Helsingfors stad Protokoll 1/2015 Utbildningsnämndens svenska sektion

Transkript

1 Helsingfors stad Protokoll 1/2015 Tid 16:15-17:55 Plats Ekogatan 2 C Närvarande Ledamöter Ekman, Johan Nordman, Bernt Apter, Ted Helander, Elisabeth Hämäläinen, Nora Sjöberg-Tuominen, Lena Weckman, Sofi Talvitie, Ulla-Britta ordförande vice ordförande ersättare Övriga Månsson, Björn Rönnholm, Niclas Holm-Dellringer, Ann Nuikkinen, Kaisa stadsstyrelsens företrädare översättare-informatör sakkunnig Ordförande Johan Ekman Protokollförare Ann Holm-Dellringer översättare-informatör 1-7

2 Helsingfors stad Protokoll 1/2015 Ärende 1 RPKL/1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet och val av protokolljusterare 2 RPKL/2 Meddelanden 3 RPKL/3 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde 4 RPKL/4 s protokoll till påseende 5 RPKL/5 Behovsutredning gällande Busholmens grundskola och Jätkäsaaren peruskoulu 6 RPKL/6 Val av ledamot i direktionen för Drumsö lågstadieskola 7 RPKL/7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen

3 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/1 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet och val av protokolljusterare Beslut konstaterade att sammanträdet är lagligt och beslutfört och valde ledamöterna Bernt Nordman och Elisabeth Helander att justera protokollet från detta sammanträde. Beslutsförslag Beslutet stämmer överens med förslaget.

4 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/2 2 Meddelanden Beslut Svenska sektionen antecknar stadsfullmäktiges beslut för kännedom. Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Stadsfullmäktige beslutade , 13 att 1. bevilja Annukka Mickelsson befrielse från förtroendeuppdraget som ledamot i utbildningsnämndens svenska sektion 2. välja Sofi Weckman till ny ledamot i utbildningsnämndens svenska sektion för den mandattid som utgår med år Stadsfullmäktige konstaterade samtidigt att Timo Nurmiluoto blir personlig ersättare för den nya ledamoten i utbildningsnämndens svenska sektion.

5 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/3 3 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde Beslut beslutade att de beslut som fattats vid detta sammanträde får verkställas innan de vunnit laga kraft, om inte något annat har beslutats eller senare beslutas separat. Beslutsförslag Beslutet stämmer överens med förslaget.

6 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/4 4 s protokoll till påseende HEL T Beslut Med stöd av 9, moment 10 i Helsingfors stads förvaltningsstadga beslutade svenska sektionen att sektionens protokoll hålls offentligt framlagda på stadens registratorskontor två veckor efter sammanträdet. Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning Beslutsförslag Beslutet stämmer överens med förslaget. Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning

7 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/5 5 Behovsutredning gällande Busholmens grundskola och Jätkäsaaren peruskoulu HEL T Beslut Behandling beslutar att för sin del godkänna behovsutredningen gällande Jätkäsaaren peruskoulu och Busholmens grundskola. Svenska sektionen konstaterade dock att det närmare lokalbehovet klarnar under den granskning av det svenska servicenätet som görs våren n kompletterade beslutsförslaget med följande mening: Svenska sektionen konstaterar dock att det närmare lokalbehovet klarnar under den granskning av det svenska servicenätet som görs våren Upplysningar Kaisa Nuikkinen, ledanden arkitekt, telefon: kaisa.nuikkinen(a)hel.fi Bilagor 1 Jätkäsaaren peruskoulu ja Busholmens grundskola, tarveselvitys pdf Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning Beslutsförslag ns motiveringar beslutar att för sin del godkänna behovsutredningen gällande Jätkäsaaren peruskoulu och Busholmens grundskola. Enligt 5, punkt 14 i instruktionen för utbildningsväsendet är det utbildningsnämndens sektioner som för sin egen språkgrupps del har

8 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/5 till uppgift att godkänna behovsutredningar för lokalprojekt och att fastställa gränser inom vilka en tjänsteinnehavare kan göra detta. Svenska sektionen delegerade i november befogenheten gällande behovsutredning upp till 1 miljon euro till vissa tjänstemän. Finska sektionen godkände för sin del behovsutredningen Behovsutredningen beskriver de uppgifter som ligger till grund för planeringen en finsk och en svensk grundskola för årskurserna 1 9 i det nya bostadsområdet på Busholmen. Skolorna går under arbetsnamnen Busholmens grundskola och Jätkäsaaren persukoulu. Busholmens grundskola kommer att ligga i det södra elevupptagningsområdet. Jätkäsaaren peruskoulu kommer att ligga i nuvarande Taivallahden peruskoulus elevupptagningsområde i område A4 södra-mellersta, i stordistrikt 1. Lokaler för årskurserna 1 2 (kapacitet 200) i den kommande Jätkäsaaren peruskoulu blir klara år 2017 i den byggnad för daghem och skola som byggs vid Hamburgsgränden norr om Bunkern. Utan de nu planerade nya skollokalerna på Busholmen kan man räkna med en kapacitetsbrist på elevplatser sammanlagt i de finska och svenska skolorna åren Beräkningen baserar sig på s.k. effektiverad kapacitet (ökad med 10 %). Sektionen beslutade i december att uppmana linjen för svensk dagvård och utbildning att granska det svenska servicenätet i staden med tonvikt på södra området och norra området. Samtliga dagvårdsenheter och skolor inom den grundläggande utbildningen i områdena ingår i utredningen. Dimensioneringen av den svenska utbildningen i södra området utreds i samband med denna granskning våren Skolkomplexet byggs på Y-tomten invid Bunkern. Byggprojektet omfattar inte gymnastiksalar, dessa kommer att finnas i det gamla hamnmagasinet Bunkern. Söder om skolan kommer det att finnas en idrottspark med två fullstora fotbollsplaner. I norra delen av idrottsparken planeras ett motionsområde för grannskapet. I sin helhet dimensioneras byggnaden för 740 elevplatser (med 10 % effektiverad kapacitet blir det 814 elevplatser). Linjen för svensk dagvård och utbildning 150 platser, årskurserna 1 6, och den finska linjen för grundläggande utbildning 590 platser, årskurserna 3 9 Skolkomplexets totala nyttoyta planeras bli m2, bruttoytan beräknas var m2 och lägenhetsytan m2.

9 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/5 Byggnaden är indelad i 5 6 moduler eller avdelningar. I princip arbetar eleverna i årskurserna 1 2 i sin egen avdelning och eleverna i de högre klasserna i egna avdelningar och gemensamma ämnesrum. Det kommer att arrangeras en arkitekttävling om planeringen av projektet våren Det förslag som vinner tävlingen ligger sedan till grund för genomförandet av skolbygget. Stadens investeringsprogram för åren godkändes av stadsfullmäktige I investeringsprogrammet ingår det här projektet i omfattningen 8500 brm2 till en kostnad av sammanlagt 26,0 miljoner euro och med planerat genomförande åren Beräknad tidpunkt för ibruktagande är Till kostnaderna för att starta upp verksamheten hör bl.a. en första inredning, förnödenheter, utrustning och anläggningar. Sammanlagt beräknas dessa uppgå till euro (linjen för svensk dagvård och utbildning euro och den finska linjen för grundläggande utbildning euro). Enligt uppgift av fastighetskontoret kommer hyran enligt en preliminär beräkning att vara sammanlagt euro/år. Hyran preciseras i samband med projektplaneringen. Hyreskostnaderna delas mellan linjerna utgående från antalet elever (linjen för svensk dagvård och utbildning euro/år och den finska linjen för grundläggande euro/år). Utöver hyran omfattar de årliga verksamhetskostnaderna också bl.a. löner och personalkostnader, köp av tjänster, material, förnödenheter och varor. Sammanlagt beräknas dess uppgå till euro/år (linjen för svensk dagvård och utbildning euro/år och den finska linjen för grundläggande euro/år). På årsbasis beräknas de årliga kostnaderna för drift och underhåll sammanlagt uppgå till euro (linjen för svensk dagvård och utbildning euro/år och den finska linjen för grundläggande utbildning euro/år), av vilket kapitalhyran utgör om hyrestiden är 20 år (linjen för svensk dagvård och utbildning euro/år och den finska linjen för grundläggande utbildning euro/år). Tanken är att man i det planerade skolkomplexet kunde placera den eventuella nordiska skola eller utvecklade undervisning på svenska inom den finska utbildningen som föreslagits av stadsstyrelseledamoten Marcus Rantala. Frågan utreds i samband med att läroplanerna förnyas och eventuella beslut fattas i ett senare skede. Några särskilda krav på skolbyggnaden ställs inte i detta

10 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/5 avseende. Stadsstyrelsen har bett utbildningsverket ge utlåtande i ärendet senast Upplysningar Kaisa Nuikkinen, ledanden arkitekt, telefon: kaisa.nuikkinen(a)hel.fi Bilagor 1 Jätkäsaaren peruskoulu ja Busholmens grundskola, tarveselvitys pdf Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning

11 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/6 6 Val av ledamot i direktionen för Drumsö lågstadieskola HEL T Beslut Svenska sektionen utsåg Tina af Hällström till ledamot i direktionen för Drumsö lågstadieskola för den återstående mandatperioden Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Representanten för personalen Camilla Orre-Pehkonen arbetar inte länge i Drumsö lågstadieskola och hennes personliga ersättare Sanna Rostami är i och med bolagiseringen av Palmia inte längre i Helsingfors stads tjänst och är således inte valbar till direktionen. I stället föreslås Tina af Hällström som ordinarie representant för personalen i direktionen. Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

12 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL T Beslut Behandling Svenska sektionen beslutade att begära direktionernas utlåtanden om det förslag till språkprogram för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors som beskrivs i beredningen I begäran om utlåtande ska följande fråga ingå istället för formuleringen "Elevens skolstig är uppbyggd inom det egna området, och elev kan inte byta område på grund av språkval": Borde det vara möjligt för elever som önskar studera annat A2 språk än engelska att byta skola över områdesgränsen i samband med språkvalet? n ändrade ordet "uppmärksamma" till "ta ställning till" i femte stycket på sidan 13 i föredragningslistan. Under diskussionen föreslog Johan Ekman understödd av Elisabeth Helander att beslutsförslaget kompletteras med följande nya stycke: I begäran om utlåtande ska följande fråga ingå istället för formuleringen "Elevens skolstig är uppbyggd inom det egna området, och elev kan inte byta område på grund av språkval": Borde det vara möjligt för elever som önskar studera annat A2 språk än engelska att byta skola över områdesgränsen i samband med språkvalet? Beslutet fattades efter omröstning där Johan Ekmans motförslag fick sju (7) röster (Apter, Helander, Hämäläinen, Talvitie, Sjöberg, Weckman, Ekman) och föredragningen en (1) röst (Nordman). Upplysningar,, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning Beslutsförslag

13 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 ns motiveringar Bakgrund Svenska sektionen beslutar att begära direktionernas utlåtanden om det förslag till språkprogram för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors som beskrivs i beredningen. Ärendet återremitterades På nationell nivå pågår för närvarande arbetet med att formulera en ny läroplan och timfördelning för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före Som en del av detta arbete granskas även språkprogrammet i de svenska skolorna i Helsingfors. De svenska rektorerna har i olika sammanhang diskuterat såväl de utmaningar det nuvarande språkprogrammets förverkligande medför, som förslag på framtida förändringar i språkprogrammet. Kommentarer och synpunkter har insamlats via gemensamma tillfällen för samtliga rektorer, och från varje område genom att respektive områdesrektor sammanställt kommentarer från rektorerna i området. Gemensamma teman som kommenterats är svårigheten i att i praktiken förverkliga det språkprogram som för närvarande gäller, betydelsen av att stödja såväl modersmålet svenska som finskan i den starkt finska omvärld Helsingfors utgör. Att för barn och unga i de svenska skolorna erbjuda ett språkprogram som är möjligt att förverkliga är det gemensamma målet för samtliga som hörts i processen. Det nuvarande språkprogrammet i korthet A1-språk från åk3: finska i samtliga skolor A2-språk från åk 4 eller 5: engelska i samtliga skolor + franska i två områden (södra, västra) och tyska i tre områden (Tölö, östra, norra) B1-språk från åk 7: latin i en skola B2-språk från åk 8: engelska, tyska, franska i alla områden + ryska i ett område Förverkligat språkprogram innevarande läsår (A2 utöver engelskan som läses i samtliga skolor): Hoplaxskolan: Franska, 14 elever, årskurs 4 Franska, 17 elever, årskurs 5 Franska, 14 elever, årskurs 6 Franska, 20 elever, årskurs 7

14 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 Franska, 9 elever, årskurs 8 Franska, 11 elever, årskurs 9 Norra området: Tyska, 8 elever, årskurs 9 (elever i musikklass som flyttat till Åshöjdens grundskola från Hs Lönkan) Södra området Franska, 10 elever, årskurs 4 inklusive Tölö: Franska, 17 elever, årskurs 5 Tyska, 9 elever, årskurs 5 Franska, 10 elever, årskurs 7 Tyska, 10 elever, årskurs 9 Östra området: Tyska, 11 elever, årskurs 4 Tyska, 6 elever, årskurs 5 Tyska, 5 elever, årskurs 6 Tyska, 10 elever, årskurs 7 Tyska, 8 elever, årskurs 8 Tyska, 16 elever, årskurs 9 Enligt det nuvarande språkprogrammet är det möjligt för eleven att inom det egna området byta skola i samband med att studier i A2- språket inleds, eller att inte byta skola men för de lektionerna färdas till den skola där det valda A2-språket erbjuds. Denna valmöjlighet har i praktiken inte utnyttjats av elever och vårdnadshavare. Detta har resulterat i att det nuvarande språkprogrammet inte har förverkligats då ett tillräckligt elevantal i området inte valt det andra A2-språket, och undervisningsgrupper därför inte har bildats. För att en grupp skall bildas krävs att minst tio elever i området väljer det andra A2-språket. Det nya språkprogrammet för den finska grundläggande utbildningen lägger denna gräns på elever. Förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen, bakgrund Olika möjligheter att stärka språkprogrammet har föreslagits och diskuterats av tjänstemännen på linjen för svensk dagvård och utbildning och skolornas rektorer. De möjliga lösningarna, förslagen som diskuterats, har skiljt sig från varandra endast i fråga om A2- språket. I fråga om A1 och B2-språken är rektorerna och tjänstemännen eniga om att de förslag som presenterats är lämpliga för

15 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 deras skola, området de arbetar i och det svenska skolnätet som helhet. Det som diskuterats är om A2-språket i samtliga skolor skall vara enbart engelska eller om även ett annat, alternativt A2-språk skall erbjudas. Vidare har det diskuterats i vilken ålder eleverna skall inleda sina studier i A2-språket, och huruvida eleverna endast för de lektionerna skall färdas till den skola i området som erbjuder undervisning i det andra A2-språket, eller om eleven i samband med språkvalet byter skola. Två alternativa förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen utarbetades och presenterades för utbildningsnämndens svenska sektion i samband med sektionens sammanträde Sektionen valde att inte be om direktionernas utlåtanden om föreslagna alternativen, utan återremitterade ärendet. Det nya förslag som sänds för utlåtande till direktionerna skall enligt återremitteringens motivering bestå av ett språkprogram, som skall vara så brett som möjligt, men ändå genomförbart. Vidare önskas att finska A1 inleds i årkurs 2, och att eleverna skall ha möjlighet att vid behov byta skola över upptagningsområdets gränser då eleven väljer A2-språk. Dessutom bör det i det nya förslaget ingå vilka skolor som skulle erbjuda annat A2- språk utöver engelska, samt hur eleverna lättare kunde ta del av stadens språkutbud. I denna beredning ingår därmed endast ett förslag till språkprogram. Förslaget är i linje med det tidigare alternativ 2, men strävan är att förtydliga förslaget, och tydligare utpeka vad i förslaget direktionerna skall ge sitt utlåtande om. Förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen Finskundervisningen (A1) stärks genom en tidigareläggning, och inleds redan i årskurs 2. I årskurserna 1 6 erbjuds i samtliga skolor engelska (A2) från och med årskurs 5, men i varje område finns möjlighet att läsa ett annat A2-språk. Det andra A2-språket undervisas i första hand i områdets sammanhållna grundskola, eller alternativt i en annan på förhand utsedd skola med undervisning i årskurserna 1-6 inom området. Skolan där denna möjlighet erbjuds måste vara tillräckligt stor för att kunna förväntas kunna erbjuda det andra A2-språket med grupper som i första hand består av den egna skolans elever. Undervisning i det andra A2-språket ges, om möjligt, av ämneslärare. Detta skulle säkra bästa möjliga introduktion till, och inledning av, studier i det nya språket. Eleverna färdas inte, såsom i det nuvarande språkprogrammet, till annan skola endast för lektioner i A2-språket. Orsaken till detta är att

16 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 skolorna inte har möjligheter att garantera elevernas trygghet och säkerhet under förflyttningarna. Eleverna byter enligt förslaget i samband med val av språk vid behov skola då de börjar i årkurs 5. Eleverna kan inte byta skola till ett annat område, endast till sitt eget områdes skolor. Detta på grund av att det bör finnas en kontinuitet, en enhetlig lärostig, i språkundervisningen inom området, och eleverna måste ha möjlighet att fortsätta sina språkstudier i det egna området även i årskurserna 7 9. Vilket annat A2-språk som förutom engelskan erbjuds diskuteras i respektive område, och besluts därefter i utbildningsnämndens svenska sektion. Övriga språk (B2) erbjuds från årskurs 7. B2-språket stärks genom att det inleds ett år tidigare, och med ett två timmar högre timantal jämfört med det nationella minimiantalet för ämnet. Dessa två timmar tas från timfördelningens valbara timmar. Förslag på B2-språk har i diskussioner som förts varit spanska, ryska, kinesiska, latin, tyska och franska. Fördelen med detta förslag är, att det innehåller möjligheten för eleverna att i årskurs 5 förutom engelska även välja ett annat alternativt A2-språk. Nackdelen är, att skolornas långsiktiga planering försvåras. Såväl den avsändande som den mottagande skolan kan inte med säkerhet veta hur många elever den har följande läsår, vilket försvårar såväl personal-, rums-, som den ekonomiska planeringen. Den kontinuitetsproblematik som även det nuvarande språkprogrammet innehåller kvarstår i detta förslag, dock inte i lika hög grad, i och med att den mottagande skolan i detta förslag kan förväntas få ett tillräckligt antal elever som väljer det utöver engelska alternativa A2-språket, men ingen garanti för det finns. Sammanfattning av förslaget och vad direktionerna ombeds ge sitt utlåtande om Förslaget stöder i och med den tidigarelagda finskundervisningen de tvåspråkiga barnens språkliga utveckling med målet att bidra till en levande tvåspråkighet. En annan skillnad jämfört med det nuvarande språkprogrammet är, att eleverna enligt förslaget inte som nu längre skulle färdas till en annan skola för de lektioner eleven studerar det andra A2-språket, utan i stället konkret vid behov byter skola i och med val av språk. Att ge eleverna möjligheten att även välja ett A2-språk i en skola utanför det egna området för med sig ytterligare en osäkerhetsfaktor med tanke på långsiktig planering av verksamheten. Förslagets B2-språk, spanska, ryska, kinesiska, latin, tyska och franska, ger eleverna en god grund för fortsatta språkstudier. Nämnda

17 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 språk kan sannolikt erbjudas även i gymnasierna, men i vilken grad är beroende av från vilken stad de studerande som antas kommer, hur de studerande väljer kurser och i viken mån gymnasierna för läsåret har ekonomiska möjligheter att erbjuda kurser i språken. I diskussionerna kring språkprogrammet har skolornas rektorer framfört vikten av att även framdeles som en del av läroplanen ha en för den svenska grundläggande utbildningen specifik språkstrategi med syftet att stödja det svenska språket. En sådan strategi kommer att nedtecknas, och den kommer att ingå i skolornas läroplaner då dessa godkänns i sektionen. n föreslår att sektionen begär direktionernas utlåtanden om ovannämnda förslag till språkprogram och uppmanar direktionerna att höra elevkåren. Ärendet bereds för beslut i svenska sektionen under våren Direktionerna ombeds att i sitt utlåtande specifikt uppmärksamma följande punkter: A1-språket finska undervisas från och med årskurs 2 i samtliga skolor A2-språket inleds i årskurs 5 A2-språket är engelska i samtliga skolor, men även ett annat A2- språk erbjuds i varje område i områdets sammanhållna grundskola, eller alternativt i en på området på förhand utsedd skola med undervisning i årskurserna 1-6 Elever som önskar studera annat A2-språk än engelska byter skola i samband med språkvalet Elevens skolstig är uppbyggd inom det egna området, och elev kan inte byta område på grund av språkval Övriga kommentarer ur skolans eller områdets synpunkt Övriga kommentarer på språkprogrammet på stadsnivå Vilken skola som på respektive område är den i vilken det alternativa A2-språket erbjuds, samt vilket det språket är besluts i samband med senare beslut om timfördelning och läroplaner på såväl kommunalsom skolnivå. Tidigare behandling av ärendet och de alternativ som presenterades för sektionen I det följande de två alternativ som presenterades för sektionen 11.12, och i diskussionerna inför mötet av rektorerna sågs som de starkaste. Rektorerna tog ställning till ett hurdant språkprogram som enligt deras mening skulle vara det lämpligaste för den skola och det område de arbetar i. Alternativ 1 sågs som det bästa alternativet i östra, norra och

18 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 södra området, medan alternativ 2 ansågs vara det bästa för Hoplaxskolan och Zacharias Topeliusskolan, vars elever i årskurserna 7-9 hör till Hoplaxskolans elevupptagningsområde. Alternativen har i beredningen för sektionens sammaträde kompletterats med kommentar där för- och nackdelar presenteras. Alternativen nedan ingår i denna beredning endast i syfte att ge insikt i ärendets tidigare behandling, och är inte förslag direktionerna nu begärs utlåtande om. Alternativ 1 Finskundervisningen (A1) stärks genom en tidigareläggning, och inleds redan i årskurs 2. I årskurserna 1 6 erbjuds endast engelska (A2) i samtliga skolor från och med årskurs 3, och övriga språk (B2) erbjuds från årskurs 7. B2-språket stärks genom att det inleds ett år tidigare, och med ett två timmar högre timantal jämfört med det nationella minimiantalet för ämnet. Dessa två timmar tas från timfördelningens valbara timmar. Förslag på B2-språk har i diskussioner som förts varit spanska, ryska, kinesiska, latin, tyska och franska. Fördelen med detta alternativ är, att det i fråga om utbudet på A2-språk säkrar jämlikhet mellan samtliga enheter i staden, att det ger enheterna möjlighet att planera långsiktigt genom att inga elevförflyttningar sker förutom vid stadieövergångar, samt att alternativet är det ekonomiskt mest hållbara och i alla lägen genomförbart. Nackdelen är att utbudet alternativa språk är litet i årskurserna 1-6. Alternativ 2 Finskundervisningen (A1) stärks genom en tidigareläggning, och inleds redan i årskurs 2. I årskurserna 1 6 erbjuds i samtliga skolor engelska (A2) från och med årskurs 5, men i varje område finns möjlighet att läsa ett annat A2-språk. Det andra A2-språket undervisas i första hand i områdets sammanhållna grundskola, eller alternativt i en på området på förhand utsedd skola med undervisning i årskurserna 1-6. Skolan där denna möjlighet erbjuds måste vara tillräckligt stor för att kunna förväntas kunna erbjuda det andra A2-språket med grupper som i första hand består av den egna skolans elever. Undervisning i det andra A2-språket ges, om möjligt, av ämneslärare. Detta skulle säkra bästa möjliga introduktion till, och inledning av, studier i det nya språket. Eleverna byter i samband med val av språk vid behov skola då de börjar i årkurs 5. Eleverna färdas inte, såsom i det nuvarande språkprogrammet, till annan skola endast för lektioner i A2-språket. Eleverna kan inte byta skola till ett annat område, endast till sitt eget

19 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 områdes skolor. Detta på grund av att det bör finnas en kontinuitet, en enhetlig lärostig, i språkundervisningen inom området, och eleverna måste ha möjlighet att fortsätta sina språkstudier i det egna området även i årskurserna 7 9. Vilket annat A2-språk som förutom engelskan erbjuds diskuteras i respektive område, och besluts därefter i utbildningsnämndens svenska sektion. Övriga språk (B2) erbjuds, såsom i alternativ 1, från årskurs 7. B2-språket stärks genom att det inleds ett år tidigare, och med ett två timmar högre timantal jämfört med det nationella minimiantalet för ämnet. Dessa två timmar tas från timfördelningens valbara timmar. Förslag på B2-språk är i detta förslag de samma som i alternativ 1. Fördelen med detta alternativ är, att det innehåller möjligheten för eleverna att i årskurs 5 förutom engelska även välja ett annat alternativt A2-språk. Nackdelen är att skolornas långsiktiga planering försvåras. Såväl den avsändande som den mottagande skolan kan inte med säkerhet veta hur många elever den har följande läsår, vilket försvårar planering av såväl personal-, rums-, som ekonomisk planering. Den kontinuitetsproblematik som även det nuvarande språkprogrammet innehåller kvarstår i detta alternativ, dock inte i lika hög grad. Den mottagande skolan kan förväntas få ett tillräckligt antal elever som väljer det utöver engelska alternativa A2-språket, men ingen garanti för det finns. Upplysningar,, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning Beslutshistoria HEL T Beslut Ärendet återremitterades.

20 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) RPKL/7 Behandling Återremitterades Under diskussionen föreslog Veronica Hertzberg understödd av Ted Apter att ärendet återremitteras för ny beredning enligt följande: Förslaget återremiteras så att det nya förslaget består av ett alternativ som presenteras för direktionerna. Utgångspunkten är att stadens svenska skolor skall ha ett så brett och genomförbart språkprogram som möjligt och att finskan börjar redan i åk 2. Eleverna skall också ha möjlighet att byta skola över upptagningsområdets gränser ifall det språk de vill studera inte erbjuds i inom det egna området. Vilka skolor som skulle erbjuda annat än engelska som A2 och hur eleverna lättare kunde ta del av stadens språkutbud borde ingå i det nya förslaget Beslutet fattades efter omröstning där föredragningen fick fyra (4) röster (Mickelsson, Nordman, Sjöberg, Talvitie) och Hertzbergs återremitteringsförslag fick fem (5) röster (Apter, Ekman, Helander, Hertzberg, Hämäläinen). Upplysningar,, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi

21 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) ANVISNINGAR FÖR SÖKANDE AV ÄNDRING 1 ( 4, 5 OCH 7) FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet. Tillämpat lagrum: 91 i kommunallagen 2 ( 6) ANVISNINGAR OM HUR MAN BEGÄR OMPRÖVNING Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol. Rätt att begära omprövning Omprövning får begäras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) av kommunmedlemmarna Den tid inom vilken omprövning ska begäras Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter. Omprövningsmyndighet Omprövning begärs hos Helsingfors utbildningsnämnd. Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är: E-postadress: helsinki.kirjaamo@hel.fi

22 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) Postadress: Faxnummer: (09) Besöksadress: PB HELSINGFORS STAD Helsingfors stads registratorskontor Norra esplanaden Telefonnummer: (09) (Allmän förvaltning, Energi och Hamnen) (09) (Stadsplanerings- och fastighetsväsendet) (09) (Byggnads- och miljöväsendet) (09) (Bildningsväsendet) (09) (Social- och hälsovårdsväsendet) Registratorskontoret är öppet måndag fredag kl Formen för och innehållet i begäran om omprövning Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form. I begäran om omprövning ska uppges det beslut som begäran om omprövning gäller hurdan omprövning som begärs på vilka grunder omprövning begärs vem som begär omprövning på vilka grunder den som begär omprövning är berättigad att göra detta kontaktuppgifter till den som begär omprövning Protokoll Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor

23 Helsingfors stad Protokoll 1/ (21) Johan Ekman ordförande Ann Holm-Dellringer protokollförare Protokollet justerat Bernt Nordman Elisabeth Helander Dokumentet är elektroniskt undertecknat. Protokollet har hållits offentligt framlagt på Helsingfors stads registratorskontor (Norra esplanaden 11-13)