BARN- UTBILDNINGSNÄMNDEN 1(3) Sammanträdesdaturn: Sammanträdestid: OBSERVERA TIDEN KL 17:00

Transkript

1 BARN- UTBILDNINGSNÄMNDEN 1(3) KALLELSE DATUM: NÄMNDSEKRETERARE: Anna Jarl Sammanträde Sammanträdesdaturn: Sammanträdestid: OBSERVERA TIDEN KL 17:00 Plats: Baldersskolan Ordförande: Nino Vidovic Övrig information Sammanträdet inleds med en rundvisning på Baldersskolan. Måltid serveras efter sammanträdet. Företrädare för Moderaterna och Staffanstorpspartiet träffas den 3 juni 2013 klockan på Baldersskolan. Den socialdemokratiska gruppen träffas den 3 juni 2013 klockan på Baldersskolan. Övriga representanter träffas den 3 juni 2013 klockan 17:30 på Baldersskolan. Dagordning 1. Fastställande av tid och plats för justering av protokollet 2. Godkännande av föredragningslistan 3. Uppföljning av kvalitetsdjupdykningar vt 2013 Föredragande: Handlingar: Produktionschef Anci Stierna, representanter ca från Duvernåla, Stanstorpsskolan, Annero kl18:40-19:10 skola, Korttidsskolan Rapport- kvalitetsdjupdykningar

2 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2(3) KALLELSE DATUM: Ekonomisk uppföljning januari- april2013 Föredragande: Jens Jording Handlingar: Ekonomisk uppföljning januari - april Systematiskt kvalitetsarbete - återkoppling huvudmannen Föredragande: Jens Jording Handlingar: Tjänsteskrivelse 6. Besvarande av motion om läxhjälp Föredragande: Handlingar: Motion ca kl19:25 7. Besvarande av motion om sommarskola Föredragande: Handlingar: Motion De legationsbeslut 8. Delegationsordning Föredragande: Jens Jording Handlingar: Tjänsteskrivelse 9. Information om gruppen för skolanalys Föredragande: Nino Vidovic Handlingar: Minnesanteckningar från möte Information om projekt "Ungas hälsa" Föredragande: Inga-Britt Henriksson Handlingar: 11. Valärende Föredragande: Handlingar: Nino Vidovic

3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KALLELSE 3(3) DATUM: Redovisning av delegationsbeslut Föredragande: Handlingar: Nino Vidovic Bunau Redovisning av anmälningar m m Föredragande: Nino Vidovic Handlingar: 14. Övrigt Föredragande: Handlingar: Nino Vidovic

4 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN KALLELSE 3(3) DATUM: Redovisning av delegationsbeslut Föredragande: Handlingar: Nino Vidavie Bunau Redovisning av anmälningar m m Föredragande: Nino Vidavie Handlingar: 14. Övrigt Föredragande: Handlingar: Nino Vidovic

5 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SAMMANTRADESPROTOKOLL 4(17) DATUM: Ordförandens signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5(17) DATUM: XX Godkännande av föredragningslistan Ordförandens signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 6{17) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL XX 2012-BUN-64 Uppföljning av kvalitetsdjupdykninga Beslutsunderlag Tjänstemannaskrivelser. Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden Nino Vidovic (M): Informationen läggs till handlingarna. Ordförandens signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

8 W ~ Humanistisk service Barn och utbildning Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Duvemåla förskola Duvemåla förskola, Nordanå Nino Vidovic (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), 1:e vice ordförande Personal: ~eane tte Sjölin, förskolechef Alexandra Lindahl Glenzer, förskollärare Föräldrar: Mikael Susanna Inga-Britt Henriksson, utbildningsstrateg Malin Lövdaht handläggare Bakgrund: Barn - och utbildningsnämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområe genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten. Kvalitetsdjupdykningarna bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämn dens presidium samt ansvariga ljänstemän på Barn och utbildning. Syfte: Mål: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget.

9 2 Kvalitetsdjupdykning: Duvemåla förskola ligger i Nordanå och drivs som ett personalkooperativ med inslag av Reggio Emiliapedagogik. Förskolan har 38 barn placerade fördelat på en 1-3 års avdelning och en 4-5 års avdelning. Färskolechefens presentation av verksamheten Diskussion utifrån punkterna Beskrivning av verksamheten - övergripande profil & projekt Att leda förskola, skola och fritidshem Implementering Skola 2011 Normer och värderingar - värdegrund, jämställdhet Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Samverkan och omvärld -överlämnande, föräldrar, närsamhället Övrigt På Duvemåla förskola arbetar sex pedagoger (två förskollärare och fyra barnskötare) samt förskalechefen Jeanette som ibland också arbetar ute i verksamheten. Flera av barnen kommer från Burlövs kommun och främst från Åkarp. Det är fyra år sedan den senaste kvalitetsdjupdykningen genomfördes och mycket har hänt sedan dess. Förskolan hade ett tag stora problem med att fylla sina platser. För att motverka detta använde de sig av Facebook för marknadsföring. Det skrevs även en tidningsartikel som gav bra reklam och genererade flera nya barn till Duvemåla. Den negativa trenden är bruten och förskolan har idag en hög belastning med 38 barn placerade. Egentligen är de just nu för få personal, men de kommer att tappa 10 barn till hösten så belastningen kommer att minska. De har tillstånd för 60 barn för ev. utbyggnad. Det har funnits planer på att Nordanå by skulle byggas ut med fribyggarområde, men Skanska ska sälja marken så det finns inga planer på att några hus ska byggas just nu. Det finns en risk att förskolans platser inte räcker till vid en utbyggnad av samhället. Förskolan ligger en naturskön miljö med skogen och Sege Å runt knuten. De har kaniner och katter som barnen tar hand om, det är bra för de lär sig empati. Förskolan har flera återkommande evenemang såsom "Duvemålaloppet" då barnen springer en slinga, loppis, julförsäljning och Luciafirande. De försöker servera en sockerfri kost vilket innebär att de inte serverar glass, saft m.m. Den sockerfria kosten innebär dock ingen nolltolerans mot socker utan de bakar t.ex. kanelbullar på kanelbullens dag. Förskalechefen Jeanette har tidigare även varit förskalechef på Åkershus förskola i Staffanstorp. Det har hon nu lämnat över till en annan aktör. Jeanette upplevde det som att hon ofta kände sig splittrad och att det var svårt att leda två förskolor som ligger en bit ifrån varandra geografiskt.

10 Förskolans personallagar maten själv. Jeanette lagar maten två dagar i veckan och en barnskötare gör det tre dagar i veckan. Jeanette handlar de färska råvarorna en gång i veckan på City Gross, övrig mat beställer de från ett företag. Handlingen av matvaror tar lång tid och de skulle gärna beställa hemleverans av alla matvaror om det inte var så dyrt. 3 Förskolan gjorde ett tag ett försök med att starta upp en uteavdelning. Två nya pedagoger rekryterades. Det framkom senare att de två pedagogerna hade blivit anmälda till Skolverket för olika saker. Jeanette hade svårt att bli av med pedagogerna eftersom de fick en stor del av föråldragruppen med sig. Den föråldragruppen drog sig sedan urduvemåla förskola och startade istället upp en annan förskola. Det blev en turbulent tid och förskolan tappade många barn. Men sedan dess har det bara gått uppåt i kvalitetsuppföljningarna. I det systematiska kvalitetsarbetet så tränar pedagogerna på att fånga en lärprocess i varje läroplansmål T.ex. så arbetar de med att försöka fånga en motorisk färdighet med kameran, såsom när ett barn klättrat upp i ett träd för första gången. Pedagogerna tycker att dessa ögonblick är svåra att fånga men diskuterar mycket i arbetslaget hur de ska jobba vidare med detta. Föråldrarådet har fungerat väl fram till nu när s-åringarna ska börja skolan till hösten Flera av föräldrarna har tackat för sig och känt att de inte kunde hjälpa till så mycket mer eftersom deras barn snart slutar på förskolan. Det förekommer ingen diskussion kring läroplanen under föräldramötena. Framöver ska de ha två olika föräldramöten för avdelningarna samt ett drop-inmöte där föräldrarna får komma och gå som de vill. De försöker utveckla en ny form av föräldramöten där föräldrarna är mer aktiva. Det är ofta så att föräldrarna tycker att det är lättare att ställa frågor i mindre grupper. De flesta fem-åringarna väljer Tottarpsskola vid valet av förskoleklass. De från Burlövs kommun brukar också välja att gå vidare till Tottarps skola p.g.a. sina kompisar. Överlämnandet till skolan brukar börja med att Annika från skolan kommer hit och presenterar sig. Förskolan har sedan överlämnandesamtal med skolan. De inhämtar ett godkännande av föräldrarna innan de överlämnar informationen. Förskolans personal eller föräldrarna skjutsar sedan barnen till skolan och är med dem där den första dagen. Inskolningen sker under tre dagar. Det finns inget som de tycker att de kan göra bättre eller annorlunda vid överlämnandet. Ibland får de återkoppling från skolan, tex. om det är något problem och skolan undrar varför man inte gjort något alls. Det förekommer en del återkoppling från föräldrar som har syskon kvar på förskolan. Det har tidigare funnits krav från skolan på att barnen ska kunna vissa saker, exempelvis saxgrepp och pengrepp. Det förekommer att man pushar på saker som att "nu ska du kunna äta med bestick för det ska man kunna i skolan". Det blir mycket skolfokus just nu inför hösten och det kan ibland bli lite för mycket pushande.

11 Personalens uppfattning av verksamheten 4 Diskussion utifrån punkterna Att arbeta på förskolan Normer och värderingar- värdegrund, jämställdhet Implementering av Skola 2011 Individualisering- individuella utvecklingsplaner Tidig språkutveckling Barn i behov av särskilt stöd -åtgärdsprogram Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Övrigt Alexandra har jobbat på Duvemåla sedan år 2000 och jobbar på två olika avdelningar, 1-3 år och 3-S år. Tidigare jobbade man mer åldersindelat, nu är är det endast s-åringarna som har en egen grupp. På småbarnsavdelningen är det mycket grundläggande arbete och personalen är mycket nere på golvet för att ge barnen trygghet. "Jag vill, jag vågar, jag kan" är deras motto. Det ska inte förekomma någon stress för barnen, allting får tar den tid det tar. De arbetar mycket med att stärka den sociala kompetensen hos barnen. Det tycker de är det viktigaste idag eftersom allt kommer in där med språk, värderingar m.m. Personalen har diskuterat i grupper hur man använder den nya läroplanen. De fokuserar på lärprocessen och tycker att den största skillnaden mellan den nya och gamla läroplanen är att den nya har ett tydligare fokus. Personalen upplever att de kan bolla sina ideer med Jeanette som bemöter dem med öppenhet. Samarbetet med föräldrarna känns bra. Personalen dokumenterar barnens dag i bilder som de hänger upp i hallen för att visa föräldrarna. Det är viktigt att föräldrarna känner sig trygga och kan känna att vid en inskolning får de ringa och fråga hur mycket de vill. Duvemåla använder sig av modellen "speedinskolni.ng" vilket innebär tre dagars inskolning. Personalen upplever att den modellen fungerar bra. Det sker sedan ett uppföljningssamtal och två föräldramöten per år. Individualisering i verksamheten sker på så vis att personalen jobbar med observationer av nya barn för att se vad de gillar, är nyfikna på m.m. Man försöker hitta vad det individuella barnet är intresserat av. Någon gång under förmiddagen har personalen en samling med barnen. Den sker vid olika tidpunkter eftersom de inte vill avbryta barnen om de är mitt uppe i en lek. De barn som vilar middag sover alltid inomhus. De har inte funderat på om barnen ska vila utomhus istället. Det är mycket utevistelse i övrigt, åtminstone varje förmiddag. Det finns några barn på förskolan som är i särskilt behov av stöd. Personalen kontaktar Jeanettenär det finns ett behov och Jeanette kontaktar sedan Resurscentrum. De upplever att de får den hjälp och det stöd de behöver. Personalen har utarbetat en plan tillsammans med Tottarpsskolan vid överlämningen av s åringarna. Det är samma upplägg som Jeanette berättade om. Det har aldrig varit några bekymmer vid överlämni.ngarna. Pedagogen stannar alltid kvar på skolan med barnen så länge de vi ll. Personalen saknar dock återkoppling från skolan efter överlämnandet, undrar ofta hur det har gått för barnen.

12 5 Föräldrarnas syn på förskolan ochfeller skolan Diskussion utifrån punkterna Att vara förälder till barn på förskolan/skolan Stämning - normer och värderingar Individualisering - individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Övrigt Föräldrarna tycker att förskolans främsta kvalih~ e r är den fantastiska utemiljön och den kreativa och tillmötesgående personalen. Barnen vistas ute under stora delar av dagen och d e kan även själva få bestämma om de vill vara inne eller ute. Personalen upplevs som aktiv och närvarande även utomhus. De sitter utspridda bland barnen och deltar. Barnen får leka lekar som barn gör, de får lov att vara barn. Personalen är lyhörd och lyssnar på det föräldrarna säger. Det är lätt att få inflytande, kanske därför som föräldrarådet inte är så aktiva. Det finns en stor flexibilitet kring barnens scheman där föräldrarna kan komma med ändringar med kort varsel, vilket uppskattas mycket. Personalen känns engagerad och det uppskattas att även förskalechefen jobbar ute i verksamheten. Barnenkätmer sig trygga eftersom de känner alla i personalen och det aldrig är några vikarier på förskolan. Arbetet kring värdegrundsfrågor uppskattas stort hos föräldrarna. Det upplevs att personalen hela tiden försöker samla alla barnen och att det sällan förekommer några konflikter mellan barnen. Övergången från förskola till skola fungerar bra. Personalen har en bra plan för överlämning. Efter fem år på samma förskola är det ett stort steg att börja i skolan, men barnen känns väl rustade för att klara av det smärtfritt. Föräldrarna upplever ändå att man hade kunnat rusta barnen ytterligare inför skolstarten, tex. genom att använda lite mer digitala verktyg i verksamheten. Det var lite turbulens när några föräld rar bröt sig ut och startade en annan förskola. Barnen förstod nog aldrig vad som hände. Det sköttes professionellt av person alen. Det är högt i tak kring vad man kan säga till personalen. Föräldrarna kan ta upp frågor efter hand, behöver inte vänta till utvecklingssamtalet Personalen är lösningsfokuserad. Barnen uppskattar att de får vara delaktiga i köket där maten tillagas. Det äter bra och får en fin smakupplevelse med mat som lagas på plats. Förskolan har tyvärr ett logistiskt dåligt läge, många föräldrar är inte beredda att köra några minuter extra, trots att det är på vägen till jobbet för dem som jobbar i Malmö. Förskolan får barn tack vare sitt goda rykte och att den har ett bra läge mellan flera kommuner.

13 Avslutning och återkoppling med rektor och biträdande rektor 6 Förskolan får ett gott betyg av både personal och föräldrar. Personalen upplever att de har en god relation och stor närhet till förskalechefen som de kan bolla många pedagogiska frågor med. Det finns också en stor närhet mellan pedagog och barn och därför inget större behov av särskilt stöd. Föräldrarna känner en hög trivselfaktor och är trygga med förskolans verksamhet. Miljön bidrar till stor del att barnen trivs så bra. Det var turbulent vid flytten till Totte men det var bra att barnen slapp bli lidande. Lärandet är en central del av verksamheten. Den 3 juni 2013 sker återkoppling på barn- och utbildningsnämndens sammanträde.

14 W ~ Humanistisk service Barn och utbildning Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Stanstorpsskolan, Staffanstorps Kommun Stanstorpskolan, Staffanstorps Kommun Nino Vidovic (M), ordförande BUN Olle Möller (S), 2:e vice ordförande BUN Rektorer: Sara Thoren, rektor Dan Hansson, bitr rektor Elever från elevrådet: Fabian Gårding åk l Tova Lindström åk l Emilia Eriksson Lilja åk 2 Anna Christiansen åk 2 Anna Florentzon åk 4 Jacob Winther åk 4 Cazpian Leven åk 5 Emma Mauritsson åk 5 Personal/ledningsgrupp: Lena Claesson Katharina Jacobsson Nicklaz Duncanson Höst Linda Ström Lisbeth Huismann Föräldrar från skolrådet: Ylva Gårdemark Tina Boustedt Ulf Leander Barn och utbildning: Jens Jording, utbildningsstrateg Camilla Nilsson, utbildningssamordnare

15 2 Bakgrund: Barn - och utbildningsnämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykn ingar i verksamheten. Kvalitetsdjupdykningarna bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. Syfte: Mål: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget. Kvalitetsdjupdykning: stanstorpsskolan är en kommunal F-5 skola som ligger i ett lugnt bostadsområde med gångavstånd till bibliotek, konsthall och bad. I direkt anslutning till skolan ligger stora och härliga gräs- och grusplaner som utnyttjas för lek och bollspel. Skolans vision är att: skapa en skola där alla trivs, känner trygghet och glädje arbeta för kamratskap, så att varje individ möter respekt, hänsyn och få r ett bra självförtroende alla ska ta ansvar för sitt arbete och sin skola ge alla goda baskunskaper och färdigheter föräldrarna ska känna ett gemensamt ansvar med skolan för elevens utveckling ha en skola där barn och vuxna reflekterar över sitt lärande och ta vara på mångfalden utgå från barnens verklighet och ge barnen redskap att möta en framtida vuxenvärld. Antal elever: 300

16 3 Elevernas uppfattning om verksamheten Diskussion utifrån punkterna Att gå på stanstorpsskolan Hur lär man sig på stanstorpsskolan Att arbeta mot mål Möjligheter att påverka Stämning påskolan-mår alla bra? Får man vara den man är? Övrigt Eleverna vi träffar sitter i elevrådet Eleverna säger att det är bra och roligt och att man lär sig många saker på skolan och att man får göra mycket av allt. Här känner man sig trygg och det är en bra relation mellan eleverna och lärarna. Om det är något man är orolig eller ledsen för kan man alltid gå till någon av lärarna. De t finns också kamratstödjare på skolan, deras uppgift är att stötta om någon annan elev är ledsen. Kamratstödjare väljs av de andra eleverna, man har två kamratstödjare i varje klass, en kille och en tjej. I elevrådet pratar man till exempel om förslag på hur skolgården ska se ut, eleverna får själva kommer med förslag på förändringar. Man har en del pengar till nya uteleksaker som man får bestämma över. Man har gjort ett experiment på skolan genom att väga hur mycket mat som slängs i matsalen för att eleverna ska lära sig att inte ta upp mer mat än den man äter. Detta tyckte eleverna var intressant. Det bästa resultatet var när man som minst hade 2,7 kg rester. Eleverna berättar att på klassrådet bestämmer man saker för klassen och i elevrådet bestämmer man saker för skolan. Man kan ta upp olika frågor till rektorn eller t.ex till husmor med frågor om skolmaten. Frågorna från klassrådet går sedan vidare till elevrådet I vissa klasser som arbetar i tema har fått göra en teater om temat et var väldigt uppskattat av eleverna. Eleverna tycker att det är bra att man får lära sig på olika sätt. De tycker också att det är viktigt att lära sig saker för att kunna få ett jobb när man blir vuxen så att man kan försörja sin familj. Eleverna säger att lärarna lär dem allmänbildande saker för att de ska få en bra framtid, och tycker inte att de får lära sig något onödigt. Eleverna trivs verkligen på skolan och med sina lärare. När eleverna arbetar i tema samarbetar lärarna tillsammans med varandra och även blandat över årskurserna. Detta gör att man lär känna både andra elever och lärare. Det finns två olika skolgårdar, en för de yngre och en för de äldre eleverna. Det är lite stökigare och livligare bland de yngre barnen tycker eleverna. Elevernas önskemål är bland annat mer idrott och musik på schemat, oftare soppa till lunch, att det farms en cafeteria på skolan, att man får mjölk varje dag på fritids, att det fanns fler femannamål så fler kan spela samt att lärarna kan säga till om det är stimmigt i klassrummen. Ledningens presentation av verksamheten Diskussion utifrån punkterna

17 4 Beskrivning av verksamheten - övergripande profil & projekt Att leda stanstorpsskolan och fritidshem Implementering av Skola 2011 skolinspektionens tillsyn Systematiskt kvalitets- och uppföljningsarbete Läs- och skrivutvecklingen Barn i behov av särskilt stöd -åtgärdsprogram Stämning på skolan - normer och värderingar, jämställdhet, arbetsmiljö, hälsa och arbetsro Digital kompetens och digitala lärresurser Samverkan och omvärld -överlämnande, internationalisering, lokalt Övrigt Sara inleder med att berätta att skolan har många trevliga traditioner som bidrar till den fina "Stanstorpsandan". Nyligen hade man dansdag på skolan på valborgsmässoafton, en årligen återkommande och uppskattad aktivitet. Biträdande rektorn, Dan, har nyligen börjat sin anställning på skolan. Rektor har varit på skolan och på Kyrkheddingeenheten i 3 år. Man känner att barnen trivs på skolan och är glada. Det är många ur personalstyrkan som jobbat länge på skolan och det är en mycket väl fungerande skola. Vid skolinspektionens besök fick man ingen anmärkning på verksamheten. Man har nyligen deltagit i en enkät som görs av Friends och av resultatet kunde man se att eleverna verkligen trivs och känner sig trygga samt har en god kännedom om skolans likabehandlingsplan. stanstorpskolan är väldigt populär och man har en lång kö av elever till alla årskurser men det finns inte utrymme att ta emot fler elever. Många föräldrar är engagerade i skolans arbete och det finns en aktiv föräldraförening. Barn i behov av särskilt stöd arbetar man i huvudsak med integrerat i klasserna, men även i liten grupp eller enskild undervisning, beroende på elevernas behov. Det finns även särskaleintegrerade elever på skolan. Man har elevassistenter som resurser i en del klasser. I specialundervisningen arbetar fem pedagoger varav tre specialpedagoger, som arbetar flexibelt utifrån behov på skolan. Man tycker att det är viktigt med åtgärdsprogram som är levande och som följs upp kontinuerligt. I färskoleklassen arbetar man med språklekar efter "Barnholmsmodellen" ett arbete som även följs upp i åk l. Ledningen menar att den språkliga medvetenheten hos barnen är viktig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Man arbetar också med "Språket lyfter". Man låter eleverna få se sin språkliga utveckling och man arbetar mycket ämnesintegrerat i samtliga årskurser. Implementeringen av Skola 2011 har fungerat bra och varit mycket positiv. Man har arbetat fram pedagogiska planeringar och arbetar med formativa bedömningar i klasserna. I de pedagogiska diskussionerna mellan pedagogerna sker ett stort erfarenhetsutbyte och lärande. Man kommer också att arbeta med "matematiklyftet" framöver. Viktigt är att även förskoleklasspedagogerna och fritidspedagogerna fått del av implementeringsarbetet med pedagogiska planeringar i sina respektive verksamheter. Vid behov använder man sig av Resurscentrun och Digiteket, pedagogerna använder ofta Ipads i sitt arbete. En av skolans pedagoger IKT ansvarig. Man vill arbeta fram ett

18 5 skolbibliotek med ett större pedagogiskt fokus, just nu bemannas biblioteket 10 h/vecka, i huvudsak administrativ bemanning. Det firms ett biblioteksråd med elever på skolan. Eleverna från Stanstorp går vidare främst till Hagalidssskolan eller till Kunskapskolan i år 6. Barnen som börjar i f-klass till hösten kommer från 12 olika förskolor i år. Det tar mycket tid för överlämningar men man tycker samtidigt att det är viktigt för att kwma möta barnen på rätt sätt. Det är övervägande delen av eleverna som är inskrivna på skolans fritids. Personalens uppfattning om verksamheten Diskussion utifrån punktema Implementering av Skola 2011 Att jobba på stanstorpsskolan och fritidshem Individualisering- individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal Läs- och skrivutveckling Barn i behov av särskilt stöd -åtgärdsprogram Stämning på skolan - normer och värderingar, jämställdhet, arbetsmiljö, hälsa och arbetsro Digital kompetens och digitala lärresurser Samverkan och omvärld- överlämnande, internationalisering, lokalt Övrigt Pedagogerna inleder med att säga att det är en trevlig stämning bland kollegorna och att skolan är en bra arbetsplats. Kollegorna stöttar varandra och ställer upp för varandra. Alla i personalen är kunniga och utvecklingsbenägna. Det är en trevlig och varm stämning på skolan och man skolas in i Stanstorpsandan. Alla är ansvarfulla medarbetare oavsett yrkesgrupp, och man tar hänsyn till allas kompetens. Personalen har som motto att alla elever är allas elever. Många av pedagogerna har varit anställda väldigt länge på skolan och trivs väldigt bra. Alla styrkor, tankar och visioner bland personalen kräver en stark men lyhörd ledning. Man vill ha en varm och öppen ledare som står upp för personalen. Pedagogerna vill att skolan ska vara en F-6 skola så att man kan få jobba även med sexorna. Det är en utmaning att hela tiden vara i fas med utvecklingen och man arbetar fortfarande med implementeringen av Skola 11, och man arbetar formativt. Det har hänt mycket i verksamheten det senaste 2-3 åren. Man tycker att det är viktigt att arbetet inte avstannar och att man följer med i utvecklingsarbetet och man sporrar varandra i arbetet med LGR 11. Man arbetar med stöd och handledning med hjälp av Digiteket, särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Pedagogerna arbetar med lpads som kompensatoriskt hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd och arbetet är en utmaning. Alla barnen har olika behov och man upplever att de inte blivit färre elever med särskilda behov. Dessa barn tar mycket kraft och energi av pedagogerna. Men ibland kan man känna att man inte hinner med alla andra elever. Mycket av skoltiden i dag går åt till social fostran, att vara vuxna förebilder, mer än vad man har upplevt tidigare. Relationerna till föräldrar är viktiga och det brukar vara ett gott samarbete kring eleverna. Det pedagogiska arbetet förändras kontinuerligt, och man försöker hela tiden arbeta flexibelt med hjälp av de resurser som man har.

19 6 Pedagogerna menar att arbetet ute i klassrummet verkligen har förändrats i och med LGR 11. Det har inte funnits implementering liknande denna när tidigare läroplaner har införts och man ser positivt på utvecklingen. Föräldrarnas syn på skolan och fritidshem Diskussion utifrån punkterna Att ha barn på Stanstorps skola och fritidshem Ny skollag och ny läroplan Individualisering- individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal Möjligheter att påverka Stämning på skolan - normer och värderingar, miljö, hälsa och arbetsro Lär man sig rätt saker i skolan? Har man rätt pedagogiska verktyg? Vad vill man som förälder ha för information om skolan på webben? Övrigt Föräldrarna säger att det är väldigt positivt att ha sitt barn på skolan. Barnen utvecklas och blir självständiga både barn och föräldrar är stolta över sin skola. skolinspektionens rapport är man väldigt nöjd med. Föräldrarna upplever att de får detaljerad information från skolan om vad som händer i skolan. Skolan har försökt att delge föräldrarna implementeringen av LGR 11 vid föräldramöte. Föräldraföreningen har kontakt med skolrådet och här har man möjlighet att påverka verksamheten och framföra sina åsikter. Man upplever att skolans personal är lyhörd. Man upplever att det finns ett gott samarbete och lyhördhet bland personalen. Föräldraföreningen och skolrådet fungerar som en informationskanal till de övriga föräldrarna i klassen. Val av skola baseras på besök och informationsträffas som anordnas inför valet. Föräldrarna säger att man lyssnar också mycket på vänner och bekanta när man gör skolvalet Skolan har ett väldigt gott rykte i kommunen så det känns tryggt att välja Stanstorpsskolan. Föräldrarna upplever att informationsflödet mellan skola och föräldrar ser väldigt olika ut beroende på vilken avdelning man går på. Man borde kanske försöka göra det mer jämlikt. Vissa har en blogg, andra information veckovis eller månadsvis. Det är också viktigt att man inte glömmer den dagliga kontakten vid hämtning och lämning. Föräldrarnas möjlighet att påverka är via mailkontakt med lärarna, via föräldraföreningen och tillsammans med barnen och pedagogerna vid utvecklingssamtal Det finns flera olika kanaler och det upplevs som positivt. Vissa föräldrar upplever att det är mycket barn på fritids och att man kanske inte har tillräcklig koll. Det är en del klagomål på mellanmålet på fritids, att det ofta samma mat serveras varje dag. Därför har man har bjudit in Kerstin Stork, kostchef, till föräldraföreningen för en diskussion.

20 7 Föräldrarna önskar att skolan skulle ha kvar eleverna även i årskurs sex. Avslutning och återkoppling med skolledningen Skolan har vä ldigt dedikerade elever och personal och många är väldigt nöjda med verksamheten. Det är en väl fungerade skola med trivsam stämning. Implementeringsarbetet har gjort att personalen blivit mer sammansvetsad och man vill fortsätta utveckla det formativa lärarandet

21 W ~ Humanistisk service Barn och utbildning Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Anneroskolan, Staffanstorps Kommun Anneroskolan, Staffanstorps Kommnn Nino Vidovic (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), l:e vice ordförande Rektorer: Kia O len år F-l Eva Nilsson år 2-5 Elever: Frida, 5 hav Hanna,5 hav Johannes, 4 hav Alma, 4 hav Isaak, 3 sol Filippa, 3 sol Personal: Maria Persson, förskolllärare Sinikka Lindgren, grnndskollärare år l Gunilla Neilan, grundskollärare år 2 samt utvecklingsledare Rebecka Nilsson, grundskollärare år 4 Ylva Mårtensson, specialpedagog Nettan Walter, fritidspedagog Föräldrar: Liselotte Christensson Tina Linde Bodil Tillman Håkan Persson Therese Towman Christian Sörensen