SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
|
|
- Linnéa Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006
2 Ska folkhögskolan engagera sig i distansstudier? av Carsten Magnusson Alla svenska folkhögskolor, ja kanske alla folkhögskolor som finns, är glesbygdsskolor sett ur ett globalt perspektiv. Det kan vara intressant att komma ihåg när vi funderar över vilka som kan komma att bli studerande på de kurser vi i framtiden erbjuder. Distanskurser gör att periferin inte längre är så långt borta vilket får stora konsekvenser för oss inom den svenska folkhögskolan. Utvecklingen på Birka folkhögskola Folkhögskolan har alltid varit utsatt för krav på förändring och utveckling. Den folkhögskola jag mötte i slutet av 70-talet, med två vinterkurser och en pedagogisk tradition med rötter i storstugan, har i likhet med många andra folkhögskolor utvecklats till att vara ett folkbildningscentrum där det genomförs ett flertal olika långa vinterkurser, en kortkursverksamhet samt distanskurser. Utöver dessa statsbidragsberättigade kurser bedrivs kurs- och konferensverksamhet på uppdrag från ett flertal uppdragsgivare, varav huvudmannen är en. Allt för att tillmötesgå de studerandes och uppdragsgivarnas önskemål, men också för att skapa trygghet i verksamheten så att kompetens byggs upp och ekonomiska resurser frigörs och säkerställs för att kunna hålla hög kvalitet. Förändringen har gått successivt, de korta kurserna blev så småningom ett naturligt, och ibland ur tjänstgöringssynpunkt, välkommet inslag i folkhögskolelärarens vardag. Visst var det så att kortkurstjänstgöring folkbildning.net 243
3 mer eller mindre upplevdes som en främmande fågel och passade vissa lärare bättre. Och visst förekom diskussioner om hur mycket en lektion på en kortkurs skulle vara värd jämfört med arbete på en långkurs. Vi var på Birka tidigt ute med FirstClass (fc) eftersom Jämtlands Läns landsting vår huvudman hade det systemet, men dagen då Folkbildningsnätet startade innebar helt nya förutsättningar eftersom kostnaden i och med det inskränkte sig till hårdvaran och det blev möjligt att ge all personal och alla studerande egna användarkonton. Det som hos oss på 90-talet började med Den elektroniska livlinan nämligen stöd via fc för en ung gravid kvinnlig studerande, som med den hjälpen kunde slutföra sina studier trots barnafödande har utvecklats till en verksamhet som i varierande grad sysselsätter sju personer. De har tjänstgöring på distanskurser med olika inriktning: språk, musik, religionskunskap, filosofi, internationell kurs och lärande vandring. Under arbetsåret 2006 genomför vi 450 deltagarveckor (ca 6 procent) av totalt inplanerade deltagarveckor i form av distanskurser. Antalet kortkursveckor är ca vilket motsvarar ca 15 procent. Personliga erfarenheter Min första erfarenhet av distansstudier kom relativt tidigt när jag redan 1971 läste ett betyg i pedagogik på Hermods en brevkurs med avslutande tvåveckors sammankomst i Lund. Någon mönsterstuderande var jag inte, breven jag skickade in var inte direkt något att yvas över. Men dagarna på plats i Lund var mycket givande. Misslyckades skändligen gjorde jag däremot med en liknande korrespondenskurs i Biologi under en period då jag som volontär arbetade på en Secondary School i Tanzania. Jag har på senare tid genomgått baskursen för distanslärare och ser nu med spänning fram mot att få deltagare till en distanskurs i matematik i höst. Att vara kursdeltagare var en nyttig upplevelse, att upptäcka hur viktigt det var med snabb respons och försöka förstå vart de medstuderande hade tagit vägen när deras svar inte kom snabbt nog. Man kan man ju undra om något liknande erbjuds på lärarutbildningen. Kursen var givande och borde genomgås av all undervisande personal. 244 folkbildning.net
4 För närvarande är mina insatser inom distansområdet motsvarande en timme swahili i veckan som stöd för 12 distansstuderande som går Birkas internationella kurs. En helg i månaden träffar de den vanliga internationella heltidskursen och får då några timmar undervisning på skolan. Folkbildningsmålen kan de nås? Den stora frågan är väl om målen med folkbildningen kan uppnås på annat sätt än i mötet öga mot öga. Kan det bildande, utvecklande samtalet ske på andra sätt? Vad händer i det virtuella mötet där text, bilder, telefonsamtal och ljud- och videofiler får utgöra basen för det folkbildande samtalet. Är det svårare att leva upp till kraven på demokrati och medinflytande i en distanskurs? Min personliga uppfattning är den att fördelarna med att kunna göra det möjligt att överbrygga geografiska- och tidshinder är så stora att de tillsammans med förekomsten av studerande från andra länder/kulturer innebär sådana betydande kvaliteter att bra distanskurser kan vara god folkbildning. Värdet av att till exempel i en kurs i religionskunskap ha med deltagare från andra länder och kulturer är ovärderligt språksvårigheterna går att överbrygga eftersom den studerande har tid på sig att formulera sig i text. Det bör också kunna vara acceptabelt att gå över till något gemensamt språk vid behov. Hela världen kan bli vårt arbetsfält med kursdeltagare från olika länder där det finns möjlighet att lära känna främmande kulturer. Vilket idag kan anses vara en utav våra mest angelägna uppgifter i den oroliga värld vi lever i. Distansstudier gör det möjligt för nya grupper att studera skiftarbetare, de med kontaktproblem eller olika handikapp och att ta första steget ut i omvärlden. Det är inte uteslutet att möjligheten att studera på distans kan vara avgörande för att många ska kunna börja studera över huvud taget. Och kan därmed vara starten för något mycket stort. Lite motsägelsefullt är det kanske att det kan bli mer tid för reflektion vid distansstudier vilket gör att även den långsamme, eller den som till exempel har talsvårigheter, hinner komma till tals och får tillfälle att bli sedd och hörd. folkbildning.net 245
5 Det som är avgörande för om det är bra folkhögskoleverksamhet är inte hur man sitter i rummet utan det förhållningssätt till kursdeltagarna och studiearbetet som läraren har och låter prägla verksamheten. Inför framtiden Ett föränderligt samhälle och arbetsliv kräver flexibilitet och förmåga att ta till sig det nya, kritiskt granska och förkasta det som inte passar, men ta till sig det som kan vara förenligt med verksamhetens idé. Vissa kurser, liksom vissa kursdeltagare och undervisare är mer lämpade för distansutbildning. Distansutbildningar inom folkhögskolan är något som jag är övertygad om kommer att öka i omfattning, och på samma sätt som volymen kortkurser i förhållande till långa kurser finna någon slags balans. Vissa kommer att ha många kurser helt på distans, andra inga alls. Troligtvis kommer det att växa fram även rent virtuella skolor som bara har en expedition men inga undervisningslokaler. Ekonomi Flertalet distanskurser innehåller möten på Birka vilket innebär övernattningar på skolans internat med totalt 105 platser. Av dessa är 30 reserverade för korta kurser och andra liknande arrangemang. Till exempel för helgsammankomster för studerande på distans. De platser på internatet som reserverats för långkurserna svarar ganska precis mot efterfrågan. Med en god balans mellan på platsen-kurser, kortkurser och distanskurser, med hänsyn tagen till behovet av undervisningslokaler och internatboende, kan distanskurser vara det komplement som ger ett extra ben att stödja sig på i den föränderliga värld vi inom folkhögskolan lever i. Att möjligheten att erbjuda studerande att delta i udda kurser på distans breddar utbudet av tillval, vilket på ett för skolan ekonomiskt fördelaktigt sätt gynnar kursdeltagarna. Lite beroende på lokala förutsättningar kan också distanskurser fungera som ett alternativ till att hyra eller bygga nya lokaler där inte minst det sista är ett ekonomiskt vågspel. 246 folkbildning.net
6 Ett typiskt exempel är att den andel av verksamheten som vi på Birka för närvarande genomför i form av distanskurser, motsvararande ca 15 heltidsstuderande, inte skulle kunna inrymmas i våra nuvarande lokaler. Teknik/virtuella plattformar Idag ser vi en ny situation där många, framförallt unga individer, har en betydande del av sitt umgänge med andra i form av möten på nätet. Antalet personer som deltar i Lunarstorms aktiviteter är över miljonen och det finns anledning att tro att mångdubbelt flera på olika sätt är mer eller mindre aktiva debattörer i den mångfald av fora som idag finns. Bara på Eniros forum Passagen finns tre miljoner debattinlägg i över tusen vitt skilda grupperingar. Även många vuxna har betydande erfarenhet av att kommunicera via nätet och uppnå en stor gemenskap med andra. Många får mycket starka kopplingar till grupperingar där de är medlemmar, de flesta av dessa grupperingar finns bara på nätet och medlemmarna känner ofta inte till varandras rätta identiteter utan umgås under nick. Ändå kan de känslomässiga bindningarna vara mycket starka. Förvånansvärt ofta urartar diskussioner och rejäla konflikter uppstår. Mailspråket och de snabba tangentklicken kan lätt leda till missförstånd. Den självklarhet med vilken unga vuxna idag förväntar sig att kunna komma i kontakt med andra och söka och utbyta information via Internet och mobiltelefoner skapar situationer där folkhögskolan måste göra ett val antingen kliva på kommunikationståget eller betona en annan identitet som bevarare av en mer traditionell livsstil. Globaliseringen Idéer och influenser påverkar oss på ett otal sätt, och vår tids globalisering ger oss möjlighet att förflytta oss över allt större avstånd på allt kortare tid. Både fysiskt och på andra sätt. Nya informations- och kommunikationstekniker ger oss ny kunskap om omvärlden och möjligheter att utvidga världsbilden, trots att vi kan vara fast rotade i en hemmiljö. Det är allt viktigare att som folkbildare se till att skaffa sig erfarenhe- folkbildning.net 247
7 ter av deltagande i debatter och möten med nyttjande av ny teknik av det slag som utgör en växande inslag i människors liv. Varför sms:ar vi förresten inte oftare till de studerande vi behöver nå med korta snabba meddelanden? Något som också bör påverka vårt arbetssätt är att universitet och högskolor ger allt fler kurser på distans och vi har stora möjligheter att förbereda våra studerande för detta. Strävar vi efter att de studerande ska få nödvändiga behörigheter för högre studier bör vi också ha som mål att förbereda de studerande för de nya former för studier som växer fram på universitetsnivå. Troligtvis så kommer framtidens folkhögskolestuderande att vara en än mer heterogen grupp. Med mycket stor spännvidd beträffande kunskaper i allmänhet och it-kunskaper i synnerhet, med varierande kulturell bakgrund och språkkunskaper. Kommer vi i framtiden att ge kurser på andra språk än svenska? Folkbildningens möjligheter Jag tror på en framtid med mångfald inom folkhögskolevärlden,. De flesta kommer att försöka hitta en balans utifrån egna förutsättningar och behov. Jag är inte främmande för tanken på att studerande på folkhögskolans långkurser kommer att läsa en betydande del av ämnena på distans. Ibland ledda av lärare från andra folkhögskolor. Jag är lika övertygad om att det kommer att finnas folkhögskolor som inte alls bedriver distansutbildningar av den sorten som nu erbjuds. Visst vore det bra att kunna lösa problemet med bristen på bra arbetsplatser för undervisande personal genom att lägga en kurs på distans med helgträffar och därmed kunna bygga om en undervisningslokal till arbetsrum? Och vad kommer utbyggnaden av de trådlösa näten i tätorter samt den ökande kapaciteten hos de nya mobiltelefonerna att bära med sig om man nu ska fortsätta kalla dem telefoner? Är framtidens melodi den gränslösa folkbildningen där det inte spelar någon roll på vilken bergstopp i vilken som helst del av världen du sitter? Det är alltid möjligt att delta i en kurs på folkhögskola 248 folkbildning.net
Enkät till folkhögskola
Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten
Läs merDistanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Läs merFellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018
Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Med det virtuella
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merRoligare att lära. - lättare att lyckas!
Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande
Läs merProjektmaterial OM LÄRANDE PÅ DISTANS. Runö folkhögskola
Projektmaterial GEMENSAM REFLEKTION OM LÄRANDE PÅ DISTANS Runö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merRörelsefolkhögskolornas idégrund
Rörelsefolkhögskolornas idégrund Inledning I detta dokument uttrycks den gemensamma idégrunden för rörelsefolkhögskolorna i Sverige. Rörelsefolkhögskolorna drivs av folkrörelser, föreningar eller stiftelser.
Läs merIBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen.
folkbildning.net 02-03-25 20.03 Sida 39 Deltagarstyrning på distans av Rosalie Norberg & Ingemar Svensson IBegreppet demokrati har en central ställning i folkbildningen. Det handlar då både om medel och
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Verktygen
Läs merFolkbildningens flexibla lärande
Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Innehåll Förord...............................................
Läs merKOMMUNIKATIONSPLATTFORM
KOMMUNIKATIONSPLATTFORM Det här dokumentet har vi tagit fram för att ge stöd och inspiration till alla som ska berätta om Scouternas folkhögskola. Det är också utgångspunkten när vi kommunicerar våra utbildningar
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merLedning och styrning
Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt
Läs merEn för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland
Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.
Läs merIFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett
folkbildning.net 02-03-26 07.34 Sida 77 ett gemensamt pedagogiskt verktyg av Tore Persson I är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkhögskolor och studieförbund. Nätet är
Läs merDistansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier
Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merRöda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220
Webbildning Röda korsets folkhögskola 2012-12-07 Rita de Castro rita.de.castro.rk@folkbildning.net 070 2693220 2. Projektets syfte Det flexibla lärandet ger stora möjligheter för folkhögskolor, som geografiskt
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merFolkhögskolan, det flexibla lärandet och framtiden
En oviss framtid där allt kan hända. Ny konkurrenssituation, nya målgrupper och fler, inte färre, ben att stå på. Det är förutsättningarna för att anpassa folkhögskolan till ett rörligare samhälle enligt
Läs merRoligare att lära. - lättare att lyckas!
Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande
Läs merOm möten, mötesplatser och arenor
Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merSärskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg
Särskild utbildning för vuxna Särvux Välkommen till Särvux - en plats där du växer Kom ihåg! Sista ansökningsdag 1 maj Trollhättan Y Vänersborg Kort om Särvux i Trollhättan och Vänersborg Särvux är för
Läs merKurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00
Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00 Välkommen! Välkommen till kursen Distansutbildning 5p. Under hösten kommer vi att träffas vid ett tillfälle och detta tillfälle är obligatoriskt. Tidpunkt: Fredag
Läs merDina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.
Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall
Läs merVillkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs
2018-12-12 Diarienr 399, 2018, 03 1 (9) Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs Gäller från och med 2019-01-01 SeQF Sveriges referensram för kvalifikationer Sveriges referensram för
Läs merRoligare att lära lättare att lyckas!
Roligare att lära lättare att lyckas! Samhällsvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Under vår tid här har vi ofrivilligt, och många gånger omedvetet, ständigt ställts inför nya utmaningar, och
Läs merDemokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.
Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs mer1. Publikt Entreprenörskap
1. Publikt Entreprenörskap Folkuniversitetet i Malmö Projektledare Ingemar Holm e-postadress info.malmo@folkuniversitetet.se Tel 040-691 83 00 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syftet har varit att
Läs mer1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken
1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Läs merFlexibel utbildning på distans
folkbildning.net 02-03-25 21.05 Sida 201 Distanspedagogik Flexibel utbildning på distans ett kapitel fullt med svärord av Mikael Andersson Iuppdraget för min organisation, Distum, anges det att vi ska
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merFolkhögskoledag i Partille 26/1 2017
Folkhögskoledag i Partille 26/1 2017 Inbjudna Folkhögskolor Ljungskile folkhögskola Sundsgårdens folkhögskola Furuboda folkhögskola Vara folkhögskola Katrinebergs Folkhögskola Nordiska folkhögskolan Ädelfors
Läs mer4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande
1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser
Läs merAlbins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merFOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna
2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merFlexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006
Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell
Läs merNäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002
NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av
Läs merAllmän kurs - musik Kursens mål
En kurs för dig som har ett brinnande intresse för musik och känner att du vill utvecklas i och med musiken. Hos oss kombinerar du musik med kärnämnen, och kan i och med det läsa in grundläggande behörighet
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 Folkbildningen och
Läs merDistanskurs SFI. Välkommen! sfidistanslerum.weebly.com. Vem får läsa sfi på distans? När passar det att läsa distans? Dina lärare
Distanskurs SFI sfidistanslerum.weebly.com Vem får läsa sfi på distans? Välkommen! Välkommen till distansutbildningen vid Lerums vuxenutbildning. Denna kurs vänder sig till dig som inte har tid att gå
Läs merVision: God hälsa och tillväxt genom samverkan
1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och
Läs merYttrande över ansökan om statsbidrag till nya folkhögskolor
KUN 2012-09-25, p 15 1 (6) Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2012-09-05 KUN 390/2012 Handläggare: Göran Rosander Yttrande över ansökan om statsbidrag till nya
Läs merSå funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 ett gemensamt pedagogiskt
Läs merEdelviks studeranderättsliga standard omfattar den som är antagen till någon av folkhögskolans långa kurser (dvs. kurser om 15 dagar eller längre).
Antagen av Edelviks styrelse 2015-04-16 Studeranderättslig standard Edelviks studeranderättsliga standard omfattar den som är antagen till någon av folkhögskolans långa kurser (dvs. kurser om 15 dagar
Läs merSÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006 Organisationen
Läs merfolkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK
folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet andra reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet & Nationellt centrum för flexibelt lärande Stockholm 2003 kombinationer av
Läs merProgramkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap
Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan
Läs merFolkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Läs merDistansstudier/Skapa projekt
Distansstudier/Skapa projekt Eftersom SWEA Professionals marsträff som skulle handla om distansstudier och att skapa projekt uteblev finner du här istället ett dokument med vad som kan vara bra att tänka
Läs merSkolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Läs merCommunicate your knowledge through action!
Communicate your knowledge through action! 2013 startar den första gymnasieskolan med Skandinavisk profil där elever från Sverige, Norge och Danmark studerar tillsammans. Som elev bor du på skolans internat
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merIJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever jag på
folkbildning.net 02-03-25 19.56 Sida 5 Folkbildningen i kunskapssamhället eller Vad gör vi om alla ska bli folkbildare? av Mikael Andersson IJag är en folkbildare, och detta att vara folkbildare upplever
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merIT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Läs merDRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP
DRAKAMÖLLAN NORDISKT FORUM FÖR KULTUR OCH VETENSKAP Drakamöllan en kraftkälla för skapande Dagens samhälle bjuder på ett överflöd av kommunikation, ett konstant brus och krav på tillgänglighet. Som kontrast
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merSärskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Trollhättan Y Vänersborg
Särskild utbildning för vuxna Särvux Välkommen till Särvux - en plats där du växer Trollhättan Y Vänersborg Kort om Särvux i Trollhättan och Vänersborg Särvux är för dig som Har fyllt 20 år Har inlärningssvårigheter
Läs merMetodik för Nacka kulturcentrums pedagogiska verksamhet
Alla Alla barn barn har samma har samma rättigheter rättigheter och lika och värde. li rje barn har rätt att få få sina grundläggande behov uppfyllda. rje barn har rätt att att få få syttjande. rje rje
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merVÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA
VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss
Läs merDigitala studiematerial
folkbildning.net 02-03-26 07.30 Sida 97 Digitala studiematerial av Ingemar Svensson & Tore Persson Iden moderna webbaserade självstudievärlden finns pedagogen bara med i kursutvecklingsfasen. Han anger
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Dnr 43-2016:10744 Arvika kommun arvika.kommun@arvika.se för vuxenutbildning efter tillsyn i Arvika kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2016:10744 2 (5)
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Förord... 1 2. Vision... 1 3. Verksamhetens art... 1 3. Verksamhetsmål... 2 4. Skolans särart och målgrupp... 2 5. Huvudman... 2 6. Riktlinjer och värdegrund.... 2 6.1 Människosyn...
Läs merKursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör
Kursplan för SBK allmänlydnadsinstruktör Kursledare: SBK lärare. Förkunskaper: Mål: Kursarrangör: Omfattning: Ämnen och innehåll: Övriga ämnen, 6 tim Förkunskaper fastställs av den lokala klubben. Deltagare
Läs merIngesunds folkhögskola Hans Hellström
Bättre svenska Ingesunds folkhögskola 2012-12-27 Hans Hellström hans.hellstrom.ingesund@folkbildning.net 0703-927599 2. Projektets syfte Projektets huvudsakliga syfte var tvådelat. Dels ville vi pröva
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merIntervju med Lars-Erik Axelsson
1 Intervju med Lars-Erik Axelsson Sture Lars-Erik Axelsson, av många kallad Lasse Ax, vem är det? Jag föddes ner i Småland en gång i tiden på ett jordbruk, mitt i mörkaste Småland. Och gick på folkhögskola
Läs merMAH / Lärarutbildningen Utbildningsnämnden. Jakob Henriksson. KALLELSE Orkanen, lokal B 277
MAH / Lärarutbildningen Utbildningsnämnden 1(1) Jakob Henriksson KALLELSE 2010-01-15 Orkanen, lokal B 277 Fredagen den 22 januari 2010, kl. 13:00 ca 16:00 Utbildningsnämndens ledamöter kallas till sammanträde
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merPROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001
PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merEn liten skola med stora ambitioner
En liten skola med stora ambitioner Vi ger alla elever goda förutsättningar att lyckas med sina studier! Gribby Gård är en liten 6-9 skola som ligger i Gribbylund. Vår ambition är att, så långt som möjligt,
Läs merProjektmaterial. Birka folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTNAMN Birka folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3
Läs merIT-strategiska frågor för folkbildningen
IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003 2005 Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002 Folkbildningsrådet 1 Innehåll 1. Folkbildningens framtida uppgifter på IT-området
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs mer