KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 Tallbacksgårdens förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) KVALITETSREDOVISNING Organisation Tallbacksgårdens förskola har under året planerat för och genomfört en omfattande förändring. Det som traditionellt varit Tallbacksgårdens förskola med barn i alla åldrar, är från och med januari 2015 två avdelningar med yngre barn 1-3 år samt personalutrymmen. Avdelning Tuvan som tidigare låg i Norrsätraskolans lokaler har från och med januari 2015 flyttat in i egna nya lokaler i anslutning till skolan. I Tallbacksgårdens nya lokaler ligger två avdelningar med barn i åldrarna 3-5 år. I och med förändringen av lokaler har förskolans avdelningar även bytt namn och de nya namnen är: Tallbacksgårdens förskola, Tallbacksvägen 1, barn 1-3 år, avdelningarna Sommar och vår Tallbacksgårdens förskola, Skogsfruvägen 51, barn 3-5 år, avdelningarna Höst och Vinter. Förskolan leds av förskolechef som även leder Kungsgårdens förskola. På förskolan har i år arbetat förskollärare både flerspråkiga och enspråkiga, barnskötare, resurs för modersmål arabiska, resurs i barngrupp, talpedagog samt specialpedagog. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(11) 86 barn har gått på förskolan under året och förskolan är till största delen flerspråkig. Förskolan har under året haft öppettider mellan 06:30-18:30, de flesta barnen har gått mellan 08:00-16:30 Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga 1 Systematiskt kvalitetsarbete Se bilaga 2 Systematisk mötesplanering Se bilaga 3 Systematisk utbildningsplanering Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 2

3 Datum Sidan 3(11) Normer och värden Mål På Tallbacksgårdens förskola blir alla respekterade, kan alla visa hänsyn och ges alla förutsättningar för att samarbeta med varandra. Resultat Barnen använder sig av stopptecken och säger ordet stopp när de vill visa på att det inte är ok. Barnen väntar på sin tur och respekterar andra barn och vad deras åsikter och idéer. Barnen lyssnar på varandra och låter andra prata färdigt. Barnen hjälper varandra Barnen löser problem tillsammans Kompisstrategin För att barnen ska lära sig att respektera varandra, kunna visa hänsyn och kunna samarbeta med varandra använder vi oss av kompisstrategin. Den innebär strategier för att visa på när man inte vill någonting, när någon kommer för nära eller när något blir fel i relationerna mellan barnen. För att synliggöra detta hur vi förhåller oss till och bemöter varandra använder vi oss av olika figurer som visar hur en kompis ska vara, till exempel kompisblommor, kompislarven och kompissolen. Vi sätter upp bilder där barnen finns med för att synliggöra olika kompissituationer. De äldre barnen är själva med och diskuterar fram förhållningssätt och bemötande för utbildningen. För att få barnen att själva uttrycka hur en kompis ska vara använder vi oss av till exempel tummen upp och tummen ner där barnen då kan säga att nej så här ska man inte göra och visar detta med att göra tummen ner för att förtydliga det. Stopptecken ingår också i strategin. Med stopp kan barnen sätta gränser för vad som är okej och inte okej genom att sätta upp handen och kan man prata kan man även säga stopp. Bedömning Målet är uppnått i mycket hög grad. Arbetet med värdegrunden, att visa hänsyn och respekt för varandra är en pågående process som vi hela tiden arbetar med. Vi har planerat aktiviteter med syfte att barnen ska få samarbeta med varandra, vilket givit bra resultat i utbildningen. Under samlingen väntar barnen på sin tur och respekterar andra och deras tankar, idéer och åsikter. De lyssnar på varandra och låter andra prata 3

4 Datum Sidan 4(11) färdigt. Barnen hjälper varandra och genom vår uppmuntran frågar de en kompis när ett problem ska lösas. För att barnen skall lära sig att respektera varandra, visa hänsyn och kunna samarbeta så har vi använt oss av kompisstrategin. Barnen använder sig av stopptecken och ordet stopp när de vill visa på att det inte är okej. De yngre barnen provar sig fram för att se var det fungerar någonstans, även hemma. När någon blir ledsen så tröstar och hjälper de andra barnen den som är ledsen. Men vi ser att barnen har svårt att koppla det till sig själva utan att det är lättare att se när någon annan är ledsen. För att nå det här resultatet har vi vuxna behövt vara närvarande och se vad som sker. Vi har givit positiv bekräftelse, vi har upprepat det som är bra och visat på vad eller hur barnen kan göra istället. Arbetet är vidareutvecklat från föregående år genom att vi förstärkt med bilder eftersom att vi har upptäckt att bilder gör det mycket tydligare för barnen att förstå. Till hösten kommer vi arbeta med ännu fler bilder, till exempel som visar kroppsspråk som glad, ledsen och arg och tummen upp och tummen ner även hos de yngre barnen eftersom vi har upptäckt att det förtydligar ytterligare och har givit väldigt bra resultat hos de barn vi där vi använt oss av tummen upp och tummen ner Vi kommer fortsätta erbjuda aktiviteter som främjar samarbete och vi pedagoger ska vara ännu mer delaktiga och bjuda in till socialt samspel. Vår erfarenhet är att vuxnas förhållningssätt och bemötande till och av varandra är otroligt viktigt när vi ska vara förebilder för barnen och för föräldrar. I arbetet med normer och värden är vår erfarenhet att när man arbetar nära föräldrarna så blir resultatet bättre och vi kommer att fortsätt arbetet med föräldrarnas medverkan. Utveckling och Lärande Mål På Tallbacksgårdens förskola får alla barn möjlighet att utveckla sina språk och sin motorik. Resultat Barnen har utvecklat sitt språk Barnen är aktiva på samlingar, vågar prata inför varandra Barnens ordförråd har ökat Barnen berätta själva de sagor vi läst och berättat Barnens grovmotorik har utvecklats Barnens finmotorik har utvecklats Det här ser vi genom kartläggningar, observationer och i samtal med barnen och deras föräldrar. För att se resultat av språkutvecklingen har vi använt oss av kartläggningen till Språktåget. 4

5 Datum Sidan 5(11) Vi har fortsatt och utvecklat arbetet att erbjuda barnen möjlighet till motorik och språkutveckling. Barnen har utvecklats i sina språk genom att vi har använt oss av de olika övningarna från Språktåget. Språktågets rälsläggare med olika typer av munmotorik samt rim och ramsor är de aktiviteter vi arbeta mest med. Vi har hela tiden arbetat med språktåget enskilt med olika övningar men också i utbildningen temaarbete, samlingar, i samtal vid måltider och i barnens lek. Vi har sett vikten av att koppla ihop språk och motoriska övningar, så att språket utvecklats positivt för barnen. För de yngre barnen har vi berättat vi kring bilder i böcker och för de äldre barnen har vi läst vi böckerna utan att titta på bilderna så de får att möjlighet att träna sina språk och förmåga till inre bilder. Vi har samtalat så mycket som möjligt med barnen i olika sammanhang för att stimulera språkutvecklingen på olika sätt. Det har också varit viktigt att förtydliga språket genom bilder och tecken. Genom vårt temaarbete, där vi valt ut ord från temat som vi tyckte barnen behöver kunna, har barnen också fått bidrag till sitt ordförråd. Förutom de orden så kommer det nya ord som upptäcks under arbetets gång. Att berätta sagor på olika sätt har berikat barnens språkutveckling och de olika sätten förutom läsning som vi har använt oss av har varit fritt berättande, bordsteater, dramatiseringar och ritsagor. För att främja samarbetet med hemmet har en avdelning utvecklat temaarbetet, sagan, genom att skicka hem varsitt exemplar av sagan till föräldrarna, där de kan läsa eller berätta med hjälp av bilder på modersmålet. En annan avdelning har gjort en sångbok som barnen får ta hem innan sommaren med flera av de vanligaste sångerna vi använder som också hjälper föräldrarna med det svenska språket. Grovmotoriken utvecklas genom att barnen har fått möjlighet att vara ute i skogen med jämna mellanrum med mycket motorikträning. Men även gården erbjuder olika typer av aktiviteter för träning av motorik. Inomhus dansar barnen mycket och vi sjunger sånger med mycket rörelser. Vi är oftast med i barnens lek t.ex. när de bygger lego, ritar och andra aktiviteter. Finmotorik tränas på många olika sätt i vardagen, bara genom att hantera sked och gaffel, spela pussel eller olika aktiviteter i bild och form. Vår bedömning är att språk och motorik hänger samman därför är många av våra aktiviteter vad det gäller språk och motorik sammankopplade. Vi tycker att det arbetet vi utfört har visat på att barnen både fått möjlighet till och utvecklat sitt språk. Vi hör att barnen använder det svenska språket i större utsträckning än tidigare. Aktiviteterna är baserade på barnens behov, mognad och intressen vilket främjar deras lärande och utveckling. Vår barngrupp har ett stort behov av vuxenstöd för att de inte ska misslyckas och det har varit en viktig del att ta fasta på. Vi ser att när barnen inte klarar av en aktivitet/lek så påverkar misslyckandet flera och ger negativa konsekvenser. Med vuxenstöd så får barnen en tydlig ram. Aktiviteterna styrs både av barnens egna val men även av vad de vuxna ser att barnen behöver. Vi pedagoger behöver leda och styra barngrupperna väldigt 5

6 Datum Sidan 6(11) mycket för att misslyckanden och konflikter inte ska uppstå. Vår erfarenhet säger oss att det är viktigt att introducera lekmaterial och miljöer vid nyanskaffning eller omflyttning. Vi behöver bli bättre på att använda böcker, musik och dans från olika kulturer i vår verksamhet. Boklådorna som vi får från biblioteket är bra men vi behöver bli bättre på att åka ner själva eller med barnen till biblioteket för att välja ut nya böcker. Språkkartläggningsmaterialet kommer att användas mer systematiskt från och med i höst. Bedömning Målet är uppnått i mycket hög grad. Ansvar och inflytande Mål På Tallbacksgårdens förskola får alla barn möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Resultat Barnen kan uttrycka sina tankar, ideer och åsikter i olika sammanhang. Barnen kan visa vad de vill, om de inte har ett talat språk eller svenska språket Barnen kan uttrycka vad de vill. Barnen har varit delaktiga i beslut Bedömning Målet är uppnått i hög grad. Vi har medvetet förändrat vårt förhållningssätt vad gäller barnens inflytande och delaktighet. Exempel: - barnen flyttar alla stolar till ett rum och använder det till bilar eller bussar. Stolarna får ett nytt användningsområde. Vi vuxna deltar och spelar med, säger hejdå, vart ska ni? istället för att säga stopp, ställ tillbaka stolarna. - Vi vuxna bjuder in de barn som står utanför i leken Vi har varit lyhörda för barnens olika språk. Barnen kan visa eller säga själv om vad de vill göra, ex hämta jackan om de vill gå ut, tar en i handen och pekar på cdspelaren när de vill dansa. Barnen har varit delaktiga i inköp av leksaker, tittat i kataloger och pekat på det de ville ha. Barnen har fått möjlighet att välja vad de vill leka med och vart de vill leka inom tydliga ramar utifrån barnens behov och svårigheter. Vi upplever att alla pedagoger försöker vara väldigt lyhörda och låter 6

7 Datum Sidan 7(11) alla barn komma till tals. De får möjlighet att uttrycka sig och säga vad de vill. Utifrån barngruppens svårigheter och behov, styr och vägleder vi medvetet väldigt mycket, men barnen är med vid nästan alla beslut som handlar om ansvar för sina personliga tillhörigheter och gemensamma utrymmen till exempel att ha gemensamt ansvar för hallen och att var och en tar ansvar för städning efter aktiviteter. Vi har utformat utbildningen utifrån barnens intressen och låtit de vara med och påverka. Till exempel hittade barnen rådjursbajs i skogen som de ville veta mer om. Barnen har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar. Vi har lyssnat på barnen när de kommer med sina tankar och idéer och tagit till vara på deras funderingar. Barnen har ibland diskuterat med varandra vad som är tillåtet för pojkar respektive flickor. Vi har då försökt att då styra barnen till att förstå att flickor och pojkar kan vilja samma saker och att det inte beror på vilket kön man har. Barnen har varit delaktiga i beslut om olika aktiviteter kunnat välja vad de vill göra. Det kan vara pyssel, målning eller andra aktiviteter. Barnen har ibland sagt att de vill leka själva och har då haft rätt att bestämma om de vill ha fler barn med i leken eller inte. Vi pedagoger har tillsammans förändrat vårt arbetssätt och vi varit mer delaktiga i barnens lek. Vi har oftast varit för snabba i våra reaktioner och trott att barnen ska göra något de kanske inte alls tänkt göra. Vår medvetna närvaro har varit bättre och mera tillåtande och det kommer vi att ta fasta på till hösten. Vår erfarenhet är att struktur och tydliga ramar skapar trygghet och mindre oro i grupperna, men även hos oss vuxna. Eftersom vi märkt att barnen får lättare att ta för sig och uttrycka sina åsikter inför barngrupper och pedagoger när vi givit dem möjlighet till det, kommer det att vara viktigt i vårt arbete framöver. Att ge barnen inflytande och delaktighet kräver ansvar för verksamheten från de vuxna. Förskola och hem Vi har inte haft något uttalat mål för denna punkt men vi har samarbetat med föräldrar hela tiden i vårt arbete. Under våren har vi haft utvecklingssamtal tillsammans med föräldrarna och där givit dem möjlighet att uttrycka sina funderingar och även vad de vill att förskolan ska ge deras barn utifrån läroplanen. På utvecklingssamtalen har vi även berättar för föräldrar vad vi arbetat med tillsammans med barnen under terminen. Vi sätter även upp dokumentation på aktiviteter vi gjort ute i hallen där föräldrar kan titta och läsa. Vi tycker att det är viktigt att föräldrar får en inblick i hur verksamheten utförs och hur deras barn trivs under tiden de är på förskolan. När vi har barn med behov av särskilda insatser så har vi arbetat tätt ihop med föräldrarna. Där vi tycker att det varit befogat har föräldrarna fått med sig material eller arbetssätt som de kan använda hemma, samma material som vi använder på förskolan. För att inleda året med en bra kontakt med föräldrarna så har vi Världens fest med mat från olika kulturer och där man kan umgås mer avslappnat för att knyta kontakter. Till sommaren har vi fest som avslutning för barn som byter förskola eller byter till förskoleklass. När vi arbetar tätt tillsammans med föräldrarna till 7

8 Datum Sidan 8(11) barn med behov av särskilt stöd så ger det större resultat. Det arbetet vill vi fortsätta utveckla ytterligare. Vår upplevelse av vår verksamhet är att de korta orden man säger till föräldrar med svensk bakgrund vid hämtningar och lämningar tar mycket längre tid hos oss. För att underlätta den kommunikationen kommer vi att använda oss av mer bilder till hösten som tydliggör de budskap vi vill få fram men också stöd till våra föräldrar när de vill oss något. Detta för att förtydliga informationen och ge förståelse av vad vi pratar om. Övergång och samverkan När barnen som byter till en stor avdelning, får de gå till avdelningarna och besöka några gånger före start med en pedagog. Sen träffas ansvariga pedagoger för en överlämning. Eftersom alla avdelningar har samma temaarbeten så fortsätter vårt arbete på sommar/vår uppe på höst/vinter när barnen flyttar över. Samma arbetssätt finns på alla avdelningar. För att kompisstrategin ska fungera överallt på alla avdelningar har vi kommit fram till att det är viktigt att det ser likadant ut på alla avdelningar, strukturen, barnen känner då igen sig och arbetet bara fortsätter på de nya avdelningarna. Arbetsplaner och grovplanering ska diskuteras mellan avdelningarna för en likvärdig förskola. Samma tema ska finnas på alla avdelningar. Sedan är det innehållet som kan bli olika men likvärdigt. Vår erfarenhet visar att det är lika viktigt med ett överlämnande mellan avdelningarna som till annan förskola. Samverkan med förskoleklass är obefintlig, vi har kommungemensamma rutiner men de följs inte på ett bra sätt, det är vad vi måste starta med, att följa de rutiner som utarbetats. 8

9 Datum Sidan 9(11) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Hållbar samhällsutveckling Mål På Tallbacksgårdens förskola arbetar vi med natur och miljö, vi ger barnen möjligheter att uppleva och förstå vad som händer i vår miljö. Resultat Barnen har fått möjlighet att uppleva vad som händer i vår miljö Barnen har varit delaktiga i planering och utförande av en mer utmanande och intressant gård. Barnen har fått förståelse för kretslopp Barnen har fått mer kunskap om småkryp Vi har utvecklat materialet för olika sinnen, både ute och inne. Koncentrerat oss på kompostpåsen och skräp i papperskorgen, inte plast och papper. Vi arbetar för att barnen ska vara rädda om varandra, djur och natur och leksaker. Arbetar med Grön flagg, introducerat det för föräldrar på utvecklingssamtal, innehåller maskar, småkryp, vatten i olika former och odling för olika sinnen. Barnen har varit delaktiga i plantering och skötsel. Bedömning Målet är uppnått i hög grad. Genom att vi anpassat till ett mer konkret arbetssätt i förhållande till barnens utveckling har vi sett ett stort intresse för småkryp och växter hos barnen. Det har vi tagit fasta på och arbetat med i vårt tema årstider. Samma sak här som i våra andra mål, när vi vuxna visar intresse för vad barnen upptäcker tycker barnen det är roligt och lär sig mer. 9

10 Datum Sidan 10(11) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Omvärld Mål På Tallbacksgårdens förskola skapar vi förutsättningar för gemenskap och förståelse mellan olika kulturer Barnen känner till varandras olika kulturer Barnen har förståelse för varandras kulturer Bedömning Målet är uppnått i hög grad. Eftersom vi har sammanslagningar och är ute samtidigt så leker våra barn med varandra naturligt. Barnen accepterar varandras olikheter och kulturer. Föräldrar kan berätta om kulturer, traditioner och vi tar till oss av det. Arrangerar Världens fest med mat från olika kulturer. Firar och uppmärksammar olika högtider. Vissa ord som används, t.ex. på arabiska anammas av alla barn i barngruppen. Vi vill arbeta vidare med mycket upplevelser och med alla våra sinnen. Vi vill utveckla oss med mer böcker och ipad osv. på olika språk. 10

11 Datum Sidan 11(11) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Förskollärare och barnskötare på Tallbacksgårdens förskola är väl förtrogna med styrdokumenten. Enligt medarbetarenkäten upplever medarbetarna att de har en rimlig arbetsbelastning, vilket beror på att vi har en organisation med struktur och tydlighet. Medarbetarna har under året deltagit i av kommunen anordnad kompetensutveckling inom språk och NTA. Medarbetarna har under hösten medverkat i pedagogiskt café, temaarbete, med några andra förskolor. Medarbetarna har under året haft träffar med Helena Harrysson, gällande grupprocesser. Medarbetarna har haft träffar med Magnus Lindroth, gällande balans i livet mellan arbete, familj och fritid. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. Förskolans intentioner är att genom balanserad styrning hålla den budget som finns, dock finns faktorer som påverkar ekonomin ogynnsamt. Faktorer som hyreshöjningar, flera sjukskrivningar kroniska besvär. Detta gör att vikarier används i hög grad. Tolkkostnaderna är också en faktor att ta med, då förskolan är mångkulturell och flerspråkig, behövs tolkar vid olika typer av samtal med föräldrar. 11