Fullmäktige Sida 1 / 149. eller tfn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 149. valtuustonsihteeri@espoo.fi eller tfn 043 824 8888"

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 149 Sammanträde Tid måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: eller tfn Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 3 2 Val av protokolljusterare Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt 14.4 och ) Beviljande av proprieborgen för Keskinäinen Kiinteistö Oy 13 WeeGees lån 5 Utlåtande om mellanrapporten av arbetsgruppen som 16 bereder lagen om metropolförvaltning Åtgärder som föranleds av månadsrapporten för april Givande av utlåtande om förslag i enlighet med 52 kommunstrukturlagen att överföra en fastighet från Vichtis till Esbo 8 Ändring av stadgorna för bildningssektorn samt nämnderna 55 och direktionerna 9 Godkännande av ändring av detaljplanen Mattby centrum II, 56 Mattberget i stadsdel 23 Mattby, område nr Godkännande av detaljplanen Kortesbacken (östra delen av 62 Kalajärvi II) och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel nr 85 Kalajärvi, område nr Godkännande av detaljplanen Holmparken II och därtill 76 hörande detaljplaneändring i stadsdel 22 Olars, område nr Fråga om daghemmens och skolornas behov av sanering 99 och ersättande lokaler samt om att förebygga problem med inneluften (Bordlagt 14.4 och ) 13 Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel (Bordlagt ) 14 Fråga om användningen av logen vid Barona Motion om boende till skäligt pris (Bordlagt 14.4 och ) 16 Motion för att främja projektet Aalto Village (Bordlagt ) 17 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat 122 (Bordlagt ) 18 Motion om att öka invånarnas möjligheter att underhålla 127 lekparker och påverka beslutsfattandet om närservice i det egna bostadsområdet Motion om sysselsättning av långtidsarbetslösa i Esbo Motion om att tjänsterna utvecklas utgående från personalens 137 idéer 21 Motion om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet 139

2 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 2 / 149 Esbo Markku Torkki

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Valtuusto Sida 3 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Förslag Redogörelse Ordförande konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 67.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 4 / Val av protokolljusterare Förslag Till protokolljusterare väljs representanter för SDP och SFP.

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / / /2013 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Fullmäktige Fullmäktige Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt 14.4 och ) Beredning och upplysningar: Anne Savolainen, tfn E-post enligt modellen Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Bilaga Redogörelse 1 Valtuustoryhmien kommentit 2 Asunto-ohjelma muutosesityskommentit 3 Asunto-ohjelma muutosesitys lisäkommentit Kilpi 4 Bostadsprogrammet Bostadsprogrammet har utarbetats för att verkställa målen i Berättelsen om Esbo i fråga om boende och bostäder och för noggrannare inriktning av verksamheten. I programmet presenteras medel att motarbeta segregation och svara på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en bostadsproduktion och ett tomtutbud som är förmånligt och mångsidigt. Vidare presenteras mål och åtgärder som ska möjliggöra en mångsidig produktion av bostäder till skäliga priser, stöda olika invånargruppers boende, bidra till en balanserad utveckling av stadscentrumen och bostadsområdena samt främja användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektivitet vid boendet. Utkastet till bostadsprogram har behandlats på ett fullmäktigeseminarium Efter fullmäktigeseminariet har fullmäktigegrupperna framfört sitt utlåtande om utkastet. Ändringar har gjorts på basis av utlåtandena. Lokal- och bostadssektionen har behandlat bostadsprogrammet och stadsstyrelsen Stadsstyrelsens ändringar har beaktats i bilagan. Beslutshistoria

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 6 / 149 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen föreslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Åkerlund att ärendet bordläggs.. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Särkijärvi följande ändringar i kapitel 1.2 Åtgärder: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu bostäder). Av den nya

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 7 / 149 produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror. 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab. 19 ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också.

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 8 / Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker. - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning. Kalliola föreslog följande tillägg: Esbo effektiverar planläggningen så att planläggarens rester tas i effektivt bruk som tomter. Kilpi föreslog följande tillägg: 1 För att motverka segregation och för att öppna en möjlighet till ett bättre liv också för Esbobor med små inkomster ska Esbo Bostäder Ab:s produktion göras mer mångsidig genom att inkludera bostädsrätts- och delägarbostäder. 2 Det blir möjligt för hyresgäster vid Esbo Bostäder Ab att lösa in sina bostäder i enlighet med det som stadgats i lagen om inlösen av arava- och räntestödsbostäder. Vilske understödd av Hyrkkö framställde följande förslag till ändring: Punkt 7 i föredragandens förslag ändras till följande: Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Kalliolas och Kilpis förslag förföll i brist på understöd.

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 9 / 149 Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Ordföranden konstaterade att det framställts ett från föredragningen avvikande, understött förslag vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen lokal- och bostadssektion godkände Vilskes förslag med 5 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet med följande ändringar: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu bostäder). Av den nya produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror. 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 7 Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab.

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 10 / 149 Stadsstyrelsen ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också. - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker. - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning.

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 11 / 149 Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Elo understödd av Sistonen m.fl. föreslog följande: "Formuleringen på åtgärd nummer 10 ändras till: Esbo Bostäder Ab påbörjar byggandet av minst 300 statsstödda hyresbostäder per år och antalet höjs vid behov så att det årliga målet för markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Esbo har som mål att öka antalet statsstödda hyresbostäder regionalt under följande avtalsperiod för markanvändning, boende och trafik och att Esbo Bostäder Ab:s mål för bostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen godkände Elos förslag med 8 röster mot 7. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Fullmäktige Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet som ändrades vid mötet. Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Uotila understödd av Sistonen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning beslutade fullmäktige enhälligt att bordlägga ärendet till nästa fullmäktigesammanträde. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet.

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 12 / 149 Behandling Laukkanen föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt.

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 13 / / /2014 Stadsstyrelsen Beviljande av proprieborgen för Keskinäinen Kiinteistö Oy WeeGees lån Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö WeeGee på basis av konkurrensutsättning högst 9 miljoner euro, lånet används i sin helhet för att betala ett lån som förfaller till betalning , Esbo stad har beviljat proprieborgen för lånet högst 5 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Garantiprovision Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Bilaga 5 Tilinpäätös Talousarvio 2014

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 14 / 149 Redogörelse WeeGee Oy (nedan WeeGee) som är ett av Esbo stad helägt bolag anhåller om Esbo stads proprieborgen för ett lån på högst 9 miljoner euro. Esbo fullmäktige har i 8 beviljat proprieborgen för WeeGee för två lån på sammanlagt 17,5 miljoner euro. Lånet användes för sanering av fastigheten och för tillbyggnad. Arbetet blev färdigt 2005 och i lokalerna fungerar nu fem museer, Futurohuset, Etelä-Tapiolan lukio, en musiklekskola, ett kafé och en museibutik. Av museerna hör Esbo moderna konstmuseum EMMA, Esbo stadsmuseum KAMU och Helinä Rautavaaras museum till Esbo stads koncern. I lokalerna finns också Finlands Leksaksmuseum Hevosenkenkä och Finlands Urmuseum. På basis av den tidigare borgen lyftes två lån under åren 2004 och Det är fråga om ett lån på 8,5 miljoner euro på 10 år med amortering i jämnstora rater, som förfaller till betalning 2015 och ett bulletlån på 9 miljoner euro som förfaller till betalning i sin helhet WeeGee omorganiserar sina lån så att bulletlånet ersätts med ett lån på högst 9 miljoner euro med amortering i jämnstora rater på högst fem år. Tidtabellen för återbetalning av det nya lånet skulle bättre motsvara WeeGees framtida kassaflöde med rimliga nivåer för finansieringsvederlag. Esbo stad äger WeeGees hela aktiestock och därför krävs ingen kontrasäkerhet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö WeeGee på basis av konkurrensutsättning högst 9 miljoner euro, lånet används i sin helhet för att betala ett lån som förfaller till betalning , Esbo stad har beviljat proprieborgen för lånet högst 5 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 15 / 149 Säkerhet Garantiprovision Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 16 / / /2014 Stadsstyrelsen Utlåtande om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen Markku Takala, tfn E-post enligt modellen Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 17 / 149 markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 18 / 149 motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 19 / 149 specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerande i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalternas betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 20 / b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur.

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 21 / 149 Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 22 / 149 är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 23 / 149 I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Tilläggsmaterial Redogörelse - Begäran om utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen - Halvtidsrapport från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen Ryhmien kommentit koottuna Enligt regeringens strukturpolitiska program från ska metropolområdets konkurrenskraft säkerställas, segregationen förebyggas och planering och förverkligande av markanvändning, boende och trafik effektiveras genom att gynna kommunsammanslagningar i området och som genom att som stöd för detta bilda en metropolförvaltning vars högsta beslutande organ är en fullmäktige som utses genom val. Finansministeriet tillsatte den 4 oktober 2013 enligt riktlinjerna i regeringens strukturpolitiska program en arbetsgrupp med uppgift att bereda lagen om metropolförvaltningen. Arbetsgruppens uppgift är bland annat att bereda förslag till metropolförvaltning, till ordnande av finansieringen och till beslutsfattande samt till metropolförvaltningens regionala befogenheter. Arbetsgruppen bereder bland annat också förslag till uppgifter som metropolförvaltningen skulle sköta. Arbetsgruppen ska lämna in sin slutrapport i form av en regeringsproposition senast Enligt uppdraget skulle arbetsgruppen också lämna in en mellanrapport senast Arbetsgruppens mellanrapport publicerades Mellanrapporten innehåller möjligheter som arbetsgruppen har kartlagt och arbetsgruppens preliminära förslag till inrättandet av en metropolförvaltning. Arbetsgruppen uppskattar i mellanrapporten att metropolförvaltningen juridiskt sett kan genomföras antingen genom självstyre i ett större

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 24 / 149 förvaltningsområde än en kommun enligt mom. i grundlagen eller som en tvångssamkommun med en fullmäktige som utses genom val. Valet av juridisk modell för genomförandet påverkas bland annat av omfattningen och vikten av de uppgifter som åläggs metropolförvaltningen, finansieringens storlek samt rättsverkan av uppgifterna för kommunerna, samkommunerna och andra intressegrupper i området. Utlåtandena begärs in senast kl. 16. I mellanrapporten presenteras två alternativa modeller för inrättandet av metropolförvaltningen. 1. Modellen med en begränsad mängd uppgifter - Metropolförvaltningen skulle sköta åtminstone de uppgifter som krävs för att uppställda mål ska nås. Uppgifterna vore i huvudsak strategiska och endast delvis operativa. - En lämplig förvaltningsmodell vore en tvångssamkommun med en fullmäktige som utses genom val. - Finansieringsmodellen skulle vara kommunernas betalningsandelar. - Avgränsningen kunde vara större; i mellanrapporten föreslås sexton kommuner. - Vid val kunde metropolområdet eventuellt utgöra en enda valkrets, men andra modeller är möjliga om den lokala representationen framhävs. 2. Den omfattande modellen - Metropolförvaltningen skulle omfattande sköta uppgifter inom sitt verksamhetsområde. Uppgifterna vore så heltäckande, mångsidiga och funktionellt enhetliga som möjligt. Målet vore också att olika uppgiftsområden stöder varandra så effektivt som möjligt. Uppgifterna vore både strategiska och operativa. - En ändamålsenlig förvaltningsmodell skulle vara självstyre i ett större förvaltningsområde än en kommun enligt mom. i grundlagen. - Självständig finansieringsmodell. Arbetsgruppen föreslår beskattningsrätt för metropolförvaltningen (inkomstskatt). - Avgränsningen vore snävare; i mellanrapporten föreslås att tio kommuner lyder under metropolförvaltningen (s.k. kärnområde). - Metropolområdet skulle utgöra en valkrets. Finansministeriet begär att de instanser som nämns i distributionslistan ger ett utlåtande om mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltningen i synnerhet när det gäller nedanstående frågor. Remissinstanserna ombeds bedöma förslagen i mellanrapporten inte bara ur den egna kommunens/organisationens synvinkel utan också med tanke på metropolområdet som helhet. Kommunerna kan utöver egna utlåtanden även lämna utlåtanden tillsammans med andra kommuner.

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 25 / Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? 1 b. Vilken av de alternativa modellerna är mest ändamålsenlig för inrättande av metropolförvaltningen? 1 c. Om ingen av modellerna är ändamålsenlig, ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås i regeringens riktlinjer. 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) 2 c. De föreslagna alternativen för ordnandet av val och tryggandet av invånarnas deltagande 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp Stadsdirektören konstaterar att rapportens innehåll och utkastet till utlåtande under beredningens gång presenterats i fullmäktiges förhandlingskommittés kommunreformsgrupp. Medlemmarna har haft möjlighet att kommentera dess innehåll. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning:

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 26 / 149 Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning i metropolförvaltningens startskede, om man beslutar att framskrida stegvis. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen.

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 27 / c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 28 / 149 samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika

29 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 29 / 149 organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som

30 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 30 / 149 staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna.

31 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 31 / Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Behandling Elo understödd av Hyrkkö föreslog följande ändring: "I utlåtandet stryks följande stycke på sida 6: Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader." Efter detta ändrade föredraganden beslutsförslaget i sin helhet så det lyder enligt följande: "Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande:

32 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 32 / a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen

33 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 33 / 149 Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet

34 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 34 / 149 möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande

35 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 35 / 149 Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av

36 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 36 / 149 infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö.

37 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 37 / Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering." Elo återkallade sitt förslag och gjorde understödd av Hyrkkö ett nytt helhetsändringsförslag med följande lydelse: Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till 2050.

38 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 38 / 149 Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning i metropolförvaltningens startskede, om man beslutar att framskrida stegvis. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter

39 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 39 / 149 landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning.

40 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 40 / 149 Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur.

41 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 41 / 149 Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och

42 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 42 / 149 kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Myllärniemi understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen av ärendet. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget till bordläggning röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände ordförandes röstningsordning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Myllärniemis förslag till bordläggning med 9 röster mot 6. Röstningslistan bifogas till protokollet.

43 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 43 / 149 Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det har framställts förslag som avviker från föredragandens förslag som inte kan godkännas enhälligt, vilket föranleder omröstning. Vid omröstningen konstaterade ordförande att stadsstyrelsen förkastat Elos ändringsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning?

44 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 44 / 149 Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösning för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den.

45 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 45 / 149 Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga.

46 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 46 / 149 Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTMcentralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet

47 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 47 / 149 kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafikoch infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader.

48 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 48 / 149 I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering.

49 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 49 / / /2014 Stadsstyrelsen Åtgärder som föranleds av månadsrapporten för april 2014 Beredning och upplysningar Maria Jyrkkä, tfn Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige höjer - anslagen i uppgiftsområde 46 Kollektivtrafik med 3,8 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 92 Jord- och vattenområden med 7,42 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 94 Fasta konstruktioner och anläggningar med 9,156 miljoner euro. Bilaga Redogörelse 7 Vuoden 2014 huhtikuun kuukausiraportti 8 Kommunaltekniska projekt som fortsätter Tuloskortit Ändring av budgeten Anslagen för kollektivtrafiken överskrids med 3,8 miljoner euro eftersom budgeten har gjorts på andra grunder än bokföringen av utgifterna för året. Beskrivning av ändringen av bokföringsgrunden Esbo köper kollektivtrafiken av samkommunen Helsingforsregionens trafik. Staden betalar årligen sin andel till samkommunen som täcker utgifterna för ordnande av trafiken. Ända till slutet av 2012 har praxis varit att det som anslag i budgeten har reserverats stadens andel som täcker samkommunens kostnader enligt vad som har planerats. Den kommunala andelen har inte justerats under budgetåret till att motsvara inkomst- och utgiftsramen utan det möjliga över- eller underskottet har beaktats först vid definieringen av den kommunala andelen för följande år. Bokföringsförfarandet har inte följt den allmänna prestationsprincipen. I slutet av 2013 beslutade staden att övergå till bokföring enligt prestationsprincipen, vilket betyder att man för varje år bokför alla verkliga utgifter som utgifter och behandlar över- och underskotten som fordringar

50 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 50 / 149 och skulder. Ändringen i bokföringsförfarandet förbättrade resultatet för de tidigare åren med drygt 9 miljoner euro i bokslutet för Vid beredningen av budgeten för 2014 planerades att 3,3 miljoner euro av överskotten från de tidigare åren används. Eftersom det nya bokföringsförfarandet ännu inte var i bruk räknades denna summa inte med i anslaget i budgeten för På grund av detta saknas 3,3 miljoner euro i budgeten. Av de kommunala andelarna som Esbo betalat har det fram till samlats överskott på sammanlagt 9,3 miljoner euro. Man har planerat att använda överskottet under I budgeterna för beaktas den planerade användningen av överskottet. Det nya bokföringsförfarandet kommer dock att orsaka avvikelser i anslagen till den del som användningen av överskottet avviker från det som planerats. En ytterligare utmaning orsakas av att stadens bokslut upprättas före samkommunens bokslut. Därför bokförs över- och underskottet i stadens bokslut på basis av förhandsuppgifterna och informationen rättas under det nya bokföringsåret till att motsvara samkommunens bokslut. Bokslutet för år 2013 Enligt förhandsuppgifterna var överskottet 0,9 miljoner euro år I samkommunens slutliga bokslut var överskottet dock endast 0,4 miljoner euro. Skillnaden mellan förhandsuppgifterna och utfallet, 0,5 miljoner euro, rättades i bokföringen för 2014 i mars. Rättelsen ökar behovet av anslag med 0,5 miljoner euro för år Av markanskaffningsanslagen har det redan använts 2,5 miljoner euro under årets första kvartal. Med inköpsbeslut och markanvändningsavtal har det dessutom bundits cirka 4 miljoner euro till anskaffning av allmänna områden samt till köp av tomtdelar. Under år 2014 behöver privata markägare inte betala skatt för realisationsvinsten om de säljer mark till kommunen. Detta lär öka möjligheterna till köp av råmark. Behovet av tilläggsanslag bedöms vara 6 miljoner euro. Dessutom behövs 1,42 miljoner euro för intern överföring av stadens markegendom. Stadsstyrelsen beslutade att överföra en tomt som var i affärsverket Esbo logistiks balansräkning till baskommunens markegendom enligt de strategiska riktlinjerna för stadens egendom. Inom egendomsslaget Fasta konstruktioner och anläggningar, blev 3,429 miljoner euro av anslagen inom 941 Trafikleder och 5,727 miljoner euro inom 948 Kommunaltekniska avtal oanvända för projekt som nämns i budgeten för 2013 och som ännu inte har slutförts. Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att de sparade anslagen, sammanlagt 9,156 miljoner euro, överförs till anslagen för arbetsprojekt som fortsätter år Orsaken till att projekten fortsätter är antingen att planeringen har försenats eller att tidtabellen har blivit uppskjuten. En lista över dessa projekt finns som bilaga.

51 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 51 / 149 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 antecknar april månads månadsrapport för kännedom, 2 beslutar att överföra från egendomsslag 91 Immateriella tillgångar euro till kostnadsställe Övriga teknik- och miljötjänster för fortsatt utveckling av serviceboksystemet, euro till kostnadsställe Övriga teknik- och miljötjänster för digitalisering av registret för vägmärken, 3 föreslår att fullmäktige höjer - anslagen i uppgiftsområde 46 Kollektivtrafik med 3,8 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 92 Jord- och vattenområden med 7,42 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 94 Fasta konstruktioner och anläggningar med 9,156 miljoner euro. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

52 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 52 / / /2013 Stadsstyrelsen Fullmäktige Givande av utlåtande om förslag i enlighet med kommunstrukturlagen att överföra en fastighet från Vichtis till Esbo Beredning och upplysningar: Timo Kuismin, tfn E-post enligt modellen Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen 14, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Samtidigt meddelar fullmäktige att inga anmärkningar gjorts om ärendet. Redogörelse Vichtis kommun i Ollila by har ägaren till en fastighet vid gränsen till Esbo bett om lov av Vichtis kommun att överföra sin fastighet till Esbo stad. Esbo och Vichtis har inte i ett tidigare skede av ärendet understött att fastigheten överförs till Esbo stad och även Lantmäteriverkets utlåtande har varit negativt. Finansministeriet har uppmanat Esbo stad ger sina invånare och andra som anser att saken berör dem möjlighet att framställa anmärkningar om ärendet enligt 14 3 mom. i kommunstrukturlagen. Möjligheten att framställa anmärkningar har kungjorts på Esbo stads anslagstavla och tidsfristen för att lämna in anmärkningar har gått ut Inte en enda anmärkning har framställts. Finansministeriet ber efter detta Esbo och Vichtis om ett utlåtande om förslaget och anmärkningar som gäller det före Ärendet behandlas i Vichtis kommunstyrelse och beslutsförslaget är fortsättningsvis negativt. Eftersom det i Esbo inte har framställts en enda anmärkning om ärendet har heller inte Esbo någon orsak att ändra sin tidigare ståndpunkt. Beslutshistoria

53 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 53 / 149 Stadsstyrelsen , 224 Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Behandling Ruoho understödd av Simon Elo m.fl. föreslog följande hemställan: "Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad, eftersom ändringen främjar de i kommunindelningslagens 2 avsedda målen för utvecklande av kommunindelningen samt förbättrar servicen och levnadsförhållandena för invånarna i området, verksamhetsmöjligheterna för näringarna samt samhällsstrukturens funktionsduglighet i området i enlighet med 2, 3 och 4 mom. i kommunindelningslagens 4." Efter avslutad diskussion presenterade ordföranden för godkännande en redogörelse över de förslag som framlagts. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att det har framställts ett ändringsförslag som inte kan godkännas enhälligt vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Ruohos ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsen förslag med rösterna 37 mot 35 och 1 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes.

54 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 54 / 149 Stadsstyrelsen , 155 Ruoho, Lahtinen, Simon Elo, Huhta, Pajunen, Byman, Laukkanen och Järvenpää reserverade sig mot beslutet, som finns som bilaga till protokollet. Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen 14, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Samtidigt meddelar fullmäktige att inga anmäkrningar gjorts om ärendet. Behandling Sonkeri understödd av Häggmann en föreslog följande ändring: "Jag föreslår att Esbo understöder att fastigheten överförs till Esbo." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Vid omröstningen konstaterade ordförande att stadsstyrelsens förkastat Sonkeris ändringsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Sonkeri reserverade sig mot beslutet -

55 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 55 / Ändring av stadgorna för bildningssektorn samt nämnderna och direktionerna Stadsstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde Stadsstyrelsens förslag delas ut åt ledamöterna per e-post under vecka 23 och delas ut på papper vid mötet.

56 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 56 / / /2011 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av ändring av detaljplanen Mattby centrum II, Mattberget i stadsdel 23 Mattby, område nr Beredning och upplysningar: Leena Kaasinenm tfn E-post enligt modellen Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige godkänner ändringen av detaljplanen Mattby centrum II Mattberget som omfattar tomt 4 i kvarter nr i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6794, daterad och justerad , område nr Tilläggsmaterial - Mattby centrum II, åtgärdslista - Mattby centrum II, planbestämmelser 1 - Mattby centrum II, planbestämmelser 2 - Mattby centrum II, detaljplanekarta - Mattby centrum II, uppdaterad detaljplan - Mattby centrum II, illustration - Mattby centrum II, perspektivbild Redogörelse På tomten där det funnits Fortums värmekraftverk planeras bostadshus i 5 till 8 våningar. Bilplatserna placeras i en parkeringsanläggning under marken. Byggrätten ökar från m 2 våningsyta till m 2 våningsyta. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:

57 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 57 / 149 Förslag till detaljplanen Mattby centrum II Mattberget som omfattar tomt nr 4 i kvarter nr i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6794, område nr Aktualisering Initiativet till ändringen av detaljplanen togs av Fortum Power and Heat Oy med en ansökan om detaljplaneändring som var daterad Aktualiseringen kungjordes i stadens annonstidningar under namnet Mattby centrum II Mattberget Program för deltagande och bedömning För ändringen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning som godkändes den Beskrivning av området Planområdet är beläget i Mattbys centrum meter från gallerian Iso Omena österut strax intill Mattbergsparken. Kring Mattbergsparken har det byggts ett höghusområde på 2000-talet. Antalet våningar varierar mellan 4 och 8. På norra sidan om planområdet ligger ett kvartersområde för bilplatser, på västra sidan en tomt för flervåningshus och Mattbergsparken och på södra sidan vid gatan Mattberget ligger flervåningshus. I närheten av planområdet, vid gatan Mattliden, ligger Mattlidens skola, gymnasium och daghem. Tomten som planändringen gäller ägs av Fortum Power and Heat Oy och arealen är m². På tomten fanns tidigare Fortums värmekraftverk som togs ur bruk och revs. Den nya bebyggelsen planläggs alltså på ett område som nyligen har varit bebyggt invid en sluttning med skog och berg i dagen. Trafiken på Västerleden förorsakar buller och försämrar luftkvaliteten. Gällande generalplan och detaljplan

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 200

Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 200 Esbo stad Protokoll Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 200 Sammanträde Tid 09.06.2014 måndag kl. 17.30 - tisdag kl. 00.45 Paus kl. 19.30-20.00 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Markus

Läs mer

Esbo stad Protokoll 128. Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 128. Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 4126/02.05.06/2013 Stadsstyrelsen 267 30.9.2013 128 Beviljande av stadens proprieborgen till Kiinteistö Oy Espoon Toimitilat för ett lån för ombyggnad och tillbyggnad

Läs mer

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 5381/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 19 7.1.2013 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Beredning och upplysningar: Hindsberg-Karkola

Läs mer

Esbo stad Protokoll 12. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1. 12 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Jousenpuiston Pysäköintis lån

Esbo stad Protokoll 12. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1. 12 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Jousenpuiston Pysäköintis lån Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 5118/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 348 15.12.2014 12 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Jousenpuiston Pysäköintis lån Beredning och upplysningar: Viktoria

Läs mer

Esbo stad Protokoll 92. Fullmäktige 18.08.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 92. Fullmäktige 18.08.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.08.2014 Sida 1 / 1 2740/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 176 16.6.2014 92 Beviljande av Esbo stads proprieborgen till :s lån för ombyggnad på Sökögränden 9, Portängsvägen 14 och Knopgränden

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 109. Fullmäktige 17.08.2015 Sida 1 / 1. 109 Beviljande av stadens proprieborgen för Pitkäjärven Vapaaehtoisen Palokunta Ry:s lån

Esbo stad Protokoll 109. Fullmäktige 17.08.2015 Sida 1 / 1. 109 Beviljande av stadens proprieborgen för Pitkäjärven Vapaaehtoisen Palokunta Ry:s lån Fullmäktige 17.08.2015 Sida 1 / 1 2417/02.05.06/2015 Stadsstyrelsen 214 15.6.2015 109 Beviljande av stadens proprieborgen för Pitkäjärven Vapaaehtoisen Palokunta Ry:s lån Beredning och upplysningar: Viktoria

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige 27.02.2012 Sida 1 / 1. 25 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset

Esbo stad Protokoll 25. Fullmäktige 27.02.2012 Sida 1 / 1. 25 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset Fullmäktige 7.0.0 Sida / 65/00.0.00/0 Stadsstyrelsen 48 3..0 5 Sammankallande av fullmäktige för att behandla saneringen av stadshuset Beredning och upplysningar: Olli Isotalo, tfn 09 86 66 Torsti Hokkanen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 18. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 18. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1 539/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 37 10.2.2014 18 Beviljande av stadens proprieborgen till Leppävaaran jalkapallohalli Oy Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 79. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 4594/10.00.00/2013 Stadsstyrelsen 127 28.4.2014 Fullmäktige 61 19.5.2014 79 Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 43

Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 43 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 43 Sammanträde Tid 14.04.2014 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Fullmäktige 19.5.2014 Sida 1 / 48

Fullmäktige 19.5.2014 Sida 1 / 48 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 19.5.2014 Sida 1 / 48 Sammanträde Tid 19.05.2014 måndag kl. 17.30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 64. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 64. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5048/10.02.03/2013 Stadsstyrelsen 126 28.4.2014 64 Motion för att främja projektet Aalto Village Beredning och upplysningar: Antti Mäkinen, tfn 050 593 1339 E-post enligt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3706/10.03.01/2014 Stadsstyrelsen 247 15.9.2014 115 Anvisande av arbeten för byggande av metron mellan Mattby och Stensvik till Länsimetro Oy eller ett bolag som grundas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 60. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 60. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 1288/02.05.06/2013 Stadsstyrelsen 99 25.3.2013 60 Beviljande av Esbo stads proprieborgen till Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 09 816 84330

Läs mer

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 340 26.11.2012 154 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för de derivat som används för att skydda lånen Beredning

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 1052/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 58 5.3.2012 32 Esbo stads proprieborgen för :s lån på 16 025 000 euro Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 09

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 1215/12.02.01/2014 Stadsstyrelsen 78 17.3.2014 44 Godkännande av Esbo stads program för kulturell mångfald 2014 2017 Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn

Läs mer

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 2893/08.00.00/2014 Stadsstyrelsen 314 3.11.2014 151 Motion om att främja bilism med låga utsläpp i Esbo Beredning och upplysningar: Petri Suominen, tfn 046 877 1840 Esa

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4

Innehåll. 1 Inledning... 3. 2 Markanvändning och planläggning... 4 Slutrapport av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad 20.2.2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Markanvändning och planläggning... 4 3 Olika synvinklar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi

Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 FGE 58. Stadsstyrelsen 9.6.2014 330. Beredning: teknisk direktör Pauli Piiparinen och planeringsdirektör Seppo Kässi Stadsfullmäktige 58 01.09.2014 Justeringar i instruktionen för stadsstyrelsen och koncernförvaltningen/ försäljning av fastigheter som ingår i stadens målinriktade lokalitetsplan samt bedömning av detaljplaners

Läs mer

Fullmäktige 18.08.2014 Sida 1 / 25

Fullmäktige 18.08.2014 Sida 1 / 25 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 18.08.2014 Sida 1 / 25 Sammanträde Tid 18.08.2014 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 2553/07.02.00/2012 Stadsstyrelsen 321 12.11.2012 165 Motion om användning av Esbo stads vapen Beredning och upplysningar: Tyry-Salo Satu, tfn 09 8162 2112 E-post enligt

Läs mer

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ)

DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEARBETE TARARANTVÄGEN 18 26 (LÄGENHET 404-8-348 OCH DESS NÄRMILJÖ) Karleby stad Tekniska servicecentret Ansvarsområde för stadsmiljön Planläggningstjänster

Läs mer

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag

Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag Fullmäktige 17 11.04.2016 Erbjudande av kommunplatser till personer som beviljas internationellt skydd 2016, på basis av NTM-centralens förslag 431/05.11.00/2013, 1420/05.11.00/2016 SOCHVUTS 13 Social-

Läs mer

Fullmäktige 21.12.2015 Sida 1 / 12

Fullmäktige 21.12.2015 Sida 1 / 12 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 21.12.2015 Sida 1 / 12 Sammanträde Tid 21.12.2015 måndag klo 17:30 Plats Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 13.06.2016 Sida 1 / 1 1979/2016 06.00.00 Stadsstyrelsen 172 30.5.2016 90 Fråga om flyttning av hälsovårdstjänsterna i Mattby till Hagalund och flyttning av Bolagskogs hälsostation till servicetorget

Läs mer

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde.

Tävlingsprogrammet presenteras närmare vid styrelsens sammanträde. Samkommunstämman 22.04.2010 s. 8 Styrelsen 30.03.2010, 10 7 TÄVLINGSPROGRAM, CAMPUS PROJEKTET På basis av de diskussioner som förts mellan samkommunen och NAI Premises har bolaget uppgjort (under arbete)

Läs mer

Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025

Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025 Kommunstyrelsen 144 20.04.2015 Kommunfullmäktige 37 04.05.2015 Godkännande av Helsingforsregionens markanvändningsplan 2050 och bostadsstrategi 2025 Kommunstyrelsen 20.04.2015 144 Tidigare beslut Enligt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 4947/02.05.05/2014 Stadsstyrelsen 349 15.12.2014 14 Beviljande av anslag för köp av aktierna i Tapiolan Keilahalli Oy och Tapiolan Urheilutalo Oy Beredning och upplysningar:

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

Esbo stad Protokoll 77. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 77. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 1764/02.07.00/2013 Stadsstyrelsen 134 22.4.2013 77 Beviljande av proprieborgen för Gumbölen ratsastuskeskus Oy:s lån Beredning och upplysningar: Olavi Louko, tfn 09 8162

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration

Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Esbo stad Protokoll 56. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 56. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 13.04.2015 Sida 1 / 1 1322/02.05.05/2015 Stadsstyrelsens koncernsektion 13 23.3.2015 Stadsstyrelsen 123 30.3.2015 56 Höjning av anslaget för aktier och andelar i balansenheten Hagalund år 2015

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

Hur motsvarar planerna lagens mål?

Hur motsvarar planerna lagens mål? 4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Fullmäktige 18.11.2013 Sida 1 / 83

Fullmäktige 18.11.2013 Sida 1 / 83 Esbo stad Protokoll Fullmäktige 18.11.2013 Sida 1 / 83 Sammanträde Tid 18.11.2013 måndag kl. 17.30 23.00 Paus 19.35 20.00 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Timo Soini, puheenjohtaja

Läs mer

Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86

Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86 Sammanträde Tid 20.05.2013 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

I det följande används om föreningen benämningen förening och om medlemsföreningarna benämningen medlemsförening.

I det följande används om föreningen benämningen förening och om medlemsföreningarna benämningen medlemsförening. Stadgar för Pro Esbo å rf 1. Föreningens namn och hemort Föreningens namn är Pro Espoonjoki ry, Pro Esbo å rf och dess hemort är Esbo stad. Föreningens officiella språk är finska och svenska; protokollsspråket

Läs mer

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid och plats för sammanträdet: torsdag 16.4.2015 kl. 17:00-18:40 i församlingsgårdens stora sal (Drottninggatan 22). Ordförande: Karl af Hällström,

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Esbo stad Protokoll 87. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 87. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 13.06.2016 Sida 1 / 1 1995/2016 10.03.00 Stadsstyrelsen 173 30.5.2016 87 Fråga om praxis med undantagslov i norra Esbo Beredning och upplysningar: Mauri Hämäläinen, tfn 043 826 5237 Merja Kiviluoto,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

Fullmäktige 18.11.2013 Sida 1 / 60

Fullmäktige 18.11.2013 Sida 1 / 60 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 18.11.2013 Sida 1 / 60 Sammanträde Tid 18.11.2013 måndag kl. 17.30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder:valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Behandlat i Diabetesförbundet i Finland rf:s förbundsstyrelse

Behandlat i Diabetesförbundet i Finland rf:s förbundsstyrelse DIABETESFÖRBUNDET I FINLAND RF DIABETESFÖRENINGENS MODELLSTADGAR Behandlat i Diabetesförbundet i Finland rf:s förbundsstyrelse 12.6.2012 Patent- och Registerstyrelsens förhandsgranskningsbeslut 14.01.2013

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1. 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 Fullmäktige 65 19.5.2014 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.2014) Beredning och upplysningar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 42. Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 42. Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 91 31.3.2014 42 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för derivaten som fungerar som säkerhet för lånen Beredning

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 )

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 ) INGÅ KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR BARÖSUND PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 och 64 ) Planområde Planområdet omfattar Barösunds bycentrum med omnejd på Orslandet. Planområdet är avgränsat med rött.

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Kyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 2015-2017

Kyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 2015-2017 Kommunstyrelsen 30 8.08.04 Kommunstyrelsen 3 5.08.04 Kyrkslätts kommuns utlåtande om Samkommunen Helsingforsregionens trafiks preliminära verksamhets- och ekonomiplan 05-07 Kommunstyrelsen 8.08.04 30 Enligt

Läs mer

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1. 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras

Esbo stad Protokoll 22. Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1. 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras Fullmäktige 24.02.2014 Sida 1 / 1 5380/11.03.02/2013 Stadsstyrelsen 40 10.2.2014 22 Fråga om utskänkningsställenas verkningar och om principerna för var de får placeras Beredning och upplysningar: Petri

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013 Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Främjande av tillgänglighet i Tammerfors

Främjande av tillgänglighet i Tammerfors Främjande av tillgänglighet i Tammerfors 24.3.2010 Jukka Kaukola Handikapp- och tillgänglighetsombud Tammerfors stad Tampereen kaupunki Tillgänglighet Med tillgänglighet avses att utrymmen, miljöer och

Läs mer

Yrkesskolorna i Borgå

Yrkesskolorna i Borgå BORGÅ Tillsättande av en gemensam lokalarbetsgrupp för anordnare av yrkesutbildning på andra stadiet och Borgå stad. Yrkesskolorna i Borgå Amisto Inveon Prakticum Porvoo International College (Point) Utredning

Läs mer

MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten. Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är.

MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten. Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är. Förhandsgranskade i föreningsregistret 6.10.2005 MODELLSTADGAR FÖR PSORIASISFÖRENINGAR/Två årsmöten Namn och hemort 1 Föreningens namn är Psoriasisförening rf och dess hemort är. Föreningens syfte är Syfte

Läs mer

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016

Esbo stad Protokoll 68. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1. 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 3921/02.08.00/2012 Revisionsnämnden 9 21.3.2013 68 Upphandling av revision av offentlig förvaltning och ekonomi räkenskapsåren 2013 2016 Beredning och upplysningar: Virpi

Läs mer

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

25 Områden i behov av planering

25 Områden i behov av planering Byggnads- och miljönämnden 111 09.06.015 Kommunstyrelsen 346 0.11.015 Kommunfullmäktige 113 16.11.015 Ändringar i 5 och 6 i byggnadsordningen Byggnads- och miljönämnden 09.06.015 111 Bestämmelsen i byggnadsordningen

Läs mer

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion:

Ordföranden meddelade att undertecknade fullmäktigeledamöter före sammanträdet uttryckt önskemål om att få inlämna en så lydande motion: Stadsfullmäktige 21 08.02.2012 Arbetarskyddskommissionen 16 31.05.2012 Personalsektionen 33 14.06.2012 Stadsstyrelsen 192 13.08.2012 Stadsfullmäktige 86 12.09.2012 Personalsektionen 15 18.04.2013 Stadsstyrelsen

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer