folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK"

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003

2 kombinationer av NU och DU i folkhögskolan av Kenneth Hermansson Det är väl knappast uteslutet att man på sina håll inom folkbildningsvärlden fortfarande delar in sina kurser i två kategorier: dels de traditionella folkhögskolekurserna och dels de lite modernare distanskurserna. Det tycks handla om två tydligt åtskilda kursformer och två pedagogiska verkligheter som är annorlunda och oförenliga med varandra. Å ena sidan närundervisning (nu) i klassrummet och å andra sidan distansundervisning (du) där man kommunicerar med datorers hjälp. Men måste man tänka i så renodlade termer och är det verkligen nödvändigt att ställa nu och du i motsatsförhållande till varandra? Detta kapitel är tänkt att tvärtom visa några av en mångfald exempel på hur man inom folkhögskolornas ram på ett lyckat sätt vävt samman när- och distansundervisning, nu respektive du. Man kan alltså mycket väl blanda dessa studieformer och då handlar det verkligen om flexibelt lärande. Begreppet nudu används redan som en term för denna sammanvävda undervisningsmöjlighet och verksamheten blir mer och mer självklar på många folkhögskolor i dagens Sverige. Folkhögskolekurser med flera ämnen på distans och med återkommande fysiska samlingar Flera folkhögskolor börjar få lång erfarenhet av distansundervisning på heltid. På Hola folkhögskola i Ångermanland arbetar man sedan slutet folkbildning.net 57

3 av 1980-talet med Allmän kurs på distans. Kiki Bodin, som under många år varit kursansvarig, ser rötterna till det moderna begreppet flexibelt lärande redan hos skolans grundare Johan Sandler och dennes son Rickard Sandler. Ett citat av den senare från 1907 kommer till sin verkliga rätt i vår tids tekniska möjligheter: En bildad människa övervinner sina begränsningar till tid och rum. Mot bakgrund av detta är det inte förvånande att man på Hola med sådan entusiasm tar sig an möjligheten att kombinera när- och distanskursverksamhet. På skolans hemsida kan man läsa att deltagarna samlas till nio obligatoriska träffar under året, träffar som är förlagda till helgtid. Mellan träffarna läser kursdeltagarna på distans minst tre kärnämnen upp till motsvarande gymnasiebehörighet. Istället för att betona svårigheten med att de studerande bor på vitt skilda orter ser man just detta förhållande som en särskild resurs och man uppmuntrar de blivande eleverna att ta hjälp av varandra och varandras skilda erfarenheter i lärprocessen. Den cfl-rapport * 2003 av Kiki Bodin, Lärprocesser inom ikt-stödd folkbildning på distans, ur vilken ovanstående Sandlercitat hämtats tar sin utgångspunkt i ett antal enkätfrågor som besvarats av deltagare i både när- och distanskurser på Hola. Rapporten ställer frågan: Kan levande samtal, goda relationer och processer skapas, behållas eller till och med stärkas när vi med ikt-stöd** öppnar för större frihet i tid, rum och tempo? Svaren från enkäten tycks vara ett otvetydigt ja på den frågan. Rapporten tyder på att folkbildningsideal i form av levande samtal, en utvecklande grupp-process och stärkandet av kursdeltagarnas självkänsla mycket väl uppfylls i en genomtänkt nudu-process. Detta tycks ske minst lika väl som i den mer traditionella närutbildningen. Man väntar sig kanske annars att det fysiska mötet alltid är överlägset i ett inlärningssammanhang. Men av enkätsvaren skulle man nästan kunna dra en motsatt slutsats. Kombinationen av distansstudier och * cfl = Nationellt centrum för flexibelt lärande. ** ikt = Informations- och kommunikationsteknik. 58 folkbildning.net

4 återkommande fysiska möten kanske i sig är en gynnsam grogrund för folkbildningens goda frukter? Distanskurserna på Kristinehamns folkhögskola har inte lika många år på nacken. Det hela startade som ett Distumprojekt i samverkan med Reumatikerförbundet år 2001 men övergick året därpå i reguljär verksamhet. Kurserna går under namnet På Dina Villkor (pdv) och är öppna för alla, men 90 procent av deltagarna är reumatiker som kommer från hela Sverige. pdv-terminerna indelas i tre sexveckorsperioder med ett ämne i taget. Varje sådan period inleds med ett två dagars möte på plats i Kristinehamn, ett möte som dels har ett rent socialt syfte, nämligen att kursdeltagarna får se och möta varandra och dels används till introduktion i FirstClass-kommunikation. Man ordnar utflykter och olika kulturaktiviteter samt samtalar om flexibelt lärande. Efter tvådagarsintroduktionen kommunicerar man via Folkbildningsnätet. Exempel på ämnen som kan väljas är Data med ecdl, Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Spanska. Men även mer föreningsinriktade ämnen som Våga påverka, Våga tala och Projektmetodik. Att man kan välja Spanska hör samman med att många reumatiker gör rehabiliteringsresor som ofta går till Spanien. Kurserna går på halvfart och man kan läsa en eller flera terminer. För den som vill studera på heltid ges möjlighet att välja två ämnen parallellt. Varje kursdeltagare har en individuell studieplan men man slår ändå vakt om sammanhållningen av grupper, bland annat genom att varje sexveckorsperiod innehåller paruppgifter som tvingar till samarbete. Dessutom ges veckovis en gemensam uppgift inom varje ämne. Efter ett par års erfarenhet av pdv-kurserna i Kristinehamn uttrycker sig Monica Marker, ansvarig för verksamheten, så här: Trots mitt rykte som skolans pdv-eldsjäl hävdar jag att den optimala vuxenutbildningen bedrivs som nu. Men för många av de grupper folkbildningen ska värna om, krävs alternativ och då är du det näst bästa! Eller är det allra bästa kombinationen? folkbildning.net 59

5 Samverkan mellan olika folkhögskolor Det finns olika möjligheter för folkhögskolor att samverka i nuduform. På grund av exempelvis lärarbrist i ett visst ämne kanske en skola inte har möjlighet att inom ramen för sina allmänna kurser ordna undervisning i samtliga behörighetsämnen. Dessutom bör en folkhögskola kunna ge tillfällen åt de studerande att i stor utsträckning göra ämnesval efter egna inriktningar och intressen. På Birka folkhögskola i Jämtland brukar eleverna i början av varje termin i samband med val av tillvalsämnen informeras om möjligheten att delta i någon av Nätbildarnas distanskurser. Av de 30 veckotimmar som heltidsstudier innebär får man räkna in maximalt fem veckotimmars distansstudier. För att dessa timmar ska godkännas krävs naturligtvis att respektive kursledare vidimerar att studierna verkligen fullföljts. Även i samband med folkhögskolans omdömessättning bör distanskursledarnas erfarenheter av eleverna finnas med. På detta sätt har Birkaeleverna fått ett betydligt större utbud av spännande ämnen än om de varit begränsade till skolans egna resurser. Birkas kurser i behörighets- och övriga traditionella ämnen har kompletterats med Skapande skrivande, Våga skriva, Amerikansk litteratur, Musikverkstad, KreativIT, Mytologi och Photoshop med lärare på folkhögskolor och studieförbund i Haparanda, Ängelholm, Öland och Hola med flera platser. En tanke bakom Nätbildarnas gemensamma kursutbud är ju också att man ska kunna ta del av intressanta ämnen oavsett var i Sverige man bor. Det förekommer att folkhögskolor inte har möjlighet att erbjuda sina studerande undervisning i samtliga ämnen som behövs för att få full behörighet för högskolestudier. Kurs i det aktuella ämnet kan då istället läsas på distans via Nätbildarna. Så har t.ex. elever vid Gotlands folkhögskola, men även Lunnevad, under de senaste åren fått behörighet i Religionskunskap A genom att delta i kursen Tro och Etik som arrangerats av Birka folkhögskola. Ett annat exempel är den samverkan som för några år sedan skedde mellan Solviks folkhögskola och Åsa folkhögskola. Från Åsa gav man, 60 folkbildning.net

6 Route Provençale är en fortsättningskurs i franska på Birka folkhögskola som pågår dels på distans, dels under fysiska möten och som avslutas med en studieresa till Provençale i södra Frankrike. inom ramen för Nätbildarna, en distanskurs i Idéhistoria. Ett tiotal elever på Solviks allmänna linje deltog i denna kurs som en del av det behörighetsgivande ämnet Religionskunskap. Denna erfarenhet visar alltså att man inom ramen för t.ex. ett behörighetsgivande ämne kan finna vägar att utnyttja de skilda kompetenser som finns på olika folkhögskolor. Då behöver inte ett geografiskt avstånd på 85 mil mellan platser som Katrineholm och Skellefteå utgöra ett hinder. Det händer att distanselever försöker nå behörighet för högskolestudier genom att enbart läsa på distans. Detta är dock inget att rekommendera annat än möjligen i vissa undantagsfall och då det finns särskilda skäl. Den studerande som har som mål att nå behörighet för högskolestudier bör vara inskriven på en folkhögskola som tillsammans med denne kan ta ett helhetsansvar för studiernas fullföljande. Enskilda ämnesbehörigheter kan då vid behov kompletteras i form av distanskurser som ges av en annan skola. folkbildning.net 61

7 Distanskurser med regelbundna fysiska träffar En del distanskurser med regelbundet återkommande fysiska möten är inriktade på ett enstaka ämne. I flera omgångar har Birka folkhögskola arrangerat en fortsättningskurs i franska under benämningen Route Provençale (se bild föregående sida). Kursen riktar sig till dem som läst franska några år i grundskolan och gymnasiet men därefter mer eller mindre tappat bort sina språkkunskaper. En situation som inte är särskilt ovanlig! Språkkursen går på kvartsfart under ett år. Vid första samlingen i september görs en genomgång av hur man kan kommunicera på Folkbildningsnätet via FirstClass. Utifrån kursboken, med texter delvis från Sydfrankrike, läggs sedan varje vecka ut olika arbetsuppgifter i den gemensamma kurskonferensen. Dessa diskuteras och redovisas i samma konferens. Varje månad träffas deltagarna en heldag på Birka för att få möjlighet att träna muntlig konversation och franskt uttal. Kunskaper om Provence inhämtas via webbsidor, intervjuer och genom läsning av Provence, en tidning som dagligen nås via Internet. En påhittad invånare i staden Avignon, Jacques Giraud, skriver personliga brev till kursen och berättar om sin stad och sitt landskap. Kursens namn Route Provençale, Vägen till Provence, innebär att språkstudierna avslutas med en resa till det sydfranska landskapet. Det är inte obligatoriskt att göra den fysiska resan som går via flyg till Nice och därefter med hyrbil en vecka i den provencalska regionen. Samtliga kursdeltagare gör däremot en andlig resa till Provence, eftersom områdets historia, natur, kultur etc utgör kursens huvudtema. De deltagare som stannar i Sverige får också via FirstClass-meddelanden och nytagna foton aktuella hälsningar från kurskamraterna i det Provence de under sina språkstudier lärt känna en del. Kompletterande stödundervisning Med kompletterande stödundervisning menas här att en del kursdeltagare med speciella behov får låna en dator och sedan via Internet har särskild kontakt med läraren. Ibland även med kurskamrater. Det särskil- 62 folkbildning.net

8 da behovet kan höra samman med att man har ett annat modersmål än svenska, har någon form av funktions- eller hälsobegränsning, har svårigheter att finnas heltid på folkhögskolan p.g.a. graviditet, barnafödande eller barnomsorg. Denna verksamhet började som ett projekt på Birka i mitten av talet. En av de studerande på skolan kunde i samband med en graviditet inte fullfölja skolåret så som hon planerat. Hon orkade helt enkelt inte åka ut till Birka varje dag och gick därmed miste om en stor del av undervisningen. Då föddes idén att hon skulle få låna en av skolans nyinköpta bärbara datorer och att man skulle undersöka möjligheten att hon studerade viss tid hemma. Experimentet blev en succé och denna flexibla lösning kom att bli avgörande för elevens fortsatta utveckling. Förutom att hon klarade sina planerade studier blev hon expert på datateknik. Under en tid kom hon att anlitas som datalärare och senare startade hon eget företag inom databranschen. Projektet fick namnet Den elektroniska livlinan och har sedan kommit till nytta på olika sätt inom skolans undervisningsutbud. Elever som på grund av något handikapp inte helt kunnat tillgodogöra sig studietiden på Birka har via den hemlånade datorn fått ett komplement i sina studier. Det har varit elever som på grund av sjukdom eller annat hinder endast kunna delta på halv- eller deltid i skolans aktiviteter. Men det har också varit elever med annat modersmål än svenska vilka behövt en extra insats för att snabbare komma in i sitt nya språk och kunna studera vidare. Undervisningen på Birka har kompletterats med arbetsuppgifter, diskussioner och redovisningar via Folkbildningsnätet. Direktsamtal via Folkbildningsnätet har varit en metod att träna upp förmågan att snabbt uttrycka sig på svenska. En bieffekt av denna stödverksamhet är att elever som, kanske delvis på grund av sina studiesvårigheter, haft relativt lågt självförtroende extra mycket uppskattat det förtroende man tycker skolan visat genom att låna ut en dator. Vill skolan och läraren verkligen satsa så mycket på mig? Då måste det finnas hopp om mina möjligheter att lära mig svenska och att stu- folkbildning.net 63

9 dera, har flera resonerat. Så har självförtroendet stärkts och de positiva studieresultaten har varit märkbara. En av dem som under det gångna året fått sina studier på Birka kompletterade med den elektroniska livlinan är en kursdeltagare med Aspergers syndrom. Låt oss här kalla honom Leif; i verkligheten har han ett helt annat namn. Eftersom Leif inte klarat av att vara i en grupp har han arbetat ensam i ett eget rum på skolan. Varje dag har han haft minst en lärarledd lektion. Han har dessutom deltagit i en distanskurs där han via nätet fått samtala med andra kursdeltagare. Som komplement till denna undervisning har Leif lånat en dator och fått stöd i form av FirstClass- och Net- Meeting-kontakt med läraren. NetMeeting är ett program som, under förutsättning att man installerar en webbkamera, kan användas till enkla videokonferenser. Försöket med NetMeeting har varit särskilt positivt i just denna situation. Att successivt och på distans vänja sig vid att ha mer och mer ögonkontakt med läraren har märkbart stärkt självförtroendet och gett en allt starkare vilja till studier. Den elektroniska livlinan har varit tydligt positiv för Leif. Hemlånet av en dator med webbkamera var en påtaglig stimulans. Att dessutom få undervisning med hjälp av datateknik och via Internet har gett honom ytterligare motivation att fullfölja studierna. Så här uttrycker han sig i en utvärdering av projektet: Det bästa med Netmeeting är möjligheten att träffas när som helst oavsett plats. Att prata samtidigt som man ser visuellt gör att man kommer ihåg mycket lättare. Vi använder whiteboarden för att förklara saker eller för att redovisa något. Det blir mindre personligt men det är ändå nästan som att träffas. DU som komplement till NU Det är troligen mer regel än undantag att folkhögskolornas närkurser innehåller delar av distansundervisning. Datorernas intåg i folkbildningsvärlden har medfört att många elever på jakt efter någon form av information först vänder sig till datorn och gör sökningar på Internet. Kanske behövs en renässans för skolornas bibliotek med böcker, tidskrifter och uppslagsverk så att man istället inleder sina efterforskning- 64 folkbildning.net

10 ar där. Först därefter kan det vara dags att göra internetsökningar. Det är då viktigt att man dels lär sig göra logiska avgränsningar och dels försöker göra en kritisk värdering av de webbsidor man får upp. Internet ska dock inte bara ses som en möjlighet till informationssökning. Det är också en viktig kommunikationsmöjlighet. Kanske borde man inom närundervisningen mer lyfta fram möjligheterna till dialog via nätet. Det kan gälla utbyte med andra studenter på andra håll i Sverige, men gärna även internationellt. Ett exempel på internationellt utbyte via Folkbildningsnätet är det ITiSprojekt* som genomfördes på Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda under hösten Kursen leddes av ett lärarlag på fem personer från olika kompetensområden och med tre olika modersmål: svenska, finska och ryska. För deltagarnas del innebar distanskursen både att man fick möjlighet att träna svenska och att man tillsammans fick utbyta åsikter utifrån sin vardagssituation i tre länder i Barentsregionen. Deltagarna var handplockade och kom från Murmansk, Kemijärvi och Torneå. Dessutom tillkom två ryskor och en finska från Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. Under våren 2002 besökte lärarna de blivande kursdeltagarna i Murmansk och introducerade FirstClass-kommunikationen. På Folkbildningsnätet skapade man två konferenser, den ena för information och den andra för dialog och åsiktsutbyte. Tanken var att kursen skulle bestå av en treveckors intensivperiod i oktober, men den livliga diskussionsaktiviteten ledde till en förlängning så att man faktiskt fortsatte någon vecka in i december. De deltagare som bodde i Finland handleddes per telefon, medan studenterna i Murmansk förutom hela lärarlagets besök i maj även vid ett tillfälle under hösten besöktes av en av kursledarna. Eleverna i Haparanda fick personlig handledning på plats av lärarlaget på Sverigefinska folkhögskolan. Genom Folkbildningsnätet kan man även inom nu skapa konferenser för samtal och diskussion i olika ämnen. Elevers olika lärstilar och olika * ITiS = IT i Skolan. folkbildning.net 65

11 personligheter innebär att muntliga redovisningar med fördel ibland kan kompletteras med skriftliga, men på ett sätt så de kommer alla till del och inte bara i form av ett inlämningspapper till läraren. Då kan även de mer tystlåtna komma till sin rätt. Man kanske väntar sig att datakommunikation och distansundervisning innebär att lärandet blir mer opersonligt. I själva verket kan det vara tvärtom. Den personliga kontakten mellan lärare och kursdeltagare ökar. Kombinationen nudu tycks kunna leda till större närhet och tätare dialog. Istället för att leda bort från folkbildningens ideal kanske den istället fördjupar kommunikationen och inlärningen. Undervisning och tankeutbyte kan alltså visa sig nå mycket längre i den folkbildning som förenas i när och fjärran. Några webbadresser: Hola folkhögskola: Kristinehamns folkhögskola: Lunnevads folkhögskola: Birka folkhögskola: Sverigefinska folkhögskolan: 66 folkbildning.net

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten år 1898 har Liber

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder

Vem får läsa hos oss. Vuxenutbildningen erbjuder Lär dig något nytt! Vill du börja studera för att utvecklas i ditt arbete, söka nytt arbete, bli behörig till eftergymnasial utbildning eller lära dig något nytt bara för din egen skull? I så fall är du

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid 898 1 n a d e s ande r ä l t l e b i flex s d o m r Liber He Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Från och med

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Kan man plocka hjortron

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Kursdokument APL handledarutbildning HT14

Kursdokument APL handledarutbildning HT14 140813/CH Kursdokument APL handledarutbildning HT14 1 Innehåll Mål för utbildningen... 3 Litteraturlista... 3 Att studera på distans... 4 Kursupplägg omgång 1... 5 Kursupplägg omgång 2... 6 Innehåll närträffar...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Lärcentrum Ljusnarsberg 2008-06-09 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid:

Läs mer

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola

Projektmaterial. Sigtuna folkhögskola Projektmaterial IT I FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Sigtuna folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola

Projektmaterial. INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Projektmaterial INTERKULTURELL KOMMUNIKATION Södra Vätterbygdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kursplan Allmän Kurs Flex (AK Flex)

Kursplan Allmän Kurs Flex (AK Flex) Termin/läsår: Upprättad datum: Kursansvarig: HT13-VT14 13 mars 2013 Bertil Norberg Kursplan Allmän Kurs Flex (AK Flex) Kursbeskrivning Allmän Kurs Flex (AK Flex) är ett alternativ till gymnasieskola och

Läs mer

Vuxenutbildning Mariestad. Kursutbud hösten 2015

Vuxenutbildning Mariestad. Kursutbud hösten 2015 Vuxenutbildning Mariestad Kursutbud hösten 2015 Välkommen till Vuxenutbildning i Mariestad! Passar någon av punkterna in på dig? Du har bestämt dig för att fullfölja dina avbrutna studier Du vill komplettera

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Studiehandledning för kurs:

Studiehandledning för kurs: Kopparberg IT 2012-06-18. Studiehandledning för kurs: Grundkurs ordbehandling i MS Word 2007, 25 poäng. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier två

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 3 PEDAGOGIK... 2 4 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 4 4.1.1 Flexibel

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Välkommen till vt 2014! I detta häfte har vi samlat lite praktisk information som du ska känna till som studerande på Färnebo folkhögskola i Gävle.

Välkommen till vt 2014! I detta häfte har vi samlat lite praktisk information som du ska känna till som studerande på Färnebo folkhögskola i Gävle. Välkommen till vt 2014! I detta häfte har vi samlat lite praktisk information som du ska känna till som studerande på Färnebo folkhögskola i Gävle. Har du frågor rörande studiemedel och CSN mm kan du ta

Läs mer

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA En ny modell för behörighetsgivning på landets folkhögskolor införs successivt under de kommande åren. Den styr hur folkhögskoledeltagare blir

Läs mer

Variabelförteckning fr.o.m. 2014

Variabelförteckning fr.o.m. 2014 Variabelförteckning fr.o.m. Variabel Folkhögskola, skolkod Radnummer Kursnummer Förklaring Unik kod tilldelas skolan av SCB Varje skola avgör själv i vilken löpande ordning man numrerar sina kurser. Kursnumret

Läs mer

4. Allmän kurs inriktning Skriv & Läs... 6 Mål med kursen... 6 Kursupplägg... 6 Kursansvarig... 6

4. Allmän kurs inriktning Skriv & Läs... 6 Mål med kursen... 6 Kursupplägg... 6 Kursansvarig... 6 Sida 1 av 9 Bilaga 1 Kursinformation Studeranderättslig standard Dalslands folkhögskola Innehållsförteckning 1. Gemensam info för samtliga kurser... 2 Terminstider och uppehåll... 2 Studietakt... 2 Avgifter

Läs mer

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Projektmaterial DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Det går

Läs mer

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898

www.liberhermods.se Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Kurskatalog 2008 www.liberhermods.se Liber Hermods för en lysande framtid Liber Hermods flexibelt lärande sedan 1898 Välkommen till Liber Hermods! hos oss når du dina mål Sedan starten 1898 har Liber Hermods

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Arbetarrörelsens folkhögskolor

Arbetarrörelsens folkhögskolor Föreningen Arbetarrörelsens folkhögskolor än r fö g n i dr ut ve c fo kl lkb ild nin g in g En resurs för folkbildning, utveckling och förändring i arbetarrörelsen Vi vägleds av arbetarrörelsensrötter

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

OBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 GRUNDERNA I SVENSKA FÖR RYSKSPRÅKIGA

OBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 GRUNDERNA I SVENSKA FÖR RYSKSPRÅKIGA SPRÅK OBS! Första anmälningsdagen är 25.08 se anmälningsinfo på sidan 1! SVENSKA FÖR SPRÅKEXAMEN (120211) to 18.00-20.30 Anita Wisén Kursavgift 14 5.3.2009-2.4.2009, 15 lektioner Vad är allmän språkexamen?

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk

Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Framtiden för lärarutbildningar i moderna språk Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Eller: Finns det en framtid för lärarutbildningar i moderna språk? Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Allmän kurs - musik Kursens mål

Allmän kurs - musik Kursens mål En kurs för dig som har ett brinnande intresse för musik och känner att du vill utvecklas i och med musiken. Hos oss kombinerar du musik med kärnämnen, och kan i och med det läsa in grundläggande behörighet

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING 2015-05-07 Välkommen till Birgittaskolans vuxenutbildning GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Kurs CSN poäng Närkurs eller distanskurs Biologi Biologi, två terminer 75/termin Närkurs Data Data, orienteringskurs

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Terminstid: Vårterminen 2016 160118-160603 Höstterminen 2016 160815-161216 prel OBS! För alla kurser gäller att de anordnas om de får tillräckligt antal sökande. Om den kurs

Läs mer

Projektmaterial. Tollare folkhögskola

Projektmaterial. Tollare folkhögskola Projektmaterial "REDA I OREDAN" - EN DIGITAL PORTFOLIO Tollare folkhögskola SLUTRAPPORT AV ITIS-PROJEKTET Reda i oredan En digital portfolio Lärarlag: Urban Dunell Staffan Hübinette Olle Rockström Ann

Läs mer

Kurser och kursupplägg Hösten 2015

Kurser och kursupplägg Hösten 2015 Kurser och kursupplägg Hösten 2015 Observera att kurser kan starta vid olika datum samt att vi inte kan garantera att alla kurser fungerar schematekniskt med varandra. Vid för lågt deltagande kan kurser

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg.

Vårdutbildningar. som ger dig möjligheter. Studera i grupp. Studera på distans. Studera flexibelt - individuella upplägg. Gymnasial vuxenutbildning Vårdutbildningar som ger dig möjligheter Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Falun@svok.se Västra

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger Handledning för pedagoger Vad erbjuder webbsidan? Digitala spåret är ett projekt som ska underlätta flexibla studier i svenska. Produkten består av en webbsida, innehållande länkar till studieobjekt och

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan.

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. Ansökan skall vara inlämnad senast 15 november 2011 Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Adress: Postnr: Ort: Folkbokföringsadress

Läs mer

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör

Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer