Helsingfors stad Föredragningslista 2/2017 Utbildningsnämndens svenska sektion FÖREDRAGNINGSLISTA

Transkript

1 Helsingfors stad Föredragningslista 2/2017 UTBILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION FÖREDRAGNINGSLISTA KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid klo 16:15 Plats Ärenden Töysägatan 2 D Enligt denna föredragningslista

2 Helsingfors stad Föredragningslista 2/2017 Ärende Sid LINJEN FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutsförhet och val av protokolljusterare 1 2 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde 2 3 Nytt namn för den enhetliga grundskola som bildas då Cygnaeus lågstadieskola, Kronohagens lågstadieskola och Grundskolan Norsen slås samman 3 4 Val av ledamöter (studerande) i direktionen för Tölö gymnasium 5 5 Verksamhetsställena för morgon- och eftermiddagsverksamhet som ordnas eller understöds av utbildningsverket (från sektorn för fostran och utbildning) under läsåret Komplettering av läroplanen för Åshöjdens grundskola 10 7 Godkännande av gemensamma betygsbottnar för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors 13

3 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/1 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutsförhet och val av protokolljusterare Beslutsförslag konstaterar att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutsfört. Svenska sektionen utser samtidigt ledamoten Elisabeth Helander till protokolljusterare och ledamoten och Thomas Holmén till ersättare för henne. Föredragande linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

4 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/2 2 Verkställighet av besluten vid detta sammanträde Beslutsförslag beslutar att de beslut som fattats vid detta sammanträde får verkställas innan de vunnit laga kraft, om inte något annat har beslutats eller senare beslutas separat. Föredragande linjedirektör Niclas Grönholm Sökande av ändring Förbud mot sökande av ändring, beredning eller verkställighet

5 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/3 3 Nytt namn för den enhetliga grundskola som bildas då Cygnaeus lågstadieskola, Kronohagens lågstadieskola och Grundskolan Norsen slås samman HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar beslutar att den nya enhetliga grundskola som bildas när Cygnaeus lågstadieskola, Kronohagens lågstadieskola och Grundskolan Norsen slås samman får namnet Grundskolan Norsen. Stadsfullmäktige beslutade ( 179) i enlighet med stadsstyrelsens förslag att Cygnaeus lågstadieskola, Kronohagens lågstadieskola och Grundskolan Norsen slås samman till en enhetlig grundskola Svenska sektionen har därefter ( 66) slagit fast att den att den enhetliga grundskolan verkar på de nuvarande tre adresserna med Unionsgatan 2 som huvudadress. Den nya skolan ska få ett nytt namn och enligt 5 punkt 10 i instruktionen för utbildningsväsendet är det utbildningsnämndens svenska sektion som har till uppgift att besluta om skolornas namn. Skolsamfunden i de nuvarande skolorna ombads att fundera över vilket namn skolan ska få. I skolorna uppmanades eleverna, direktionerna/vårdnadshavarna och personalen i respektive skola att lämna in namnförslag. Förslagen sammanställdes till en gemensam lista (tretton namnförslag) som direktionerna i de tre skolorna fick ta ställning till. Alla tre direktioner beslutade att föreslå namnet Grundskolan Norsen. Föredraganden konstaterar att namnet Grundskolan Norsen är analogt med övriga skolnamn i Helsingfors. Namnet tillkom för två år sedan efter en sammanslagning av högstadieskolorna i södra området och Tölö-området, och det är numera inarbetat. Föredraganden konstaterar vidare att de tre skolhusen preciseras genom namn på enheterna på samma sätt som Hoplaxskolans fem skolhus. Föredragande linjedirektör Niclas Grönholm

6 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/3 Upplysningar Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

7 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/4 4 Val av ledamöter (studerande) i direktionen för Tölö gymnasium HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar utser Malin Bergholm till personlig ersättare för studerandeledamoten Pernilla Bagge i direktionen för Tölö gymnasium för den förlängda mandatperioden till Studerandekåren vid vuxenstudielinjen föreslår Malin Bergholm till ersättare för ordinarie representanten för de studerande i direktionen. Föredragande Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Ann Holm-Dellringer, översättare-informatör, telefon: ann.holm-dellringer(a)hel.fi Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

8 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/5 5 Verksamhetsställena för morgon- och eftermiddagsverksamhet som ordnas eller understöds av utbildningsverket (från sektorn för fostran och utbildning) under läsåret HEL T Beslutsförslag Svenska sektionen fastställer verksamhetsställena för eftermiddagsverksamhet på svenska som ordnas eller understöds av utbildningsverket (från sektorn för fostran och utbildning) under tiden enligt följande: Arabias kvartersskola Botby grundskola Brändö lågstadieskola Cygnaeus lågstadieskola Degerö lågstadieskola Drumsö lågstadieskola Hoplaxskolan Haga-enheten Kårböle-enheten Munksnäs-enheten Sockenbacka-enheten Arabia eftis, Parisgatan 4 (skolhuset) Blommis eftis, Blomängsvägen 2 (utbildningsverkets i skolhuset) Botby eftis, Blomängsvägen 2 (skolhuset) Brändö eftis, Ståhlbergsvägen 2 (skolhuset) Cygnaeus eftis, Bangatan 8 (skolhuset) Humlan, Högbergsgatan 10 Degerö eftis, Borgbyggarvägen 16 (skolhuset) Drumsö eftis, Tallbergsallén 12 (skolhuset) S:t Jacobs eftis, Kvarnbergsbrinken 1 Haga eftis, Stormyrvägen 22 (skolhuset) Gillebo eftis, Sorolavägen 2 (skolhuset) Duvans eftis, Locklaisvägen 9 (utbildningsverkets i skolhuset) Sockenbacka eftis, Kånalavägen 13 (skol-

9 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/5 Kottby lågstadieskola Kronohagens lågstadieskola Minervaskolan Månsas lågstadieskola Nordsjö lågstadieskola Rudolf Steinerskolan i Helsingfors Staffansby lågstadieskola Zacharias Topeliusskolan Åshöjdens grundskola Östersundom skola huset) Fritidshemmet i Kottby, Pohjolagatan 45 (skolhuset) Kronan, Sjötullsgatan 4b Minerva eftis, friluftsinriktad verksamhet, Sandstrandsvägen 6 (skolhuset) Mysis eftis, Sandstrandsvägen 6 (utbildningsverkets i skolhuset) Månsas eftis, Aspdungevägen 5 (skolhuset) Nordsjö eftis, Fjärdstråket 6 (skolhuset) Steiner eftis, Pargasvägen 3 Staffansby eftis, Kyrkobyvägen 23 Toppans eftis, Stenbäcksgatan 14 (skolhuset) Zaches eftis, Stenbäcksgatan 14 (utbildningsverkets i skolhuset) Åshöjdens eftis, Sturegatan 6 (skolhuset) Östersundoms eftis, Knutersvägen 924 (skolhuset) Föredragandens motiveringar Verksamhetsställen fastställs under förutsättning att församlingarna, organisationerna och övriga serviceproducenter uppfyller villkoren för att verksamhetsunderstöd kan beviljas och att det finns grunder för att inrätta en grupp. Med stöd av stadsstyrelsens beslut har Helsingfors stad sedan augusti 2004 ordnat eller understött morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Eftermiddags-

10 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/5 verksamheten ska erbjudas eleverna i årskurs ett och två samt eleverna inom särskilt stöd i samtliga årskurser i grundskolan. Enligt 5, punkt 10 i instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsende är det utbildningsnämndens sektioner som delvis beslutar om ställen där morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas. I Helsingfors har man enbart erbjudit verksamhet under eftermiddagarna, direkt efter att skolan har slutat. Enligt beslut av linjedirektören för linjen för svensk dagvård och utbildning , 29, är det specialplaneraren med ansvar för eftermiddagsverksamheten vid linjen för svensk dagvård och utbildning som antar eleverna till den eftermiddagsverksamhet som staden ordnar eller anskaffar. Utbildningsverket (från Sektorn för fostran och utbildning) ordnar själv eftermiddagsverksamheten under tiden i fyra svenska lågstadieskolor. Dessutom understöder utbildningsverket ( Sektorn för fostran och utbildning) församlingar och organisationer som ordnar eftermiddagsverksamhet i 21 ställen, huvudsakligen i skolor. De enda som ordnar eftermiddagsverksamheten i egna lokaler är Helsingfors kyrkliga samfällighet, Norr om Stan och Rudolf Steinerskolan i Helsingfors. Ansökningstiden till eftermiddagsverksamheten för läsåret är Arrangörerna har ansökt om understöd i januari Utbildningsnämnden fattar beslut om understöden i maj. Planeringen av verksamhetsställena utgår från att utbudet av eftermiddagsverksamhet ska tryggas i alla delar av staden. Verksamheten främjar barnens välmående och förebygger marginalisering. Under läsåret sker inga stora förändringar i verksamhetsställena jämfört med nuläget. Minervaskolan kommer att verka på Sandstrandsvägen 6 under renoveringen. Av bilagan framgår även serviceproducenterna. Föredragande Upplysningar linjedirektör Niclas Grönholm Jenni Tirronen, specialplanerare, telefon: jenni.tirronen(a)hel.fi Bilagor 1 Bilaga verksamhetsställen i pdf.pdf Sökande av ändring

11 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/5 Omprövning, utbildningsnämnden Utdrag Utdrag Bilagor till utdrag utdrag till Bilaga 1

12 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/6 6 Komplettering av läroplanen för Åshöjdens grundskola HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Sektionen beslutar att godkänna läroplanerna för de valfria och valbara ämnena för årskurserna 7-9 i Åshöjdens grundskola. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. Enligt statsrådets beslut skulle man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebar att de lokala läroplanerna skulle vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetades utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner består av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Den kommunala läroplanen utarbetades i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet koordinerades av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetade de gemensamma kommunala texterna ingick representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för

13 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/6 modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). Hoplaxskolans läroplan godkändes ( 32) och övriga skolors läroplaner ( 38, 39, 40 och 42). Ett tillägg gällande religionsundervisningen och läroplanen för påbyggnadsundervisning godkändes ( 37 och 42) godkände sektionen läroplanerna för islam samt katolsk och ortodox religion ( 60) och för svenska som andra språk ( 61). Skolorna har under läroplansprocessen jämsides med arbetet med de gemensamma texterna även arbetat med skolvisa valfria och valbara kurser. Direktionen för Åshöjdens grundskola behandlade de skolvisa kurserna i samband med sitt möte den 7 februari 2017 ( 9) och sände in dem till utbildningsnämndens svenska sektion för godkännande. I enlighet med skolans timfördelning erbjuds i årskurserna 7-9 fem årsveckotimmar valbara konst- och färdighetsämnen och sex årsveckotimmar valfria ämnen. De valbara timmarna i konst- och färdighetsämnen består i årskurserna 7-9 av totalt 5 årsveckotimmar fördjupade studier. Dessa används i musikklasserna för förverkligande av den intensifierade musikundervisningen. Eleverna i närskolklasserna väljer i årskurserna 7-9 en kortkurs och en längre helhet av fördjupade studier i konst- och färdighetsämnen. Den korta kursens omfattning är en årsveckotimme, och den längres fyra årsveckotimmar. De ämnen med omfattningen en årsveckotimme skolan erbjuder är huslig ekonomi, bildkonst, musik och slöjd. Ämnen med omfattningen fyra årsveckotimmar är bildkonst, gymnastik, musik, slöjd 1 (textilslöjdstekniker) samt slöjd 2 (trä- och metallslöjdstekniker). Skolan erbjuder även valfria ämnen med omfattningen två eller fyra årsveckotimmar. Elevens val av valfria ämnen och deras omfattning beror på om eleven går i närskole- eller musikklass och på om eleven väljer att läsa ett B2-språk. Valfria ämnen med omfattningen två årsveckotimmar är kurser med teman som Digitala verktyg, Prata med kropp och knopp och Studieteknik samt musik som valfritt ämne för musikklassernas elever. Valfria ämnen med omfattningen fyra årsveckotimmar är företagande, huslig ekonomi, avancerad matematik, science och studieteknik. Eleverna i musikklasserna erbjuds en möjlighet att välja en kortare, två årsveckotimmars, helhet av dessa ämnen. Denna kortare helhet kan mer lämpligt kopplas ihop med elevens intensifierade studier i musik.

14 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/6 Läroplanerna för ovan nämnda valbara och valfria ämnen bifogas beredningen. Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor 1 Valfria och valbara ämnen, Åshöjdens grundskola 7-9.pdf Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden

15 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/7 7 Godkännande av gemensamma betygsbottnar för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors HEL T Beslutsförslag Föredragandens motiveringar Svenska sektionen beslutar att godkänna de gemensamma betygsbottnarna för årskurserna 1-4, inklusive skala för verbal bedömning och bilaga för bedömning av uppförande. Enligt 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram. Enligt statsrådets beslut skulle man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebar att de lokala läroplanerna skulle vara klara och godkända före De lokala läroplanerna utarbetades utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner består av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar. Den kommunala läroplanen utarbetades i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet koordinerades av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetade de gemensamma kommunala texterna ingick representanter för bägge språkgrupperna. Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen ( , 16 och , 49), ramarna för timfördelningen ( , 31) och läroplanens allmänna del ( , 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära ( , 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen ( 73). Läroplanerna för mo-

16 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/7 dersmål och litteratur (årskurserna 1 6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes ( 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7 9), finska (B1) och slöjd (1 2, 3 6 och 7 9) godkändes ( 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes ( 30 och 31). Hoplaxskolans läroplan godkändes ( 32) och övriga skolors läroplaner ( 38, 39, 40 och 42). Ett tillägg gällande religionsundervisningen och läroplanen för påbyggnadsundervisning godkändes ( 37 och 42) godkände sektionen läroplanerna för islam samt katolsk och ortodox religion ( 60) och för svenska som andra språk ( 61). Bedömning av lärande utgör kapitel sex av läroplanens allmänna del. Den nationella och kommunala texten lämnar en del frågor öppna att avgöras på skolnivå. De svenska skolorna har under hela läroplansprocessen samarbetat kring gemensamma texter och detta fortsatte även då preciseringar gällande bedömning skulle göras. En arbetsgrupp sammankallades av utbildningsverket. Gruppen bestod av lärarrepresentanter från de olika områdena och en rektorsrepresentant. Gruppen samlades flera gånger under våren 2016 och diskuterade för- och nackdelar med verbal och vitsordsbedömning, samt vilken typ av bedömning ska användas för vilken åldersgrupp. Mest diskuterades om vitsordsbedömning ska användas redan i åk 4 eller först i åk 5. Ärendet behandlades även i samband med områdesrektorsmöten. Arbetet utmynnade i en rad principer och överenskommelser gällande bedömning som sammanfattades i texten nedan. Denna text ingår i den allmänna delen av samtliga svenska skolors läroplaner, och har av sektionen godkänts som en del av dessa. Läsåret har tre bedömningstillfällen. En läsårsbedömning och två mellanbedömningstillfällen. Mellanbedömning kan bestå av vitsordbedömning, verbal bedömning eller utvecklingssamtal. Bedömningen kan ses förverkligas i fyra etapper: 1-2 verbal bedömning tyngdpunkten ligger på hur lärandet framskrider 3-4 verbal, mer mångfacetterad bedömning hur förmågan att arbeta och färdigheten att lära sig utvecklats samt hur man arbetat mot målen 5-6

17 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/7 sifferbedömning, sifferbetyg minst två gånger per läsår en mångsidig bild av hur elevens lärande framskrider, hur man arbetat mot målen 7-9 sifferbedömning vid samtliga bedömningstillfällen mångfacetterad bedömning av lärprocessen samt hur eleven arbetat mot målen (bedömningskriterierna) Genom portfolio-pedagogiken säkras att man i bedömningen även beaktar läroprocessen. Eleverna har rätt till en kontinuerlig respons, vilken förverkligas mångsidigt. Varje elev säkras minst ett utvecklingssamtal per läsår och utöver det ett bedömningssamtal med sina lärare. I bedömningssamtalet motiverar läraren bedömningen och diskuterar t ex elevens självbedömning. Lärprocessen är föremålet för en kontinuerlig och konstruktiv växelverkan mellan lärare och elev samt elev och elev. Målet är en mångfacetterad kontinuerlig process, vilken eleven är medveten om. Utvecklingen sker stegvis i den riktningen att eleven känner till processen och kan ta ansvar för sitt eget lärande och elevens metakognitiva färdigheter utvecklas. I bedömningen av helhetsskapande undervisning används de ovan nämnda bedömningsmetoderna t ex självbedömning och kamratbedömning. Tidpunkter och förfaringssätt med anknytning till utvecklingssamtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet. Hur skolan informerar elever och vårdnadshavare om principer och förfaringssätt i anknytning till bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Våren 2016 inleddes arbetet med att producera gemensamma betygsblanketter för årskurserna 1-4 i de svenska skolorna i Helsingfors. Arbetet fortsatte under hösten, och skolorna gavs möjlighet att ge respons på förslagen. Blanketterna behandlades i samband med rektorsoch områdesrektorsmöten och sågs även över av gruppen utvecklingslärare för portfolio, bedömning och mångsidiga kompetenser. Under höstterminen 2016 och i början av vårterminen 2017 matades betygsblanketterna in i skolornas administrativa program och kunde i

18 Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/7 samband med mellanbedömningen utprövas i liten skala. Modellen konstaterades vara fungerande. I januari 2017 utarbetades på basen av de instruktioner som ingår i den nationella läroplanen ett förslag till verbal bedömning av uppförandet i årskurserna 1-4. Förslaget skickades ut för kommentarer till skolorna. I samband med områdesrektorsmötet i februari 2017 behandlades såväl den verbala bedömningen för årskurserna 1-4, jämte skala för bedömning, som bilagan för bedömning av uppförande. Målet med denna process har varit att producera en jämlik, enhetlig och tydlig modell för bedömning i de svenska skolorna i Helsingfors. Utöver de fördelar detta har för elever och vårdnadshavare ger den gemensamma modellen för bedömning utbildningsverket utmärkta möjligheter att stöda skolorna såväl i fråga om fortbildning som tekniskt genom utveckling av de administrativa program som används. I årskurserna 5-9 och påbyggnadsundervisning ges i betygen en sifferbedömning. I sifferbedömningen summerar man hur väl eleven uppnått målen i ett ämne. I årskurserna 1-4 är bedömningen verbal och som bilaga till den ges en bedömning av elevens uppförande. Elevernas kunskaper och framsteg bedöms utifrån målen i läroplanen. Därför är skalan i den verbala bedömningen följande: Eleven har ännu inte uppnått målen. Eleven har delvis uppnått målen. Eleven har uppnått målen. Eleven har uppnått målen väl. I den verbala bedömningen har vissa ämnen öppnats i delområden. Den verbala skalan, vilka delområden som öppnats och ordvalen på betygsblanketten är alla resultat av den process som beskrivits tidigare i beredningen. I mellanbedömningen finns vid behov även alternativet Innehållet har ännu inte behandlats, som kan användas ifall delområdet eller innehållet behandlas först senare under läsåret. Mellanbedömningen baserar sig på hur väl eleven uppnått målen vid bedömningstillfället. Läsårsbedömningen är en summativ bedömning av hela läsåret. I sifferbedömningen för åk 5 6 ingår bedömningen av uppförandet, i enlighet med den nationella läroplanen, som ett vitsord medan bedömningen av uppförandet i årskurserna 1-4 bedöms i en separat bilaga. Mål för bedömningen av uppförande är skolans mål för fostran samt

19 . Helsingfors stad Föredragningslista 2/ (17) RPKL/7 skolans ordningsregler. Även dessa blanketter och skalan som i den används är utarbetade i samarbete mellan skolorna och utbildningsverket. Bilagan för verbal bedömning i årskurserna 1-4, som är bifogad denna beredning, är ett exempel på hur betyget i verkligheten kommer att se ut då det skrivs ut från skolans administrativa program. Bilagan för bedömning av uppförande i årskurserna 1-4 kan komma att förändras visuellt då den efter sektionens godkännande införs i det administrativa programmet, men innehållet i sig bibehålls oförändrat. Föredragande Upplysningar undervisningschef Niclas Rönnholm Niclas Rönnholm, undervisningschef, telefon: niclas.ronnholm(a)hel.fi Bilagor 1 Betyg, åk 1-4 exempel.pdf 2 Betyg, åk 1-4, bilaga, uppförande.pdf Sökande av ändring Omprövning, utbildningsnämnden