Helsingfors stad Föredragningslista 5/2016 Utbildningsnämndens svenska sektion FÖREDRAGNINGSLISTA

Transkript

1 Helsingfors stad Föredragningslista 5/2016 UTBILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION FÖREDRAGNINGSLISTA KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 17:00 Plats Ärenden Ekogatan 2 C Enligt denna föredragningslista

2 Helsingfors stad Föredragningslista 5/2016 Ärende Sid LINJEN FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet och val av protokolljusterare 1 2 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde 2 3 Verksamheten i de svenska daghemmen och gruppfamiljedaghemmen under sommaren Tillägg till den utredning av behovet av att utrusta gymnasielokalerna för de elektroniska studentskrivningarna som utbildningsnämndens svenska sektion godkänt Tillägg i läroplanen för den grundläggande utbildningen 8 6 Godkännande av de skolvisa läroplanerna för skolorna i norra området 12 7 Godkännande av de skolvisa läroplanerna för skolorna i östra området 15 8 Godkännande av de skolvisa läroplanerna för skolorna i södra området 19 9 Godkännande av den skolvisa läroplanen för Zacharias Topeliusskolan Godkännande av den kommunala läroplanen för påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen 11 Godkännande av läroplanerna för Brändö gymnasium, Gymnasiet Lärkan och Tölö gymnasium 25 27

3 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/1 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet och val av protokolljusterare Beslutsförslag beslutar konstatera att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Utbildningsnämndens svenska sektion beslutar samtidigt välja ledamoten Lena Sjöberg till protokolljusterare och ledamoten Nora Hämäläinen till ersättare för henne. Föredragande linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

4 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/2 2 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde Beslutsförslag beslutar att de beslut som fattats vid detta sammanträde får verkställas innan de vunnit laga kraft, om inte något annat har beslutats eller senare beslutas separat. Föredragande linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

5 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/3 3 Verksamheten i de svenska daghemmen och gruppfamiljedaghemmen under sommaren 2016 HEL T Beslutsförslag Svenska sektionen beslutar att följande daghem och gruppfamiljedaghem håller stängt under perioden : Dh Lekstugan Gfdh Grannstugan Gfdh Robban Gfdh Sländan Dh Alexia Dh Skatan Dh Fylgia-Solhem Dh Bertha-Maria hemmet Dh Viktoria grupp Barnstugan Dh Viktoria grupp Maria Dh Kvarnberget grupp Viggen, Måsen, Doppingen Dh Lasse-Maja Dh Sockenstugan Dh Tomtebo Dh Fanny Dh Sparven Dh Stigen Dh Ågeli Dh Barnabo Dh Botby Dh Domus Dh Landbo Dh Strandboden Gfdh Säven Gfdh Lyckostugan Gfdh Svanen

6 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/3 Föredragandens motiveringar Gfdh Storstugan Gfdh Bystugan Gfdh Björken Gfdh Stjärnan Enligt 5, moment 2 i instruktionen utbildningsväsendet har svenska sektionen till uppgift att besluta om öppettiderna för verksamhetsenheterna inom den svenska barndagvården och att godkänna grunder enligt vilka en tjänsteinnehavare kan göra detta. Sektionen har delegerat befogenheten att besluta om stängning av daghem för högst en månad till tjänsteinnehavare. Under sommarmånaderna minskar behovet av dagvård och därför stängs en del av dagvårdsenheterna. Köpavtalsdaghemmen är stängda i juli månad. Valet av daghem som håller öppet under sommarmånaderna görs utgående från läget och vetskapen om kommande fastighets- och gårdsrenoveringar. Målet är ett sommaröppet daghem i varje område. Sommaren 2016 håller följande daghem öppet: Daghemmet Viktoria i södra området Daghemmet Elka i västra området Daghemmet Fenix i norra området Daghemmet Killingen i östra området Linjedirektören beslutade stänga följande daghem under perioden : Dh Albert, Axel, Tärnan, Malmgård, Sesam, Solhälla, Staffan, Blomängen, Pilten och Rastis Från och med har samtliga daghem öppet. Information till vårdnadshavarna Personalarrangemang Vårdnadshavarna fick i månadsskiftet mars-april information om sommarvården och hur avgifterna beräknas. Vårdnadshavarna ombads att meddela barnets sommarvårdsbehov För barnen och föräldrarna ordnas möjlighet att bekanta sig med barnets sommardagvårdsenhet på förhand. Personal från de stängda enheterna följer i mån av möjlighet med barnet till sommarenheten.

7 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/3 Antalet barn med behov av dagvård under sommaren ligger till grund för planeringen av bl.a. personalresurser och måltidservice. Utgångspunkten är att sommarvården ordnas med fastanställd personal. Dagvårdens sommararrangemang utvärderas i början av september. Information om vilka daghem som har öppet under sommaren läggs ut på webben. Föredragande Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Sophie von Knorring, sekreterare, telefon: sophie.vonknorring(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden Utdrag Utdrag För kännedom Bilagor till utdrag Förslagstext

8 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/4 4 Tillägg till den utredning av behovet av att utrusta gymnasielokalerna för de elektroniska studentskrivningarna som utbildningsnämndens svenska sektion godkänt HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Föredragande godkänner för sin del tillägget att utrusta också lokalerna i Käpylän peruskoulu vid Backasgatan 94 för elektroniska studentskrivningar. Festsalen och gymnastiksalen utrustas för elektroniska studentskrivningar som reservlokal för 200 studerande i syfte att garantera att skrivningarna i de finska och svenska gymnasierna kan genomföras vid eventuella oförutsedda störningar. Studentexamensnämnden beslutade att studentexamen blir elektronisk stegvis åren En utredning av behovet av utrustning i gymnasielokalerna för de elektroniska studentskrivningarna godkändes av utbildningsnämndens finska sektion och av utbildningsnämndens svenska sektion Utbildningsnämnden förordade i sitt utlåtande till fastighetsnämnden projektplanen gällande utrustning för elektroniska studentskrivningar i gymnasierna i Helsingfors. Det som föreslås nu är att man ytterligare utrustar en centralt belägen skolbyggnad som reservlokal för att trygga möjligheterna att genomföra studentskrivningarna om lokalerna i något gymnasium av oförutsedda anledningar inte kan användas. Den lokal det gäller är grundskolan Käpylän peruskoulu vid Backasgatan 94, där festsalen och gymnastiksalen utrustas så att 200 studerande kan genomföra studentskrivningarna i lokalerna. Utrustningen beräknas kosta euro utgående från de kostnadsberäkningar för motsvarande antal studerande som ingår i projektplanen gällande utrustning för elektroniska studentskrivningar i gymnasierna i Helsingfors, daterad Reservlokalen betjänar de finska och svenska gymnasierna och kostnaderna utrustningen delas mellan linjen för ungdoms- och vuxenutbildning och linjen för svensk utbildning.

9 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/4 linjedirektör Niclas Grönholm Upplysningar Mauno Kemppi, chef för lokaltjänsten, telefon: mauno.kemppi(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet Beslutshistoria HEL T Beslut godkände för sin del utredningen av behovet av utrustning i gymnasielokalerna för de elektroniska studentskrivningarna. Föredragande linjedirektör Niclas Grönholm Upplysningar Mauno Kemppi, chef för lokaltjänsten, telefon: mauno.kemppi(a)hel.fi Hannu Suoniemi, datachef, telefon: hannu.suoniemi(a)hel.fi

10 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/5 5 Tillägg i läroplanen för den grundläggande utbildningen HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Föredraganden föreslår att svenska sektionen beslutar att godkänna att nytt kapitel läggs till i den allmänna delen av läroplanen för den svenska grundläggande utbildningen. Det nya kapitlet, 1.6 Övriga undervisningsarrangemang, skulle innehålla följande text: Inom den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors kan undervisning i de olika religionerna och i livsåskådning planeras och genomföras gemensamt av lärarna i respektive ämne kring gemensamma teman och fenomen då mål och innehåll är gemensamma. Gemensamma mål och innehåll har religion och livsåskådning till exempel i etik, i anknytning till världsreligionerna och inom de delar av läroplanen som berör kännedom om den finländska kulturen samt andra kulturer. Samarbete och samundervisning kan bestå av gemensamma projekt, studiebesök, besök av gäster och lärarutbyte eller gemensamma lektioner. Religions- och livsåskådningsundervisningen bör vara en naturlig del av skolans helhetsskapande undervisning. I denna ämnesöverskridande undervisningsform har lärarna i religion och livsåskådning möjlighet att planera och genomföra gemensamt lärande för eleverna i de olika livsåskådningsgrupperna, och till att samarbeta med andra ämnen. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. För närvarande pågår i Helsingfors arbetet med att formulera en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner kommer att

11 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/5 bestå av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Skolan utarbetar den skolvisa läroplanen på basen av den gemensamma kommunala läroplanen och de instruktioner som ingår i den. Den kommunala läroplanen har utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerats av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetat de gemensamma kommunala texterna har det ingått representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen godkände läroplanens allmänna del ( , 43). Utbildningsnämndens finska sektion godkände för den finska grundläggande utbildningen ett tillägg i den kommunala läroplanens allmänna del. I och med ändringen möjliggörs gemensam undervisning i religioner och livsåskådning för samtliga elever då mål och innehåll för ämnet tillåter det. Efter finska sektionens beslut diskuterade linjen för svensk dagvård och utbildning tillägget med områdesrektorerna, vilka ansåg att tillägget ger intressanta pedagogiska möjligheter bland annat med tanke på den helhetsskapande undervisningen. gav i samband med sitt möte 10.3 linjen för svensk dagvård och utbildning uppdraget att utreda möjligheten till ett liknande tillägg i läroplanen för de svenska skolorna. Ärendet bereddes för sektionens möte ( 24), men återremitterades. Linjen för svensk dagvård och utbildning bjöd som stöd för följande beredning in en grupp religionslärare och lärare i livsåskådning för att diskutera frågan. Under mötet presenterades ärendet för deltagarna, och för dem presenterades även det förslag till tillägg som ingår i denna beredning. De närvarande kunde alla omfatta tillägget och texten i beredningen nedan. Enligt läroplanen för grundskolorna i Helsingfors bör undervisningen vara ämnesöverskridande och helhetsskapande. I Helsingfors stad har man garanterat eleven rätten till denna form av undervisning genom att ålägga skolan att ordna minst två längre perioder av helhetsskapande undervisning för varje elev varje läsår. Skolorna har i sina skolvisa läroplaner preciserat hur denna form av undervisning bör ske, till exempel gällande minimikraven för lärare och läroämnen som skall vara delaktiga i gemensamma helhetsskapande projekt. Därmed bör de olika religionsgrupperna och livsåskådningen vara delaktig i ämnesöverskridande och helhetsskapande undervisning i enlighet med skolans läroplan och skolans verksamhetsplan samt eftersträva att bidra med till exempel

12 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/5 det religiösa, det kulturella och det etiska perspektivet i olika fenomen som behandlas. Förutom helhetsskapande undervisning kan samarbete mellan de olika religionsgrupperna samt mellan religionsgrupperna och livsåskådningsgruppen ge ett mervärde för eleverna. Exempel på sådant samarbete är gemensamma studiebesök, gemensamma gästföreläsare, gemensamma projektarbete eller lärarutbyte. Ett samarbete kan alltså berika undervisningens mångfald och ge möjlighet till utbyte av erfarenheter, åsikter och perspektiv. Framförallt är detta en fördel för de elever som saknar jämnåriga elever i sin undervisningsgrupp. Gemensamma mål för undervisningen i de olika religionerna och i livsåskådningen är att känna till och skapa förståelse för andra religioner och livsåskådningar. Även behandlingen av etiska frågor är delvis gemensamma. Samarbete kring dessa teman kan ge mervärde för eleverna genom gemensamma projekt, gäster, besök eller lektioner, som lärarna i religion och livsåskådning planerar tillsammans. En förutsättning för ett samarbete är planering av undervisning, periodisering och schemaläggning. Eftersom lärarna i de mindre religionsgrupperna oftast undervisar enstaka timmar i varje skola kan gemensam undervisning eller delaktighet gällande till exempel helhetsskapande undervisning vara en utmaning. Genom att lärarna för de olika åskådningsgrupperna samarbetar kan man trots dessa utmaningar och hinder ge eleverna i livsåskådning eller i de små religionsgrupperna möjlighet att delta i den för skolan eller klassen gemensamma helhetsskapande undervisningen. Lärarna för de små religionsgrupperna eller livsåskådning kan genom att delta i planeringen värna om sina elevers rätt till undervisning utifrån den egna åskådningen, till exempel genom att behandla fenomenet eller temat på sina egna lektioner. Skolan bör inkludera lärarna för de mindre religionsgrupperna och livsåskådningen i planeringen, men också beakta att dessa lärare inte har möjlighet att delta i planeringsmöten på varje skola de undervisar. Genom en årlig planeringsdag för lärarna i de olika åskådningsgrupperna kan samarbetet planeras och utvärderas. Linjen för svensk dagvård och utbildning ansvarar för att en sådan dag årligen ordnas. Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring

13 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/5 Omprövning, utbildningsnämnden Beslutshistoria HEL T Beslut Behandling Ärendet återremitterades Återremitterades Under diskussionen föreslog Veronica Hertzberg, understödd av Yaron Nadbornik, att ärendet återremitteras. Beslutet fattas efter omröstning där återremitteringsförslaget fick sju (7) röster (Grimm, Helander, Holmén, Hämäläinen, Nadbornik, Sjöberg, Hertzberg) och föredragningen två (2) röster (Nordman, Nurmiluoto). Föredragande undervisningschef Niclas Rönnholm Upplysningar Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi

14 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/6 6 Godkännande av de skolvisa läroplanerna för skolorna i norra området HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna de skolvisa läroplanerna för Kottby lågstadieskola, Månsas lågstadieskola, Staffansby lågstadieskola och Åshöjdens grundskola enligt direktionernas förslag. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner består av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Den kommunala läroplanen utarbetades i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerades av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetade de gemensamma kommunala texterna ingick representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för mo-

15 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/6 dersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). På basis av de av sektionen godkända texterna har varje skola utarbetat sin skolvisa läroplan, dock i tätt samarbete med övriga svenska skolor i området och staden. Skolorna har i läroplanens allmänna del fört in de tillägg och skolvisa preciseringar skolorna uppmanats att göra. Många av dessa texter har skrivits i samarbete med övriga skolor i området, och är till stor del identiska. Samtliga svenska skolor övergår antingen eller under de närmaste läsåren till ett treterminssystem, vilket ur verksamhetens synvinkel är mer ändamålsenligt, gör servicen mer tydlig och enhetlig, samt underlättar samarbetet skolor emellan. Grundprinciper och strukturer för bedömning är i den nya läroplanen gemensamma för samtliga svenska skolor. Direktionerna för Kottby lågstadieskola, Arabias kvartersskola, Månsas lågstadieskola, Staffansby lågstadieskola och Åshöjdens behandlade den skolvisa läroplanen under sina möten och beslutade att sända in den för att godkännas av sektionen. Nedan tidpunkt och paragraf för behandling av den skolvisa läroplanen i respektive skolas direktion: Kottby lågstadieskola ( 27) Månsas lågstadieskola ( 21) Staffansby lågstadieskola ( 20) Åshöjdens grundskola ( 29) Skolorna i norra området har tillsammans arbetat med de skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del, och texterna och skolornas timfördelningar är så gott som identiska. Genom detta garanteras eleverna i norra området en enhetlig lärstig. De valfria ämnena i årskurserna fyra till sex är däremot olika. De valfria ämnen skolorna erbjuder beskrivs kort nedan och mer utförligt i respektive skolas läroplan. Kottby lågstadieskola och Månsas lågstadieskola De tillgängliga timmarna för valbara konst- och färdighetsämnen i årskurserna fyra till sex är kopplade till ämnena musik, bildkonst, slöjd och gymnastik. De tre valfria kurser som erbjuds är Kreativt skapande, Hälsa och motion samt Programmering och robotik.

16 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/6 Staffansby lågstadieskola Staffansby lågstadieskola erbjuder fyra olika valfria kurser i årskurserna fyra till sex. Dessa är Hantverk och design, Gymnastik och hälsokunskap, Vi leker och lär på spanska och Vi äro musikanter. Åshöjdens grundskola De valfria ämnen Åshöjdens grundskola valt att erbjuda eleverna i årskurs fyra till sex är för närskolklassernas del kopplade till ämnena gymnastik och bildkonst och för musikklassernas del till ämnet musik. Skolan arbetar ännu vidare med beskrivningen av de valfria och valbara kurserna för åk 7 9, och dessa presenteras hösten Skolorna i området tar i bruk de av sektionen godkända ämnesvisa läroplanstexterna och årskurshelheterna som sådana. Skolornas läroplaner kan läsas via länkarna nedan. De skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del har till skillnad från de gemensamma texterna en ljusblå bakgrund. Kottby lågstadieskola (inklusive Arabias kvartersskola): Månsas lågstadieskola: Staffansby lågstadieskola: Åshöjdens grundskola: Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

17 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/7 7 Godkännande av de skolvisa läroplanerna för skolorna i östra området HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna de skolvisa läroplanerna för Östersundom skola, Nordsjö lågstadieskola, Degerö lågstadieskola och Botby grundskola enligt direktionernas förslag. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner består av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Den kommunala läroplanen utarbetades i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerades av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetade de gemensamma kommunala texterna ingick representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för mo-

18 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/7 dersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). På basis av de av sektionen godkända texterna har varje skola utarbetat sin skolvisa läroplan, dock i tätt samarbete med övriga svenska skolor i området och staden. Skolorna har i läroplanens allmänna del fört in de tillägg och skolvisa preciseringar skolorna uppmanats att göra. Många av dessa texter har skrivits i samarbete med övriga skolor i området, och är till stor del identiska. Samtliga svenska skolor övergår antingen eller under de närmaste läsåren till ett treterminssystem, vilket ur verksamhetens synvinkel är mer ändamålsenligt, gör servicen mer tydlig och enhetlig, samt underlättar samarbetet skolor emellan. Grundprinciper och strukturer för bedömning är i den nya läroplanen gemensamma för samtliga svenska skolor. Direktionerna för Östersundom skola, Nordsjö lågstadieskola, Degerö lågstadieskola och Botby grundskola behandlade den skolvisa läroplanen under sina möten och beslutade att sända in den för att godkännas av sektionen. Nedan tidpunkt och paragraf för behandling av den skolvisa läroplanen i respektive skolas direktion: Östersundom skola ( 4) Nordsjö lågstadieskola ( 4) Degerö lågstadieskola ( 18) Botby grundskola ( 6) Områdets skolor har en gemensam timfördelning för årskurserna 1 6, och skolorna och daghemmen i östra området har skrivit preciseringarna till språkstrategin tillsammans. De valfria ämnen skolorna valt att erbjuda eleverna beskrivs kort nedan. Östersundom skola De valfria ämnena i Östersundom skola är Design och inredning, Kinaen skattkammare, Låtskrivarkurs och Ut i naturen. De valfria kurserna är valda med tanke på ämnen där eleverna har få lektioner, såsom i

19 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/7 musik (Skriv en låt) eller med tanke skolans närmiljö (Ut i naturen). De valfria lektionerna ger möjlighet att ägna ett tema eller en ämneshelhet mer tid än timfördelningen i sig ger, vilket möjliggör en fördjupning i den helhet som behandlas. Nordsjö lågstadieskola De valfria ämnena i Nordsjö lågstadieskola är Sports education, Lekoch upplevelser i närmiljön, Låtskrivarkurs och Min drömresa en fantasiresa till ett land. De valfria kurserna är valda med tanke på ämnen där eleverna har få lektioner, såsom i musik (Låtskrivarkurs) eller med tanke lek och rörelse (Sports education och Lek och upplevelser i närmiljön). De valfria lektionerna ger möjlighet att ägna ett tema eller en ämneshelhet mer tid än timfördelningen i sig ger, vilket möjliggör en fördjupning i den helhet som behandlas. Degerö lågstadieskola De kurser Degerö lågstadieskola erbjuder har som utgångspunkt elevens närmiljö, eleven själv eller språk och kultur. Innehållet i kurserna byggs upp i samråd med eleverna. Målen och kriterierna för godkänd kurs läggs upp med eleverna i början av kursen och utvärderas tillsammans med dem. Utvärderingen av innehållet ger riktlinjer om hur nästa års kurs byggs upp. Kursinnehållet förverkligas som elevcentrerad, helhetsskapande undervisning i samverkan mellan olika lärare. Botby grundskola Botby grundskolas valfria kurser i åk 4 6 är programmering, design, musikproduktion, Botby bladet samt hälsa och rörelse. Skolan arbetar ännu vidare med beskrivningen av de valfria och valbara kurserna för åk 7 9, och dessa presenteras hösten Skolorna i området tar i bruk de av sektionen godkända ämnesvisa läroplanstexterna och årskurshelheterna som sådana. Skolornas läroplaner kan läsas via länkarna nedan. De skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del har till skillnad från de gemensamma texterna en ljusblå bakgrund. Östersundom skola: Nordsjö lågstadieskola: Degerö lågstadieskola:

20 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/7 Botby grundskola: Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

21 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/8 8 Godkännande av de skolvisa läroplanerna för skolorna i södra området HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna de skolvisa läroplanerna för Brändö lågstadieskola, Cygnaeus lågstadieskola, Drumsö lågstadieskola, Kronohagens lågstadieskola, Minervaskolan och Grundskolan Norsen enligt direktionernas förslag. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner består av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Den kommunala läroplanen utarbetades i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerades av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetade de gemensamma kommunala texterna ingick representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokun-

22 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/8 skap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). På basis av de av sektionen godkända texterna har varje skola utarbetat sin skolvisa läroplan, dock i tätt samarbete med övriga svenska skolor i området och staden. Skolorna har i läroplanens allmänna del fört in de tillägg och skolvisa preciseringar skolorna uppmanats att göra. Många av dessa texter har skrivits i samarbete med övriga skolor i området, och är till stor del identiska. Samtliga svenska skolor övergår antingen eller under de närmaste läsåren till ett treterminssystem, vilket ur verksamhetens synvinkel är mer ändamålsenligt, gör servicen mer tydlig och enhetlig, samt underlättar samarbetet skolor emellan. Grundprinciper och strukturer för bedömning är i den nya läroplanen gemensamma för samtliga svenska skolor. Direktionerna för Brändö lågstadieskola, Cygnaeus lågstadieskola, Drumsö lågstadieskola, Kronohagens lågstadieskola, Minervaskolan och Grundskolan Norsen behandlade den skolvisa läroplanen under sina möten och beslutade att sända in den för att godkännas av sektionen. Nedan tidpunkt och paragraf för behandling av den skolvisa läroplanen i respektive skolas direktion: Brändö lågstadieskola ( 18) Cygnaeus lågstadieskola ( 24) Drumsö lågstadieskola ( 6) Kronohagens lågstadieskola ( 28) Minervaskolan ( 30) Grundskolan Norsen ( 26) Skolorna i södra området har tillsammans arbetat med de skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del, och texterna och skolornas timfördelningar är så gott som identiska. Genom detta garanteras eleverna i södra området en enhetlig lärstig. Det utbud valfria lärokurser skolorna valt att erbjuda eleverna i årskurserna fyra till sex är gemensamma för samtliga skolor och beskrivs kort nedan. Mer utförliga beskrivningar ingår i skolornas läroplaner.

23 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/8 I det södra området erbjuds fördjupade valfria lärokurser inom ämnet modersmål och litteratur. Årsveckotimmarna fördelas 1 åvh/åk i årskurs 4-6. Undervisningen kan förverkligas som temahelheter, perioder eller veckovis. Utbudet kan variera i de enskilda skolorna. Stoffet fastställs årligen i skolans verksamhetsplan. Bedömningen ingår i bedömningskriterierna för ämnet modersmål och litteratur. Fördjupade valfria lärokurser: - Drama - Muntlig kommunikation - Läsning - Forskning - Skrivning - Språkkännedom - Media Principerna för hur valfriheten förverkligas varierar mellan de olika skolorna. Skolan erbjuder flera alternativ varav eleverna väljer ett visst antal lärokurser. Den enskilda skolan preciserar förverkligandet av de valfria ämnena i sin verksamhetsplan. I skolans verksamhetsplan fastställs i vilken årkurs och i vilken omfattning de valfria ämnena erbjuds. De valfria kurserna kan förverkligas årskursvis eller åldersblandat. Grundskolan Norsen kommer att erbjuda skolans elever valfria kurser med följande övergripande rubriker och teman för enskilda kurser (inom parentes): Media och samhälle (Företagsamhet, Kreativ uttrycksförmåga, Media, Levande historia) Språk (Muntlig finska, Turistspanska) Matematik och naturvetenskap (MaNa) (Natur och miljö, Undersökande biologi, Science) Idrott (Bollspel och mångsidig idrott) IT (Datateknik, Programmering) Övergripande rubriker är även teknisk slöjd, textilslöjd och huslig ekonomi. Skolan arbetar ännu vidare med beskrivningen av kurserna, och dessa presenteras hösten Skolorna i området tar i bruk de av sektionen godkända ämnesvisa läroplanstexterna och årskurshelheterna som sådana.

24 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/8 Skolornas läroplaner kan läsas via länkarna nedan. De skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del har till skillnad från de gemensamma texterna en ljusblå bakgrund. Brändö lågstadieskola: Cygnaeus lågstadieskola: Drumsö lågstadieskola: Kronohagens lågstadieskola: Minervaskolan: Grundskolan Norsen: Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

25 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/9 9 Godkännande av den skolvisa läroplanen för Zacharias Topeliusskolan HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna den skolvisa läroplanen för Zacharias Topeliusskolan i enlighet med direktionens förslag. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. För närvarande pågår i Helsingfors arbetet med att formulera en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner kommer att bestå av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Skolan utarbetar den skolvisa läroplanen på basis av den gemensamma kommunala läroplanen och de instruktioner som ingår i den. Den kommunala läroplanen har utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerats av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetat de gemensamma kommunala texterna har det ingått representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplaner-

26 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/9 na för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). På basis av de av sektionen godkända texterna utarbetade varje skola en skolvis läroplan, dock i tätt samarbete med övriga svenska skolor i området och staden. Zacharias Topeliusskolan har särskilt samarbetat med Hoplaxskolan, och de skolvisa tilläggen i läroplanen är så gott som identiska med Hoplaxskolans. I fråga om texten som beskriver undervisning enligt verksamhetsområde har skolan samarbetat med övriga specialskolor i Svenskfinland. Zacharias Topeliusskolans direktion behandlade den skolvisa läroplanen under sitt möte ( 7) och beslutade att sända in den för att godkännas av sektionen. Skolan har i läroplanens allmänna del fört in de tillägg och skolvisa preciseringar skolorna uppmanats att göra. De valfria ämnen skolan valt att erbjuda eleverna i årskurserna fyra till sex har samma teman och innehåll som Hoplaxskolans, det vill säga kodning, interaktivt berättande och filmskapande. Eleverna kommer under de valfria lektionerna att utnyttja teknologi och arbeta åldersblandat. Zacharias Topeliusskolan tar i bruk de av sektionen godkända ämnesvisa läroplanstexterna och årskurshelheterna som sådana. Skolans läroplan finns att läsa på adressen De skolvisa preciseringarna i läroplanens allmänna del har till skillnad från de gemensamma texterna en ljusblå bakgrund. Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

27 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/10 10 Godkännande av den kommunala läroplanen för påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna den kommunala läroplanen för påbyggnadsundervisning inom den grundläggandeutbildningen i enlighet med förslaget. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. För närvarande pågår i Helsingfors arbetet med att formulera en ny läroplan för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetas utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner kommer att bestå av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Skolan utarbetar den skolvisa läroplanen på basen av den gemensamma kommunala läroplanen och de instruktioner som ingår i den. Den kommunala läroplanen har utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet har koordinerats av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetat de gemensamma kommunala texterna har det ingått representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslä-

28 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/10 ra, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1-6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). I enlighet med utbildningsnämndens svenska sektions beslut är det Åshöjdens grundskola som ordnar påbyggnadsundervisning i årskurs 10 på svenska i Helsingfors. Personalen i Åshöjdens grundskola har deltagit i utformandet av den för den svenska och finska grundläggande utbildningen gemensamma läroplanstexten, och har på basis av den i det skedet på finska skrivna texten producerat en svensk variant. Läroplanen för påbyggnadsundervisning fogas efter sektionens godkännande till den skolvisa läroplanen för Åshöjdens grundskola. Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor 1 Kommunal läroplan för påbyggnadsundervisning.pdf Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

29 Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/11 11 Godkännande av läroplanerna för Brändö gymnasium, Gymnasiet Lärkan och Tölö gymnasium HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna läroplanerna för Brändö gymnasium, Gymnasiet Lärkan och Tölö gymnasium i enlighet med direktionernas förslag. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. Utbildningsstyrelsen inledde uppdateringen av grunderna för läroplanen för gymnasieutbildningen för unga och för vuxna efter att statsrådet fattat beslut om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen. Utbildningsstyrelsen fastställde den 27 oktober 2015 grunderna för gymnasiets läroplan för gymnasieutbildning för ungdomar. En läroplan enligt grunderna för gymnasiets läroplan 2015 ska tas i bruk för de studerande som inleder studierna i gymnasiet , varefter ibruktagandet framskrider årskursvis. Svenska sektionen godkände språkprogrammet för de svenska gymnasierna i Helsingfors i samband med mötet ( 23). Direktionerna för Brändö gymnasium, Gymnasiet Lärkan och Tölö gymnasium behandlade gymnasiets läroplan under sina möten och beslutade att sända in den för att godkännas av sektionen. Nedan tidpunkt och paragraf för behandling gymnasiets läroplan i respektive direktion: Brändö gymnasium ( 14) Gymnasiet Lärkan ( 12) Tölö gymnasium ( 13) De finska och de svenska gymnasierna i Helsingfors har på basis av de nationella grunderna i samarbete utarbetat gemensamma kommunala läroplanstexter och på basis av dessa sina gymnasievisa läroplaner. Läroplansarbetet har letts av utbildningsverket och gymnasierektorerna. Två för läsåret utsedda läroplanskoordinatorer har under processen

30 . Helsingfors stad Föredragningslista 5/ (28) RPKL/11 fungerat som stöd för både lärare och rektorer i de svenska gymnasierna. Läroplanens allmänna del är gemensam för samtliga gymnasier i Helsingfors, och gymnasierna har skrivit tillägg och preciseringar där sådana krävs. Den främsta skillnaden mellan läroplanerna för de finska och svenska gymnasierna är att de svenska gymnasierna i läroplanens allmänna del har infört den gemensamma värdegrund och den gemensamma språkstrategi svensk dagvård, grundläggande- och gymnasieutbildning i Helsingfors arbetar enligt. De obligatoriska och fördjupade nationella kurserna är identiska med den nationella läroplanen. Gymnasievisa skillnader finns i skolornas inlägg om profileringar, tillämpade kurser och temastudier. Gymnasierna har arbetat med läroplanen på olika sätt, vilket kan ses i bilagorna. Den allmänna, gemensamma delen av läroplanerna är likadan för det tre gymnasierna och endast de gymnasievisa preciseringarna skiljer texterna från varandra. Med övriga texter i läroplanen har Brändö gymnasium arbetat i de nationella egrunderna, vilket är orsaken till att det i deras text inte är lika överskådlig, och att det på en del håll i ämnesdelen finns finska mellanrubriker som inte är menade att finnas kvar i den slutliga texten. Dessa brister rättas till då det tekniska hjälpmedlet som använts utvecklas. Gymnasiet Lärkan och Tölö gymnasium har inte i första hand arbetat i egrunderna, och deras texter har därför inte denna belastning. Läroplanen ses av samtliga gymnasier som ett dynamiskt dokument som kontinuerligt kommer att utvecklas. Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor 1 Läroplan för Brändö gymnasium - allmän del.pdf 2 Läroplan för Brändö gymnasium - ämnesdel.pdf 3 Läroplan för Gymnasiet Lärkan - allmän och ämnesdel.pdf 4 Läroplan för Tölö gymnasium - allmän och ämnesdel.pdf Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden