TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) Organisation TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS KVALITETSREDOVISNING Tallbacksgårdens förskola består av en avdelning där de barn som är 4-5 år är placerade, avdelningen ligger i Norrsätraskolan och de delar gård med förskoleklassens barn. Tallbacksgården har också en huvudbyggnad, bestående av två avdelningar, där är barn mellan 1-4 år är placerade. På grund av att många barn står i kö till Tallbacksgården, har vi under året haft en grupp bestående av 12 barn, i delar av förskolan som är personalutrymmen. Under året har förskolan haft 66 barn inskrivna. Tallbacksgårdens förskolas upptagningsområde är till absolut största delen från närliggande hyreshusområde med övervägande del flerspråkiga familjer. Endast sex barn på förskolan är enspråkiga. Största delen av barngrupperna finns på förskolan mellan 08:00-16:30. Förskolan har verksamhet 06:30-18:30 varje dag. På förskolan arbetar 11 förskollärare, en barnskötare och en språkresurs med pedagogisk utbildning, en modersmålspedagog och en specialpedagog. Specialpedagog delas med 5 andra förskolor. Två av förskollärarna och språkresursen har annat modersmål än svenska. 19 olikas språk talas av barnen och de vuxna på förskolan. Förskolan leds av förskolechef. Förskolans yttre miljö har goda förutsättningar för en pedagogisk verksamhet med stora möjligheter till lek, lärande, utforskande och utmaningar för alla barn. Förskolans närmiljö bjuder på skog, lekpark och stora grönytor. Under förra året utvecklade vi förskolans inre miljö, till en flexibel miljö för lek och lärande, i år har fokus legat på att utveckla den språkliga miljön. Både den språkligt sociala och den språkligt fysiska miljön. Med stöd av förskolechef och specialpedagog har miljön anpassats efter barn i behov av särskilt stöd vilket också varit väldigt bra även för övriga barn. Organisation, struktur och tydlighet har varit viktigt, en organisation som klarar påfrestningar, där kompetens finns eller förvärvas, där positivitet till uppdraget varit viktigt. En struktur, med systematiskt kvalitetsarbete, från årshjul till temaarbete, samlingar och utbildningen innehåll i övrigt. Tydlighet i allt, här har det systematiska arbetet varit grunden. Förskolans miljö ger också barnen oavsett kön möjligheter till lek och rollspel, där traditionella könsmönster bryts. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(12) SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Månad Område Innehåll Ansvar Augusti Inskolningsperiod Inskolning av nya barn och överflytt mellan avdelningarna Fsk/bsk Kartläggningar Språk, motorik, socialt Fsk 19 APT Studiebesök, av Storviks fsk 26 Pedagogisk utvecklingsdag Arbetsplan, grovplanering, organisation, likabehandlingsplanen In 30/8 30 Verksamhetsuppföljning Analys av inskolning, överskolning In 30/8 September Inskolningsperiod 1-30 Utvecklingssamtal Barn, utbildningens innehåll, vårdnadshavares synpunkter, likabehandlingsplanen 1-30 Medarbetssamtal Mål för kommande år, likabehandlingsplanen, ansvar Fsk Klar 30/9 Klar 30/9 3 Föreläsningsserie NPS, fsk, bsk 9 LOK Kvalitetsarbete inför pedagogisk revision Barnkonferenser Barns behov av stöd, samarbete med specialpedagog, fsk 30 Kris & Beredskapsplan 30/9 inlämning 30 Verksamhetsuppföljning Barnens lärande, eget lärande, miljö och delaktighet 30/9 inlämning Oktober Medarbetarenkäten Överlämning barn med rätt till särskilt stöd/ resurser 4 Pedagogisk revision Synpunkter och stöd inför året SfC 2

3 Datum Sidan 3(12) 8 Föreläsning Nps, fsk, bsk 10 Världens fest/ föräldramöte Barn, vårdnadshavare och personal, i samvaro med varandra för att främja integration och tilltro till varandra 16 APT Planer och rutiner 28 LOK Rutiner, sovning, utevistelse, rymning 31 Verksamhetsuppföljning Barnens lärande, eget lärande, miljö och delaktighet November Föräldraenkäten 6 Föreläsning NPS, fsk,bsk 13 APT Diskussioner utbildningen och organisationen 18 LOK Gå igenom ped.rev Se över organisationen 29 Verksamhetsuppföljning Inflytande, ansvar December Likabehandlingsplanen 11 APT Julavslutning 16 Pedagogisk utvecklingsdag Uppföljningar, delutvärdering Januari APT Vårens utbildning, organisation, 13 Pedagogisk utvecklingsdag Grovplanering VT-14, fsk, bsk 17 LOK Föräldaenkäten, medarbetarenkäten 31 Verksamhetsuppföljning Organisation, utbildning, kartläggning Februari Överlämningar förskoleklass 3 APT löneprocessen 3

4 Datum Sidan 4(12) Barnkonferenser Barn som ska börja i fsk klass 24 Pedagogisk utvecklingsdag Planera för öppet hus. 28 LOK Utvecklingssamtal, revidera planen 28 Verksamhetsuppföljning Utbildning, barns lärande, eget lärande 28 Likabehandlingsplanen, lämnas in Mars Sommarplanering 1-31 Servicedeklarationen Stängda dagar 4 APT Föräldraenkäten, genomgång av synpunkterna, 3 mål Arbetsmiljöenkäten 5 Barnkonferenser Övriga barn 25 skyddsrond, skyddsombud April Barnplaceringar 1-15 Utvärderingssamtal Personal, arbetsprestation 2 APT Arbetsmiljöenkäten 25 LOK Underlag inskolning barn 30 Verksamhetsuppföljning Barns delaktighet och inflytande Maj Resultatarbete 7 APT Helena Harrysson, glädje och stolthet i uppdraget 19 Öppet Hus Språkligt tematiskt arbete 26 Pedagogisk utvecklingsdag Kvalitetsredovisning Helena Harrysson/ bemötande Juni Praktisktarbete förberedelse Hösten 11 APT Sommaravslutning 4

5 Datum Sidan 5(12) 13 LOK Förbereda HT-14, organisation Juli Sommarverksamhet m sammanslagning KUNSKAPSNÄMNDENS MÅL 2013 UNDER PERSPEKTIVET MEDBORGARE Förskolan ska lägga grunden för och är en förutsättning för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Eleverna ska nå målen och därför ska alla i Sandvikens förskolor/skolor, med genomtänkta strategier och metoder, aktivt verka för att: Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning. Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. NORMER OCH VÄRDEN Mål från arbetsplan På Tallbacksgårdens förskola blir alla respekterade, kan alla visa hänsyn och ges alla förutsättningar för att samarbeta med varandra. Resultat Under året har vi arbetat med olika strategier för att få barnen att förstå vad de olika begreppen betyder och innebär. Respekt, hänsyn och samarbete. Kompisstrategin är en, den innebär att barnen lär sig genom att vi pratar om de olika begreppen, respekt, kompis, hänsyn, hjälpa och samarbete. Vi berättar vad de betyder och vad det innebär, barnen kommer också med sina förklaringar om vad begreppen betyder och innebär. I alla våra teman kommer likabehandlingsarbetet, genom kompisstrategin in, det kan handla om diskrimineringsgrunder, det kan handla om respekt för allt levande och det kan handla om hur vi är mot varandra. Vi ser att barnen använder sig av kompisstrategin i leken, i samspel, vid konflikter och de hjälper varandra när det behövs. De vet hur man gör nä någon är ledsen eller när någon behöver hjälp eller stöd. De ser till att ingen ska behöva vara utanför utan tar med varandra i leken. Vi har också fått respons från föräldrar att barnen berättar hemma, dels att de vet vad begreppen betyder men också att de kan förklara för föräldrarna som kan ha svårt att förstå de olika begreppen, föräldrarna berättar också att barnen är snälla mot sina småsyskon, man ska inte slå eller knuffas. Vi har barn från många delar av världen och vi kan inte se att någon 5

6 Datum Sidan 6(12) kommenterar utseende eller språk utan alla är lika mycket värda och det är det vi arbetat för. Bedömning: Vi bedömer att vi nått målet i hög grad vilken också var vår ambition i vår arbetsplan. Analys: Vårt systematiska arbetssätt visar att när man arbetar med en process under längre tid och på samma sätt, får vi möjlighet att se hur barnens inlärningsprocess fortgår, från begrepp via innehåll till full förståelse. Normer och värden har inte varit en egen del i arbetet utan ingått i samtliga våra teman som en naturlig del, i en del teman så som sagotemat, kan vi säga att vi levt likabehandlingsarbetet. Vi har även gjort en egen bok om spökägget som i grunden är likabehandlingsarbete. Våra verksamhetsuppföljningar gör att vi utvecklar vårt eget arbetssätt, de frågor vi svarar på utvecklar vårt tänkande. Verksamhetsuppföljningarna bygger på feed back från förskolechef vilket vi upplever är viktigt och utvecklande. Mål : UTVECKLING OCH LÄRANDE På Tallbacksgårdens får alla barn möjlighet att uttrycka sig på/ med alla sina språk. Resultat: Vi har arbetat med tema saga och årstider på olika sätt så att barnen ska få så mycket språkstimulans som möjligt. Arbetet med sagan visar att barnen utvecklat sitt ordförråd, samtal med varandra, beskriva, reflektera, lyssna, respektera, återberätta och tränat socialt samspel. Att arbeta med tema saga och årstider har inneburit att barnen utvecklat matematiska begrepp, fin och grov motorik vid ute och inne aktiviteter. Systematiskt arbete med aktuella teman har gjort att barnen fått möjlighet att få inflytande och kunnat påverka i olika situationer eftersom vi utgår ifrån barnens intressen och behov. Temaarbetet gör att barnen utvecklar sina kunskaper inom olika områden och får begrepp och förståelse för innehållet i de olika teman vi arbetat med. Bedömning: Vi bedömer att vi nått målet i hög grad vilken också var vår ambition i vår arbetsplan. Analys: Återigen visar vikten av systematiskt arbete att barnen lär och att även vi får förnyade kunskaper. Att arbeta tematiskt har inneburit att, förutom barnens ökade kunnande både språkligt och specifika kunskaper, även att de funnit glädje och intresse för de områden vi arbetat med. I temaarbetet har ingått bland annat matematik, normer och värden, natur och teknik, skapande och social träning. Vi har arbetat med att försöka få in så mycket som möjligt från läroplanen vilket vi anser att vi lyckats bra med. Viktigt har varit att vi som förskollärare och barnskötare lägger ramarna för undervisningen, planerar och strukturerar upp undervisningen så att barnen får ett sammanhang i det vi vill förmedla. När vi satt ramarna har vi sedan kunnat utgå ifrån barnens intressen och behov, men vår uppfattning är att det är nödvändigt att först sätt ramar för verksamheten. 6

7 Datum Sidan 7(12) Våra kartläggningar visar att barnens språk utvecklats och att de använder sig av de ord och begrepp som vi använt i temaarbetet. Föräldrar berättar att barnen använder sig av detsamma hemma och vill ha reda på vad orden betyder, alltså även en utveckling av föräldrarnas språk. Vi ser också att vårt arbete leder till att de barn som inte kan språket har svårare för att leka med de andra barnen, så fort de kan ord eller kan visa med kroppsspråket vad de menar, börjar de leka med andra barn. Framgångsrikt i vårt språkliga arbete är att vi använder oss av kroppsspråk, tecken, bilder, konkreta föremål och det talade språket. I samarbete med förskolechef och specialpedagog har vi arbetat fram en bra utbildning för alla barn. Barnen växlar mellan sina modersmål, det har då varit väldigt viktigt att vi har haft stöd i språket framförallt av vårt språkstöd. Barnen pratar sina modersmål hemma och svenska på förskolan, men modersmålet kommer även på förskolan. Vi har sett att det skulle vara av stor vikt att vi hade stöd i fler av modersmålen. Idag har vi framförallt i arabiska, men eftersom det arbetar förskollärare med kurdiska och turkiska på förskolan har även dessa språk tillgodosetts. Vi upplever att barnen när de leker med varandra använder svenska som gemensamt språk men att det ibland kommer inslag av andra språk i kommunikationen. Mål : ANSVAR OCH INFLYTANDE På Tallbacksgårdens förskola ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Alla barn kan påverka sin situation. Resultat: Barnen har varit delaktiga och fått vara med och påverka vad som skall ske i verksamheten på förskolan. På våra samlingar har barnen haft möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Även i den dagliga verksamheten och i våra temaarbeten har barnens tankar och åsikter varit viktiga för att vi ska kunna arbeta vidare med de teman vi haft. Barnen provar på sina språk att förmedla vad de vill, de pekar, visar på bilder, gör tecken och försöker med de svenska ord de kan. Barnen påverkar sin situation genom att säga vad tycker och tänker i olika situationer. Komma med förslag och idéer till vad vi ska göra, leka, köpa och hur det ska se ut på förskolan. Men barnens delaktighet kommer också in när vi ser vad barnen har för behov och rättar oss efter behoven eller styr verksamheten efter intressen. Bedömning: Vi bedömer att vi nått målet i hög grad vilken också var vår ambition i vår arbetsplan. Analys: När vi tog barnen på allvar och respekterade barnens tankar och lyssnade på dem, då vågade barnen komma med tankar och idéer och blev delaktiga och kunde utöva inflytande. 7

8 Datum Sidan 8(12) Barnen har sedan berättat i olika situationer, om när de fått utöva inflytande och varit delaktiga. Det har gällt hela vår undervisning på förskolan. Det visar på att de har förstått vad inflytande och delaktighet innebär. Men det har krävt ett aktivt lyssnande och att vi som förskollärare och barnskötare verkligen tagit barnen på allvar. Det krävs att vi är förebilder och visar samma sak mot varandra som vi vill att barnen ska göra. Eftersom vi har barn från så många olika delar av välden har det varit viktigt för oss att ge barnen ord och begrepp så att de kan kommunicera, kan påverka och kan utöva inflytande. Många barn och vårdnadshavare vet inte det. FÖRSKOLA OCH HEM Vi har inte haft något mål för detta område, men under året har vi haft väldigt mycket kontakter och samarbete med hemmen. Vårdnadshavare/föräldrar har rätt att veta vad vi gör i förskolan och det har vi pratat om och visat på olika sätt. Under höstens utvecklingssamtal har vi gått igenom våra styrdokument med varje familj, vilket visade bra resultat på föräldraenkäten. Vi har också haft Världen fest, vilket är uppskattat hos föräldrarna och ger både oss och föräldrarna mer kunskap och tillit till varandra. De dagliga kontakterna är väldigt viktiga, men här ser vi att bland de äldre barnen är det färre föräldrar som hämtar och lämnar vilket är en svårighet ibland, när kontakterna inte blir kontinuerliga. Bland de yngre barnen möter vi oftare föräldrar vid hämtning och lämning, eftersom vi har många föräldrar med andra språk är det viktigt att vi möter föräldrar både på morgon och eftermiddag och kan ge information vid flera tillfällen. För de barn som behöver mer stöd i undervisningen har vi haft ett nära samarbete med vårdnadshavare, för att vi ska ha samma strategier både i hemmet och på förskolan. Under höstens utvecklingssamtal tog vi också upp frågan om föräldrarna har någon synpunkter på vad de vill att förskolan ska ge deras barn och hur de tycker att vi arbetat med likabehandling. Vid vårens utvecklingssamtal frågar vi föräldrarna om de anser att vi uppfyllt deras synpunkter. Vi försöker synliggöra vårt arbete på många olika sätt för våra föräldrar, dokumentationer på väggar, i pärmar, bildspel och digitala fotoramar. Viktigt för de föräldrar som har annat modersmål och inte kan läsa eller skriva. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Vi har inte haft något mål för detta område. Övergång mellan förskola och förskoleklass, ska följa den gemensamma planen i kommunen, vi upplever att den inte följs fullt ut. Mycket försenade möten och oklart från en del skolor för överskolning. Övergången mellan yngre barns avdelning och äldrebarnsavdelning följer vår plan med besök, samtal med specialpedagog och mottagande- avlämnande avdelningar. Analys: 8

9 Datum Sidan 9(12) Vi vill att skolorna ska följa övergångs planen så att möten sker vid rätt tid och på rätt sätt. Mycket ovisshet kring överskolningarna i år. Annars har vi förberett oss i tid och med det vi vill lämna över till förskoleklass. Mellan avdelningarna följer vi planen och den är reviderad nu under våren. Mål för detta område kommer att finnas i den nya arbetsplanen. KUNSKAPSNÄMNDENS MÅL 2013 UNDER PERSPEKTIVET MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde är förtrogna med målen i nationella styrdokument och lokala arbetsplaner samt ser sitt ansvar för helheten. Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Rektorer och förskolechefer inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har rätt kompetens för sitt uppdrag. Mål Förskollärare och barnskötare på Tallbacksgårdens förskola, samarbetar med varandra och förskolechef för att utveckla förskolan och är förtrogna med nationella styrdokument och lokala arbetsplaner. Förskollärare och barnskötare tar ansvar för rutiner och tilldelade ansvarsområden. Resultat: Förskolan har utvecklats mycket, samarbetet har utvecklats så att temaarbete sker på alla avdelningar, språket är viktigt på alla avdelningar. Yngre barns avdelningarna som befinner sig i samma hus här är samarbetet nödvändigt, samma struktur och organisation finns på alla avdelningar. Äldre barns avdelningen är också på gång och samarbetet fungerar bättre än tidigare, mindre grupper finns överallt för att tillgodose alla barns behov. Vi anser att vi utvecklat förskolan väldigt mycket under de senaste åren, det har varit en process som vi alla gemensamt deltagit i. Processen är lånt ifrån färdig så vårt kommande år blir spännande att genomföra. Vi ser framemot nya utmaningar, nya avdelningar på förskolan så att vi kan ta emot fler barn och ge de en bra utbildning. Medarbetarna är förtrogna med nationella styrdokument och lokala arbetsplaner, det märks vid planeringar av utbildningen. Läroplan, arbetsplan och likabehandlingsplan finns med vid all planering av verksamheten. Alla på förskolan tar ansvar för de rutiner vi har och tar även ansvar för sina ansvarsområden. Arbetssituationen har under året varit ansträngd med många barn med olika modersmål, många längre sjukdomstillfällen vilket inneburit en hel del vikarier. Men medarbetarna har på grund av den organisation och struktur vi har på förskolan klarat situationen väldigt bra. 9

10 Datum Sidan 10(12) Den pedagogiska revisionen lyfte medarbetarna likaså vår nominering och utdelning av kommunens mångfaldspris. Att ha öppet hus för kollegor i kommunen lyfte även det medarbetarna och gav dem större insyn i utbildningen och det arbete de utför. Varje månad har medarbetarna skrivit verksamhetsuppföljningar, vilka också medfört större insikt och mer kunskap om läroplanens innehåll. Eftersom diskussioner behövs för att utveckla. KUNSKAPSNÄMNDENS MÅL 2013 UNDER PERSPEKTIVET HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål På Tallbacksgårdens förskola arbetar vi med natur och miljö, vi ger barnen möjligheter att förstå vikten av en hållbar utveckling i miljö, sociala sammanhang, natur och ekonomi. Resultat: I vårt tema årstider ingår hållbar utveckling, barnen har fått kunskaper och möjlighet till intresse för årstidväxlingar, naturfenomen, djur och hur människan påverkar naturen. Kunskaper om kryp och djur i naturen och hur vi förhåller oss till naturen och vad som finns i den. Arbetat med material från skogen. Maskhus att vårda. Odlingar på gården och vad som kommer i dem. Skräpplockardagar med städning av gården. Hur vi gör med böcker och leksaker på förskolan, laga det som går och att det kostar pengar att köpa nytt. Vi har under året haft en grupp som planerat för arbetet med hållbar samhällsutveckling, gruppen har precis ansökt om Grön Flagg och det är det arbetet vi kommer att ha under hösten. Bedömning: Vi bedömer att vi nått målet i hög grad vilken också var vår ambition i vår arbetsplan. Analys: Vi upptäckte tidigt att barnen inte var van vid de kryp som finns runt omkring oss, vilket gjorde att arbetet med småkryp och hur vi förhåller oss till dessa var viktigt. En avdelning startade ett maskhus, som barnen tillsammans med förskollärarna måste sköta om, barnen pratade då om hur de måste sköta om huset och att maskarna skulle sova och vila i huset och att de måste få vatten, för att överleva. Eftersom vi arbetat med tema årstider får barnen kunskaper om de olika årstiderna och vad som händer med djuren under dom olika årstiderna. Barnen äter mellanmål ute och när de får bröd kvar, slänger de brödet till fåglarna och ser sedan att fåglarna äter upp brödet. Barnen plockar skräp när de är ute i skogen, när de kommer tillbaka till skogen någon dag efter ser de att det är skräpigt igen och blir arga för att någon skräpat ner igen. Den utbildning vi ger barnen är också språklig, eftersom barnen får nya ord och begrepp hela tiden även när det gäller hållbar utveckling. KUNSKAPSNÄMNDENS MÅL 2013 UNDER PERSPEKTIVET EKONOMI Förskolans nyckeltal ligger i nivå med jämförbara kommuner. 10

11 Datum Sidan 11(12) Vi har under året inte haft något eget mål för detta område. Förskolans intentioner är att genom balanserad styrning hålla den budget som finns, dock finns faktorer som kan påverka ekonomin ogynnsamt. Faktorer som hyreshöjningar, flera sjukskrivningar dock inte beroende på hög arbetsbelastning utan på kroniska sjukdomar och svårigheter. Detta gör att vikarier används i hög grad. Det som gör att vikarier sätts in är att förskolan haft många barn och barn med stora svårigheter, barn som kommer till oss med andra modersmål och inte kan svenska, inte heller vårdnadshavarna kan svenska, det behövs alltså täckning av vuxna hela tiden. Tolkkostnaderna är också en faktor som påverkar. KUNSKAPSNÄMNDENS MÅL 2013 UNDER PERSPEKTIVET INTERNATIONELLT I Sandvikens förskolor och skolor är inblick i och förståelse för existerande kulturer viktiga inslag i lärandet och skapar mervärde för barn, elever och studerande. Mål : På Tallbacksgårdens förskola skapar vi förutsättningar för gemenskap och förståelse mellan olika kulturer. Resultat: För större förståelse mellan olika kulturer har vi synliggjort olika språk, i temaarbetet, likabehandlingsarbetet, har vi belyst våra likheter. Våra teman har också skett på arabiska, orden vi pratat om i våra teman har också översatts till arabiska, turkiska och kurdiska. Vi har också pratat med föräldrar om fler översättningar bl.a på tjetjenska och tigrinja. De äldre barnen pratar om varandras språk och översätter åt varandra. Världens fest var också att räcka ut en hand till alla våra kulturer och att få bättre kontakt med våra föräldrar under lättare former. Vi har inte firat andra kulturers högtider, men vi pratar med föräldrarna om vad som firas och på vilket sätt. Det är ett utvecklingsområde. Bedömning: Vi har uppnått målet i ganska hög grad vilket är något lägre än vi tänkt från början Analys: På grund av att vi sökt och frågat efter ord och begrepp på andra språk, har arbetet utvecklats men vi kan gör mer på de språk vi inte täcker upp. På de språk som vi har bland förskollärare och barnskötare på förskolan är problemet inte likadant, det blir mer naturligt att de språken kommer fram mer. Vi har mest uppmärksammat de traditioner som tillhör den svenska förskolan, av tradition. Naturligtvis kan vi även vara mer lyhörd för andra kulturers högtider, men vi har valt att börja någonstans. Vi har fått synpunkter från föräldrar att de vill att vi firar förskolans traditioner, men att de egna traditionerna firar man hemma tillsammans i de olika grupperna. Synpunkterna är att barnen ska integreras i det svenska samhället. Ansvaret för modersmål och egna kulturen sköter föräldrarna hemma, men vi måste berätta för föräldrarna hur viktigt det är att de pratar modersmålet hemma och firar högtider som de vill. Vi lever hela tiden med att alla ska acceptera varandra och har inte några språkliga grupperingar förrän barnen blir äldre, vilket vi tycker är bra, då lär barnen sig att samarbeta 11

12 Datum Sidan 12(12) och respektera och ta hänsyn till varandra oavsett var de kommer ifrån, vilket språk som talas, hur de ser ut, vilken religion som utövas eller om de är pojkar eller flickor. SLUTANALYS: Vårt systematiska arbetssätt finns överallt, inte bara i årshjulet utan också direkt i utbildningen. Vi har sett att det ger väldigt goda resultat, för att vi tar reda på vad barnen kan ifrån början och bygger sedan på med kunskap genom ett tematiskt arbetssätt med språket i fokus. Bra för oss förskollärare och barnskötare att vi följer upp varje månad vad vi arbetar med, hur vi arbetar och varför. Det ger förståelse för vår läroplan och varför vi ska arbeta som vi gör. Det systematiska arbetet gör att barnen känner igen sig överallt och vet vad som ska hända, de har en struktur. De känner sig trygga i det de gör eftersom vi bygger på deras tidigare erfarenheter och kunskaper. När vi arbetar med tema får vi in alla delar i läroplanen och utbildningen blir mer sammanhållen och barnen går igenom en process i sitt lärande. Eftersom språket är en stor del av vår verksamhet ligger mycket fokus på vad vi vill att barnen ska få med sig språkligt för att klara av skolans olika ämnen i framtiden. Vi går hela tiden tillbaka till arbetsplanen för att se att vi är på rätt väg. Vårt systematiska arbetssätt hjälper de barn som har svårigheter på grund av att de får en känsla av sammanhang och har också möjlighet att arbeta i mindre grupper för större utvecklingsmöjligheter. Mycket i vårt arbete handlar om att få kunskaper genom att uppleva och leva i olika situationer, då blir kunskaperna mer befästa hos barnen. Det ser vi när barnen berättar de sagor vi jobbat med, sätter ord på saker de upplever, berätta för föräldrarna hemma vad vi gör på förskolan och använder sig av ord och begrepp i leken. Slutligen, det systematiska arbetet ger oss förskollärare och barnskötare en rimlig arbetsbelastning, när vi vet vad som ska hända månad för månad. 12