Handläggningsordning för Universitetskanslerämbetets utvärderingar

Transkript

1

2 Lärarhögskolan Handläggningsordning enligt beslut i RBM Handläggningsordning för Universitetskanslerämbetets utvärderingar Detta är en handläggningsordning för Universitetskanslerämbetets (tidigare Högskoleverket) utvärderingar inför inlämnande av självvärdering och inför eventuellt platsbesök Bakgrund Universitetskanslerämbetets återkommande granskning av utbildning kräver ett strukturerat arbetsätt på samtliga nivåer vid Umeå universitet. I den av rektor beslutade Handläggningsordning i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar, dnr: , regleras hur Umeå universitet ska arbeta vid godkända examensrätter (grönt kort), vid ifrågasatta examensrätter (gult kort) och vid indragning av examensrätter (rött kort). Syftet med denna handläggningsordning är att reglera arbetet inför inlämning av självvärdering till Universitetskanslerämbetet och vid platsbesök på ett systematiskt vis. Målet är att leverera väl genomarbetade rapporter till Universitetskanslerämbetet samt att stödja förberedelsearbetet inför platsbesök. Handläggningsordning Ett år innan utvärderingen påbörjas Rektor för Lärarhögskolan utser utvärderingsansvarig/utvärderingsansvariga och ledamöter i en läsoch granskningsgrupp (2-3 stycken) i dialog med berörda institutioner. Läs- och granskningsgruppen har till uppgift att granska och ge respons på skrivna självvärderingar två veckor innan inlämning. I budgetprocess för kommande år avsätts årligen medel för kommande års utvärderingar. Ansvarig för utvärderingar ersätts med 140 timmar per självvärdering. Ersättning till ledamöter i läs- och granskningsgruppen utgår med 8 klocktimmar för förberedelse (gäller nya granskare) och därefter 8 klocktimmar per självvärdering. Förberedelse 3-6 månader innan utvärderingen påbörjas Introduktionsmöten hålls med utvärderingsansvariga och med ledamöter i granskningsgrupp. Dessa möten organiseras av Lärarhögskolans kansli. Utvärderingsansvarig/utvärderingsansvariga går igenom utbildningen/programmet och säkerställer att alla examensmål examineras inom ramen för aktuell utbildning. Arbetet bedrivs i nära dialog med aktuellt programråd och kursansvariga institutioner. Delaktiga institutioner medverkar genom att ta fram material för självvärderingsarbetet i form av kursplaner, examinationsuppgifter, bedömningskriterier, kursutvärderingar, examensarbeten och annat som visar att målen uppfylls. Genomgången ska resultera i: 1) en matris där sambandet mellan examensmål och förväntade studieresultat framgår samt hur examinationer, bedömningskriterier, kursutvärderingar, rapporter och enkäter visar att respektive examensmål uppnås,

3 Lärarhögskolan Handläggningsordning enligt beslut i RBM ) utkast till självvärdering av det första målet under Högskoleförordningens rubrik 1 Kunskap och förståelse (max tre sidor). Matris och utkast till självvärdering lämnas till rektor för Lärarhögskolan cirka en månad innan upptaktsmötet. Läs- och granskningsgruppen lämnar synpunkter på matris och utkast till självvärdering. Examensmål Förväntade studieresultat (ange även kurs) Examination Annat som visar att examensmålet uppnås (bedömningskriterier, utvärderingar, rapporter, enkäter) visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen Självvärderingen påbörjas Lärarhögskolan fastställer en tidsplan för självvärderingsarbetet, inklusive tidpunkter för granskning och inlämning till Lärarhögskolans rektor cirka två veckor innan upptaktsmötet. Utvärderingsansvarig/utvärderingsansvariga deltar vid Universitetskanslerämbetets upptaktsmöte. Utvärderingsansvarig sammanställer självvärdering enligt Universitetskanslerämbetets utvärdering. Handläggare vid kansliet ansvarar för att examensarbeten laddas in i UKÄ: direkt. Granskning Två veckor innan inlämning läses förslag till självvärdering av en läs- och granskningsgrupp som lämnar synpunkter på och förslag till förändringar. Slutbearbetning och inlämning av självvärdering En vecka innan självvärderingen ska vara UKÄ tillhanda skickas förslag till självvärdering till rektor för Lärarhögskolan som läser och lämnar synpunkter. Slutgiltiga redigeringar görs i dialog med rektor och en handläggare vid kansliet.

4 Lärarhögskolan Handläggningsordning enligt beslut i RBM Handläggare vid kansliet laddar upp självvärderingen i UKÄ: direkt. Platsbesök Platsbesök organiseras av handläggare vid kansliet i dialog med utvärderingsansvarig och berörda institutioner. Förmöten hålls med de som ska delta i platsbesöket. Studentrepresentanter utses av berörd studentorganisation enligt Universitetskanslerämbetets anvisningar.

5 Lärarhögskolan Självvärdering i Universitetskanslersämbetets utvärdering Att skriva självvärdering i Universitetskanslerämbetets (tidigare Högskoleverket) utvärderingar Detta är rekommendationer gällande kommande arbete med den självvärdering som ska utformas inför Universitetskanslersämbetets (UK-ämbetet) utvärderingar och kompletterar handläggningsordning för UK-ämbetets utvärderingar, beslutad av rektor för Lärarhögskolan, Syftet är att tillsammans med handläggningsordningen underlätta och reglera arbetet inför inlämning av självvärdering till UK-ämbetet. Målet är att leverera väl genomarbetade rapporter till UK-ämbetet samt att stödja förberedelsearbetet inför platsbesök. Bakgrund Umeå universitet, liksom alla andra lärosäten i Sverige, har att visa på att studenter med beviljad examen på grund- och avancerad nivå uppnår de nationella examensmålen. Dessa är utformade utifrån Högskolelagens 1 kap 8 och 9 och finns återgivna i Högskoleförordningens andra bilaga. Målen för respektive nationell examen framgår också i Umeå universitets utbildningsplaner och examensbeskrivningar. Lokala utbildningsmål, förväntade studieresultat (FSR) på kurser och examinationsuppgifter ska bidra till uppnåendet av dessa nationella examensmål. UK-ämbetets nuvarande system för kvalitetsutvärdering bygger på kvalitetsutvärderingar utifrån uppnående av de nationella examensmålen med fokus på evidens. De bedömningsunderlag som används i kvalitetsgranskningarna är: studenternas självständiga arbeten, lärosätets självvärdering och befintliga studenter erfarenheter av utbildningen. Hela utvärderingen fokuserar på resultat, vilket definieras som måluppfyllelse. De självständiga arbetena granskas gentemot ett urval av examensmål. Självvärderingen ska redogöra för på vilket sätt och hur väl studenterna når examensmålen. Dessutom kommer studenter i virtuella möten att få svara på frågor om måluppfyllelse. Som komplement till dessa underlag genomförs i regel virtuella lärosätesintervjuer med syfte att ge bedömarna möjlighet att ställa kompletterande frågor och diskutera eventuella oklarheter i tidigare ovan nämnda underlag. På finns vägledning att få för institutioner som står inför arbetet med Universitetskanslersämbetets utvärderingar. För att stärka och utveckla kvalitet inom program och kurser erbjuds inom Umeå universitet via utbildningsstrategiska rådet (USSR) kontinuerligt seminarier för att följa och utbyta erfarenheter om bland annat processen kring kvalitetsutvärderingarna. Dessutom har en fakultetsövergripande arbetsgrupp tillsattas för att utarbeta förslag till modell för säkring av examensmål vid Umeå universitet. Modellen är under utformning. När det gäller självvärderingen finns via instruktioner som tydliggör vad som efterfrågas. Via denna länk finns också annan värdefull information. 1

6 Lärarhögskolan Självvärdering i Universitetskanslersämbetets utvärdering Självvärderingen i nuvarande utvärderingssystem I tidigare utvärderingssystem har självvärderingen haft karaktären av processbeskrivningar där redogörelser för utbildningens planering, upplägg, lärarkompetens och kapacitet fokuserats. I nuvarande system har självvärderingen i stället tydligt resultatfokus. Redovisningen innebär att redogöra för, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till de examensmål som ingår i utvärderingen. Självvärdering har två syften: 1. det första, och viktigaste, är att få en bredare och mer fullständig bild av utbildningarnas resultat. I självvärderingen ska redovisning, analys och värdering av resultaten göras i förhållande till samtliga examensmål som utvärderingen granskas mot. Syftet är att visa för de sakkunniga att studenterna når målen i examensbeskrivningarna, 2. det andra syftet är att redovisa och förklara förutsättningar som har stor betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är t.ex. den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför ska lärosätena redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare samt analysera dessa uppgifter i relation till de mål som gäller för den aktuella examen. Här kan lärosätena även redovisa och analysera uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur dessa har påverkat utbildningens resultat. Det meritvärde som studenterna har när de antas till en utbildning kan t.ex. ge en bild av studenternas förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. Om lärosätet redovisar att det finns stora skillnader i studenternas förutsättningar jämfört med likvärdiga utbildningar vid andra lärosäten kan det påverka bedömningen av utbildningen. Examensmål och kriterier för bedömning Bedömargruppen väljer ut ett antal examensmål mot vilka granskningen görs, samtliga mål ingår alltså inte i utvärderingen. Därefter formuleras kriterier för hur gruppen tänker bedöma måluppfyllelsen. Denna information skickas till berörda lärosäten ca en vecka före UK-ämbetets upptaktsmöte. Vid upptaktsmötet ger bedömargruppen allmän information om den aktuella utvärderingen. Dessutom redogörs för det urval av examensmål och de kriterier som föreslås gälla för respektive huvudområde och examen. Upptaktsmötet är ett tillfälle för lärosätesrepresentanterna att ge synpunkter på de föreslagna målen och kriterierna. Synpunkterna kan även lämnas skriftligen. Efter upptaktsmötet tar bedömargruppen beslut om mål och kriterier. Från beslutsdatum har lärosätet normalt åtta veckor att färdigställa självvärderingen. En självvärdering per examen ska framställas. 2

7 Lärarhögskolan Självvärdering i Universitetskanslersämbetets utvärdering Självvärderingens innehåll Självvärderingen ska utgå från aktuella förhållanden för utbildningen, företrädesvis från innevarande termin samt de två närmast föregående terminerna. Det gäller att analysera och värdera studenternas och utbildningens resultat, i betydelsen måluppfyllelse. I detta ligger att analysera examinationens relevans och tillförlitlighet. I vilken utsträckning har samtliga studenter som examineras på en utbildning nått vart och ett av de utvalda examensmålen? Vilka förklaringar ser vi som de viktigaste till ett visst resultat? Vilken inverkan har förhållande X på resultatet? Konkretisera gärna med exempel av olika arbeten och examinationsuppgifter som studenter genomfört i relation till respektive utvalt examensmål. Här kan egna analyser av studenternas självständiga arbeten användas liksom egna analyser av hur förväntade studieresultat, examinationsuppgifter och bedömningskriterier är kopplade till varandra. Beskriv hur progressionen i kurserna är upplagd och exemplifiera hur studenterna når utvalda examensmål. Viktigt är att motivera det som görs eller inte görs i utbildningen. Trovärdigheten kan öka om förhållanden som inte fungerar/fungerat optimalt belyses. Andra exempel på material som kan användas för att stärka argumentationen är resultat från egna utvärderingar av utbildningen, exempelvis resultat av genomförda enkäter, kurs- och programutvärderingar samt alumnenkäter osv. Erfarenheter via USSR seminarierna gällande självvärderingar Vid senaste USSR seminariet i oktober 2012 presenterades bedömares erfarenheter av arbetet med utvärderingarna. Här skildrades bland annat vanligt förekommande brister i självvärderingarna och konkreta råd lämnades, värda att ta fasta på inför kommande arbeten. Vad gäller brister underströks under seminariet betydelsen av att i självvärderingen fokusera på måluppfyllelse/resultatet och/eller behovet av analys istället för att beskriva utbildningsupplägg och resultat. En vanligt förekommande brist är att påstå något vi anser att målet är uppfyllt utan att belägga det genom exempel på arbetsuppgifter, examination, kursutvärderingar etc. Här kommer ett antal konkreta råd som lämnades från bedömarna; se till att ha ordning på formalian kring examensarbetena, se till att kravnivåer och förväntade studieresultat (FSR) är tydligt formulerade och kommunicerade. fundera över progressionen i utbildningen och hur ni examinerar, ta fram utvärderingar ni själva har och relatera dem till måluppfyllelse, träna er i diskussioner om vad som är process och vad som är resultat och måluppfyllelse, utveckla examinationsformer för muntligt framförande, 3

8 Lärarhögskolan Självvärdering i Universitetskanslersämbetets utvärdering se till att ha tydliga och klara betygskriterier för examensarbetena, fundera över vad ni själva anser att studenterna skall åstadkomma med sina examensarbeten. Relatera detta till högskoleförordningen, se självvärdering som chans att genomlysa verksamheten. Självvärderingen är med andra ord tidskrävande och det är därför viktigt att avsätta tid till arbetet. Ta gärna med fler i arbetsprocessen så att ni kan bolla formuleringar med varandra. I utvärderingarna granskas minst 5 och maximalt 24 slumpmässigt utvalda examensarbeten per utbildning. När att urvalet är gjort av UK-ämbetet är ett konkret råd att läsa igenom de arbeten som ingår i utvärderingen för att skapa sig en bild av vad som kommer att möta bedömningsgruppen när de ska göra sin bedömning av måluppfyllelsen. Denna genomläsning kan visa på vilka mål som man särskilt bör koncentrera sig på i självvärderingen, dvs. den måluppfyllelse som inte framgår i de självständiga arbetena utan som på annat sätt examineras under utbildningens gång. Arbetsordning, tidsplan samt ersättningsnivåer för arbetet är tydligt beskrivet i handläggningsordning för UK-ämbetets utvärderingar, beslutad av rektor för Lärarhögskolan,

9 Förslag STRUKTUR FÖR SYV, Campus, 2012/13 Terminstid ht -13: 2/9 19/1 (mitterminsskifte: 5/6 november) Terminstid vt -14: 20/1 8/6 (mitterminsskifte: 26/27 mars) Termin 1 och 2 (antagna ht 2013) Kurstid Kurs Inst 2/9 5/11 Studie- och yrkesvägledningens grunder, 15 hp /BUSV 6/11 8/12 Beteendevetenskapliga grunder, 7,5 hp /BUSV Pedagogik (medv) 9/12 19/1 Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5 hp /BUSV 20/1 26/3 Politik och samhälle, 15 hp Statsvetenskap 27/3 4/5 Utbildning och arbetsmarknad I, 7,5 hp Statsvetenskap 5/5 8/6 Kommunikation och undervisning 7,5 hp Pedagogik Termin 3 och 4 (antagna ht 2012) 2/9 16/10 Utbildningssystem i Sverige och andra länder, 10 hp Röst och tal. Föreläsningar och laborationer schemaläggs under denna period 17/10 19/1 Teorier, modeller och metoder för vägledning och dess praktik, 20 hp /BUSV Logoped 20/1 23/2 Arbetsliv och lärande, 7,5 hp Pedagogik 24/2 4/5 Karriärutveckling i socialt och kulturellt perspektiv 15 hp 5/5 8/6 Kommunikation och undervisning, 7,5 hp Pedagogik

10 Termin 5 och 6 (antagna ht 2011) 2/9 16/10 Karriärvägledning och andra insatser för människor i behov av särskilt stöd 10 hp (val av examensarbete görs under denna kurs, blanketter in senast den 3/10) Socialt arbete 17/10 8/12 Karriärteori och vägledning, 12,,5 hp 9/12 19/1 Gruppvägledning med inriktning mot karriärutveckling, 7,5 hp 20/1 26/3 Studie- och yrkesvägledningens praktik, 15 hp 27/3 8/6 Examensarbete, 15 hp, Statsvetenskap Pedagogik, Nationalekonomi

11 Förslag STRUKTUR FÖR SYV-DISTANS 2013/2014 Terminstid ht -13: 2/9 19/1 (mitterminsskifte: 5/6 november) Terminstid vt -14: 20/1 8/6 (mitterminsskifte: 26/27 mars) D1 och D2 (antagna ht 2013) Kurstillfälle I v 36/37 Må 2/ onsd 11/ Kurs Allmän introduktion till programmet. Introduktion och övningar i IT som distansöverbryggande hjälpmedel Studie- och yrkesvägledningens grunder, 15 hp (Introduktion) Ansvarig inst Kurstillfälle II v 45 Må 4/ tis 5/ Ti 5/ ons 6/ Studie- och yrkesvägledningens grunder (Redovisning) Beteendevetenskapliga grunder, 7,5 hp to 7/ fre 8/ Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5 hp

12 Kurstillfälle III v 3/4 Tis14/ on 15/ Beteendevetenskapliga grunder, 7,5 hp To 16/ fre 17/ Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5 hp Må 20/ To 23/ Politik och samhälle, 15 hp Statsvetenskap Kurstillfälle IV V 14 Ti 1/ On 2/ To 3/ To 3/ Fr 4/ Politik och samhälle, 15 hp Kommunikation och undervisning, 7,5 hp Utbildning och arbetsmarknad, 7,5 hp Statsvetenskap Pedagogik Statsvetenskap Kurstillfälle V v 23 Må 2/ On 4/ On 4/ to 5/ Utbildning och arbetsmarknad, 7,5 hp Kommunikation och undervisning, 7,5 hp Statsvetenskap Pedagogik

13 Plan för de skilda momentens undervisningsuppläggning liksom detaljschema tillhandahålls av respektive kursansvarig institution.

14 Förslag STRUKTUR FÖR SYV-DISTANS Terminstid ht -13: 2/9 19/1 (mitterminsskifte: 5/6 november) Terminstid vt -14: 20/1 8/6 (mitterminsskifte: 26/27 mars) D3 och D4 (antagna ht 2012) Kurstillfälle I v 36 Kurs Ansvarig inst Må 2/ to 5/ Utbildningssystem i Sverige och andra länder, 10 hp (Introduktion) Praktikinformation Röst och talvård Språkstudier Kurstillfälle II v 42 Må 14/ on 16/ Utbildningssystem i Sverige och andra länder, 10 hp (Redovisning) On 16/ fre 18/ Teorier, modeller och metoder för vägledning och dess praktik, 20 hp Praktik

15 Kurstillfälle III v 3 Må13/ on 15/ To 16/ fre 17/ Teorier, modeller och metoder för vägledning och dess praktik, 20 hp Arbetsliv och lärande 7,5 hp Pedagogik Kurstillfälle IV V 8 Må 17/ ti 18/ On 19/ Fr 21/ Arbetsliv och lärande 7,5 hp Karriärutveckling i socialt och kulturellt perspektiv, 15 hp Pedagogik Kurstillfälle V V19 Må 5/ Ti 6/ Ti 6/ On 7/ Karriärutveckling i socialt och kulturellt perspektiv, 15 hp Kommunikation och undervisning, 7,5 hp Pedagogik

16 Kurstillfälle VI V23 Må 2/ Ti 3/ Kommunikation och undervisning, 7,5 hp Pedagogik Plan för de skilda momentens undervisningsuppläggning liksom detaljschema tillhandahålls av respektive kursansvarig institution.

17 1 Förslag STRUKTUR FÖR SYV-DISTANS D5 och D6 (antagna ht 2011) Terminstid ht -13: 2/9 19/1 (mitterminsskifte: 5/6 november) Terminstid vt -14: 20/1 8/6 (mitterminsskifte: 26/27 mars) Kurstillfälle I v 36 Må 2/ fre 6/ Karriärvägledning och andra insatser för människor i behov av särskilt stöd 10 hp (Val av examensarbete görs under denna kurs. Blanketter in senast 4/10) Ansvarig inst Socialt arbete (medv) Kurstillfälle II v 43 Må 21/ to 24/ To 24/ fre 25/ Karriärvägledning och andra insatser för människor i behov av särskilt stöd 10 hp Karriärteori och vägledning 12,5 hp /socialt arb. Kurstillfälle III v 50 Må 9/ on 11/ To 12/ fre 13/ Karriärteori och vägledning 12,5 hp Gruppvägledning med inriktning mot karriärutveckling, 7, 5 hp

18 2 Kurstillfälle IV v 4 Må 20/ ti 21/ On 22/ Gruppvägledning med inriktning mot karriärutveckling, 7, 5 hp (introduktion Examensarbete, 15 hp Beroende på val To 23/ Studie- och yrkesvägledningens praktik, 15 hp V 5-15 Praktik 8 veckor heltid Kurstillfälle V v 16 Må 15/ ti 16/ On 16/ Praktikredovisning Examensarbete (forts) delseminarier + enskild handledning Ansvarig inst Resp handledande inst Kurstillfälle VI v 23 Mån 2/ ti 3/ Examensarbete (Slutseminarium med opposition) Resp handledande inst