folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003

2 kombinationer av NU och DU i folkhögskolan av Kenneth Hermansson Det är väl knappast uteslutet att man på sina håll inom folkbildningsvärlden fortfarande delar in sina kurser i två kategorier: dels de traditionella folkhögskolekurserna och dels de lite modernare distanskurserna. Det tycks handla om två tydligt åtskilda kursformer och två pedagogiska verkligheter som är annorlunda och oförenliga med varandra. Å ena sidan närundervisning (nu) i klassrummet och å andra sidan distansundervisning (du) där man kommunicerar med datorers hjälp. Men måste man tänka i så renodlade termer och är det verkligen nödvändigt att ställa nu och du i motsatsförhållande till varandra? Detta kapitel är tänkt att tvärtom visa några av en mångfald exempel på hur man inom folkhögskolornas ram på ett lyckat sätt vävt samman när- och distansundervisning, nu respektive du. Man kan alltså mycket väl blanda dessa studieformer och då handlar det verkligen om flexibelt lärande. Begreppet nudu används redan som en term för denna sammanvävda undervisningsmöjlighet och verksamheten blir mer och mer självklar på många folkhögskolor i dagens Sverige. Folkhögskolekurser med flera ämnen på distans och med återkommande fysiska samlingar Flera folkhögskolor börjar få lång erfarenhet av distansundervisning på heltid. På Hola folkhögskola i Ångermanland arbetar man sedan slutet folkbildning.net 57

3 av 1980-talet med Allmän kurs på distans. Kiki Bodin, som under många år varit kursansvarig, ser rötterna till det moderna begreppet flexibelt lärande redan hos skolans grundare Johan Sandler och dennes son Rickard Sandler. Ett citat av den senare från 1907 kommer till sin verkliga rätt i vår tids tekniska möjligheter: En bildad människa övervinner sina begränsningar till tid och rum. Mot bakgrund av detta är det inte förvånande att man på Hola med sådan entusiasm tar sig an möjligheten att kombinera när- och distanskursverksamhet. På skolans hemsida kan man läsa att deltagarna samlas till nio obligatoriska träffar under året, träffar som är förlagda till helgtid. Mellan träffarna läser kursdeltagarna på distans minst tre kärnämnen upp till motsvarande gymnasiebehörighet. Istället för att betona svårigheten med att de studerande bor på vitt skilda orter ser man just detta förhållande som en särskild resurs och man uppmuntrar de blivande eleverna att ta hjälp av varandra och varandras skilda erfarenheter i lärprocessen. Den cfl-rapport * 2003 av Kiki Bodin, Lärprocesser inom ikt-stödd folkbildning på distans, ur vilken ovanstående Sandlercitat hämtats tar sin utgångspunkt i ett antal enkätfrågor som besvarats av deltagare i både när- och distanskurser på Hola. Rapporten ställer frågan: Kan levande samtal, goda relationer och processer skapas, behållas eller till och med stärkas när vi med ikt-stöd** öppnar för större frihet i tid, rum och tempo? Svaren från enkäten tycks vara ett otvetydigt ja på den frågan. Rapporten tyder på att folkbildningsideal i form av levande samtal, en utvecklande grupp-process och stärkandet av kursdeltagarnas självkänsla mycket väl uppfylls i en genomtänkt nudu-process. Detta tycks ske minst lika väl som i den mer traditionella närutbildningen. Man väntar sig kanske annars att det fysiska mötet alltid är överlägset i ett inlärningssammanhang. Men av enkätsvaren skulle man nästan kunna dra en motsatt slutsats. Kombinationen av distansstudier och * cfl = Nationellt centrum för flexibelt lärande. ** ikt = Informations- och kommunikationsteknik. 58 folkbildning.net

4 återkommande fysiska möten kanske i sig är en gynnsam grogrund för folkbildningens goda frukter? Distanskurserna på Kristinehamns folkhögskola har inte lika många år på nacken. Det hela startade som ett Distumprojekt i samverkan med Reumatikerförbundet år 2001 men övergick året därpå i reguljär verksamhet. Kurserna går under namnet På Dina Villkor (pdv) och är öppna för alla, men 90 procent av deltagarna är reumatiker som kommer från hela Sverige. pdv-terminerna indelas i tre sexveckorsperioder med ett ämne i taget. Varje sådan period inleds med ett två dagars möte på plats i Kristinehamn, ett möte som dels har ett rent socialt syfte, nämligen att kursdeltagarna får se och möta varandra och dels används till introduktion i FirstClass-kommunikation. Man ordnar utflykter och olika kulturaktiviteter samt samtalar om flexibelt lärande. Efter tvådagarsintroduktionen kommunicerar man via Folkbildningsnätet. Exempel på ämnen som kan väljas är Data med ecdl, Svenska, Engelska, Samhällskunskap och Spanska. Men även mer föreningsinriktade ämnen som Våga påverka, Våga tala och Projektmetodik. Att man kan välja Spanska hör samman med att många reumatiker gör rehabiliteringsresor som ofta går till Spanien. Kurserna går på halvfart och man kan läsa en eller flera terminer. För den som vill studera på heltid ges möjlighet att välja två ämnen parallellt. Varje kursdeltagare har en individuell studieplan men man slår ändå vakt om sammanhållningen av grupper, bland annat genom att varje sexveckorsperiod innehåller paruppgifter som tvingar till samarbete. Dessutom ges veckovis en gemensam uppgift inom varje ämne. Efter ett par års erfarenhet av pdv-kurserna i Kristinehamn uttrycker sig Monica Marker, ansvarig för verksamheten, så här: Trots mitt rykte som skolans pdv-eldsjäl hävdar jag att den optimala vuxenutbildningen bedrivs som nu. Men för många av de grupper folkbildningen ska värna om, krävs alternativ och då är du det näst bästa! Eller är det allra bästa kombinationen? folkbildning.net 59

5 Samverkan mellan olika folkhögskolor Det finns olika möjligheter för folkhögskolor att samverka i nuduform. På grund av exempelvis lärarbrist i ett visst ämne kanske en skola inte har möjlighet att inom ramen för sina allmänna kurser ordna undervisning i samtliga behörighetsämnen. Dessutom bör en folkhögskola kunna ge tillfällen åt de studerande att i stor utsträckning göra ämnesval efter egna inriktningar och intressen. På Birka folkhögskola i Jämtland brukar eleverna i början av varje termin i samband med val av tillvalsämnen informeras om möjligheten att delta i någon av Nätbildarnas distanskurser. Av de 30 veckotimmar som heltidsstudier innebär får man räkna in maximalt fem veckotimmars distansstudier. För att dessa timmar ska godkännas krävs naturligtvis att respektive kursledare vidimerar att studierna verkligen fullföljts. Även i samband med folkhögskolans omdömessättning bör distanskursledarnas erfarenheter av eleverna finnas med. På detta sätt har Birkaeleverna fått ett betydligt större utbud av spännande ämnen än om de varit begränsade till skolans egna resurser. Birkas kurser i behörighets- och övriga traditionella ämnen har kompletterats med Skapande skrivande, Våga skriva, Amerikansk litteratur, Musikverkstad, KreativIT, Mytologi och Photoshop med lärare på folkhögskolor och studieförbund i Haparanda, Ängelholm, Öland och Hola med flera platser. En tanke bakom Nätbildarnas gemensamma kursutbud är ju också att man ska kunna ta del av intressanta ämnen oavsett var i Sverige man bor. Det förekommer att folkhögskolor inte har möjlighet att erbjuda sina studerande undervisning i samtliga ämnen som behövs för att få full behörighet för högskolestudier. Kurs i det aktuella ämnet kan då istället läsas på distans via Nätbildarna. Så har t.ex. elever vid Gotlands folkhögskola, men även Lunnevad, under de senaste åren fått behörighet i Religionskunskap A genom att delta i kursen Tro och Etik som arrangerats av Birka folkhögskola. Ett annat exempel är den samverkan som för några år sedan skedde mellan Solviks folkhögskola och Åsa folkhögskola. Från Åsa gav man, 60 folkbildning.net

6 Route Provençale är en fortsättningskurs i franska på Birka folkhögskola som pågår dels på distans, dels under fysiska möten och som avslutas med en studieresa till Provençale i södra Frankrike. inom ramen för Nätbildarna, en distanskurs i Idéhistoria. Ett tiotal elever på Solviks allmänna linje deltog i denna kurs som en del av det behörighetsgivande ämnet Religionskunskap. Denna erfarenhet visar alltså att man inom ramen för t.ex. ett behörighetsgivande ämne kan finna vägar att utnyttja de skilda kompetenser som finns på olika folkhögskolor. Då behöver inte ett geografiskt avstånd på 85 mil mellan platser som Katrineholm och Skellefteå utgöra ett hinder. Det händer att distanselever försöker nå behörighet för högskolestudier genom att enbart läsa på distans. Detta är dock inget att rekommendera annat än möjligen i vissa undantagsfall och då det finns särskilda skäl. Den studerande som har som mål att nå behörighet för högskolestudier bör vara inskriven på en folkhögskola som tillsammans med denne kan ta ett helhetsansvar för studiernas fullföljande. Enskilda ämnesbehörigheter kan då vid behov kompletteras i form av distanskurser som ges av en annan skola. folkbildning.net 61

7 Distanskurser med regelbundna fysiska träffar En del distanskurser med regelbundet återkommande fysiska möten är inriktade på ett enstaka ämne. I flera omgångar har Birka folkhögskola arrangerat en fortsättningskurs i franska under benämningen Route Provençale (se bild föregående sida). Kursen riktar sig till dem som läst franska några år i grundskolan och gymnasiet men därefter mer eller mindre tappat bort sina språkkunskaper. En situation som inte är särskilt ovanlig! Språkkursen går på kvartsfart under ett år. Vid första samlingen i september görs en genomgång av hur man kan kommunicera på Folkbildningsnätet via FirstClass. Utifrån kursboken, med texter delvis från Sydfrankrike, läggs sedan varje vecka ut olika arbetsuppgifter i den gemensamma kurskonferensen. Dessa diskuteras och redovisas i samma konferens. Varje månad träffas deltagarna en heldag på Birka för att få möjlighet att träna muntlig konversation och franskt uttal. Kunskaper om Provence inhämtas via webbsidor, intervjuer och genom läsning av Provence, en tidning som dagligen nås via Internet. En påhittad invånare i staden Avignon, Jacques Giraud, skriver personliga brev till kursen och berättar om sin stad och sitt landskap. Kursens namn Route Provençale, Vägen till Provence, innebär att språkstudierna avslutas med en resa till det sydfranska landskapet. Det är inte obligatoriskt att göra den fysiska resan som går via flyg till Nice och därefter med hyrbil en vecka i den provencalska regionen. Samtliga kursdeltagare gör däremot en andlig resa till Provence, eftersom områdets historia, natur, kultur etc utgör kursens huvudtema. De deltagare som stannar i Sverige får också via FirstClass-meddelanden och nytagna foton aktuella hälsningar från kurskamraterna i det Provence de under sina språkstudier lärt känna en del. Kompletterande stödundervisning Med kompletterande stödundervisning menas här att en del kursdeltagare med speciella behov får låna en dator och sedan via Internet har särskild kontakt med läraren. Ibland även med kurskamrater. Det särskil- 62 folkbildning.net

8 da behovet kan höra samman med att man har ett annat modersmål än svenska, har någon form av funktions- eller hälsobegränsning, har svårigheter att finnas heltid på folkhögskolan p.g.a. graviditet, barnafödande eller barnomsorg. Denna verksamhet började som ett projekt på Birka i mitten av talet. En av de studerande på skolan kunde i samband med en graviditet inte fullfölja skolåret så som hon planerat. Hon orkade helt enkelt inte åka ut till Birka varje dag och gick därmed miste om en stor del av undervisningen. Då föddes idén att hon skulle få låna en av skolans nyinköpta bärbara datorer och att man skulle undersöka möjligheten att hon studerade viss tid hemma. Experimentet blev en succé och denna flexibla lösning kom att bli avgörande för elevens fortsatta utveckling. Förutom att hon klarade sina planerade studier blev hon expert på datateknik. Under en tid kom hon att anlitas som datalärare och senare startade hon eget företag inom databranschen. Projektet fick namnet Den elektroniska livlinan och har sedan kommit till nytta på olika sätt inom skolans undervisningsutbud. Elever som på grund av något handikapp inte helt kunnat tillgodogöra sig studietiden på Birka har via den hemlånade datorn fått ett komplement i sina studier. Det har varit elever som på grund av sjukdom eller annat hinder endast kunna delta på halv- eller deltid i skolans aktiviteter. Men det har också varit elever med annat modersmål än svenska vilka behövt en extra insats för att snabbare komma in i sitt nya språk och kunna studera vidare. Undervisningen på Birka har kompletterats med arbetsuppgifter, diskussioner och redovisningar via Folkbildningsnätet. Direktsamtal via Folkbildningsnätet har varit en metod att träna upp förmågan att snabbt uttrycka sig på svenska. En bieffekt av denna stödverksamhet är att elever som, kanske delvis på grund av sina studiesvårigheter, haft relativt lågt självförtroende extra mycket uppskattat det förtroende man tycker skolan visat genom att låna ut en dator. Vill skolan och läraren verkligen satsa så mycket på mig? Då måste det finnas hopp om mina möjligheter att lära mig svenska och att stu- folkbildning.net 63

9 dera, har flera resonerat. Så har självförtroendet stärkts och de positiva studieresultaten har varit märkbara. En av dem som under det gångna året fått sina studier på Birka kompletterade med den elektroniska livlinan är en kursdeltagare med Aspergers syndrom. Låt oss här kalla honom Leif; i verkligheten har han ett helt annat namn. Eftersom Leif inte klarat av att vara i en grupp har han arbetat ensam i ett eget rum på skolan. Varje dag har han haft minst en lärarledd lektion. Han har dessutom deltagit i en distanskurs där han via nätet fått samtala med andra kursdeltagare. Som komplement till denna undervisning har Leif lånat en dator och fått stöd i form av FirstClass- och Net- Meeting-kontakt med läraren. NetMeeting är ett program som, under förutsättning att man installerar en webbkamera, kan användas till enkla videokonferenser. Försöket med NetMeeting har varit särskilt positivt i just denna situation. Att successivt och på distans vänja sig vid att ha mer och mer ögonkontakt med läraren har märkbart stärkt självförtroendet och gett en allt starkare vilja till studier. Den elektroniska livlinan har varit tydligt positiv för Leif. Hemlånet av en dator med webbkamera var en påtaglig stimulans. Att dessutom få undervisning med hjälp av datateknik och via Internet har gett honom ytterligare motivation att fullfölja studierna. Så här uttrycker han sig i en utvärdering av projektet: Det bästa med Netmeeting är möjligheten att träffas när som helst oavsett plats. Att prata samtidigt som man ser visuellt gör att man kommer ihåg mycket lättare. Vi använder whiteboarden för att förklara saker eller för att redovisa något. Det blir mindre personligt men det är ändå nästan som att träffas. DU som komplement till NU Det är troligen mer regel än undantag att folkhögskolornas närkurser innehåller delar av distansundervisning. Datorernas intåg i folkbildningsvärlden har medfört att många elever på jakt efter någon form av information först vänder sig till datorn och gör sökningar på Internet. Kanske behövs en renässans för skolornas bibliotek med böcker, tidskrifter och uppslagsverk så att man istället inleder sina efterforskning- 64 folkbildning.net

10 ar där. Först därefter kan det vara dags att göra internetsökningar. Det är då viktigt att man dels lär sig göra logiska avgränsningar och dels försöker göra en kritisk värdering av de webbsidor man får upp. Internet ska dock inte bara ses som en möjlighet till informationssökning. Det är också en viktig kommunikationsmöjlighet. Kanske borde man inom närundervisningen mer lyfta fram möjligheterna till dialog via nätet. Det kan gälla utbyte med andra studenter på andra håll i Sverige, men gärna även internationellt. Ett exempel på internationellt utbyte via Folkbildningsnätet är det ITiSprojekt* som genomfördes på Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda under hösten Kursen leddes av ett lärarlag på fem personer från olika kompetensområden och med tre olika modersmål: svenska, finska och ryska. För deltagarnas del innebar distanskursen både att man fick möjlighet att träna svenska och att man tillsammans fick utbyta åsikter utifrån sin vardagssituation i tre länder i Barentsregionen. Deltagarna var handplockade och kom från Murmansk, Kemijärvi och Torneå. Dessutom tillkom två ryskor och en finska från Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda. Under våren 2002 besökte lärarna de blivande kursdeltagarna i Murmansk och introducerade FirstClass-kommunikationen. På Folkbildningsnätet skapade man två konferenser, den ena för information och den andra för dialog och åsiktsutbyte. Tanken var att kursen skulle bestå av en treveckors intensivperiod i oktober, men den livliga diskussionsaktiviteten ledde till en förlängning så att man faktiskt fortsatte någon vecka in i december. De deltagare som bodde i Finland handleddes per telefon, medan studenterna i Murmansk förutom hela lärarlagets besök i maj även vid ett tillfälle under hösten besöktes av en av kursledarna. Eleverna i Haparanda fick personlig handledning på plats av lärarlaget på Sverigefinska folkhögskolan. Genom Folkbildningsnätet kan man även inom nu skapa konferenser för samtal och diskussion i olika ämnen. Elevers olika lärstilar och olika * ITiS = IT i Skolan. folkbildning.net 65

11 personligheter innebär att muntliga redovisningar med fördel ibland kan kompletteras med skriftliga, men på ett sätt så de kommer alla till del och inte bara i form av ett inlämningspapper till läraren. Då kan även de mer tystlåtna komma till sin rätt. Man kanske väntar sig att datakommunikation och distansundervisning innebär att lärandet blir mer opersonligt. I själva verket kan det vara tvärtom. Den personliga kontakten mellan lärare och kursdeltagare ökar. Kombinationen nudu tycks kunna leda till större närhet och tätare dialog. Istället för att leda bort från folkbildningens ideal kanske den istället fördjupar kommunikationen och inlärningen. Undervisning och tankeutbyte kan alltså visa sig nå mycket längre i den folkbildning som förenas i när och fjärran. Några webbadresser: Hola folkhögskola: Kristinehamns folkhögskola: Lunnevads folkhögskola: Birka folkhögskola: Sverigefinska folkhögskolan: 66 folkbildning.net