Kap 6: Skolornas kommentarer

Transkript

1 Kap 6: Skolornas kommentarer Lokala tyngdpunktsomåden för bedömningskulturen/ Elevernas lärprocess syns i bedömningen risk för att det blir kritik vid själv/kompisbedömning vilken är vårdnandshavarnas roll? konkreta mål nyttia storleken på undervisningsgrupperna inverka att eleven ska forma sina målsättningar är orealistiskt hjälpa dem få en bra slutprodukt uppbyggande feedback Utveckla kompis och självbedömning (lokalt stödmaterial kan utvecklas) Handledande respons viktig. Handledaren, dvs läraren, ska Hjälpa eleverna planera, verkställa, slutföra och utvärdera arbetena. Viktigt lyfta upp uppmuntran, ta fasta på elevens mångsidighet ta fasta på elevens styrkor. Kommunikation interaktion och elevernas delaktighet. Vi vill ändra på exemplet " Elevens egna målsättningar under lärprocessen betona" till Elevernas egna målsättningar betonas under lärprocessen. Tyngdpunkten vid de dagliga rutinerna när det gäller bedömningen av eleverna. Dvs. att läraren kontinuerligt ger respons samt att eleven från början har klart för sig vad som krävs. Kontinuerlig utvärdering Diskussionen snurrade mycket kring hur och på vilket sätt ska man få med eleven i bedömningen av lärprocessen. Några tyckte att någon form av modell för att utvärdera efter varje kapitel/lektion. Men risken är att det "bara" blir gjord. Så att diskutera med eleven och tillsammans fundera på bedömning. Kom inget entydigt svar. Viktigt att hela lärprocessen blir en del av utvärderingen, elevernas ansvar för sitt eget arbetebehövs beaktas mer. Lokala tyngdpunktsomåden för bedömningskulturen/ Sporrande och uppmuntrande bedömning tydliga mål? hur skall eleverna kunna ställa upp mål när de inte vet vad det handlar om?" Fortgående diskussion och konstruktiv respons åt eleven. Viktigt lyfta upp uppmuntran, ta fasta på elevens mångsidighet ta fasta på elevens styrkor. Vitsordens betydelse borde tonas ned under lågstadietiden. Inget att tillägga

2 Fortgående och positivt! Formativ bedömning Genom att poängtera och verbalt berömma elever för saker som de gjort bra. Regelbundet!! Elevarbetena når en annan dimension då andra får ta del av arbetena. Kompis och självbedömningen är ett bra sätt att få eleverna att förstå att det finns en målgrupp för arbetet de gör, då får arbetetr också mer betydelse och man bemödar sig mer om ett gott resultat. Mycket bra att det kommer med! Lokala tyngdpunktsomåden för bedömningskulturen/ Rättvis bedömning mer korrelans mellan prov o stödformer i olika skolor (skalor mm) beakta elevens personliga utveckling inte bara i jämförelse med andra eleverna får ställa upp sina egna mål i början av varje kurs/termin vikt på gemensamma mål mellan ämneskollegerna" Genom självkännedom och förmågan att ställa realistiska mål. bör göras enligt behovet enligt varje elevs egna förutsättningar. Målen bör vara tydliga. Förväntningarna ska vara klara. Vi vill ha mångsidiga bedömningssätt och tydliga målsättningar. Vi efterlyser ett dokument för hela Borgå med riktlinjer per ämne för vitsorden Tydliga mål! Viktigt att eleven och föräldrarna vet vad ett vitsord betyder. DVS. i samtal med föräldrarna eller föräldramöten så borde man öppna upp vad som finns bakom ett visst vitsord. PÅ vad bedömningen baserar sig på och dylikt. Bedömningen under läsåret/ Respons. Vilka frågor borde finnas med på blanketten för utvecklingssamtal/ skicka oss er skolas blankett, om ni redan har en INTE två utvecklingssamtal/år i så fall krävs ersättning ett utvecklingssamtal/år flera vid behov ( flera sådana svar...) arbetstiden räcker inte till blanketter är bra, men ska inte vara obligatoriska att använda. Läraren ska få utforma utvecklingssamtalet enligt klassens och individens behov. Fortgående konstruktiv respons och dokumentation i Wilma samt klart uttryckta mål från början. Viktigt med enhetlig och gemensam kommunal linje både när det gäller betyg och utvecklingssamtal. Kunde det finnas en arbetsgrupp som formulerar blanketter, betygsbotten etc? Före de slår fast nåt ska kollegierna i samtliga skolor och stadier få sin röst hörd! Olika blanketter för de olika årskurserna. Inte för många frågor.

3 Bedömningen under läsåret/ Respons, mångsidig bedömning. Idéer om sätt att bedöma mångsidigt kontinurlig handledning vid behov timaktivitet muntligt, skriftligt, gruppdiskussion gemensamma kriterier för uppförandevitsord i hela stan digital portfolie via Office 365" På skolan kom det tydligt fram att lärare inte vill att det står i läroplanen att de bör hålla två utvecklingssamtal per läsår. Detta pga att arbetsbördan stiger. Lärare är dock överens om att utvecklingssamtalen är bra Lärare är mera för: Skolan ska skapa ett öppet klimat som uppmuntrar föräldrar att ta kontakt. Lärare önskar att de inte hela tiden bör uppdatera om vad som sker på skolan och/eller hur eleven utvecklas. > Mycket arbete!! Läraren kontaktar givetvis föräldrar om en oro om något uppstår." Inget att tillägga Wilma, läxhäfte, muntligt, utvecklingssamtal, betyg Läraren måste följa med lärprocessen hos eleven och få eleven att själv inse vad och hur hen har lärt sig. Kontinuerlig bedömning i vardagen genom små korta utvärderingar och diskussioner med eleverna. Bedömningen under läsåret/ Respons, självbedömning och kamratbedömning viktigt lära sig ge respons åt varandra olika kort med ansiktsuttsyck konstruktivt Vad bra?vad lyckades man med inte negativt En diskussion uppstod kring kamratbedömningen. Åsikter: Redan nu används kompisbedömning t.ex. genom att kamrater kommenterar en uppgift osv. Likaså sjlävbedömning. Nu används det dock inbakat i den vardagliga jobbet utan några blanketter. En fara sågs vid kamratbedömning: Ger man goda "vitsord" till kamrater, mindre bra åt dem man inte är lika nära vän med. Med en gemensam blankett och modeller för hur man smidigt kan dokumentera elevens studieframgångar och prestationer med alla dessa olika bedömningssätten skulle underlätta lärarens dokumentation. Färdiga modeller på självbedömingsblanketter och kamratbedömningsblanketter." Självbedömning: Alla stadier, regelbundenhet och i en trygg miljö. Att känna igen den nivå man är på = verktyg för detta (kräver tydliga mål) Kamratbedömning: Språkliga svårigheter (hur kan man nyanserat bedöma), mallar/blanketter för bedömning som eleverna kan ta till sig och förstå. Vad kan man bedöma? Hur mycket vikt kan/ska läraren sätta på resultaten? Har de ett mervärde? Lättare att använda sig av kamratbedömning i praktiska ämnen, t.ex. huslig ekonomi. Eleverna bedömmer sig själv månatligen elektroniskt.

4 Flera tyckte att det finns risker med kamratbedömning, då man eventuellt ger "bättre" bedömning åt kungen i klassen. Elever kan ha svårt att ge och ta respons på rätt sätt, så det är någonting som måste jobbas med. Men verbalbedömning i klassen eller skriftlig bedömning på olika arbeten som skickas direkt till läraren. Studiegången enligt årskurs, att uppflyttas till följande årskurs och att stanna kvar på klassen är meningen den att ingen skall kunna stanna kvar? en mognadsfråga vem gör provet? kan ett prov motsvara en hel kurs? flummiga instruktioner viktigt att lyfta upp och bedöma hur lärandet framskrider i åk 1 2 Ett tillägg till den nationella läroplanen: Inte enbart PROV som visar på inhämtad kunskap, vi vill ha andra möjligheter att bedöma eleven utgående från elevens styrka och behov. Skriv in exempel i Borgås läroplan (många och inte "låsta") Icke godkänd borde även finnas på åk 1 3:s betyg. Det borde finnas tydligare minimikrav för vad en elev bör kunna för att kunna uppflyttas. Bedömningen vid etappmålen tillägga kommentarer i praktiska ämnen via bedömningen mer fokus på bedpmning åk5 för att hinna göra diskussioner före åk 7 9 vad är ""pedagogiskt utlåtande då eleven fått stöd""?? detfår INTE stå att skolorna erbjuder monst två utvecklingssamtal gemensam blankett är bra men alla vill påverka den utv.samtal på hösten inte våren (på våren vid behov) Vi ser helst skolvisa blanketter vid etappmålen. Blanketten skall utformas utgående från anvisningarna i läroplanen. Ingen given tidpunkt för när och hur många utvecklingssamtal läraren är skyldig att hålla skall anges i den lokala läroplanen. Elevens självbedömning kan göras t.ex. via wilma/office 365 Läraren ger muntlig respons varje dag åt eleven." vem deltar? vem fyller i blanketten? går blanketten från årskurs till årskurs vid lärarbyte? vilket är syftet med blanketten? finns det en uppföljning på blankettens innehåll? Bedömning av lärande: LÅS inte läroplanen för utvecklingssamtal (responssamtal) till 2ggr/ läsår. Vi är nöjda som vi nu har det i åk 7 9. Skriv gärna att det ska beredas möjlighet för responssamtal. Vi vill ha en gemensam blankett för dessa samtal i de olika årskurserna men så att en del är gemensam för hela Borgå och en del kan utvecklas skolvis. Mellanbetygen kan vid behov ges verbalt i alla årskurser.

5 Det är ytterst viktigt att eleverna känner till målen för en kurs eller ett kapitel. Så att eleven och läraren tillsammans kan fundera om eleven lärt sig det som var målet och hur eleven har förstått innehållet. Uppförandet som föremål för bedömning skall vi faktiskt fortsätta med sifferbedömning? viktigt ned kommunvisa bedömningsgrunder Kollegiet fundersamma till att alls ge bedömning i uppförande men där är vi ju låsta av nationella LP. Vill gärna ha möjlighet att bedöma uppförande med G, N och BF istället för siffra (eftersom det inte ska in på slutbetyget i åk 9). Är det kosntruktivt att ge uppförandevitsord? Hur får vi bedömningen rättvis? Det är mycket svårt att skilja på vitsorden Kriterier för varje vitsord! Bedömnigen vid läsårets slut/ läsårsbetyg alt A, alt A Gruppen anser att den verbala bedömningen är svår att göra på ett sådant sätt att den verkligen beskriver elevens förmåga, då är sifferbetyg i åk 1 9 bättre. Under årets lopp ges utvärdering verbalt i diskussion med eleven och vårdnadshavare. Alla ämnen bör vara lika värda, dvs bedömas så att elevens verkliga styrkor kommer fram. De viktiga är vad man lägger in i bedömningen! samma praxis för alla betyg under ett läsår, alltså inte ett verbalt o ett siffer, utan antingen det ena eller det andra. alternativ A understödes" Vi röstade i grupper, och alternativ A (3 poäng) och C (2 poäng) så kollegiet delat. Verbal=kryss. Fler ämnen med i åk 1 3:s betyg (alla ämnen). Skillnad mellan textiloch tekniskslöjd för åk 3 4. Underkänd även på åk 1 3:s betyg. åk 1 3 skalan kunde vara större för att ge mer alternativ, t ex skillnaden mellan en nia och en tia är ganska stor kan man ha sifferbetyg redan för åk 3? Bedömnigen vid läsårets slut/ mellanbetyg alt A inga utv.samtal ska före mellanbetyg alt A alt A" Mellanbetygets varande eller inte vara, delar lite åsikterna. Dels ses det som viktigt för att bekräfta kunnande / ge riktlinje för vart eleven är på väg, dels ser gruppen det som om bedömningen som ska ske längs med året kunde ersätta mellanbetyget.

6 En kommentar av en lärare var även att man hoppas på samma tidpunkt för betygen och likadana betygsbotten för alla skolor i Borgå. (t.ex. livsåskådare samlas på en skola i Borgå och för tillfället får elever under olika tidpunkter sitt mellanbetyg)." alternativ a understödes Kan ges som verbal bedömning om Borgå stad / skolan går in för den linjen. Verbal=kryss. Fler ämnen med i åk 1 3:s betyg (alla ämnen). Skillnad mellan textiloch tekniskslöjd för åk 3 4. Underkänd även på åk 1 3:s betyg. INGEN VERBALBEDÖMNING!! Alla önskar att vitsorden finns kvar och gärna från åk4 med nummervitsord. DEt som också kom fram var att man borde få ett vitsord i alla ämnen redan från åk1 så att de som är svagare på t.ex. läsning kan kanske skina i gymnastiken. bedömningen av bk, gy, slöjd: hur kan kompisbedömningen fungera där? eller självbedömningen? Till den finska naturen hör ju inte precis att lyfta upp sina egna arbeten... Bedömnigen vid läsårets slut/ verbal bedömning i betyget "alt A verbal bedömning möjlig hela vägen vid IP inga fritt formulerdae bedömningar, utmärkt, god.. är ändå OK verbalt åk 1 3 siffrot från åk 4 Verbal bedömning ses svår att göra. Hur ska man formulera sig? vi var oeniga i denna fråga mycket mångfasetterad och många faror i formuleringar. Kan bli en klumpig blankett. Endast siffror i åk 7 9. Verbal bedöming för åk 1 3 men färdigt formulerad. Vitsord högre upp. Verbal=kryss. Fler ämnen med i åk 1 3:s betyg (alla ämnen). Skillnad mellan textiloch tekniskslöjd för åk 3 4. Underkänd även på åk 1 3:s betyg. INGEN VERBALBEDÖMNING!!! Bedömnigen vid läsårets slut/ Stödmaterial för bedömning? Kriterier behövs, fortbildning kan behövas på hur man ser på bedömningen, tydliga mål och uttalade förväntningar behövs för eleven. klara riktlinjer inom staden, något man kan hänvisa till Stödmaterial behövs för verbal bedömning. Vad ska vi beakta? Vad bedöms? osv. Färdiga förmuleringar, det blir inte personligt om det finns färdiga "mallar", det blir inflation och inte alls personligt. Det har inget mervärde och eleverna vill ha vitsord. Profiler för 5 och 8 i alla ämnen för alla årskurser. för den verbala bedömningen: vad är skillnaden egentligen mellan den verbala bedömning och sifferbedömning vi har just nu? bokstäver istället för siffror, i grunden samma sak. Om vi ska ha en verbal bedömning behövs någonting till, exempelvis en meningsbank där man kunde välja fler alternativ.

7 Övriga tankar och kommentarer En del delade åsikter på skolan. Jag skrev ner det som grupperna hade antecknat i sina smådiskussioner samt en del av det som diskuterades gemensamt. Jag hoppas jag på ett objektivt sätt kunde svara i svarsblanketten. Enormt ämne att tackla!!! "Om man inte gör LP men har en konkret mall för eleverna som man visar i olika ämnen. T.ex. blomma, ostkaka... Såhär mycket av vitsordet i ämnet XX är detta, detta, detta osv. Detta något att jobba med i de ämnesvisa grupperna. Vi tar gärna den ""färdiga"" versionen av LP till kollegiet innan den går vidare till sektionen. Vi vill ha möjlighet att påverka också i slutskedet om det är formuleringar etc. som behöver ändras. Detta är viktigt för att lärarna ska få en ordentlig inblick och förståelse för nya LP. Som det är nu får de bara brottstycken och helheten saknas. " Ursäkta att flera rutor blev tomma, vi tyckte att frågorna går väldigt mycket in i varandra. Det vi vill understryka är den gemensamma kommunala linjen när det gäller betygsutdelning, utvecklingssamtal och gemensamma dokument. Likaledes kunde det vara en arbetsgrupp som jobbar mera intensivt med de här sakerna och sen delar med sig av helt konkret material och tips till skolorna. Eller kunde vi ha gemensamma (obligatoriska?)fortbildningsdagar där de här sakerna diskuteras och där eventuellt stödmaterial utarbetas? Lärarna i Sannäs skola vill inte ha två obligatoriska diskussionen med föräldrarna. Speciellt inte vid mellanårsbetyget. Om någon undrar över ett vitsord så får den föräldern vara i kontakt med läraren. Varför kan man inte underkänna i den verbala bedömningen? borde förbättras räcker inte alltid.