RADHUS SKÖNDALSVÄGEN DAGVATTENHANTERING

Transkript

1 PM RADHUS SKÖNDALSVÄGEN DAGVATTENHANTERING

2 Uppdrag , Sköndal Radhus Dagvattenhantering Titel på rapport: Radhus Sköndalsvägen - Dagvattenutredning Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: RO-gruppen Stockholm AB Jan Perrin, ARKlab Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall Embla Myrdal Johan Ekvall Revideringar Revideringsdatum Version: Nr 57, ersätter Initialer: JE Författare: Embla Myrdal, Johan Ekvall Datum: Handlingen granskad av: Johan Ekvall Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Version:

3 Sammanfattning Syftet med utredningen är att beräkna avrinning före och efter exploatering i del av Sköndal, södra Stockholm, samt ge förslag till LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) efter omdaningen. I nuläget består området av en parkyta och gång/cykelväg. Området kommer att bebyggas med två radhuslängor med tillhörande parkeringsplatser och uteplatser på husens fram- och baksida. Studien genomfördes genom beräkning av avrinningsytor för given situationsplan samt med beräkning av markanvändning i nuläge genom jämförelse med flygfoto. Resultaten visar att områdets avrinning ökar efter exploateringen (utan LOD). Orsaken är att tidigare gröna ytor ersätts med hårdgjorda ytor som tak och parkeringar. Enligt geotekniskt underlag bedöms det finnas möjlighet till infiltration av dagvatten från de tillkomna hårdgjorda ytorna i olika LOD-lösningar. Parkeringsytorna kan i förses med infiltrationsmagasin för infiltration av parkeringsytans avrinning via dagvattenbrunnar. Förslagsvis kan takavvatttning samt avrinning från uteplatserna på radhuslängornas baksida infiltrera i infiltrationsmagasin (dagvattenkassetter) under uteplatserna. Alternativt kan takavrinningen samt avrinning från uteplatserna ledas genom genomsläppliga ledningar under uteplatserna där vattnet får infiltrera. Samtliga LOD-åtgärder anpassas till riktlinjer från Stockholm Vatten och Avfall, dvs omhändertagande av 20 mm nederbörd. De genomsläppliga ledningarna eller dagvattenkassetterna kan anslutas till dagvattenledning i Sköndalsvägen via bräddledning på lämplig höjd för att minimera risker för överskridande av infiltrationskapaciteten vid frekvent återkommande regntillfällen eller intensiva regn med lång återkomsttid. Då uteplatserna på radhusens baksida kommer att ligga nedsänkta under parkytans nivå finns en risk att vatten stängs inne på uteplatserna och ansamlas där. Detta innebär att man måste undvika att avrinning från intilliggande ytor avrinner till uteplatserna, exempelvis takvatten och avrinning från parkytan samt att avvattningen från själva uteplatserna konstrueras så att vatten inte ställer sig mot husen. Det föreslås även att parkytan närmast uteplatsernas mur lutar från muren för att inte riskera att vatten ställer sig mot muren. Ett infiltratrationsdike med kapacitet att omhänderta ett klimatanpassat 10-årsregn anläggs mellan muren vid uteplatserna och GC-stråk för att fånga upp avrinning från parkmark och GC- stråk. Vid tillfällen med mer nederbörd, ex. 100-årsregn, förs dagvatten bort ytligt i dikesanvisningen mot omgivande parkmark. Någon risk för översvämning inom fastigheten eller för ytligt stående vatten mot muren bedöms inte föreligga om dessa åtgärder vidtas. Trots ökningen av hårdgjorda ytor finns goda möjligheter att begränsa avrinningen genom LOD inom fastigheten. Att ta hand om fastighetens eget dagvatten lokalt innebär även en minskad belastning på områdets recipient Drevviken både vad gäller mängden dagvatten men även eventuella föroreningar som kan finnas i dagvattnet. Exploateringen bedöms inte utgöra ett hinder för Drevviken att uppnå god ytvattenstatus enligt uppsatta miljömål. 3(16)

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Metodik och avgränsning Stadens riktlinjer gällande dagvatten Recipienten Drevviken Resultat av avrinningsberäkningar före och efter omdaning Förslag till LOD inom fastigheten samt översvämningsrisker efter omdaning Föroreningsberäkningar, recipientpåverkan Anslutning till ledningsnät efter exploatering Bilaga 1. Areauppskattning för nuläge och efter omdaning Bilaga 2. Jordartskarta Bilaga 3. Flödesberäkningar, detalj Omslagsbild: Vy från Sköndalsvägen nordväst mot de planerade radhusen, längan söder om korsningen med Sandåkravägen (konceptbild från ARKLAB Arkitekter) 4(16)

5 1 Bakgrund och syfte Detta PM syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation i del av Sköndal, inom Farsta stadsdelsområde i Stockholm söderort. I utredningen har avrinningen före och efter omdaning beräknats och förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter ombyggnaden presenteras i detta PM. Området består idag av ett trädbevuxet grönområde söder om Sköndalsvägen, vid korsningen till Sandåkravägen, och utgörs således mestadels av ej hårdgjorda ytor (figur 1). All avvattning sker till det allmänna ledningsnätet via dagvattenledningar, recipient är Drevviken. Dagvatten från hela avrinningsområdet passerar genom en större reningsanläggning (skärmbassäng vid utloppet i sjön). Efter ombyggnad kommer området att bebyggas med två radhuslängor med tillhörande parkeringsytor (figur 2). Mot parkytan kommer radhusen ha hårdgjorda nedsänkta uteplatser. Finbagarvägen Figur 1. Planområdet i nuläge. Omdaningsområdet visas innanför streckad linje (flygfoto från Eniro.se). Området utgörs till störst del av en trädbevuxen grönyta med en gång/cykelväg mellan Finbagarvägen och Sköndalsvägen som ska bebyggas med två radhuslängor. 5(16) Gång/cykelväg

6 L1 L2 Finbagarvägen Figur 2. Planområdet efter omdaning. Området bebyggs med två radhuslängor med tillhörande parkeringsytor. Gul markering visar byggnader, grön markering visar planerade uteplatser, blåa linjer gång/cykelvägen och röda ytor visar parkeringsytor. Området som tagits med i avrinningsberäkningen visas innanför streckad linje (avrinning från naturmark mot radhusen från större område, se avsnitt 6 och bilaga 1). Linjen baseras på höjddata för det område av parkmarken som lutar mot radhusen. Radhuslängan markerat L1 ligger plant utmed Sköndalsvägen, längan markerad L2 ligger i lutning (omslagsbild) mot korsningen i norr mellan Sköndalsvägen/Sandåkravägen. 2 Metodik och avgränsning Underlag i form av skisser, situationsplaner m.m. har erhållits från Sköndals Projekterings AB samt ARKLAB Arkitekter (Tomas Lauri, Jan Perrin). Avrinningsytor har tagits fram med hjälp av erhållna situationsplaner för kvarteret efter exploatering samt genom jämförelse med flygfoto för markanvändning i befintlig situation. Beräknad avrinning är begränsad till ytan innanför markering i figur 2. För beräkning av avrinning från större ytor med park/naturmark, se avsnitt 6 och bilaga1. 6(16) Gång/cykelväg

7 3 Stadens riktlinjer gällande dagvatten Inom Stockholms stad gäller Stockholm stads dagvattenstrategi 1. Strategin syftar till att staden ska ha en hållbar dagvattenhantering som skapar värden i stadsmiljön och minimerar negativ påverkan på människors hälsa och miljön. Enligt strategin ska dagvatten hanteras nära källan i största möjliga mån genom lokala dagvattenlösningar (LOD) på kvartersmark eller allmän platsmark. Exempel på sådana åtgärder kan vara öppen avledning, växtbäddar, infiltrationsdiken och gröna tak. Dagvattenlösningar ska också anläggas och dimensioneras för att kunna hantera förväntade klimatförändringar. Staden har även tagit fram en åtgärdsnivå ( ) som ska tillämpas för dagvatten vid all ny- och större ombyggnation. I korthet innebär detta att åtgärdsnivån bygger på beräkningar som visar att ett fördröjande steg som klarar 20 mm nederbörd kan minska föroreningsbelastningen från dagvatten med procent. Så stora minskningar behövs för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Måttet är på så vis ett sätt att vid ny- och större ombyggnation möta lagkrav samtidigt som det skapar robusta dagvattensystem, både på allmän platsmark och på kvartersmark. 4 Recipienten Drevviken Området ligger inom Drevvikens avrinningsområde (Vattenförekomst SE ). Drevviken är ca 5 km 2 och tar emot avrinning från Haninge, Huddinge, Stockholm och Tyresö kommuner. I Drevviken finns två badplatser i Stockholms stad som båda uppnår god badvattenkvalité. Till stor del beror Drevvikens tillstånd på uppströms belägna sjöar i Tyresåns sjösystem. Enligt Viss 2 (Vatteninformation Sverige) uppnår Drevviken ej god ekologisk status främst på grund av övergödning. Det bedöms inte vara tekniskt möjligt att uppnå god ekologisk status inom de närmaste åren, och därför har vattenförekomsten fått en tidsfrist till år Drevviken anses inte heller uppnå god kemisk ytvattenstatus, ämnen som inte uppnår god kemisk status i vattenförekomsten är kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE), PFOS och tributyltenn. I den västra delen av viken finns en reningsanläggning (skärmbassänger, anlades 2008) som renar större delen av dagvattnet från avrinningsområden i Stockholm. Prover från Hökarängsbadet visade på en avsevärd förbättring av vattenkvaliteten under 2009 och Resultat av avrinningsberäkningar före och efter omdaning Områdets avrinningsytor delades upp i olika kategorier för avrinningsberäkningen (bilaga 1). De olika kategorierna är takytor, balkonger, uteplatser på fram och baksida, parkeringsyta, gång/cykelväg samt naturmark. Resultat för avrinningsberäkningen presenteras i tabell 1 och bilaga 3. 1 Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering ( ) 2 (Information hämtad ) 7(16)

8 Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkningar före och efter exploatering utan LOD-åtgärder. Beräkningar presenteras för 10-årsregn och klimatanpassat 10-årsregn (faktor 1,25) vilket motsvarar ett 20-årsregn. Detaljerade beräkningar i bilaga 2 samt tabell 2 för utökad yta för parkmark. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: 10 år 236 l/s,ha 10 år klimatfaktor 1, l/s,ha Area (ha) Avrinningskoeff., ⱷ Reducerad area (ha) l/s m 3 l/s m 3 Efter exploatering 0,66 0,46 0, Nuläge 0,66 0,19 0, Skillnad i % efter exploatering (med och utan klimatfaktor) * Skillnad i l/s efter exploatering (med och utan klimatfaktor) * * Jämförelse gjord med dagens 10-årsregn, dvs utan klimatfaktor. Resultaten visar att den totala avrinningen från området kommer att öka efter omdaningen utan LOD. Ökningen beror på tillkomna hårdgjorda ytor där takytorna är den störst bidragande kategorin för ökad avrinning, följt av parkeringsytorna och uteplatserna på radhuslängornas baksida. Naturmarken som ska bebyggas ligger i nuläget delvis i sluttning från gång/cykelvägen mot Sköndalsvägen. Detta innebär att uteplatserna på radhusens baksida kan belastas med avrinning från de ytor som lutar mot uteplatserna vid extrema regn. Det är av den anledningen en större del av naturmarken inkluderats i avrinningsberäkningen för att bedöma belastningen mot radhuslängorna (se bilaga 1). Den avrinningsbelastning som skulle kunna nå uteplatserna för de två radhuslängorna har beräknats och presenteras i tabell 2. Eftersom takytorna lutar mot uteplatserna på baksidan skulle även taken kunna komma att belasta uteplatserna med avrinning. Tabell 2 visar att båda radhuslängornas uteplatser på baksidan kan belastas med drygt 20 l/s vardera (volym cirka 15 m 3 vid ett 10-årsregn). 8(16)

9 Tabell 2. Beräknad avrinning mot uteplatser för de två huslängorna (L1 och L2) på radhusens baksida vid 10-årsregn. Yta park enligt bilaga 1. Dimensionerande regn, 10 min varaktighet, återkomsttid: Area (ha) Avrinnings - koeff., 10 år l/s m 3 Avrinning till uteplatser bak Länga 1 (L1) Uteplatser bak 0,022 0,8 4,0 2,4 Gång/cykelväg 0,016 0,8 2,8 1,7 Tak (inkl. balkonger) 0,052 0,9 11 6,3 Park 0,100 0,15 4,4 2,7 Summa L1 0,190 0, Avrinning till uteplats er bak Länga 2 (L2) Uteplatser bak 0,025 0,8 4,6 2,7 Gång/cykelväg 0,018 0,8 3,3 2,0 Tak (inkl. balkonger) 0,059 0,9 12 7,2 Park 0,150 0,15 6,6 4,0 Summa L2 0,252 0, Totalsumma L1+L2 0, Förslag till LOD inom fastigheten samt översvämningsrisker efter omdaning Enligt jordartskarta från SGU (se bilaga 2) ligger planområdet i ett område främst bestående av sand. Sand har ofta god infiltrerande förmåga vilket med fördel kan utnyttjas i LOD-lösningar inom området. Geoteknisk undersökning (Utlåtande - Sköndal Townhouses, ; Infiltration Townhouses, utlåtande, AM-GEO AB ) visar dock på en mer komplex mark med inslag av lerlinser, fyllning (0,7-2,5 m under marknivå) och silt. Dock kvarstår bedömningen att infiltration i mark är möjlig. Vid geoteknisk undersökning noterades ungefärliga grundvatten nivåer på 0,8-1,2 m under marknivå. Då inga grundvattenrör är satta och avlästa är denna uppgift att betrakta som osäker. Undersökningen är utförd i mars, lägre nivåer kan förväntas sommartid. Eftersom takytorna, parkeringsytorna samt de hårdgjorda uteplatserna på radhusens baksida är de ytor som kommer att tillföra störst avrinning, ger det stor effekt att infiltrera och fördröja dagvatten från dessa ytor. 9(16)

10 Bräddledning från diken och magasin L1 P-yta, Infiltration i mark Infiltrationsdike, kan ev. utgå Bräddledning kan troligen undvikas Uteplatser med förhöjd risk för ansamling av dagvatten L2 Figur 3. Förslag till LOD inom området. Infiltrationsmagasin eller genomsläpplig ledning för takvatten och avrinning från uteplatser visas med blå streckade linjer under uteplatserna på baksidan. Röd inringning visar de lägst belägna uteplatserna i radhuslänga L2 som lutar mot norr. Parkeringsytorna föreslås bli anlagda med en lutning från huslivet. Infiltrationsmagasin anläggs för att infiltrera parkeringsytornas avrinning, ev. med bräddledning mot allmän dagvattenledning i Sköndalsvägen (visas schematiskt i bilden). Se även figur 4 avseende krossdiken längs med mur. Parkeringsytorna vid radhuslängorna kan anläggas med avrinning till mark via infiltrationsbrunnar/infiltrationsmagasin för att fördröja och infiltrera avrinning från parkeringsplatserna (figur 3). Magasinen bör ha bräddledning mot allmän dagvattenledning i gata för att infiltrationssystemet inte ska kunna överbelastas vid extrema regnsituationer eller långvarig nederbörd. Detta kan speciellt övervägas för parkering i den norra längan då denna yta möjligen kan komma att ligga under Sköndalsvägens nivå och därmed utgöra en lågpunkt. Att infiltrera avrinning från parkeringsytan kommer inte bara innebära en minskad avrinning till recipienten, åtgärden minskar även föroreningsbelastningen. För att infiltrera/fördröja avrinning från taken föreslås att taken avvattnas med takrännor som dras direkt till en ledning eller dagvattenkassetter i marken under uteplatserna (figur 3). Taken ger upphov till störst andel avrinning och det är även takytorna som skulle kunna belasta uteplatserna med mest avrinning. Eftersom marken som ska bebyggas bedöms kunna infiltrera dagvatten kan stuprännorna anslutas till långsmalt infiltrationsmagasin av dagvattenkassetter eller till en genomsläpplig ledning så att takvattnet kan infiltrera i marken under uteplatserna. För att inte riskera översvämning vid extrema eller frekvent återkommande nederbördstillfällen kan anordningen anslutas till ledningsnät via bräddavlopp eller anslutning på lämplig höjd. 10(16) Infiltration i mark, p-yta

11 Då takvatten och avrinning från uteplatserna på radhusens baksida utgör en stor andel av den tillkomna dagvattenbelastningen efter exploateringen kommer avrinningsökningen efter exploateringen inte öka som presenterat i tabell 1 om all avrinning från dessa ytor infiltreras lokalt. Samtliga infiltrationslösningar dimensioneras för att kunna rymma volymerna vid 20 mm nederbörd enligt stadens riktlinjer. För infiltrationsdikena innebär detta en ungefärlig volym på 4 m 3 vilket är fullt möjligt att anlägga längs med p-ytorna utan att diket blir djupare än cirka 0,5 m. Magasinsutrymmet längs med baksidan på husen bör vara cirka 10 m 3 per huslänga vilket är möjligt då huslängorna är drygt 30 m långa. Eftersom radhuslänga L2 kommer att luta norrut längs med Sköndalsvägen finns det risk att vatten kan ansamlas vid de nedersta uteplatserna vid extrema nederbördssituationer (se inringade uteplatser i figur 3). Därför är det särskilt viktigt att skydda uteplatserna nederst i längan. Då uteplatserna ska vara nedsänkta, se figur 4, är det viktigt att dagvatten på ett säkert sätt kan avledas från uteplatsen via väldimensionerade dränbrunnar. Takavvattningen och avvattningen från uteplatserna kan avledas i två separata ledningar för att inte riskera att avrinning från tak trycks upp på uteplatserna vid extrema regntillfällen. Figur 4. Sektion radhus. På husets framsida finns möjlighet för ytlig avrinning från uteplatsen på framsidan. På husets baksida (uteplatser) finns inte möjlighet till ytlig avrinning dvs. att området utgör ett instängt område där vatten riskerar att stängas inne och ansamlas. Förslagsvis kan takavvatttning samt avrinning från uteplatserna på radhuslängornas baksidor infiltrera i infiltrationsmagasin (dagvattenkassetter) under uteplatserna. För att inte belasta uteplatserna med avrinning från parkytan föreslås att marken mot muren lutar från muren samt att det möjliggörs för infiltration via ett infiltrationsdike. Diket lutar så att avrinning vid 100-årsregn leds mot parkmark och Sköndalsvägen. Uteplatserna på framsidan har god möjlighet för ytlig avrinning vid extrema nederbördssituationer. De bör även luta svagt från husen mot gata för att undvika att vatten ställer sig mot huslivet vid regn. Uteplatserna kan även förses med planteringar eller gröna ytor dit uteplatsens dagvatten kan avledas och infiltreras. Då uteplatserna på radhusens baksida kommer att vara nedsänkta kommer uteplatserna vara instängda och inte ha möjlighet till ytlig avrinning ut från området. Av den anledningen är det viktigt att uteplatserna inte belastas med takavrinning samt avrinning från parkmarken eftersom vattnen riskerar att stängas inne och ansamlas på terrassytan. 11(16)

12 Uteplatserna på radhusens baksida bör även de anläggas så att de lutar svagt från husväggen, alternativt kan de anläggas svagt skålformade så att vatten ansamlas i uteplatsens mitt där minst en brunn för avvattning anläggs. För att undvika att avrinning från naturmarken rinner ner på uteplatserna föreslås att marken närmast muren lutar bort från muren. Dessutom kan det längs med muren anläggas ett dränerande stråk där avrinningen från parkmark och GC- stråk ska kunna kan infiltrera ett klimatanpassat 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Vid större avrinning än så medger höjdsättning att ytlig avrinning längs med muren sker mot parkmark/sköndalsvägen utan att skador uppstår på den planerande eller befintliga bebyggelsen i närområdet (figur 5). GCstråket intill uteplatserna har svag lutning mot infiltrationsdiket och är försett med dikesanvisning mot parkmarken. Avseende de mängder vatten som kan nå muren via ytlig avrinning från parkmarken så har ytorna uppskattats till cirka 1000 m 2 för norra längan och 1500 m 2 södra (område markerat i bilaga 1). Om ett klimatanpassat 10-årsregn med avrinningsfaktor 0,15 antas (normalt 0,1 för parkmark, men marken faller mot husen) så fås följande ungefärliga volymer: - Norra längan: cirka 3 m 3 - Södra längan: cirka 4 m 3 Norra längan är ca 30 m lång, södra ca 50 m. För att omhänderta 10-årsregnet behövs ett effektivt utrymme med ungefärliga dimensionerna 30x0,3x0,3 m för norra längan och 50x0,3x0,3 m för södra. Om diket fylls med kross så kan bara cirka 30 % utnyttjas som effektiv volym, dvs magasinet måste vara cirka 3 gånger större, ungefär 30x0,6x0,6 m för den norra längan och 50x0,5x0,5 m för den södra. Det behövs därför inte så stora ytor utanför stödmuren för att samla upp vatten från parkmarken vid intensiva regn. Enligt situationsplanerna ska man kunna gå ut i parken från uteplatserna via trappor som anläggs i muren. För att vatten inte ska rinna in på uteplatsen via trapporna kan det översta trappsteget höjas en bit över marknivån. Detta för att skapa ett fysiskt hinder som hindrar att vatten från parkytan att rinna ner via trapporna. Om den volym som behövs för att omhänderta ett 10-årsregn läggs helt under mark och marken ovan görs som en dikesanvisning kan ytligt stående vatten rymmas vid regn med större intensitet, exempelvis 100-årsregn. Vid sådana tillfällen kommer vatten dock att ledas bort från området med planerad höjdsättning (figur 5) vilket indikerar att dikesanvisningen vid sådana tillfällen mer fungerar som avrinningsstråk än som uppsamling/infiltration. Därmed kan inget ytligt dagvatten bli stående mot muren och uteplatserna. 12(16)

13 Figur 5.Ytliga avrinningsvägar vid ytlig avrinning från naturmark mot uteplatserna. Ytlig avrinning som inte kan fångas upp i krossdike leds mot parkmark och ut mot Sköndalsvägen. 7 Föroreningsberäkningar, recipientpåverkan En föroreningsberäkning har utförts med schablonhalter enligt Stormtac (resultat i tabell 3). Schablonhalter för radhusområden bygger på mätningar i dagvatten från större ytor med radhus, i det aktuella fallet är området litet och med stor andel takyta vilket innebär en stor osäkerhet vid beräkning med schablonhalter. Dels avger en takyta oftast mindre mängder föroreningar än markytor, dels bidrar takytan till en högre avrinningskoefficient. En hög avrinningskoefficient ger större volymer dagvatten som i sin tur ger överdriven beräknad föroreningstransport ut från området. Minimihalter för radhusområde enligt Stormtac (version ) har använts vid beräkningen för att i någon mån kompensera för den stora andelen takyta och avsaknaden av trafikerade ytor. För den befintliga parkytan har standardhalter enligt Stormtac använts (version ). 3 Senare versioner anger inte minvärden. 13(16)

14 Tabell 3. Årlig föroreningsbelastning före (park) och efter exploatering utan LOD, schablonvärden enligt Stormtac. Vid beräkningen har avrinningskoefficienter enligt tabell 1 använts. Nederbördsmängd 612 mm/år. Då parkmark ersätts med bostäder ökar föroreningsbelastningen via dagvatten. I detta fall med en liten bebyggd yta blir belastningsökningen liten. Som diskuterats ovan är skillnaden mellan nuläge och efter exploatering överdriven. LOD-åtgärder är föreslagna för avrinning från gårdsmarken och parkeringsytorna, avskiljning av föroreningar kommer då att ske genom att endast en liten del av dagvatten leds ut mot det allmänna ledningsnätet vid tillfällen då infiltrationskapaciteten överskrids. De infiltrationsmagasin som är föreslagna bedöms avskilja större delen av föroreningarna i dagvatten som leds till dessa. En viss bräddning av dagvatten kan ske, denna bedöms dock på årsbasis vara marginell då volymerna i magasin/diken rymmer 20 mm nederbörd vilket är mer än ett klimatanpassat 10-årsregn. Eftersom avrinningen från området till största delen bedöms kunna infiltrera och fördröjas lokalt med hjälp av olika LOD-lösningar ökar inte föroreningstransporten till Drevviken. Sammantaget påverkas inte möjligheten att uppnå uppsatta miljömål (MKN) för recipienten på grund av exploateringen. 8 Anslutning till ledningsnät efter exploatering Anslutning till allmänt ledningsnät för dagvattennätet sker till ledning i Sköndalsvägen. I närområdet finns även ett kombinerat ledningsnät men för att inte belasta avloppsreningsverken med dagvatten brukar VA-huvudmannen, i detta fall Stockholm Vatten, förorda att nyanslutningar sker till dagvattenledning där duplikat ledningsnät finns tillgängligt. Även om största delen av dagvatten från de tillkomna hårdgjorda ytorna bedöms kunna infiltrera genom olika LOD-lösningar inom fastigheten rekommenderas anslutning till det allmänna dagvattennätet via bräddledningar från infiltrationsanläggningarna. Genom att använda sig av LOD på sin fastighet kan anläggningsavgiften för omhändertagande av avlopp reduceras vid anslutning till allmänt ledningsnät enligt Stockholm Vatten och Avfalls hemsida: Om dagvattnet från fastigheten tas om hand innanför tomtgränsen, till exempel när stuprören har utkastare som leder ut vattnet på gräsmattan, kan du ansöka om reduktion av avgiften. En ny dagvattentaxa kommer att införas 2018 som troligen innebär förändringar av möjligheten till avgiftsreduktion. 14(16)

15 Bilaga 1. Areauppskattning för nuläge och efter omdaning Areauppskattning efter omdaning, beräknad yta visas innanför blå linje. Gul yta = tak, mörkblå = uteplatser på baksida, rosa = uteplatser framsida, ljusblå linjer = gång/cykelväg. Ifyllda cykelvägar samt grönmarkerad naturmark visar de ytor som antas kunna belasta uteplatserna på husens baksida. Denna yta utanför blå linje ingår ej i ytorna i tabellen, inkluderas den är avrinningsytan mot norra radhuslängan cirka 1000 m2, mot norra längan cirka 1500 m2. Avrinningen från de ytorna har använts för att beräkna volymer för diken på baksidan av radhusen. Area Sköndal efter omd aning Yt kategori m 2 ha Tak 962 0,0962 Balkong 150 0,015 Uteplats fram 278 0,0278 Uteplats bak 474 0,0474 Parkering 481 0,0481 GC - väg 875 0,0875 Park ,341 Summa ,663 Area Sköndal före omdaning GC - väg 850 0,085 Park ,578 Summ a ,663 15(16)

16 Bilaga 2. Jordartskarta Markförhållanden i planområdet, planområdet visas innanför streckad markering. Orange yta med prickar = sand, Röd = berg i dagen, Röd med vita prickar = berg i dagen med klapper, gul = lera. Bruna rektanglar visar byggnader inom området. Karta hämtad från SGU (16)

17 Bilaga 3. Flödesberäkningar, detalj. Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P110. Extra park/naturmarksyta för beräkning av total belastning mot radhuslängorna ingår inte i denna beräkning. 17(16)

18 18(16)

19 19(16)