Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Transkript

1 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) 6 Revidering av det svenska servicenätet i södra området HEL T Beslutsförslag beslutar att gällande servicenätet i södra området föreslå för utbildningsnämnden att den föreslår följande vidare för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige (numreringen enligt föredragandens förslag): 1. Grundskolan Norsen och Kronohagens lågstadieskola slås samman till en enhetlig grundskola med förskola och årskurserna 1 9 och verksamhet i nuvarande skolhus. En förskolegrupp flyttar in i huset vid Unionsgatan. Årskurs (5) 6 från Kronohagens lågstadieskola flyttar till huset vid Unionsgatan. Verksamheten i nuvarande Kronohagens lågstadieskolas hus vid Gengatan omfattar förskola och årskurserna 1 4 (5). Kapaciteten kan justeras mellan skola och småbarnspedagogiken. 3. Cygnaeus lågstadieskola dras in och dess fastighet överlåts för annat bruk. Svenska sektionen beslutar vidare följande om servicenätet i södra området: 4. Minervaskolan kvarstår som självständig skola med förskola och årskurserna 1 6. Skolhuset renoveras och byggs om för att också rymma småbarnspedagogik. Kapaciteten kan justeras enligt behovet mellan skola/småbarnspedagogik. 5. Drumsö lågstadieskola kvarstår som självständig skola med förskola och årskurserna 1 6. Utbildningsverket avstår från paviljongen i och med att skolan får flera utrymmen. 6. Brändö lågstadieskola kvarstår som självständig skola med förskola och årskurserna 1 6, men skolan och dess upptagningsområde överförs till östra området. Det betyder alltså att eleverna i årskurs 6 i Brändö lågstadieskola börjar i sjuan i Botby grundskola. 7. Elevupptagningsområdena för skolorna i området justeras enligt följande: Upptagningsområdet för den nya skolan på Busholmen går enligt följande:

2 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Söderifrån längs Skepparegatan norrut mot Skepparebrinken. Därifrån längs Sjömansgatan österut till Georgsgatan. Från Georgsgatan norrut till Nylandsgatan, därifrån österut till Skillnaden och sedan norrut till Mannerheimvägen. Vid korsningen av Kalevagatan och Mannerheimvägen går den västerut mot Albertsgatan. Vid Albertsgatan svänger den mot Lappviksgatan och därefter följer den Lappviksgatan ut till Mechelingatan. Från Mechelingatan svänger den lätt söderut för att sedan svänga västerut mot Lappviksvägen och Lappvikens sjukhuspark. Sedan korsar den Västerleden och Drumsöbro för att ringa in Gräsviken, Busholmen och Ärtholmen (se bilaga karta 1). Upptagningsområdet för den enhetliga grundskola som bildas av Grundskolan Norsen och Kronohagens lågstadieskola går enligt följande: Söderifrån längs med Skepparegatan norrut mot Skepparebrinken. Därifrån vidare österut till Georgsgatan. Från Georgsgatan norrut till Nylandsgatan, därifrån österut till Skillnaden och sedan norrut till Mannerheimvägen. Den fortsätter norrut längs med Mannerheimvägen upp till Musikhuset vid Tölöviksgatan. Därifrån västerut upp till Karamzinstranden och ut i Tölöviken. Från Tölöviken österut över järnvägen ut till Djurgårdsviken. Ner från Djurgårdsviken längs med Kajsaniemiviken, över Långa bron och längs Brobergsstranden och ut förbi Tjärholmen. Gränsen går sedan ner mot Skatudden och ut mot Kronbergsfjärden mellan Kalvholmen och Sandhamn. Också Sveaborg hör till upptagningsområdet.(se bilaga karta 1). Upptagningsområdet för Minervaskolans påverkas av den nya skolan på Busholmen och går enligt följande: Genom Lappviken, rundar Sandudd och går upp mot Edesviken för att där svänga in på Norra Hesperiagatan. Därifrån norrut längs Fältskärsgatan upp till Sandelsgatan. Sedan österut längs med Runebergsgatan ut mot Helsingegatan och Tölöviken. Genom Tölöviken går den söderut mot Karamzinstranden, upp vid Tölöviksgatan mellan Musikhuset ut till Mannerheimvägen. Längs Mannerheimvägen går den söderut mot Kalevagatan. Längs Kalevagatan svänger den sedan vid Albertsgatan norrut till Lappviksgatan. Därefter följer den Lappviksgatan ut till Mechelingatan. Från Mechelingatan svänger den lätt söderut för att sedan svänga västerut mot Lappviksvägen och Lappvikens sjukhuspark och fortsätter ut i Lappviken. Området norr om Nylandsgatan och upp till Kampen höra till Minervaskolans upptagningsområde (nu hör den delen av Kampen/Rödbergen till CyL och MiS). Se bilaga karta 1. De elever som har påbörjat sin skolgång i Minervaskolan har rätt att, om de så dill, gå kvar tills de börjar åk 7.

3 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Föredragandens motiveringar Vidare konstaterar svenska sektionen att behovsutredningen gällande följande punkt behandlas i ett separat ärende och därefter bereds för utbildningsnämnden: 2. En ny skola med förskola och årskurserna 1 6 (ca 200 platser) inrättas på Busholmen. De föreslagna förändringarna genomförs när Busholmsskolan beräknas bli klar år Utgångspunkter, mål och riktlinjer Processen hittills Enligt beslut av svenska sektionen i december 2014 ses servicenätet över med tonvikt på södra och norra området. Servicenätet utvecklas enligt de mål som utbildningsnämnden och stadsstyrelsen har slagit fast. Nya allmänna riktlinjer slogs fast av stadsstyrelsen i mars Enligt riktlinjerna ska man när en granskning av servicenätet är aktuell eftersträva följande riktgivande storlekar: för daghem 63 platser och för grundskolor 200 platser. Granskningen sker utifrån de övergripande målen att nå en effektiv lokalanvändning, att lösa utrymmesbristen i dagvård och förskola 1 6- skolor, att bibehålla den höga pedagogiska kvaliteten, att eftersträva lösningar som bygger på de nya riktlinjerna och att nå ekonomiskt hållbara lösningar. Under år 2015 granskade utbildningsverket nätet av daghem och skolor i de aktuella områdena. Efter de första genomgångarna beslutade utbildningsverket att gå vidare med utredningen i södra området. Vid ett informationsmöte i maj 2015 presenterades två revideringsalternativ för ledarna i södra området. I juni antecknade svenska sektionen alternativen och motiveringarna för kännedom. Därefter sändes de två framlagda alternativen för utlåtande, synpunkter och kommentarer under hösten Efter remissrundan presenterades ett revideringsförslag för svenska sektionen i oktober Sektionen beslutade då att återremittera ärendet för utredning av ett nytt alternativ som lades fram på mötet. Utbildningsverket beredde ett nytt revideringsförslag för svenska sektionen och föreslog att sektionen ska skicka förslaget för utlåtande till berörda enheter. Sektionen beslutade ändå att be om utlåtande om och synpunkter på två förslag, dvs. utöver föredragandens förslag ett andra förslag som lades fram på mötet.

4 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Utlåtanden och synpunkter Begäran om utlåtande skickades till samtliga skolors direktioner, med uppmaningen att man i de direktioner som inte direkt berörs av förslagen kan diskutera dem på en allmän nivå och vid behov sända in ett utlåtande. Samtliga berörda skolors direktioner har sänt in ett utlåtande. Föräldrarna till barnen i daghemmen ombads via föreståndarna att komma med synpunkter på förslagen. En grupp föräldrar på Busholmen har på eget initiativ lämnat in en skrivelse. Direktionerna är eniga om att Cygnaeus lågstadieskola inte ska läggas ned. Kritiken gäller i huvudsak prognoserna, skolresorna och välkända gamla Cygnaeus lågstadieskola kontar okända nya Busholmsskolan. 1. Prognoserna anses felaktiga och förslagen därför kortsiktiga. Det är stadens faktacentral som årligen gör upp befolkningsprognoser för Helsingfors. Det är stadens officiella prognoser och det är de som ska ligga till grund för stadens verk i deras arbete och planering. Trots att man vill påvisa annat vidhåller föredraganden att barn- och elevprognoserna stämmer, men påpekar samtidigt att det handlar om prognoser. 2. Skolvägen blir lång och trafikförbindelserna anses krångliga. Utbildningsverket har mätt skolvägen från olika delar av området till Busholmen och till Unionsgatan s. En del får litet längre väg, medan andra får kortare väg än nu. I regel är avstånden ändå inte långa i södra området. För de nuvarande eleverna i Cygnaeus lågstadieskola som hänförs till den nya skolan på Busholmen kommer skolvägen till det nya skolhuset som längst att vara 2,7 km, som kortast är vägen 1 km. För elever från Minervaskolans område är den kortaste vägen 700 m, den längsta vägen blir 1,7 km. I snitt är vägen 1,3 km för dem som nu bor i Minervaskolans område dvs. Kampen, Gräsviken och Busholmen. För de elever som bor i nuvarande Cygnaeus lågstadieskolas område dvs. säga de elever som bor i Eira, Rödbergen, Ärtholmen och Kampen kommer skolvägen att i snitt vara 2,2 km lång. För de elever som hänvisas till Grundskolan Norsen kommer skolvägen att som kortast vara 300 m och som längst 1,5 2 km. 3. Busholmen kontra Cygnaeus Trots många synpunkter och inlägg om att bevara Cygnaeus lågstadieskola, anser föredraganden att förslaget gällande servicenätet denna gång handlar om en större helhet som innebär sällsynta möjligheter.

5 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Frågan är alltså större än en fråga om enskild skolas vara eller icke vara. Konceptet med en ny svensk skola och en nordisk linje i en ny stadsdel i Helsingfors är en stor framtidsfråga för det svenska och finska Helsingfors. På basis av befolkningsprognoser och lokalanvändningen i södra Helsingfors kan förslaget endast genomföras genom att man stänger en skola i närområdet. I detta fall innebär det en stängning av Cygnaeus lågstadieskola. Ett sådant sällsynt vägval med tanke på den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen i framtiden kräver ett politiskt beslut. Föredraganden anser därför att det är befogat att föra förslaget vidare, trots kritiska synpunkter i huvudsak från en enskild skola. Genom förslaget skapas nya lärmiljöer, men också språklig mångfald och interaktion mellan språkgrupper. Svenskan blir ett starkt, levande språk i den nya stadsdelen. Det skapas samtidigt hållbara strukturer i de befintliga södra stadsdelarna genom den enhetliga grundskolan på Unionsgatan. Föredraganden konstaterar följande om övriga förslag som lagts fram: Alternativ 2 är till stora delar genomförbart, såvida Busholmens skola inte grundas. Föredraganden bedömer dock att Brändö lågstadieskola ur flera synvinklar borde höra till östra upptagningsområdet. Också ledarskapet kunde omstruktureras i ett sådant förslag. Cygnaeus lågstadieskolas direktions alternativ 3 påminner om alternativ 2, vilket betyder att samma aspekter gäller som i alternativ 2. För att alternativ 3 ska kunna fungera på ett hållbart och smidigt sätt bör skolorna slås samman och ledas av en gemensam rektor. En samarbetsvillig och jämn utveckling möjliggörs på detta sätt. Kommentarer och synpunkter har också kommit in på Kerrokantasi.hel.fi sammanlagt över 270 uttryckta åsikter. En stor majoritet talar för bevarandet av Cygnaeus lågstadieskola. Omkring 11 % håller ändå för att det behövs en skola på Busholmen. Föredragandens förslag Föredraganden föreslår att servicenätet i södra området organiseras på följande sätt: 1. Grundskolan Norsen och Kronohagens lågstadieskola slås samman till en enhetlig grundskola med förskola och årskurserna 1 9 och verksamhet i nuvarande skolhus. En förskolegrupp flyttar in i huset vid Unionsgatan. Årskurs (5) 6 från Kronohagens lågstadieskola flyttar till huset vid Unionsgatan. Verksam-

6 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) heten i nuvarande Kronohagens lågstadieskolas hus vid Gengatan omfattar förskola och årskurserna 1 4 (5). Kapaciteten kan justeras mellan skola och småbarnspedagogiken. 2. En ny svensk skola med förskola och årskurserna 1 6 (ca 200 platser) inrättas i de nya planerade skolkomplexet på Busholmen. 3. Cygnaeus lågstadieskola dras in och dess fastighet överlåts för annat bruk. Skolhuset står inför en omfattande och kostsam renovering. Föredraganden konstaterar att i och med de ovan föreslagna ändringarna i området finns det inte behov av elevplatser i skolhuset vid Bangatan. Eleverna från nuvarande Cygnaeus lågstadieskolas elevupptagningsområde fördelas så att ca 40 % hänvisas till Busholmens nya skola och 60 % hänvisas till Grundskolan Norsen. 4. Minervaskolan kvarstår som självständig skola med förskola och årskurserna 1 6. Skolhuset renoveras och byggs om för att också rymma småbarnspedagogik. Kapaciteten kan justeras enligt behovet mellan skola/småbarnspedagogik. Minervaskolan och Busholmsskolan leds av en gemensam rektor. 5. Drumsö lågstadieskola kvarstår som självständig skola med förskola och årskurserna 1 6. Utbildningsverket avstår från paviljongen i och med att skolan får överta lokaler då den finska skolan flyttar ut. 6. Brändö lågstadieskola kvarstår som självständig skola med förskola och årskurserna 1 6, men skolan och dess upptagningsområde överförs till östra området. Det betyder alltså att eleverna i årskurs 6 i Brändö lågstadieskola börjar i sjuan i Botby grundskola. Efter att Botby grundskola har renoverats kommer eleverna från Brändö att rymmas in i skolans byggnad. Rektorn och skolans direktion välkomnar de nya eleverna. De elever som har påbörjat sin skolgång i Grundskolan Norsen har rätt att slutföra sin skolgång på Unionsgatan 2. Brändö lågstadieskola och Degerö lågstadieskola leds av en gemensam rektor. 7. Elevupptagningsområdena för skolorna i området justeras enligt följande: Upptagningsområdet för den nya skolan på Busholmen går enligt följande: Söderifrån längs Skepparegatan norrut mot Skepparebrinken. Därifrån längs Sjömansgatan österut till Georgsgatan. Från Georgsgatan norrut

7 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) till Nylandsgatan, därifrån österut till Skillnaden och sedan norrut till Mannerheimvägen. Vid korsningen av Kalevagatan och Mannerheimvägen går den västerut mot Albertsgatan. Vid Albertsgatan svänger den mot Lappviksgatan och därefter följer den Lappviksgatan ut till Mechelingatan. Från Mechelingatan svänger den lätt söderut för att sedan svänga västerut mot Lappviksvägen och Lappvikens sjukhuspark. Sedan korsar den Västerleden och Drumsöbro för att ringa in Gräsviken, Busholmen och Ärtholmen (se bilaga karta 1). Upptagningsområdet för den enhetliga grundskola som bildas av Grundskolan Norsen och Kronohagens lågstadieskola går enligt följande: Söderifrån längs med Skepparegatan norrut mot Skepparebrinken. Därifrån vidare österut till Georgsgatan. Från Georgsgatan norrut till Nylandsgatan, därifrån österut till Skillnaden och sedan norrut till Mannerheimvägen. Den fortsätter norrut längs med Mannerheimvägen upp till Musikhuset vid Tölöviksgatan. Därifrån västerut upp till Karamzinstranden och ut i Tölöviken. Från Tölöviken österut över järnvägen ut till Djurgårdsviken. Ner från Djurgårdsviken längs med Kajsaniemiviken, över Långa bron och längs Brobergsstranden och ut förbi Tjärholmen. Gränsen går sedan ner mot Skatudden och ut mot Kronbergsfjärden mellan Kalvholmen och Sandhamn. Också Sveaborg hör till upptagningsområdet.(se bilaga karta 1). Upptagningsområdet för Minervaskolans påverkas av den nya skolan på Busholmen och går enligt följande: Genom Lappviken, rundar Sandudd och går upp mot Edesviken för att där svänga in på Norra Hesperiagatan. Därifrån norrut längs Fältskärsgatan upp till Sandelsgatan. Sedan österut längs med Runebergsgatan ut mot Helsingegatan och Tölöviken. Genom Tölöviken går den söderut mot Karamzinstranden, upp vid Tölöviksgatan mellan Musikhuset ut till Mannerheimvägen. Längs Mannerheimvägen går den söderut mot Kalevagatan. Längs Kalevagatan svänger den sedan vid Albertsgatan norrut till Lappviksgatan. Därefter följer den Lappviksgatan ut till Mechelingatan. Från Mechelingatan svänger den lätt söderut för att sedan svänga västerut mot Lappviksvägen och Lappvikens sjukhuspark och fortsätter ut i Lappviken. Området norr om Nylandsgatan och upp till Kampen höra till Minervaskolans upptagningsområde (nu hör den delen av Kampen/Rödbergen till CyL och MiS). Se bilaga karta 1. De elever som har påbörjat sin skolgång i Minervaskolan har rätt att, om de så dill, gå kvar tills de börjar åk 7. Föredraganden konstaterar att svenska sektionen har befogenhet att fatta beslutet när det gäller punkterna 4, 5, 6, 7 och delvis punkt 2 (be-

8 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Framtidsutsikter hovsutredningen), medan det är utbildningsnämnden som beslutar om punkt 2 (projektplanen) och i sista hand stadsfullmäktige när det gäller punkterna 1 och 3. Sektionen torde därför föreslå utbildningsnämnden att den föreslår att stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige beslutar att servicenätet för den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen revideras enligt förslaget. Föredraganden konstaterar att det här förslaget innebär att all kapacitet i området utnyttjas till fullo och att alla enheter är nyrenoverade eller nya (Busholmen). Det nya Daghemmet Pärlan i samma område skapar tillsammans med den nya skolan en stark svensk prägel på Busholmen. Förslaget innebär samtidigt att den finska utbildningen kan vidareutveckla den planerade nordiska skolan i samma skolkomplex samt utveckla verksamheten i samarbete med den svenska skolan. Den nordiska skolan kan beskrivas som tvåspråkig undervisning, som bedrivs på finska och svenska i en skola som administrativt tillhör den finska grundläggande utbildningen. Målgruppen för den nordiska skolan är tvåspråkiga barn, och skolans elevupptagningsområde är hela Helsingfors. Elever antas till den nordiska skolan på basen av lämplighetstest i vilket elevens språkliga nivå i såväl finska som svenska utvärderas. I skolan på Busholmen skulle det verka två separata administrativa enheter. Dels svensk förskoleundervisning och en svensk skola med och årskurserna 1 6 och dels en finsk skola med undervisning i årskurserna 1 9. Skolan på Busholmen skulle vara närskola för barn inom skolans elevupptagningsområde. Den tvåspråkiga undervisningen, den nordiska skolan, skulle lyda under den finska grundläggande utbildningen och dess omfattning skulle vara ca elever per årskurs. Undervisningen skulle förvekligas i samarbete mellan pedagoger ur de bägge separata skolorna och kunde till en del förverkligas i blandade grupper med elever från både den svenska och nordiska skolan. Samlokalisering av den finska och svenska skolan samt att skolorna erbjuder undervisning i de årskurser och i den omfattning beredningen föreslår är alla förutsättningar för att den nordiska skolan skall kunna inleda sin verksamhet på Busholmen. Avsikten är att de föreslagna förändringarna genomförs när Busholmsskolan beräknas bli klar år 2019.

9 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Daghemmet Pärlan på Busholmen öppnar hösten 2016 med 77 platser. Planen är att Grupperna Barnstugan och Maria flyttar till Daghemmet Pärlan, vilket alltså innebär att antalet nya platser i Pärlan är 39. I Minervaskolan planeras ett nytt daghem med 42 platser, en förskola med 21 platser och en integrerad specialförskola med 21 platser. Enligt planerarna är renoveringen klar hösten På Drumsö planerar utbildningsverket och lokalcentralen tillsammans med barnomsorgsverket ett nytt daghem Albatrossen, , med sammanlagt 250 platser, av vilka 90 platser har reserverats för svensk dagvård. Också här är planerna att flytta små enheter till det nya daghemmet, vilket innebär att antalet nya platser i Albatrossen troligen är ca 50. Då Busholmens skola startar 2019 kommer skolan att ha ca 200 elevplatser som minimikapacitet, inklusive förskola. Minervaskolan kommer efter renoveringen att ha en minimikapacitet på 204 elevplatser. Kapaciteten kan justeras enligt behov om flera barn behöver få plats i det i skolan planerade daghemmet. Grundskolan Norsen och Kronohagens lågstadieskola kommer enligt förslaget att bilda en enhetlig grundskola. Den enhetliga grundskolans minikapacitet kommer att uppgå till 634 elevplatser. Skolan kommer att ha verksamhet på två ställen. När Lauttasaaren ala-aste överlåter sina lokaler till Drumsö lågstadieskola kommer skolan 2019 att ha en minimikapacitet på ca 300 elevplatser pga. renoveringen. Drumsö lågstadieskolas nuvarande minimikapacitet uppgår till 150 elevplatser. Det totala antalet svenskspråkigt registrerade barn i åldern 5 14 år i södra området kommer 2019 att uppgå till 1177 barn (barn i förskoleåldern inräknade), och räknar man med en 4 % överinskrivning skulle det totala elevantalet uppgå till 1225 barn. Antalet svenskspråkigt registrerade barn i åldersgruppen 5 14 år i södra området kommer att stiga under de följande åren med ca 110 barn (förskolebarn inräknad) fram till Pedagogiska konsekvenser Läroplanerna för samtliga skolor i södra området utarbetas för närvarande i tätt samarbete skolorna emellan, och för elevernas del medför detta förslag ur den synvinkeln inga direkta pedagogiska förändringar. Den enhetliga grundskolan i området arbetar i enlighet med en gemensam läroplan för två verksamhetsställena. Till den delen är inte det fak-

10 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) tum att verksamhetsställena erbjuder undervisning för olika åldersgrupper ett problem, utan enhetligheten och den pedagogiska kvaliteten garanteras genom gemensamt ledarskap, gemensamma styrdokument och samarbete mellan samtlig personal i den sammanhållna grundskolan. Övergången för eleverna i årskurserna (5) 6 från Kronohagens verksamhetsställe till Unionsgatans förbereds väl, och är en vidareutveckling av de bekanta och fungerande förfaringssätt som redan finns för nuvarande övergångsskeden. Övergången från övriga enheter sker i enlighet med nuvarande modell. Specialklasserna i Minervaskolan berörs inte av detta förslag, utan verksamheten fortsätter som tidigare. Brändö lågstadieskolas läroplan skulle i och med att skolan skulle komma att bli en del av östra området omarbetas så, att den är i samklang med östra områdets. Den nya skolan på Busholmen hämtar nya pedagogiska utvecklingsmöjligheter och öppnar för nya samarbetsformer med den finska grundläggande utbildningen. Den skolbyggnad som skolan kommer att verka i är planerad uttryckligen för undervisning i enlighet med den läroplan som tas i bruk hösten Inlärningsmiljön är planerad i samarbete mellan arkitekter och pedagoger och byggnaden nämns bland annat i tidningen Opettaja (nr 1/2016) som en av de mest intressanta och lyckade inlärningsmiljöerna som för närvarande håller på att byggas upp i Finland. Den åldersintegrerade verksamheten som tillämpas i Cygnaeus lågstadieskola kan fortsätta också i de andra enheterna. Elevvården för skolorna i området förverkligas såsom nu som en områdeshelhet, och eventuella justeringar kan göras i samband med den årliga utvärdering och utveckling som även framledes kommer att genomföras. Skolornas speciallärarresurs ses också i fortsättningen över årligen, och nödvändiga justeringar görs i enlighet med framkomna förändringsbehov. Konsekvenser för personalen Enligt stadens personalstrategi tryggas tillsvidare anställda fast anställning. Alla tjänster och befattningar är inrättade i Helsingfors stad, vilket innebär att personalen har ett anställningsförhållande till staden, inte till den enskilda enheten. I enlighet med stadens samarbetsförfarande har ett hörandetillfälle ordnats för personalen i södra området. Innan eventuella beslut verkställs kommer personalen att höras både i grupp och vid behov även på individnivå.

11 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) SKOLOR: Klasslärare: Enligt förslaget kommer Cygnaeus lågstadieskolas elever huvudsakligen att fördelas mellan Grundskolan Norsen och Busholmens skola. I praktiken betyder det för personalen att alla byter enhet antingen till Grundskolan Norsen eller till Busholmens skola. Cygnaeus lågstadieskola har för närvarande 12 klasslärartjänster. Var klasslärartjänsterna placeras bestämmer linjedirektören enligt instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsen 17. Klasslärartjänsterna placeras i enlighet med antalet elever och undervisningsgrupper. Enligt förslaget ska Kronohagens lågstadieskola bilda en enhetlig grundskola med Grundskolan Norsen. Årskurs 5 och/eller årskurs 6 kommer att verka i Grundskolans Norsens fastighet på Unionsgatan. Detta betyder att en eller två klasslärartjänster placeras i denna enhet. Samtliga i personalen vid Cygnaeus och Kronohagens lågstadieskolor hörs och finns det lärare som frivilligt flyttar tas det i beaktande i annat fall följer man principerna som beskrivs i cirkulärbrevet om lärarnas arbetsplatsbyten (cb12/2009). Ledarskapet: Utbildningsverket planerar en omfördelning av rektorstjänster. Enligt förslag kan fördelningen se ut enligt följande: 1. Den enhetliga grundskola som bildas av Grundskolan Norsen och Kronohagens lågstadieskola tjänsterektor och eventuellt biträdande tjänsterektor (Grundskolan Norsen har nu en tjänsterektor) 2. Drumsö lågstadieskola tjänsterektor (har nu en klasslärare med rektorsuppdrag) 3. Busholmen och Minervaskolan gemensam tjänsterektor (Minervaskolan har nu en tjänsterektor gemensam med Cygnaeus lågstadieskola och Kronohagen lågstadieskola) 4. Brändö lågstadieskola och Degerö lågstadieskola. Båda skolorna kommer att tillhöra östra området. gemensam tjänsterektor (har nu var sin klasslärare med rektorsuppdrag) Planen är att samtliga rektorer på södra området är tjänsterektorer. De rektorstjänster som för tillfället är obesatta kommer att ledigförklaras. Dessutom kommer Grundskolan Norsen med Kronohagens lågstadieskola att bli en så stor enhet att ledarskapet eventuellt kan utökas med en biträdande rektorstjänst.

12 Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) Enligt instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsen 17 är det linjedirektören som bestämmer var rektorstjänster ska placeras. Övriga yrkesgrupper: Placeringarna för de övriga yrkesgrupperna i skolorna ses över varje läsår och justeras vid behov. FÖRSKOLOR: Ekonomiska aspekter En förskolegrupp kommer att verka i Grundskolan Norsens lokaler och en i Busholmens skola. Föredraganden konstaterar att förslaget innebär att skolhusen fylls med elever och används effektivt. Utbildningsverket betalar hyror endast enligt det verkliga behovet och behöver inte betala för tomma platser i någon större utsträckning. För att kunna starta en ny enhet är måste man även avstå från en annan, annars blir antalet elevplatser för många och byggnaderna används ineffektivt samtidigt som hyreskostnaderna ökar när man betalar för kvadratmetrar man inte behöver. Förslaget innebär inte heller några ökade personalkostnader. I alternativ 2 som gick ut på remiss till skolor och daghem är förslaget att man behåller samtliga nuvarande skolhus och dessutom strävar efter att öppna en ny skola på Busholmen. Ur ekonomisk synvinkel är detta ohållbart, eftersom det innebär att hyreskostnaderna (samt underhållskostnaderna) utökas med en ny enhet. Samma argument gäller också för de förslag som framkommit i remissvaren om att starta en ny skola på Busholmen, men i mindre format eller eventuellt en kvartersskola. Även då skulle totalkostnaderna öka, samtidigt som det inte finns behov av en ny skola eftersom befintliga elevplatser i området är tillräckliga. En ny enhet skulle också kräva mera personal vilket också höjer kostnaderna. Stadsfullmäktige har ålagt alla stadens verk ett årligt produktivitetsmål på en procent. Detta gäller alla utgifter, även hyror. Om man inte uppnår detta inom hyreskostnader, måste man spara från annat dvs. i främsta hand undervisning. Hyreskostnaderna för den svenska grundläggande utbildningen är i år 9 miljoner euro, vilket utgör 27 % av den totala budgeten. Produktivitetsmålet på en procent innebär en inbesparing på euro jämfört med 2015 års hyreskostnader. I stället stiger hyrorna med euro, vilket måste tas från själva verksamheten.

13 . Helsingfors stad Föredragningslista 3/ (13) I den preliminära ram som vi fått för 2017 minskar grundskolornas budget med euro, från till euro. Samtidigt ökar hyreskostnaderna från 9 miljoner till 10 miljoner, vilket utgör 31 % av grundskolornas budget. Hyreskostnadernas andel av den totala budgeten är redan nu högre inom den svenska grundläggande utbildningen jämfört med verket som helhet och 2016 gick 24 % av verkets budget till hyror och 2017 stiger andelen till 27 %. Föredragande Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Karin Lassenius, specialplanerare, telefon: karin.lassenius(a)hel.fi Camilla Zakowski, specialplanerare, telefon: camilla.zakowski(a)hel.fi Tanja Mellin, personalplanerare, telefon: tanja.mellin(a)hel.fi Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Christer Sundqvist, ekonomichef, telefon: christer.sundqvist(a)hel.fi Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Bilagor 1 Elevprognoser, sektionen 2 Upptagningsområden, södra 3 Utlåtande, Brändö m.fl. 4 Utlåtande, Cygnaeus 5 Utlåtande Cygnaeus, bilagor 6 Skrivelse, Busholmen Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden