar till att beskriva befintlig och kommande dagvattensituation inför utbyggnad i Näs By. Byn ligger i den sydligare delen av Botkyrka kommun och omgivningen består i huvudsak av jordbrukslandskap. I byn finns ett fåtal friliggande villor och ett häststall. Enligt förslag till detaljplan kommer området att utökas med flera bostäder och. De hårdgjorda ytorna i form utav tak kommer att dubbleras efter omdaning. Markens består främst av postglaciär lera som torrskorpeskikt i byns västra del och postglaciär finsand i de östra delarna. I de underliggande lagren finns inslag av morän. Markförhållandena är överlag goda för infiltration. Slutrecipient för dagvattnet från Näs är Hallsfjärden (vattenförekomst SE ), havsfjärden mellan orterna Getryggen och Pershagen. Hallsfjärden har måttlig ekologisk status men god kemisk status. De påverkanskällor som bedömts ha negativ inverkan på Hallsfjärden är främst diffust tillskott av kväve och fosfor via urban markanvändning, jordbruk och enskilda avlopp. Botkyrka kommuns dagvattenstrategi anger att dagvatten ska omhändertas så att: En naturlig vattenbalans eftersträvas och naturliga grundvattennivåer bibehålls Dagvatten ska omhändertas nära källan i möjligaste mån och återföras till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa Dagvattenhanteringen ska klimatanpassas så att den kan hantera framtida förväntade klimatförändringar och extrem nederbörd Området avvattnas i nuläget främst genom naturlig infiltration samt dikessystem längs med bygatorna. Centraliserat dagvattensystem saknas och hårdgjorda ytor leder generellt avrinning mot intilliggande bevuxna ytor. Området har generellt svag lutning, diken längs med vägar har generellt tät vegetation och det är därmed osannolikt att avrinning når Hallsfjärden innan det infiltrerats i marken förutom vid stora regn då även avrinning från naturmark förekommer. Avrinningen kommer att öka efter exploatering då både takytor och andra hårdgjorda ytor kommer att öka. Den ökade avrinningen kan tas omhand genom lokal fördröjning och infiltration ovan mark genom avledning mot svagt lutande bevuxna områden, eller genom anläggande av formella infiltrationssystem (stenkistor eller makadamdiken). Då detaljplanen inte omfattar någon markant förändring till stallverksamheten torde det inte föreligga någon ökad risk för förorening jämfört med nuvarande situation. Hantering av stallgödsel regleras av separata regler och är primärt inte en fråga för dagvattenhantering. Från stallverksamheter finns dock generellt en potentiellt förhöjd risk att näringsämnen läcker ut via dagvatten som kommit i kontakt med till exempel gödsel. Det främsta rådet för att förebygga föroreningsrisken är att förvara stallgödseln under tak samt säkerställa att eventuell avrinning inte sker direkt till diken etc. Verksamhetsutövaren kan själv beräkna lagringsbehov och spridningsarealer för stallgödsel med hjälp av beräkningsverktyget som finns tillgängligt på Jordbruksverkets hemsida, och det är verksamhetsutövarens ansvar att följa de regler som gäller för stallgödsel. Totalt sett kommer 83 m 3 dagvatten att behöva fördröjas och infiltreras inom området efter omdaning, räknat på ett klimatkompenserat 10-års regn med varaktighet 10 minuter. Om de lösningar som föreslagits implementeras hanteras dagvatten i enlighet med Botkyrka kommuns riktlinjer och ingen mätbar påverkan från omdaningen är att vänta på omkringliggande områden eller på recipienten. 3(18)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND OCH SYFTE METODIK OCH AVGRÄNSNING MARKFÖRHÅLLANDEN DAGVATTENRECIPIENTEN OCH BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM BOTKYRKA KOMMUNS STRATEGI OCH RIKTLINJER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING RESULTAT AVRINNINGSBERÄKNING LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN EFTER OMDANING FÖRDRÖJNINGSVOLYM / INFILTRATIONSVOLYM PÅVERKAN PÅ DAGVATTENKVALITÉN STALLVERKSAMHET ÖVERSVÄMNINGSRISKER PÅVERKAN PÅ RECIPIENTEN SLUTSATSER AV UTREDNINGEN BILAGA 1. AVRINNINGSBERÄKNING (18)

5 1 BAKGRUND OCH SYFTE Denna rapport syftar till att beskriva befintlig och kommande dagvattensituation för exploateringen inom Näs By. Näs By, se figur 1, består i dagsläget av ett fåtal friliggande villor och ett häststall med en tillhörande travbana. Figur 1. Vy över Näs By. Byn består av några bostäder och ett stall samt en travbana. Området avgränsas av jordbruk och tillhörande hästhagar. (hitta.se ) Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.nr:

6 Efter omdaning ska området inom detaljplanen utökas med flera bostäder samt flera byggnader kopplade till stallverksamheten, se figur 2. Enligt den nya planen kommer de hårdgjorda ytorna i form av tak att dubbleras. Även de grusade ytorna förväntas öka något men inga nya vägar planeras. Figur 2. Illustration av förslag till detaljplan för Näs By (e-post Botkyrka kommun, Christoffer Jusélius ). 6(18)

7 2 METODIK OCH AVGRÄNSNING Följande underlag har tillhandahållits: Illustration av förslag till detaljplan Näs By, Skyhill AB Planförslag Förslag till detaljplan för Näs By, Skyhill AB Geotekniskt utlåtande inför detaljplan , Tyréns AB. Samrådsyttrande, , Länsstyrelsen Stockholm. Lokalt omhändertagande, Ronny Lyberg Byggkonsult AB. Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av grundkarta, illustrationsplan och planförslag i kombination med flygfoto. Geologisk information har hämtats från Sveriges geologiska undersökning (SGU), se kapitel 3. Från Länsstyrelsens databas VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) har information om recipient, miljökvalitetsnormer, statusklassningar och avrinningsområden hämtats. På Botkyrka kommuns hemsida har dagvattenstrategin och riktlinjer för dagvattenhanteringen hämtats. I planförslaget står det att dagvattnen skall omhändertas inom den egna fastigheten samt att takbeklädnad skall vara lertegel eller dubbelfalsad bandplåt. 3 MARKFÖRHÅLLANDEN Näs By ligger i ett område som enligt SGU:s kartvisare för jordarter främst består av postglaciär lera i västra delen av byn och postglaciär finsand i omkringliggande omgivning förutom mot söder där det främst är morän samt berg i dagen, se figur 3. Enligt den geotekniska undersökning 1 som utfördes på de tänkta fastigheterna 15 och 16 i illustrationsplanen, se figur 2, så konstaterades det att jorden endast bestod av ett tunt skikt lera med torrskorpekaraktär följt av finsand och morän. Dessutom kunde det observeras att grundvattenytan låg mer än 2 meter under markytan vilket antas gälla generellt för hela byn. Dock bör påpekas att grundvattenytans läge inte är närmare undersökt över tid. Enligt SGU:s kartvisare för genomsläpplighet, se figur 4, så är genomsläppligheten i huvudsak god i de östliga delarna av byn medan de i de västra är något sämre. Den geotekniska undersökningen visar dock att torrskorpan är tunn och man kan därför anta att stora delar av området har bra markförutsättningar för infiltration. Penetreras lerskorpan finns goda förutsättningar för infiltration i underliggande jordlager. Näs By ligger på en lokal höjd som sträcker sig i nord-sydlig riktning se figur 5. Området inom byn är väldigt flackt. 1 Geotekniskt utlåtande inför detaljplan , Tyréns AB 7(18)

8 Utredningsområdet Glacial lera Postglacial finsand Sandig morän Postglacial finlera Figur 3. Jordartskarta för området kring Näs By (hämtad från SGU.se ) Utredningsområdet Låg genomsläpplighet Hög genomsläpplighet Medelhög genomsläpplighet Figur 4. Genomsläpplighet i området (hämtad från SGU.se, ). 8(18)

9 Figur 5. Höjdkurvor för området kring Näs By, ekvidistans 1m, RH2000 (Botkyrka.se, ) 4 DAGVATTENRECIPIENTEN OCH BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM Slutrecipient för dagvattnet från Näs By utgörs av Hallsfjärden (vattenförekomst SE ), havsfjärden mellan orterna Getryggen och Pershagen, se figur 6. Hallsfjärden har år 2009, enligt VISS (Vatteninformationssystem i Sverige), klassats ha god kemisk status och måttlig ekologisk status, den kemiska statusen innefattar dock undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter. Beslutad miljökvalitetsnorm är dock att fjärden ska uppnå god kemisk och ekologisk status till år Efter översynen av vattenförekomsternas status år 2015 anses Hallsfjärdens ekologiska status vara sämre och klassningen otillfredsställande ekologisk status föreslås, därtill föreslås även året för då god ekologisk status ska vara uppnådd att flyttas till år De påverkanskällor som bedömts ha negativ inverkan på Hallsfjärden är främst diffust tillskott av kväve och fosfor via urban markanvändning, jordbruk och enskilda avlopp. Dagvatten bedöms i det direkta tillrinningsområdet för Hallsfjärden bidra med 20 % av kvävetillskottet och 43 % av fosfortillskottet. 9(18)

10 Hallsfjärden Figur 6. Byn Näs placering, inringat med rött, i förhållande till recipienten Hallsfjärden ( 4.1 BEFINTLIGT AVVATTNINGSSYSTEM Området avvattnas i nuläget till största delen via de diken som finns längs med vägarna; Näsvägen, Vretvägen och Gustavslundsvägen samt genom naturlig infiltration inom naturmark. Området har inget centraliserat dagvattensystem och hårdgjorda ytor leder generellt avrinning mot intilliggande bevuxta ytor. Området har generellt svag lutning, diken längs med vägar har generellt tät vegetation och det är därmed osannolikt att avrinning når Hallsfjärden innan det infiltrerats i marken förutom vid stora regn då även avrinning från naturmark förekommer. Utifrån figur 6 kan det antas att det finns en trumma nordöst om Näs By under Näsvägen, kapacitet oklar. Det är i dagsläget oklart vilken kapacitet diket som leder fram till denna trumma samt täckdiket på andra sidan vägen har. Dikena som finns inom området längs med bygatorna har även de okänd kapacitet. Enligt Länsstyrelsens webbtjänst Planeringsunderlag 2 2 så finns inga markavvattningsföretag i anslutning till föreslaget detaljplaneområde. 5 BOTKYRKA KOMMUNS STRATEGI OCH RIKTLINJER GÄLLANDE DAGVATTENHANTERING I Botkyrka kommun gäller Botkyrka kommuns dagvattenstrategi (antagen 2012). Strategin lyfter kommunens vilja för hur dagvatten ska hanteras och bidrar till samsyn om betydelsen av en god dagvattenhantering. Syftet med dagvattenstrategin är att skapa förutsättningar för en god vattenkvalitet, rik biologisk mångfald, god hälsa i kommunen samt ett långsiktigt hållbart samhälle. 10 mål har utkristalliserats från syftet och utifrån dem har övergripande principer tagits fram som därefter fördelats i riktlinjer. De övergripande principerna är bland annat att dagvatten ska omhändertas så att: (18)

11 En naturlig vattenbalans eftersträvas och naturliga grundvattennivåer bibehålls Dagvatten omhändertas nära källan i möjligaste mån och återförs till mark, sjöar och vattendrag utan att förorena dessa Lokalt omhändertagande och avrinning i öppna system prioriteras före ledningssystem. Dagvattenhanteringen klimatanpassas så att den kan hantera framtida förväntade klimatförändringar och extrem nederbörd Riktlinjerna belyser hur dagvattenprinciperna kan tillämpas exempelvis vid nyexploatering och i befintliga bebyggda områden och inom tomtmark där framhålls bland annat att: Undvik att förorena dagvattnet. Förorenat dagvatten ska renas Lokalt omhändertagande av dagvatten ska tillämpas där det är möjligt. I andra hand ska avledning ske genom öppen avledning på ett för platsen tilltalande sätt Andelen hårdgjorda ytor ska minimeras Fördröj och utjämna dagvatten så att nedströms fastigheter ej drabbas Dagvattenanläggningar ska dimensioneras med hänsyn till extrem nederbörd. Platser för hantering av extrem nederbörd ska skapas där det är nödvändigt. I stycket Omhändertagande av dagvatten i dagvattenstrategins avsnitt om riktlinjer finns en tabell med rekommendationer beträffande just omhändertagande av dagvatten och föroreningshalter. Markanvändningen i Näs By kan anses motsvara villaområden inkl. lokalgator samt parker och naturmark. Därmed bedöms föroreningshalterna vara låga och infiltration utan föregående behov av rening som lämplig. 6 RESULTAT AVRINNINGSBERÄKNING Planområdet består till stor del av gles bebyggelse med mycket gröna ytor, både på tomtmark och kringliggande naturmark. Det finns en del större grusade ytor inom området främst travbanan och en del områden närmast stallbyggnaden. Uppfarterna till fastigheterna är generellt grusade. Två av vägarna som går in mot huvudgatan i byn är asfalterad. Efter omdaning kommer det att tillkomma byggnader, både bostäder och verksamhetslokaler. Takytan beräknas bli ungefär dubbelt så stor som i nuläget och de grusade ytorna kommer även de att öka i och med att fler infarter tillkommer. I beräkningarna har takytan beräknats som hårdgjord. Inga nya vägar planeras. Vid beräkningarna har regn med en kort rinntid använts då området är litet till ytan med korta rinnvägar. Beräkningarna har gjorts med en klimatfaktor på 1,25. I tabell 1 visas skillnaden i flöden som uppkommer från området i nuläget och som kommer att uppstå efter omdaningen. Fullständiga beräkningar som även omfattar 2- och 5-årsregn presenteras i Bilaga 1. Resultatet från beräkningarna visar att området kommer att ha en ökad avrinning efter omdaningen, till största delen på grund av de tillkomna takytorna. 11(18)

12 Tabell 1. Resultat för avrinningsberäkning före och efter omdaning för 10-årsregn och klimatanpassat 10-årsregn. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid 10 år. Area (ha) Avrinningskoeff., ⱷ Reducerad area (ha) Ingen klimatfaktor klimatfaktor 1, l/s,ha 294 l/s,ha l/s m 3 l/s m 3 Efter omdaning 4,30 0,22 0, Nuläge 4,30 0,21 0, Skillnad i % efter exploatering* 65% Skillnad i l/s efter exploatering* 138 *) Nuläget beräknat utan klimatfaktor, efter omdaning beräknat med klimatfaktor 7 LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN EFTER OMDANING Enligt Botkyrka kommuns dagvattenpolicy ska kommunen bland annat sträva efter att förbättra samt anpassa dagvattenhanteringen för extrem nederbörd. Man ska även sträva efter att minska de hårdgjorda ytorna. Inom Näs By kommer andelen hårdgjorda ytor att öka efter omdaning. Flöden uppkommer dock från ett stort antal olika ytor och det finns därmed inget koncentrerar flöde från hela området som behöver tas omhand. Det är således avrinningsvolymen snarare än flödet som bör bestämma lämplig hanteringsåtgärd. Det är främst hårdgjorda tak som står för den ökade avrinningen. I förslaget till detaljplan för Näs By står krav på takbeklädnad, lertegel eller dubbelfalsad bandplåt. Kravet har ställts därför att området är utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövården. Det betyder även att fördröjning av dagvatten genom gröna tak-lösningar inte går att använda. Fördröjning och infiltration av dagvattnet kommer att behövas inom området. Det finns goda möjligheter för fastigheterna inom planområdet att infiltrera takavvattningen, särskilt för de fastigheter som ligger i byns östra del. Inom de västra delarna av planområdet behöver hänsyn tas till ett eventuellt torrskorpeskikt och infiltrationsanläggningen måste förläggas under detta för att nå den underliggande finsanden. 7.1 FÖRDRÖJNINGSVOLYM / INFILTRATIONSVOLYM Det flöde som tillkommer som en följd av ökade hårdgjorda ytor och på grund av en framtida förändring av regnintensitet behöver fördröjas och infiltreras inom området. Totalt sett kommer 83 m 3 dagvatten att behöva fördröjas och infiltreras inom området efter omdaning, räknat på ett klimatkompenserat 10-års regn med varaktighet 10 minuter. Det skulle motsvara 24 liter dagvatten att fördröja och infiltrera för varje tillkommande kvadratmeter hårdgjord yta enligt planförslaget. För en takyta på 100m 2 behövs således en fördröjningsvolym/infiltrationsvolym motsvarande 2,4m 3. Detta kan åstadkommas genom att formella infiltrationssystem anläggs Stenkistor eller makadamdiken), eller genom att vatten leds mot en bevuxen yta där vattnet sakta silar över markytan (fördröjs) och sedan tillåts infiltrera. 12(18)

13 För ytterligare råd angående utformning av lämpliga dagvattenanläggningar se Botkyrka kommuns informationsskrift Ta hand om ditt dagvatten 3. 8 PÅVERKAN PÅ DAGVATTENKVALITÉN Området har stor andel gröna och grusade ytor som bidrar till att reducera föroreningsbelastningen. Avrinning från takytor har generellt en låg föroreningshalt, speciellt utanför urbana områden, och infiltration av tillkommande dagvatten kommer att säkerställa att ingen ökad föroreningsbelastning når recipienten. Området är vidare så litet att någon meningsfull föroreningsbelastning inte kan beräknas med schablonvärden. I och med att området kommer att utökas med fler bostäder och verksamhetslokaler så är det sannolikt att trafikmängden inom området kommer att öka något. Detta kan medföra en något ökad mängd föroreningar till dagvattnet men då flödet från vägar inte kommer att öka (då ytan ej förväntas öka) förväntas nuvarande reningssystem (infiltration och rening i vägdiken) vara tillräckligt även efter omdaning. Den totala föroreningsbelastningen från området kommer fortfarande att vara mycket låg. 8.1 STALLVERKSAMHET Då detaljplanen inte omfattar någon markant förändring till stallverksamheten torde det inte föreligga någon ökad risk för förorening jämfört med nuvarande situation. Hantering av stallgödsel regleras av separata regler och är primärt inte en fråga för dagvattenhantering. Verksamhetsutövaren kan själv beräkna lagringsbehov och spridningsarealer för stallgödsel med hjälp av beräkningsverktyget som finns tillgängligt på Jordbruksverkets hemsida 4, Det är verksamhetsutövarens ansvar att följa de regler som gäller för stallgödsel. Från stallverksamheter finns dock generellt en potentiellt förhöjd risk att näringsämnen läcker ut via dagvatten som kommit i kontakt med till exempel gödsel. Det främsta rådet för att förebygga föroreningsrisken är att säkerställa att eventuell avrinning inte sker direkt till diken etc. utan föregående möjlighet att infiltrera eller komma i kontakt med bevuxna ytor. På så sätt kan näringsämnen tas upp av växter eller fastläggas ytligt i marken. 9 ÖVERSVÄMNINGSRISKER Översvämningsrisker har utretts för området med hjälp av Länsstyrelsens översvämningskartering 5. Föreslaget detaljplaneområde ligger i huvudsak på en lokal höjd och det innebär att totalt sett så är översvämningsrisken väldigt liten. Det finns dock ett område söder om travbanan som ligger i en lokal svacka där risk för översvämning finns. Enligt planskissen avses detta område bebyggas med tre nya byggnader. Höjdsättningen för marken där dessa nya byggnader avses byggas måste vara genomtänkt och ta hänsyn till ackumulerad nederbörd vid extrema nederbördssituationer för att undvika översvämning, se figur ditt%20dagvatten.pdf hämtat html, (18)

14 Figur 7, Länsstyrelsens översvämningskartering med lokala lågpunkter och flödesackumuleringslinjer, lokal lågpunkt som berörs av exploatering söder om befintlig travbana markerat med rött. (Källa: gis.lst.se) 10 PÅVERKAN PÅ RECIPIENTEN De påverkanskällor som bedömts ha negativ inverkan på Hallsfjärden är främst diffust tillskott av kväve och fosfor via urban markanvändning, jordbruk och enskilda avlopp. Dagvatten bedöms i det direkta tillrinningsområdet för Hallsfjärden bidra med 20 % av kvävetillskottet och 43 % av fosfortillskottet. Då ingen ökad mängd dagvatten kommer att tillföras Hallsfjärden kommer omdaning av Näs By inte att medföra någon mätbar påverkan från dagvatten. 11 SLUTSATSER AV UTREDNINGEN Förslagen och rekommendationerna baseras på att tillkommande dagvattenvolymer fördröjs och infiltreras inom föreslaget planområde. Förutsättningarna för infiltration är generellt goda och fördröjning och infiltrering kan ske ovan mark eller i underjordiska system. Recipienten, Hallsfjärden är känslig för tillförsel av både kväve (N) och fosfor (P), och med de förslag på lokalt omhändertagande som föreslagits beräknas inga ökade mängder föroreningar tillföras recipienten via dagvatten. Omdaningen kommer således inte att medföra någon mätbar påverkan på recipienten. Ridverksamheten skall utföras så att risken för läckage av framförallt näringsämnen till dagvatten minskas. Avrinning direkt till diken skall undvikas. Verksamhetsutövaren är ansvarig för att alla regler som gäller för gödselhantering följs. 14(18)

15 Fastighet nummer 23 placerad söder om travbanan ligger nära en lågpunkt där vatten kan ansamlas vid kraftigare regn, se figur 7. Här är det extra viktigt att tänka på höjdsättningen av marken vid byggandet av fastigheten. De förslag som presenterats i denna rapport säkerställer att dagvatten tas omhand enligt de riktlinjer som satts av Botkyrka kommun och på ett sätt som minimerar påverkan på omkringliggande miljö. 15(18)