Helsingfors stad Protokoll 9/2014 Utbildningsnämndens svenska sektion

Transkript

1 Helsingfors stad Protokoll 9/2014 Tid 16:15-18:25 Plats Ekogatan 2 C Närvarande Ledamöter Ekman, Johan Nordman, Bernt Apter, Ted Helander, Elisabeth Hertzberg, Veronica Hämäläinen, Nora Mickelsson, Annukka Sjöberg, Lena Talvitie, Ulla-Britta ordförande vice ordförande anlände kl. 17:10 under behandlingen av 78 anlände kl. 16:25 under behandlingen av 78 avlägsnade sig kl efter behandlingen av 79 avlägsnade sig kl. 18:00 efter behandlingen av 79 ersättare anlände kl. 16:35 under behandlingen av 78 Övriga Månsson, Björn Grönholm, Niclas Rönnholm, Niclas Holm-Dellringer, Ann stadsstyrelsens företrädare avlägsnade sig kl. 18:10 under behandlingen av 82 undervisningschef översättare-informatör Ordförande Johan Ekman Niclas Rönnholm 76-77, undervisningschef 78

2 Helsingfors stad Protokoll 9/2014 Protokollförare Ann Holm-Dellringer översättare-informatör 76-83

3 Helsingfors stad Protokoll 9/2014 Ärende 76 RPKL/1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet och val av protokolljusterare 77 RPKL/2 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde 78 RPKL/3 Förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen 79 RPKL/4 Val av rektor vid Grundskolan Norsen från RPKL/5 Loven och arbetstiderna vid vuxenstudielinjen i Tölö specialiseringsgymnasium 81 RPKL/6 Justering av det maximala antalet platser för antagning till årskurs 1 läsåret , Cygnaeus lågstadieskola 82 RPKL/7 Dimensioneringen av den dagvårdsservice som skaffas genom köpavtal RPKL/8 Granskning av servicenätet för svensk dagvård och utbildning - förslag för fortsatt utredning

4 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/1 76 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet och val av protokolljusterare Beslut konstaterade att sammanträdet är lagligt och beslutfört och valde ledamöterna Lena Sjöberg och Annukka Mickelsson att justera protokollet från detta sammanträde. Beslutsförslag beslutar konstatera att sammanträdet är lagligt och beslutfört och välja ledamöterna Bernt Nordman (Peter Stadius) och Annukka Mickelsson (Timo Nurmiluoto) att justera protokollet från detta sammanträde.

5 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/2 77 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde Beslut beslutade att de beslut som fattats vid detta sammanträde får verkställas innan de vunnit laga kraft, om inte något annat har beslutats eller senare beslutas separat. Beslutsförslag Beslutet stämmer överens med förslaget.

6 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/3 78 Förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL T Beslut Behandling Ärendet återremitterades. Under diskussionen föreslog Veronica Hertzberg understödd av Ted Apter att ärendet återremitteras för ny beredning enligt följande: Förslaget återremiteras så att det nya förslaget består av ett alternativ som presenteras för direktionerna. Utgångspunkten är att stadens svenska skolor skall ha ett så brett och genomförbart språkprogram som möjligt och att finskan börjar redan i åk 2. Eleverna skall också ha möjlighet att byta skola över upptagningsområdets gränser ifall det språk de vill studera inte erbjuds i inom det egna området. Vilka skolor som skulle erbjuda annat än engelska som A2 och hur eleverna lättare kunde ta del av stadens språkutbud borde ingå i det nya förslaget Beslutet fattades efter omröstning där föredragningen fick fyra (4) röster (Mickelsson, Nordman, Sjöberg, Talvitie) och Hertzbergs återremitteringsförslag fick fem (5) röster (Apter, Ekman, Helander, Hertzberg, Hämäläinen). Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Beslutsförslag ns motiveringar Bakgrund Svenska sektionen beslutar att begära direktionernas utlåtanden om de två förslag till språkprogram för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors vilka beskrivs i beredningen. På nationell nivå pågår för närvarande arbetet med att formulera en ny läroplan och timfördelning för den grundläggande utbildningen. Enligt statsrådets beslut ska man från början av höstterminen 2016 övergå till

7 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/3 undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebär att de lokala läroplanerna ska vara klara och godkända före Som en del av detta arbete granskas även språkprogrammet i de svenska skolorna i Helsingfors. De svenska rektorerna har i olika sammanhang diskuterat såväl de utmaningar det nuvarande språkprogrammets förverkligande medför, som förslag på framtida förändringar i språkprogrammet. Kommentarer och synpunkter har insamlats via gemensamma tillfällen för samtliga rektorer, och från varje område genom att respektive områdesrektor sammanställt kommentarer från rektorerna i området. Gemensamma teman som kommenterats är svårigheten i att i praktiken förverkliga det språkprogram som för närvarande gäller, betydelsen av att stödja såväl modersmålet svenska som finskan i den starkt finska omvärld Helsingfors utgör. Att för barn och unga i de svenska skolorna erbjuda ett språkprogram som är möjligt att förverkliga är det gemensamma målet för samtliga som hörts i processen. Det nuvarande språkprogrammet i korthet A1-språk från åk3: finska i samtliga skolor A2-språk från åk 4 eller 5: engelska i samtliga skolor + franska i två områden (södra, västra) och tyska i tre områden (Tölö, östra, norra) B1-språk från åk 7: latin i en skola B2-språk från åk 8: engelska, tyska, franska i alla områden + ryska i ett område Förverkligat språkprogram innevarande läsår (A2 utöver engelskan som läses i samtliga skolor): Hoplaxskolan: Franska, 14 elever, årskurs 4 Franska, 17 elever, årskurs 5 Franska, 14 elever, årskurs 6 Franska, 20 elever, årskurs 7 Franska, 9 elever, årskurs 8 Franska, 11 elever, årskurs 9 Norra området: Tyska, 8 elever, årskurs 9 (elever i musikklass som flyttat till Åshöjdens grundskola från Hs Lönkan)

8 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/3 Södra området: Franska, 10 elever, årskurs 4 Franska, 17 elever, årskurs 5 Tyska, 9 elever, årskurs 5 Franska, 10 elever, årskurs 7 Tyska, 10 elever, årskurs 9 Östra området: Tyska, 11 elever, årskurs 4 Tyska, 6 elever, årskurs 5 Tyska, 5 elever, årskurs 6 Tyska, 10 elever, årskurs 7 Tyska, 8 elever, årskurs 8 Tyska, 16 elever, årskurs 9 Enligt det nuvarande språkprogrammet är det möjligt för eleven att inom det egna området byta skola i samband med att studier i A2- språket inleds, eller att inte byta skola men för de lektionerna färdas till den skola där det valda A2-språket erbjuds. Denna valmöjlighet har i praktiken inte utnyttjats av elever och vårdnadshavare. Detta har resulterat i att det nuvarande språkprogrammet inte har förverkligats då ett tillräckligt elevantal i området inte valt det andra A2-språket, och undervisningsgrupper därför inte har bildats. För att en grupp skall bildas krävs att minst tio elever i området väljer det andra A2-språket. Det nya språkprogrammet för den finska grundläggande utbildningen lägger denna gräns på elever. Förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen Olika möjligheter att stärka språkprogrammet har föreslagits och diskuterats av tjänstemännen på linjen för svensk dagvård och utbildning och skolornas rektorer. De möjliga lösningarna, förslagen som diskuterats, skiljer sig från varandra endast i fråga om A2-språket. I fråga om A1 och B2-språken är rektorerna och tjänstemännen eniga om att de förslag som presenterats är lämpliga för deras skola, området de arbetar i och det svenska skolnätet som helhet. Det som diskuterats är om A2-språket i samtliga skolor skall vara enbart engelska eller om även ett annat, alternativt A2-språk skall erbjudas. Vidare har det diskuterats i vilken ålder eleverna skall inleda sina studier i A2-språket, och huruvida eleverna endast för de lektionerna skall färdas till den skola i området som erbjuder

9 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/3 undervisning i det andra A2-språket, eller om eleven i samband med språkvalet byter skola. I det följande de två förslag som i diskussionerna av rektorerna setts som de starkaste. Rektorerna har tagit ställning till ett hurdant språkprogram som enligt deras mening skulle vara det lämpligaste för den skola och det område de arbetar i. Förslag 1 sågs som det bästa alternativet i östra, norra och södra området, medan förslag 2 sågs vara det bästa för Hoplaxskolan och Zacharias Topeliusskolan, vars elever i årskurserna 7-9 tillhör Hoplaxskolans elevupptagningsområde. Förslag 1 Finskundervisningen (A1) stärks genom en tidigareläggning, och inleds redan i årskurs 2. I årskurserna 1 6 erbjuds endast engelska (A2) i samtliga skolor från och med årskurs 3, och övriga språk (B2) erbjuds från årskurs 7. B2-språket stärks genom att det inleds ett år tidigare, och med ett två timmar högre timantal jämfört med det nationella minimiantalet för ämnet. Dessa två timmar tas från timfördelningens valbara timmar. Förslag på B2-språk har i diskussioner som förts varit spanska, ryska, kinesiska, latin, tyska och franska. Förslag 2 Finskundervisningen (A1) stärks genom en tidigareläggning, och inleds redan i årskurs 2. I årskurserna 1 6 erbjuds i samtliga skolor engelska (A2) från och med årskurs 5, men i varje område finns möjlighet att läsa ett annat A2-språk. Det andra A2-språket undervisas i första hand i områdets sammanhållna grundskola, eller alternativt i en på området på förhand utsedd skola med undervisning i årskurserna 1-6. Skolan där denna möjlighet erbjuds måste vara tillräckligt stor för att kunna förväntas kunna erbjuda det andra A2-språket med grupper som i första hand består av den egna skolans elever. Undervisning i det andra A2-språket ges, om möjligt, av ämneslärare. Detta skulle säkra bästa möjliga introduktion till, och inledning av, studier i det nya språket. Eleverna byter i samband med val av språk vid behov skola då de börjar i årkurs 5. Eleverna färdas inte, såsom i det nuvarande språkprogrammet, till annan skola endast för lektioner i A2-språket. Eleverna kan inte byta skola till ett annat område, endast till sitt eget områdes skolor. Detta på grund av att det bör finnas en kontinuitet, en enhetlig lärostig, i språkundervisningen inom området, och eleverna måste ha möjlighet att fortsätta sina språkstudier i det egna området även i årskurserna 7 9.

10 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/3 Sammanfattning Vilket annat A2-språk som förutom engelskan erbjuds diskuteras i respektive område, och besluts därefter i utbildningsnämndens svenska sektion. Övriga språk (B2) erbjuds, såsom i förslag 1, från årskurs 7. B2-språket stärks genom att det inleds ett år tidigare, och med ett två timmar högre timantal jämfört med det nationella minimiantalet för ämnet. Dessa två timmar tas från timfördelningens valbara timmar. Förslag på B2-språk är i detta förslag de samma som i förslag 1. Bägge förslagen stöder i och med den tidigarelagda finskundervisningen de tvåspråkiga barnens språkliga utveckling med målet att bidra till en levande tvåspråkighet. Skillnaden mellan förslag 1 och 2 finns i A2-språket. Alternativ 2 ligger närmare det nuvarande språkprogrammet, och ger fler val än alternativ 1. Skillnaden till det nuvarande språkprogrammet är, att eleverna enligt förslag 2 inte som nu längre skulle färdas till en annan skola för de lektioner eleven studerar det andra A2-språket, utan i stället konkret vid behov byter skola i och med val av språk. Förslagens B2-språk, spanska, ryska, kinesiska, latin, tyska och franska, ger eleverna en god grund för fortsatta språkstudier. Nämnda språk kan sannolikt erbjudas även i gymnasierna, men i vilken grad är beroende av från vilken stad de studerande som antas kommer, hur de studerande väljer kurser och i viken mån gymnasierna för läsåret har ekonomiska möjligheter att erbjuda kurser i språken. I diskussionerna kring språkprogrammet har skolornas rektorer framfört vikten av att även framdeles som en del av läroplanen ha en för den svenska grundläggande utbildningen specifik språkstrategi med syftet att stödja det svenska språket. En sådan strategi kommer att nedtecknas, och den kommer att ingå i skolornas läroplaner då dessa godkänns i sektionen. Innan beslut om språkprogram för den grundläggande utbildningen fattas bör såväl vårdnadshavare som elever höras i ärendet. n föreslår därför att sektionen besluter att begära direktionernas utlåtanden om de två förslag till språkprogram som ingår i beredningen, och att ärendet bereds för beslut i svenska sektionen under våren Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi

11 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/4 79 Val av rektor vid Grundskolan Norsen från HEL T Beslut beslutade att välja pedagogie magister Ann-Britt Bonns till rektorstjänsten (tjänstesignum 202) vid Grundskolan Norsen från Om den som väljs inte tidigare varit anställd vid Helsingfors stad beslutar utbildningsnämndens svenska sektion ytterligare att valet är villkorligt tills den som valts till tjänsten uppvisat ett av företagshälsovården godkänt intyg över sitt hälsotillstånd samt ett straffregisterutdrag enligt lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002). Intyget över hälsotillstånd och straffregisterutdrag ska uppvisas 30 dagar efter delgivningen. En prövotid om sex (6) månader fastställs för den som utses till tjänsten. Upplysningar Tanja Mellin, personalplanerare, telefon: tanja.mellin(a)hel.fi Bilagor 1 Sökande i alfabetisk ordning.pdf 2 Utdrag ur protokoll, Direktionen vid HSn.pdf 3 Utdrag ur protokoll, Direktionen vid HsLö.pdf Utdrag Utdrag Utdrag till Till kännedom Bilagor till utdrag Förslagstext Omprövning, utbildningsnämnden Förslagstext Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget.

12 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/4 Enligt stadsfullmäktiges beslut sammanslås Högstadiskolan Svenska normallyceum och Högstadieskolan Lönkan Eftersom ingendera skolan har en ordinarieanställd rektor ledigförklarades rektorstjänsten, som är placerad vid Grundskolan Norsen, i stadens officiella annonsorgan och på stadens webbplats. När ansökningstiden gått ut hade fyra personer sökt tjänsten. Samtliga sökande är formellt behöriga för tjänsten Enligt 20 i instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsen är det sektionen som anställer rektorer i grundskolor och gymnasier sedan direktionen har gett ett utlåtande. Behörighetsvillkoren för en rektor ingår i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom utbildningsväsendet (986/1998, ändrad 865/2005). Enligt dessa villkor är den behörig som har högre högskoleexamen, behörighet som lärare för utbildningsformen i fråga, tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter samt examen i undervisningsförvaltning enligt av utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutfört studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller har på annat sätt inhämtad tillräcklig kännedom om undervisningsförvaltning. Vid val av tjänsteinnehavare bör man utöver behörighetsvillkoren ta i betraktande de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster som enligt 125 i Finlands grundlag är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Ett sammandrag av sökandenas ansökningar i alfabetisk ordning finns som bilaga till ärendet. Sökandena har getts möjlighet att komplettera sin ansökan enligt förvaltningslagen, 22. Ansökningshandlingarna finns i sin helhet till påseende under mötet och före mötet i linjesekreterare Mariella Michelssons rum (527, 5 vån. Utbildningsverket). Utgående från ansökningshandlingarna med uppgifter om sökandenas examina och andra studier, arbetserfarenhet och erfarenhet av ledarskap valdes tre personer för en intervju. I intervjuerna deltog sektionens ordförande Johan Ekman, sektionens vice ordförande Bernt Nordman,, undervisningschef Niclas Rönnholm, personalplanerare Tanja Mellin samt Högstadiet Svenska normallyceums direktions viceordförande Veronica Idström och Högstadiekolan Lönkans direktionsordförande Jessika Ljungberg. ********** I det följande sökande A är pedagogie magister med ämneslärarbehörighet i textilslöjd. Hon har avlagt sin examen vid Åbo Akademi, pedagogiska fakulteten Sin examen i

13 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/4 utbildningsförvaltning har hon avlagt vid Svenska social och kommunalhögskolan Behörighet som studiehandledare har hon fått Sökande A har jobbat som ordinarie lektor i textilslöjd vid Högstadieskolan Svenska normallyceum sedan Hon har jobbat 1 år som vikarierande rektor och två år som t.f. rektor vid Högstadieskolan Svenska normallyceum. För tillfället arbetar hon som t.f. rektor vid Högstadieskolan Lönkan. Utöver detta har hon skött uppdraget som biträdande rektor vid Högstadieskolan Svenska normallyceum under åren och ********** I det följande sökande B är pedagogie magister och behörig klasslärare. Sin pedagogie magisterexamen har hon avlagt vid Åbo Akademi, pedagogiska fakulteten Hon har avlagt sin examen i utbildningsförvaltning vid Helsingfors universitet Sökande B har jobbat som ordinarie klasslärare i Topelius lågstadieskola sedan År 1994 blev hon föreståndare för samma skola och 2006 fick hon tjänsten som rektor i Zacharias Topeliusskolan. År 2013 sammanslogs den dåvarande sjukhuseneheten, Ulfåsaskolan, med Zacharias Topeliusskolan. Sökande B har deltagit i ledarskapsutbildningen JoVa (johtajavalmennus) som arrangerades av Helsingfors stad Hon har också deltagit i en JET utbildning arrangerad av Jyväskylä universitet. ********** I det följande sökande C är filosofie magister med ämneslärarbehörighet i historia. Han har avlagt sin filosofie magisterexamen år 2002 vid Åbo Akademi. Han har också avlagt examen i utbildningsledarskap vid Åbo Akademi Under åren arbetade han som lektor i historia och samhällslära vid Grankulla stad för årskurserna 5 till 9. Åren verkade han som lektor i historia och samhällslära i Lojo. Sedan år 2008 har han verkat som rektor för Ekenäs högstadieskola i Raseborg. Före sitt rektorskap har han verkat som vicerektor i 1,5 år. n konstaterar att alla som intervjuats är formellt behöriga för tjänsten och har erfarenhet av skolledaruppgifter: Sökande A 3,5 år, sökande B 20 år och sökande C 6,5 år som grundskolerektorer. Sökande A har verkat som biträdande rektor i 7 år och sökande C i 1,5 år. Endast sökande B har deltagit i ledarskapsutbildning utöver den obligatoriska kursen i utbildningsförvaltning. Samtliga har lång erfarenhet av undervisning: Sökande A och B har undervisat i över 20 år och sökande C i över 15 år. Sökandena A och B har jobbat som rektorer i Helsingfors och har på så sätt redan bekantat sig med både skolorna och Helsingfors stads svenska utbildningsväsende som arbetsmiljö. Sökande A har dessutom verkat som rektor i de båda skolor som nu sammanlås till Grundskolan Norsen. Sökande C har ingen erfarenhet av Helsingfors stad som arbetsgivare.

14 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/4 n konstaterar vidare att Grundskolan Norsen kommer att vara en enhet med årskurserna 7-9 och den blivande rektorn kommer enligt tjänstekollektivavtalet UKTA, DEL B 9, att ha 6-8 undervisningstimmar inom ämnesundervisningen. n konstaterar att sökande B är behörig för en rektorstjänst i grundskolan men hon kan inte undervisa i årskurserna 7-9 som kräver ämneslärarbehörighet. n bedömer att sökande A som har den kortaste rektorserfarenheten, men ändå flera års erfarenhet av biträdande rektors uppgifter, en lång karriär som ämneslärare och dessutom behörighet i studiehandledning, skulle med sin kunskap om bägge skolor ha en större beredskap än de övriga kandidaterna att skapa en trygg grogrund för den nybildade skolan. Sökande A har aktivt deltagit i sammanslagningsprocessen och visat att hon är ansvarsfull och har förmåga att samarbeta med andra för att utveckla skolornas verksamhet. Även utlåtandet från Högstadieskolan Svenska normallyceums och Högstadieskolan Lönkans direktioner styrker denna bedömning. n föreslår därför att sökande A utses till rektor för Grundskolan Norsen Upplysningar Tanja Mellin, personalplanerare, telefon: tanja.mellin(a)hel.fi Bilagor 1 Sökande i alfabetisk ordning.pdf 2 Utdrag ur protokoll, Direktionen vid HSn.pdf 3 Utdrag ur protokoll, Direktionen vid HsLö.pdf Utdrag Utdrag Utdrag till Till kännedom Bilagor till utdrag Förslagstext Omprövning, utbildningsnämnden Förslagstext För kännedom Utdrag till Till kännedom

15 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/5 80 Loven och arbetstiderna vid vuxenstudielinjen i Tölö specialiseringsgymnasium HEL T Beslut Svenska sektionen fastställde loven och arbetstiderna vid linjen för vuxenstudier i Tölö specialiseringsgymnasium läsåret enligt följande: Höstterminen (mån) (ons) Höstlovet (tors) (fre) Jullovet (tors) (ons) Vårterminen (tors) (fre) Sportlovet (mån) (fre Lovdagar (tors) (fre) Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Det är utbildningsnämndens sektioner som, om något annat inte har bestämts, för respektive språkgrupps del fastställer loven och arbetstiderna i skolorna (instruktionen för utbildningsväsendet, 5, moment 1, punkt 6). I gymnasielagen och gymnasieförordningen, vilka också gäller vuxengymnasierna, stadgas inte om lov och arbetstider, utan det är den som ordnar utbildningen som bestämmer om arbetstiderna. Upplysningar

16 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/5 Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi

17 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/6 81 Justering av det maximala antalet platser för antagning till årskurs 1 läsåret , Cygnaeus lågstadieskola HEL T Beslut beslutade att justera det maximala antalet platser för antagningen till årskurs 1 i Cygnaeus lågstadieskola inför läsåret Maxplatserna för Cygnaeus lågstadieskola slås fast till 44. Upplysningar Karin Lassenius, planerare, telefon: karin.lassenius(a)hel.fi Utdrag Utdrag Utdrag till Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Svenska sektionen beslutade om det maximala antalet platser för antagning till årskurs 1 i respektive skola och slog då fast antalet 35 för Cygnaeus lågstadieskola. Av befolkningsregistret framgår att det hösten 2014 finns 44 stycken svenskspråkigt registrerade 6-åringar inom skolans upptagningsområde som blir läropliktiga hösten Medan det 2015 finns 35 stycken svenskspråkigt registrerade 6-åringar inom skolans upptagningsområde som blir läropliktiga hösten n föreslår därför antalet platser för Cygnaeus lågstadieskolas del justeras från 35 till 44. Alla elever som bor inom skolans upptagningsområde har rätt att börja i sin närskola.

18 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/6 Upplysningar Karin Lassenius, planerare, telefon: karin.lassenius(a)hel.fi Utdrag Utdrag Utdrag till

19 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/7 82 Dimensioneringen av den dagvårdsservice som skaffas genom köpavtal HEL T Beslut beslutade att den dagvårdsservice som skaffas genomköpavtal dimensioneras enligt följande under tiden Det totala behovet av köpavtalstjänster är 269,5 dagvårdsplatser. Behovet finns inom södra, västra och norra området, där servicen köpts av Barnavårdsföreningen i Finland (södra, västra och norra området) och Contextia Oy (södra området, specialdagvård). Däremot finns det inte behov av att köpa dagvårdsservice i östra området, utan där ordnas dagvården i stadens eget daghem Landbo från och med Att utnyttja optionen på köpavtalsdagvården skulle kosta ca 2,9 miljoner euro på årsbasis. Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Nina Fabricius, dagvårdschef, telefon: nin.fabricius(a)hel.fi Beslutsförslag ns motiveringar Beslutet stämmer överens med förslaget. Utbildningsnämnden beslutade , 61 att svensk dagvårdsservice köps av Barnavårdsföreningen i Finland r.f., Contextia Oy och Föreningen Folkhälsan i Östersundom r.f. under tiden Utbildningsnämnden berättigade samtidigt en vid linjen för svensk dagvård och utbildning att inom ramen för tillbudsstående anslag årligen skaffa de tilläggsplatser som behövs av dessa leverantörer.

20 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/7 Totalt skaffades 267,5 dagvårdsplatser och i slutet av avtalsperioden är sammanlagt 269,5 stycken besatta. Avtalet slöts för tre år och det började och slutar Offerten och avtalet omfattade en optionsreservering på högst två år. Ser man till områdena har behovet av dagvårdsservice minskat i Östersundomområdet och linjen för svensk dagvård och utbildning anser därför att det inte finns behov av att utnyttja optionen i östra området. Ett av stadens daghem, Landbo, verkar i området och det klarar av det behov av service som eventuellt uppstår efter Behovet av tilläggsplatser inom dagvården är störst i södra och norra området och de platser som tidigare köptes i östra området styrs nu till dessa områden. Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Nina Fabricius, dagvårdschef, telefon: nin.fabricius(a)hel.fi

21 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/8 83 Granskning av servicenätet för svensk dagvård och utbildning - förslag för fortsatt utredning HEL T Beslut beslutade att uppmana linjen för svensk dagvård och utbildning att granska servicenätet i staden med tonvikt på följande områden: - Södra området (dagvård och grundläggande utbildning) - Norra området (dagvård och grundläggande utbildning) Samtliga dagvårdsenheter och skolor inom den grundläggande utbildningen i områdena ingår i utredningen. Upplysningar Karin Lassenius, planerare, telefon: karin.lassenius(a)hel.fi Beslutsförslag ns motiveringar En tillbakablick Beslutet stämmer överens med förslaget. Enligt utbildningsnämndens beslut ses servicenätet regelbundet över. Målet är att de lokaler som utbildningsverket har till sitt förfogande i staden ska användas kostnadseffektivt, och därför krävs det att linjen för svensk dagvård och utbildning ser över behovet och användingen. Efter en översyn av servicenätet åren fattade svenska sektionen beslut om en rätt omfattande revidering av servicenätet Revideringen bestod av en helhet som utöver sektions beslut krävde beslut också av utbildningsnämnden och stadsfullmäktige. Den del av revideringen som föll under sektionens befogenhet ( , 24) Gränsen mellan Tölö distrikt och Södra distriktet slopas och i stället bildas ett nytt Södra distrikt.

22 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/8 Gränsen mellan Västra distriktet och det nya Södra distriktet justeras så att Zacharias Topeliusskolans upptagningsområde överförs till Västra distriktet, dvs. till Munksnäs högstadieskolas elevupptagningsområde, från läsåret Gränsen mellan elevupptagningsområdet för Drumsö lågstadieskolas och Munksnäs lågstadieskola justeras så att eleverna från Svedjeholmen överförs till Munksnäs lågstadieskolas upptagningsområde och således blir en del av Västra distriktet från och med hösten En del av specialklasserna i Minervaskolan flyttas till Botby grundskola från och med Specialklasserna i Högstadieskolan Lönkan flyttar till den nybildade skolan vid Unionsgatan 2. Flexklassen flyttas från Åshöjdens grundskola till Unionsgatan 2. Stadens musikundervisning till vilken eleverna antas genom lämplighetstest i årskurserna 3 9 flyttar administrativt till Åshöjdens grundskola och fortsätter att vid behov utnyttja musiklokalerna vid Sandelsgatan 3. Minst en förskolegrupp flyttas in i Cygnaeus lågstadieskolas utrymmen från och med hösten Gymnasiet Lärkan och Brändö gymnasium utvidgas till enheter på minst 400 studerande. En del av revideringen för under utbildningsnämndens befogenhet ( , 109) En dagvårdsenhet (63 platser) inleder sin verksamhet i Minervaskolans utrymmen efter renoveringen En del av revideringen föll under fullmäktiges befogenhet ( , 378) Sjukhusskolan Ulfåsaskolan och Zacharias Topeliusskolan slås samman till en administrativ enhet från och med läsåret Högstadieskolan Svenska normallyceum och Högstadieskolan Lönkan slås samman till en administrativ enhet från och med läsåret Tölö specialiseringsgymnasium och Gymnasiet Svenska normallyceum slås samman till en administrativ från och med läsåret Verkställigheten i praktiken Ulfåsaskolan och Zacharias Topeliusskolan sammanslogs

23 Helsingfors stad Protokoll 9/ (24) RPKL/8 Fortsatt revidering Nuläget Högstadieskolan Svenska normallyceum och Högstadieskolan Lönkan slås samman och bildar Grundskolan Norsen. Skolan har hela det nya södra området som sitt elevupptagningsområde. Läsåret verkar skolan i tillfälliga lokaler i Haga på grund av renoveringar och flyttar till skolhuset vis Unionsgatan 2 inför läsåret Tölö specialiseringsgymnasium och Gymnasiet Svenska normallyceum slås samman och bildar Tölö gymnasium, som omfattar både specialiseringslinjer och allmän gymnasieutbildning. Gymnasiet svenska normallyceum flyttar till skolhuset vid Tölö torg. Vuxenstudielinjen fortsätter som en del av den sammanslagna enheten. Översynen av servicenätet åren omfattade också Västra distriktet, där ett administrativt pilotprojekt pågick. På förslag av svenska sektionen ( ) och utbildningsnämnden ( ) beslutade stadsfullmäktige , 365, att slå ihop de svenska skolorna Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola, Sockenbacka lågstadieskola och Munksnäs högstadieskola i västra distriktet till en enhetlig grundskola som omfattar årskurserna 1 9 och förskola räknat från Skolorna slogs samman och bildar den enhetliga grundskolan Hoplaxskolan med verksamheten på fem adresser. Fastigheten på Solnavägen är skolans huvudadress och hela västra distriktet dess upptagningsområde. I en kort sammanfattning är läget i stadens fyra svenska områden följande: - Södra området (dagvård och grundläggande utbildning). Antalet barn och elever i daghemmen och de lägre klasserna stiger i hela området de kommande åren och dagvården och skolorna är i behov av mera utrymme. - Norra området (dagvård och grundläggande utbildning). Antalet barn och elever i daghemmen och de lägre klasserna stiger i hela området de kommande åren och dagvården och skolorna är i behov av mera utrymme. - Västra området (dagvård och grundläggande). Antalet barn och elever hålls stabilt i Västra området.