Från sjuan till nian. Läsåret Info om övergången till sjuan
|
|
- Ann Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från sjuan till nian Läsåret Info om övergången till sjuan 1
2 Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. I den här broschyren hittar du svar på en del av dina frågor. Det är mycket nytt som kommer in i skolarbetet när du börjar i sjuan; inte bara nya läroämnen utan också nya sätt att studera. Du har inte längre en klasslärare som undervisar i de flesta ämnena utan ämneslärare i varje ämne. Men du har ändå en egen klass och en klassföreståndare. Eleverna i sjuan förväntas vara mer självständiga och ta ett större ansvar än tidigare. Å andra sidan är det allt viktigare att kunna arbeta tillsammans med andra. Det talas mycket om glädjen i att lära sig. Skolarbetet får och ska också vara inspirerande, och det ska ges plats åt elevernas egna idéer. Närmare upplysningar om alla praktiska frågor får du av skolan i ditt eget område och på skolans webbplats. Innehåll Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9?...3 Hur sker övergången till årskurs 7?...4 Vad och hur studerar man i årskurserna 7 9?..6 Praktiska frågor...8 Elevbedömning Delaktighet och hållbar utveckling Samarbete mellan hemmet och skolan Mångsidigt stöd för inlärningen Läs mera på webben bl.a. blanketter, ofta ställda frågor Helsingfors stads utbildningstjänster på kartan under rubriken Undervisning och utbildning > Sök skolor alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och stadievis Skolans webbplats läroplanen, språkutbudet, loven och arbets tiderna, föräldramöten, datum för lämplighetstest m.m. 2
3 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? Övergången till årskurs 7 kan kännas som en stor förändring, eftersom du får många nya lärare, nya läroämnen och nya sätt att studera. Mycket fortsätter ändå på samma sätt som tidigare. De nya läroämnena är huslig ekonomi, hälsokunskap och elevhandledning. Studieprogrammet kan ges en viss inriktning med tillvalsämnena i årskurserna 7 9. Läsåret är ofta indelat i perioder. Det innebär att man kan studera olika ämnen under olika perioder. Rektorn ansvarar för utformningen av undervisningsgrupperna och för elevernas scheman. Antalet lektioner är minst 30 timmar i veckan, dvs. fler än i de lägre årskurserna. Det förekommer inga håltimmar under skoldagen, dvs. tomma timmar mellan lektionerna. Olika lärare i varje ämne Från och med årskurs 7 undervisas du av ämneslärare eller lektorer och inte längre av en egen klasslärare. En klassföreståndare utses för varje klass. Vissa ämnen undervisas i separata ämnesrum. I början av höstterminen ordnar skolan gemensamma aktiviteter för eleverna i årskurs 7, så att det blir lättare att lära känna de nya kamraterna. Numera talar man om lärmiljöer i skolorna. Det betyder att man kan lära sig olika saker i olika situationer och på olika platser. Inlärningen påverkas förutom av den fysiska miljön också av elevens egna färdigheter och känslor samt interaktionen med läraren. De pedagogiska metoderna är också en del av lärmiljön. I undervisningen används nya pedagogiska hjälpmedel. I skolorna i Helsingfors används den webbaserade inlärningsplattformen Fronter. Du har en plats reserverad i din närskola Eleverna anvisas en närskola på basis av sin bostadsadress. För att de yngre barnen ska ha nära till skolan är skolnätet i Helsingfors planerat så att det finns många skolor med årskurserna 1 6 och färre med årskurserna 7 9. Det betyder att sexorna oftast får börja i en ny skola när de kommer till sjuan. Eleverna i enhetliga grundskolor med årskurserna 1 9 behöver inte byta skola när de börjar i sjuan. Det finns också några privata och statliga skolor i Helsingfors. Skolnätet i Helsingfors Skolnätet i staden granskas regelbundet utgående från antalet barn. Om antalet barn i något område bestående minskar avstår utbildningsverket från lokaler som inte behövs. På motsvarande sätt byggs skolor i nya bostadsområden. Målet är att öka antalet enhetliga grundskolor. Läs mer edu.hel.fi/servicenatet > Grundskolor 3
4 Hur sker övergången till årskurs 7? Den 21 januari 2016 kl ordnar alla fyra skolor med årskurserna 7 9 var sitt informationsmöte om studierna i årskurserna 7 9. Själva anmälningen till årskurs sju äger rum onsdag den 3 februari 2016 kl i respektive skola. I början av år 2015 får eleverna i årskurs 6 ett meddelande där den egna närskolan anges samt en blankett för anmälningen. Inför anmälningen till sjuan fyller eleverna i blanketten tillsammans med sina föräldrar. Blanketten lämnas in vid anmälningen till sjuan. Klassläraren hjälper om det behövs. Eleverna i enhetliga grundskolor fortsätter i sjuan i sin egen skola. Eleverna antas enligt gemensamma antagningsprinciper för de svenska skolorna i Helsingfors. Läroplanen förnyas Den nya läroplanen tas i bruk stegvis. Det innebär att de elever som nu går i sexan slutför sin grundskola huvudsakligen enligt den nuvarande läroplanen, men den intensifierade undervisningen genomförs enligt den nya läroplanen redan från och med Grunderna för elevantagningen Eleverna antas på de grunder för antagningen som utbildningsnämndens svenska sektion har fastställt och de finns på webbplatsen edu.hel.fi/ fransjuantillnian. Man kan också få dem av skolorna eller infodisken på utbildningsverket (e-post neuvonta.opetusvirasto@hel.fi, tfn ). hösten Språkprogrammet följer däremot nuvarande timfördelning och läroplan. Intensifierad undervisning I vissa skolor i Helsingfors ordnas intensifierad undervisning i årskurserna 7 9. Antalet veckotimmar i det intensifierade ämnet är i allmänhet 1 2 timmar mer än det normala minimiantalet timmar i ämnet. Till den intensifierade undervisningen antas eleverna på basis av ett lämplighetstest. I den svenska utbildningen erbjuds intensifierad undervisning i musik, lämplighetstest ordnas (se Åshöjdens grundskola Särskilt stöd Om en elev redan har ett beslut om särskilt stöd ska beslutet utvärderas i årskurs 6. Detta sker genom en pedagogisk utredning som genomförs multiprofessionellt i elevens nuvarande skola. Om eleven fortfarande behöver särskilt stöd eller om det föreslås att eleven ska få särskilt stöd, hörs eleven och hans eller hennes vårdnadshavare om arrangemangen kring det särskilda stödet i den nuvarande skolan. Besluten om särskilt stöd fattas vid Helsingfors utbildningsverk och skickas hem till vårdnadshavarna. 4
5 Viktiga datum kl. 18 Skolorna med årskurserna 7 9 ordnar information för sexorna och deras vårdnadshavare Lämplighetstest i musik i Åshöjdens grundskola kl Sexorna anmäler sig till sjuan i respektive skola. Läs mera på webben bl.a. blanketter Helsingfors stads utbildningstjänster på kartan under rubriken Undervisning och utbildning > Sök skolor alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och stadievis Skolans webbplats läroplanen, språkutbudet, loven och arbetstiderna, föräldramöten, datum för lämplighetstest m.m. 5
6 Vad och hur studerar man i årskurserna 7 9? Skolans läsår är indelat i 38 veckor, och en vecka består i regel av 30 lektioner. I skolan studerar man gemensamma ämnen och tillvalsämnen i enlighet med den riksomfattande timfördelningen. De gemensamma ämnena är desamma i alla skolor. Studieprogrammet kan ges en viss inriktning med tillvalsämnena. Alla läroämnen och timfördelningen i dessa i årskurserna 7 9 framgår av skolans egen läroplan. Läroämnen i årskurserna 7 9 modersmål och litteratur A-språket * B-språket matematik biologi och geografi fysik och kemi * hälsokunskap religion/livsåskådningskunskap historia och samhällslära musik bildkonst slöjd gymnastik * huslig ekonomi * elevhandledning tillvalsämnen * = nya ämnen i årskurs 7 Elevhandledning Varje lärare handleder eleven i skolgången, studiefärdigheterna, studierna i olika ämnen och ämnesvalen. Samarbetet med vårdnadshavarna är mycket viktigt. Elevhandledaren hjälper de unga att fundera på framtiden och de fortsatta studierna. I elevhandledningen ingår personlig handledning, handledning i små grupper, klasstimmar och perioder under vilka eleverna får bekanta sig med arbetslivet (s.k. PRAO). Språkstudier I årskurserna 7 9 studerar eleverna minst två språk. De kan också inleda studierna i ett nytt språk som tillvalsämne. Studierna i det här B2-språket inleds vanligtvis i åk 8. I de svenska skolorna kan man läsa engelska, tyska, franska och ryska som B-språk. Undervisningen kan börja om ett tillräckligt antal elever har valt språket i fråga. 6
7 Svenska som andraspråk De elever vars kunskaper i svenska inte är på samma nivå som modersmålet, studerar ämnet modersmål och litteratur i form av i svenska som andraspråk. Nivån på elevens språkkunskaper bedöms i skolan. Eleven deltar i undervisningen tills hans eller hennes kunskaper i svenska har nått modersmålsnivå på alla delområden (läsning, skrivning, tal, hörförståelse, grammatik och ordförråd). Undervisningen är inte stöd- eller specialundervisning. Hemspråksundervisning De som går i Helsingfors stads grundskolor erbjuds möjligheter att delta i frivillig hemspråksundervisning. Följande elever får delta i undervisningen: elever som har ett annat modersmål än finska eller svenska elever vilkas närmaste släkt har romani eller samiska som modersmål eller hemspråk elever som har flyttat tillbaka till Finland och har studerat utomlands på ett främmande språk. Hemspråksundervisningen är frivillig, men de elever som anmäler sig till en grupp förväntas delta regelbundet i lektionerna. Anmälningsblanketter fås i skolan eller på edu.hel.fi/fransjuantillnian. Läroplanen Varje skolas egen läroplan utgör grunden för verksamheten och undervisningen i skolan. Läroplanerna förnyas Till det nya i läroplanen hör att alla elever under ett år studerar minst två långvariga fenomenbaserade helheter. I sådan helhetsskapande undervisning studerar eleverna ämnesövergripande fenomen. De elever som börjar i sjuan slutför grundskolan enligt nuvarande läroplan. Också elevbedömningen följer de riksomfattande kriterier som gavs år Språkstudier i grundskolan A1-språket är det gemensamma språk som eleverna börjar studera i åk 3. A2-språket är det språk som eleven börjar studera i åk 4. B1-språket är ett språk som inleds i åk 7 (latin). B2-språket är ett frivilligt språk som inleds i åk 8. 7
8 Praktiska frågor Resekort för skolelever Om skolvägen för en elev i årskurserna 7 9 är minst tre kilometer från hemmet till den anvisade närskolan får eleven ett resekort för Helsingforsregionens trafik (HRT). Förmånen beviljas också elever som antagits till en skola på basis av ett lämplighetstest. Förmånen omfattar också de elever som deltar i hemspråksundervisning i en annan skola som ligger minst tre kilometer från den egna skolan. Resekortet beviljas bara elever som bor i Helsingfors. Skolans arbetstider och lov I Helsingfors är det utbildningsnämndens svenska sektion som beslutar om tidpunkterna för skolloven under läsåret och när terminerna inleds. Loven i skolorna kan variera något, eftersom skolans direktion har befogenhet att besluta om en enstaka (högst en dag) avvikelse från läsårets lov och arbetstider. Privata skolor och grundskolor som staden köper utbildningstjänster av kan själva bestämma när loven infaller. Skolan är elevens arbete, och frånvaro minskar den mängd undervisning som eleven får. Familjens semestrar bör förläggas till skolloven. Föräldrarna kan av särskilda orsaker anhålla om befrielse från skolgången, men eleven är läropliktig också under den tid som han eller hon är befriad från skolgången. Föräldrarna ska se till att barnet studerar det som har behandlats i skolan under frånvaron. På så sätt ser man till att frånvaron inte påverkar elevens och klassens arbete negativt. Ytterligare information på skolans webbplats och edu.hel.fi/sv > Läsårstiderna Försäkringar Helsingfors stad har försäkrat alla elever i grundskolan i händelse av olycksfall. Försäkringarna täcker inte elevernas personliga egendom. 8
9 9
10 Elevbedömning Bedömningen av eleven grundar sig på de mål som har ställts upp i läroplanen. När läraren gör sin bedömning är utgångspunkten den beskrivning av vad som avses med goda kunskaper som ingår i de nationella läroplansgrunderna. Bedömningen av eleven utgör en helhet, där det är viktigt att läraren utöver sifferbetyget ger mångsidig verbal respons. Bedömningens syfte är att styra inlärningen, att stödja elevens tillväxt, utveckling och inlärning att stärka elevens förmåga att lära sig. Skolan bestämmer hur ofta responsen ges En av undervisningens uppgifter är att utveckla elevens förmåga att utvärdera sig själv. Eleven handleds och uppmuntras till att sätta upp mål för sitt arbete, sin inlärning och samarbetsförmåga samt till att utvärdera sin inlärnings- och arbetsförmåga. I årskurs 7 kan elevbedömningen bestå av verbal bedömning, sifferbedömning eller en kombination av Studierna efter nian? På webbtjänsten Studieinfo.fi hittar du information om den gemensamma ansökan, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. På våren i årskurs 9 fyller du i den elektroniska ansökningsblanketten för gemensam ansökan i Studieinfo. dessa i de gemensamma och valfria ämnena. I årskurserna 8 och 9 används sifferbedömning i de gemensamma ämnena. Valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. I slutet av läsåret ges ett läsårsbetyg som utgör lärarens bedömning av elevens framsteg och kunskaper. I skolans läroplan bestäms om omfattningen och formen för de bedömningar som ges under läsåret. Elevens självutvärdering ingår inte i det egentliga läsårsbetyget, men kan bifogas läsårsbetyget som en separat bilaga. Avgångsbetyget grunden till fortsatta studier I årskurs 9 söker eleven till fortsatta studier på basis av avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. På avgångsbetyget ges siffervitsord i de gemensamma ämnena, dvs. modersmålet och litteraturen, det andra inhemska språket, det första främmande språket, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi. De tillvalsämnen som bildar en enhetlig lärokurs på minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. Det är viktigt att observera att lärokursen i vissa ämnen, till exempel musik, ofta slutförs helt och hållet redan i årskurs 7. Det betyg man får i ämnet är därför det betyg som kommer att finnas på avgångsbetyget. 10
11 Delaktighet och gemensamma frågor Helsingfors stads läroplan uppmuntrar eleverna att delta i planeringen och utvecklingen av skolans verksamhet, kultur och lärmiljöer. Delaktighet förbättrar skoltrivseln och inlärningsresultatet. Större delaktighet för eleverna får man genom kamratmedling vid konflikter mellan elever, miljöprogram och elevkårsverksamhet. Elevkårer verkar i alla skolor och en styrelse för elevkåren utses årligen. Alla skolor deltar i Krut, som ger Helsingforselever en möjlighet att påverka. Syftet med Krut är att öka barns och ungdomars deltaktighet. Skolorna sorterar avfall Grundskolorna i Helsingfors arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna använder sparsamt med energi, vatten och material och sorterar sitt avfall. Alla skolor i Helsingfors har inkluderat miljöprogram som en del av sin verksamhetsplan. Så gott som alla stadens grundskolor har en miljögrupp för eleverna som utvecklar skolans miljöarbete tillsammans med eleverna och lärarna. Närmare information 11
12 Samarbete mellan hemmet och skolan Redan i årskurserna 7 9 gör eleverna val som påverkar deras framtid. Det är mycket viktigt att vårdnadshavarna intresserar sig för barnens liv och skolgång och att de håller kontakt med skolan. Ett lyckat samarbete förutsätter ömsesidigt engagemang och förtroende. Principerna och handlingsmodellerna för samarbetet mellan hem och skola beskrivs i läroplanerna för varje skola. Dit hör bl.a. föräldramöten utvecklingssamtal kontakt genom det elektroniska Wilma-systemet Skolan kommer överens om verksamhetsformerna tillsammans med vårdnadshavarna. Samarbetet mellan hemmet och skolan är ömsesidigt. Skolan informerar om sådant som rör studierna och inlärningen. Skolan hoppas att föräldrarna aktivt deltar i hem och skola-samarbetet. Det är vårdnadshavarna som i första hand ansvarar för barnets fostran. Skolans uppgift är att stödja elevens uppväxt och inlärning i skolan. Det är vårdnadshavarens skyldighet att omedelbart meddela om barnet är frånvarande från skolan. Vårdnadshavarna ska se till att läroplikten uppfylls. Föräldrarnas egna nätverk och skolans direktion Föräldrarna får en chans att bekanta sig med varandra genom tillställningar som ordnas av skolan eller av klasskommittéer. De flesta skolor har också en föräldraförening som stöder hela skolans verksamhet. I alla skolor finns en direktion med representanter för föräldrarna. Det är Helsingfors utbildningsnämnds svenska sektion som utser medlemmarna för en period på två år. Direktionen beslutar om skolans verksamhetsplan, väljer de ordinarie lärarna, godkänner en användningsplan för budgeten och lägger fram ett förslag till läroplan för sektionens godkännande. Nyttiga länkar Mannerheims Barnskyddsförbund, Förbundet Hem och Skola Finlands föräldraförbund Väestöliitto (Befolkningsförbundet) Den regionala föreningen för föräldraföreningar i Helsingfors Helvary ry Tips för föräldrar Visa intresse för ditt barns skolgång. Stöd barnets starka sidor och berätta att du accepterar honom eller henne som människa, även om du inte alltid kan acceptera allt som han eller hon gör. Se till att ditt barn får tillräckligt med sömn, mat och motion. Reservera tid för gemensamma familjeaktiviteter. Var medveten om vad ditt barn gör på fritiden. Följ med barnets period-, termins- och läsårsbetyg. Lär vid behov känna föräldrarna till ditt barns vänner. Tveka inte att kontakta skolan om det är något du funderar över. Källa bl.a. Mannerheims barnskyddsförbund 12
13 13
14 Mångsidigt stöd för inlärningen I grundskolorna i Helsingfors har barnet möjlighet att få stöd i skolarbetet på många olika sätt. På ett allmänt plan stöds inlärningen bl.a. genom mångsidiga och varierande skoluppgifter arbete i flexibla undervisningsgrupper stödundervisning klubbverksamhet specialundervisning på deltid elevvårdstjänster Om man i samråd med vårdnadshavarna konstaterar att barnet behöver ytterligare stöd i inlärningen kan man göra upp en individuell läroplan där målen och medlen för barnets inlärnings beskrivs. Hemmets roll är viktig när det gäller att stödja barnets inlärning och utveckling. Barnets inlärning utvärderas och man diskuterar med vårdnadshavarna om stödet har varit tillräckligt. Om eleven är i behov av ytterligare stöd kan ett beslut om särskilt stöd bli aktuellt. Det särskilda stödet kan bestå av specialundervisning i den egna klassen, i en liten grupp eller en specialskola. Elevens välbefinnande Omsorgen om elevens välbefinnande och trygghet främjas av skolans elevvårdsgrupp. Till elevvårdgruppen hör i regel rektorn, hälsovårdaren, psykologen/kuratorn och specialläraren. Alla skolor har handlingsplaner för kriser och mobbning. Elevvårdsgruppen följer och stöder vid behov elevernas skolarbete och välbefinnande i samarbete med vårdnadshavarna. Vid enskilda fall tillsätts vid behov en särskild expertgrupp i samarbete med vårdnadshavarna. I alla skolor tillämpas något slags interaktionsfrämjande program, t.ex. KiVa skola. Närmare information 14
15 Elevvårdstjänsterna Skolorna har tillgång till regelbundna tjänster av skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovårdare och skolläkare. Elevvårdens tjänster är avgiftsfria. Skolpsykologen hjälper till att lösa problem med inlärning, koncentration och med känslolivsrelaterade frågor hjälper till med frågor gällande hemsituation och uppfostran Skolhälsovårdaren Hälsovårdaren träffar eleverna varje år i samband med en hälsoundersökning Skolläkaren Skolläkaren gör en omfattande hälsoundersökning för alla elever i årskurs 8. Skolkuratorn hjälper till om barnet har problem med skolgången, kompisarna eller om det skett stora förändringar i barnets liv. hjälper till med frågor gällande hemsituation och uppfostran 15
16 Utbildningsverkets infodisk tfn , öppet mån fre kl Tavastvägen 11 A, 3 vån., Helsingfors 53 (utbildningsverkets administration flyttar till Töysägatan i december 2016) PB 3000, Helsingfors stad Läs mer på webben edu.hel.fi/fransjuantillnian facebook.com/helsinginopetusvirasto helsinginopetusvirasto.koulublogit.fi Utgivare Helsingfors stads utbildningsverk, layout D3, foto Rhinoceros, tryckeri Painotalo Plus Digital, 11/2015. Informationen i broschyren kontrollerades i oktober Vi förbehåller oss rätten till ändringar. Aktuell information på på edu.hel.fi/fransjuantillnian och på skolornas webbplatser.
Från sjuan till nian. Läsåret Info om övergången till sjuan
Från sjuan till nian Läsåret 2017 2018 Info om övergången till sjuan 1 Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. I den här broschyren hittar du svar på en del av dina frågor. Det är
Läs merLäsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan
Läsåret 2019 2020 Från sjuan till nian Info om övergången till sjuan Välkommen till sjunde klassen Hej! Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. Mycket kommer att kännas välbekant, men
Läs merInfo om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian
Info om övergången till sjuan Läsåret 2018 2019 Från sjuan till nian Innehåll 4 5 Viktiga datum 6 7 Hur sker övergången till årskurs 7? 8 9 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? 10 11 Språkstudier 2
Läs merFrån sjuan till nian. Läsåret Info om övergången till sjuan
Från sjuan till nian Läsåret 2015 2016 Info om övergången till sjuan 1 Hej! Innehåll Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9?... 3 Hur sker övergången till årskurs 7?... 4 Vad och hur studerar man i årskurserna
Läs merVälkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Läsåret 2016 2017 Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2016 1 Välkommen till skolan! Innehåll Närskolan i bostadsområdet... 4 Anmälningen till skolan... 5 Eftermiddagsverksamhet
Läs merVälkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Läsåret 2017 2018 Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2017 1 Välkommen till skolan! Innehåll Närskolan i bostadsområdet... 4 Anmälningen till skolan... 5 Eftermiddagsverksamhet
Läs merInformation för föräldrarna till blivande ettor hösten Läsåret Välkommen till skolan! Helsingfors stad 1
Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2018. Läsåret 2018 2019 Välkommen till skolan! Helsingfors stad 1 Innehåll 4...Viktiga datum 5...Närskolan i bostadsområdet 7...Anmälningen till skolan
Läs merVälkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Läsåret 2015 2016 Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2015 1 Välkommen till skolan! Innehåll Närskolan i bostadsområdet... 4 Anmälningen till skolan... 5 Eftermiddagsverksamhet
Läs merVälkommen till skolan!
Läsåret 2019 2020 Välkommen till skolan! Information för föräldrarna till blivande ettor hösten 2019 Helsingfors stad 1 Nyfikenhet, iver och upptäckandets glädje Innehåll 4...Viktiga datum 5...Närskolan
Läs merVälkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Läsåret 2014 2015 Information för föräldrarna till blivande ettor 1 Välkommen till skolan! Innehåll Närskolan i bostadsområdet... 4 Anmälningen till skolan... 5 Eftermiddagsverksamhet
Läs merLäsåret 2011 2012. Från sjuan till nian. Helsingfors stads utbildningsverk
Läsåret 2011 2012 Från sjuan till nian Helsingfors stads utbildningsverk Välkommen till sjuan! I Helsingfors erbjuds grundskoleeleverna möjlighet till en sammanhängande skolgång i det egna området från
Läs merVälkommen till skolan!
Läsåret 2011 2012 Information för föräldrarna till blivande ettor Välkommen till skolan! Helsingfors stads utbildningsverk 1 2 Välkommen till skolan! Att börja skolan är i dag ofta mindre dramatiskt än
Läs mer!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!
Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå
Läs merEftermiddagsverksamhet. skolelever. Läsåret 2015 2016. Omsorg och kompisar
Eftermiddagsverksamhet för skolelever Läsåret 2015 2016 Omsorg och kompisar En trygg eftermiddag efter skoldagen I Helsingfors ordnas eftermiddagsverksamhet efter skoldagen för eleverna i årskurserna 1
Läs merBedömning av elevernas kunskaper och färdigheter Elevernas kunskaper och framsteg bedöms i alla läroämnen, även valfria, och ämneshelheter.
ELEVBEDÖMNING OCH BETYG En elevs visade kunskaper och färdigheter samt visat ansvar och samarbete ska bedömas och betygsättas systematiskt och regelbundet. Bedömningen uttrycker i vilken mån eleven har
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merGrundläggande utbildningen i Åbo 2015
Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,
Läs merInformationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?
Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010. Innehåll 1. Utgångspunkterna för den undervisning som förbereder för den 3 grundläggande utbildningen 2. Den förberedande
Läs merVälkommen till Svenska samskolan i Tammerfors
Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors Välkommen till skolan! Att börja skolan är en stor händelse för barnet och familjen. En spännande och ny tid börjar. I många familjer funderar man på om barnet
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merVälkommen till Svenska samskolan i Tammerfors
Välkommen till Svenska samskolan i Tammerfors Välkommen till skolan! Att börja skolan är en stor händelse för barnet och familjen. En spännande och ny tid börjar. I många familjer funderar man på om barnet
Läs merBedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen
År Bedömning av elevens lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN 2014 UTBILDNINGSSTYRELSEN Innehåll Innehåll... 1 6.1. Bedömningens
Läs merHANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS. 1 Handledning. 1.1 Alla handleder. 1.2 Vad säger läroplanen om handledning?
HANDLEDNINGSPLAN VID SVENSKA SAMSKOLAN I TAMMERFORS 1 Handledning 1.1 Alla handleder Alla lärare har som uppgift att handleda eleverna i de olika läroämnena, att hjälpa eleverna att utveckla sina färdigheter
Läs merFostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret
LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare
Läs merElever med annan språk och kulturbakgrund
Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från
Läs merGRUNDSKOLAN FÖRNYAS. Information till föräldrarna
GRUNDSKOLAN FÖRNYAS Information till föräldrarna Bästa förälder, Du håller en broschyr om den nya läroplanen i handen. Med den här broschyren vill vi öka informationen till föräldrarna om vad som händer
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
Läs merDEL B GYMNASIER TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER. I/1 Uppgiftsrelaterad lön. 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. I 2 327,63 II 2 273,79
1 DEL B, BILAGA 2 DEL B GYMNASIER I TJÄNSTEINNEHAVARNAS LÖNER I/1 Uppgiftsrelaterad lön 1 Grundlön för lektorer (ämneslärare) Lön, /mån. 4 04 04 01 7 Högre högskoleexamen och lärarbehörighet för gymnasieundervisning
Läs merDen trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn
Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merSkolan börjar ! Välkommen till skolan!
Välkommen till skolan! Skolan börjar 15.8.2017! Läsåret 2017 2018 Anmälan 10 24.1.2017 Läsåret 2017 2018: Skola 15.8.2017 2.6.2018 Höstlov 19 20.10.2017 Jullov 23.12.2017 7.1.2018 Sportlov 19 23.2.2018
Läs merNCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?
Program NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut? Diskussion om behoven ifråga utvärdering och utveckling av utbildning - En sak som vi vill bevara
Läs merHandledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen
Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun Inledning För att skolorna ska kunna arbeta målinriktat behövs en gemensam bild av målet för elevhandledningen. Handledningsplanen
Läs merLAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING
LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING SKOLLAGSTIFTNING November 2011 Lag om grundläggande utbildning 1998/628 samt uppdatering av den Nedan följer lagparagrafer och förordningar som berör elevens rätt
Läs merS:t Olofsskolan i Åbo. läsåret 2011-2012
S:t Olofsskolan i Åbo läsåret 2011-2012 ARBETSTIDER OCH LOV Höstterminen (period I) 16.8.2011 11.11.2011 Höstlov 20.10.2011 21.10.2011 Vinterterminen (period II) 14.11.2011 2.3.2012 Jullov 23.12.2011 8.1.2012
Läs merTimfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla
Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i
Läs merUndervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad Lovisa stad Uppdaterad
Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen Läroplanen i Lovisa stad 12.4.2016 Lovisa stad Uppdaterad Innehållsförteckning 1. Utgångspunkter för den undervisning som förbereder för den
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs merÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014
Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE. 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande
KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.1 Bedömningens syften och bedömningskultur som stödjer lärande Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med bedömningen att handleda och sporra eleven i studierna
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs merElevbedömning. Bedömning under studierna. Slutbedömning. Bedömning av valfria ämnen. Bedömning av arbete. Bedömning av uppförande
Elevbedömning Bedömning under studierna Slutbedömning Bedömning av valfria ämnen Bedömning av arbete Bedömning av uppförande Bedömning under studierna! leder och sporrar eleven i hans studier! baserar
Läs merÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014
ÄNDRINGAR OCH KOMPLETTERINGAR I LÄROPLANER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I RASEBORGS STAD 2011 Med ändringar i elevvården 2014 Fastställd i Raseborgs bildningsnämnd 5.6.2014 1 Justeringar i enlighet
Läs mer1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den
1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den Vi har en skolvis jämställdhetsplan. Den lokala läroplanen skrivs in i verktyget egrunder och följer det format som finns upplagt i tjänsten.
Läs merinom den grundläggande utbildningen, klassundervisning eller specialundervisning
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 3/2001 1 (7) AVTALSÄNDRINGAR FRÅN 1.8.2001 FÖR GRUNDSKOLORNA, GYMNASIERNA OCH VUXENGYMNASIERNA GRUNDSKOLAN Lönegrunderna för lektorer, speciallärare och klasslärare samt för motsvarande
Läs merSTÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG
STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen
Läs merFörlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?
Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Läs merStöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering
Stöd för lärande och skolgång - Läroplansrevidering Stödet för lärande och skolgång innefattar både lösningar för skolan som helhet och för enskilda elever i behov av stöd. Varje elev i grundskolan har
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merAnvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna
Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning 21-22.4.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Pedagogiska modellblanketter Tre
Läs mer1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt
BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,
Läs merVälkommen till Högstadiet! GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR TILL ELEVER I ÅK 7
Välkommen till Högstadiet! GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR TILL ELEVER I ÅK 7 1 2 Bästa förälder Ditt barn har gått ut lågstadieskolan och ska börja i årskurs 7. Ett nytt, intressant skede i livet börjar. Studierna
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merHello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!
1B/219 Tschüß! Hello! Hej! Bonjour! Hola! Statistika uppgifter om elevernas VILKA SPRÅK LÄSES I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? språkstudier och språkval BAKGRUND Cirka 8 % av eleverna i de finländska
Läs merHANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9
HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Svenskspråkiga utbildningssektionen 11.6.2013 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Handlingsplanen är utarbetad
Läs merVälkommen till Barn och utbildning
SVENSKA Välkommen till Barn och utbildning Skellefteå kommun Skellefteå kommun ligger i norra delen av Sverige längs Norrlandskusten. Kommunen har ungefär 72 000 invånare. I kommunen finns personer från
Läs merUndervisnings- och kulturministeriets förordning
Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade grundexamina I enlighet med undervisnings- och kulturministeriets beslut föreskrivs
Läs merStödets A B C Helsingfors Åbo Vasa
Stödets A B C Maj-Len Engelholm undervisningsråd Sonja Hyvönen specialsakkunnig 24.10 2018 Helsingfors 25.10.2018 Åbo 26.10.2018 Vasa Alla ska ha rätt att nå sin fulla potential Jämlik grundläggande utbildning
Läs meri skolan och i fritidshemmet
KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav
Läs merSkolans/kommunens namn (logo) Omdöme för läsåret 201x-201x
Omdöme för läsåret 201x-201x Åk x höstterminen 201x Ansvar och samarbete Kunskaper och framsteg Övriga ämnen Omdöme för läsåret 201x-201x Årskurs x vårterminen 201x Ansvar och samarbete Kunskaper och framsteg
Läs merSkolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125
Skolstadga Godkänd av stadsfullmäktige 27.09.2016, 125 Träder ikraft 01.11.2016 Innehåll Skolstadga för Mariehamns stad... 3 Allmänt... 3 Bildningsnämndens verksamhetsidé... 3 Skoldistrikt... 3 Skolskjutsar...
Läs merRevidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merNYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras
Läs merKvalitetsenkät 2019: Grundläggande utbildning
Kvalitetsenkät : Grundläggande utbildning Innehåll 1. Bakgrundsinformation Respondenter: vem svarade på enkäten 2. Enkätens resultat Skolans ledning Personal och ekonomi Läroplanen och läsårsplanen styr
Läs merANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
MEDDELANDE 48/2017 1 (6) 20.12.2017 Till anordnarna av grundläggande utbildning ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN
Läs merHelsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/
Helsingfors stad Protokoll 1/2015 1 (9) 7 Begäran om direktionernas utlåtanden om förslag till språkprogram för den grundläggande utbildningen HEL 2014-014319 T 12 00 01 Beslut Behandling Svenska sektionen
Läs merBeslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:
DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften
Läs merDegerby skola Läsårsplan 2015-2016
Degerby skola Läsårsplan 2015-2016 Läsårsplan för Degerby skola 2015-2016 Kontaktuppgifter Degerby skola Degerbyvägen 106 10160 Degerby rektor 09-29515230 050-4403978 magnus.ljungqvist@inga.fi lärarrum
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och
Läs merS:t Olofsskolan i Åbo. läsåret
S:t Olofsskolan i Åbo läsåret 2009-2010 ARBETSTIDER OCH LOV Höstterminen (period I) 18.8 13.11 Höstlov 15.10-16.10 Vinterterminen (period II) 16.11-5.3 Jullov 23.12-6.1 Sportlov 22.2-26.2 Vårterminen (period
Läs merWorkshop om elevhälsoplanerna. Helsingfors Vasa
Workshop om elevhälsoplanerna Helsingfors 25.4.2017 Vasa 26.4.2017 Ann-Sofi Loo 5.5.2017 1 Enkät i mars till alla tvåspråkiga utbildningsanordnare inom grundläggande utbildningen 11 svar, 10 kommuner/utbildningsanordnare
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merDen grundläggande utbildningen i Åbo Elevens vardag Skolans nivå 2015 Bildningssektorn / Svenskspråkig fostran och undervisning
Den grundläggande utbildningen i Åbo Elevens vardag Skolans nivå 2015 Bildningssektorn / Svenskspråkig fostran och undervisning 13.8.2015 Suunnittelu- ja kehittämispalvelut / Sulake 1 Bakgrundsinformationer
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2017:620 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merSKOLAS ELEVVÅRDSPLAN
SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN 2016-2017 Fastställd 1.4.2016 Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen och hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag.
Läs merKommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun
201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen
Läs merMÖTESPLATS Åshöjdens grundskola, Sturegatan 6, andra våningen rum 218
HELSINGFORS STAD PROTOKOLL NR 1/2018 ÅSHÖJDENS GRUNDSKOLA DIREKTIONEN 8.3.2018 MÖTESTID 8.3.2018 kl. 17.04 18.46 MÖTESPLATS Åshöjdens grundskola, Sturegatan 6, andra våningen rum 218 NÄRVARANDE Ledamöter
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! BÄSTA VÅRDNADSHAVARE Att inleda det första skolåret upplevs både med glädje och spänning. I detta häfte finns information som är nyttig då en familjemedlem skall inleda sin skolgång.
Läs mer1 GRUND FÖR UTBILDNINGEN
1 GRUND FÖR UTBILDNINGEN Kommunen har en areal på totalt ca 3 600 km², varav landarealen är 846 km². Beroende på läget vid havet och den vidsträckta skärgården är strandlinjen mycket lång ungefär 1 600
Läs merPRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH
PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH-501-2018 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2018 INNEHÅLL PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN
Läs merRiktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun
1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:
Läs merGrundsärskolan är till för ditt barn
Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403
Läs merÄndringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen
Utbildningsstyrelsen Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 Innehåll 1. LÄROPLANEN... 3 1.2 LÄROPLANENS INNEHÅLL...
Läs merPRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA
ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för
Läs merSKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE. 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen
KAPITEL 5 SKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen ska genomsyra det praktiska skolarbetet. Skolarbetet
Läs merBILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
Läs merRIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD
Nämnden Svenska rum 26.2.2015 Träder i kraft 1.8.2015 RIKTLINJER FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS OCH RESEUNDERSTÖD ALLMÄNNA PRINCIPER - Med en skolresa avses en resa mellan hemmet och skolan inom Esbo som
Läs merFöljande ämnen kan väljas som tillval i åk 8 BILDKONST MUSIK GYMNASTIK. Följande ämnen kan väljas som tillval för åk 8-9.
Bästa vårdnadshavare, Vi önskar få in elevernas val av tillval inom vecka 9 (veckan efter sportlovet). Valet görs på valkortet som lämnas in åt elevhandledaren. Eleven väljer mellan bildkonst och musik
Läs merElevvårdsplan. Forsby skola
Elevvårdsplan Forsby skola 2016 2017 Organsation i Forsby skola ELEVVÅRDSGRUPPEN PEDAGOGISK STÖDGRUPP EXPERTGRUPP Rektor Spec.lärare Kurator Hälsovårdare Skolpsykolog Lärare/Förskollärare Rektor leder
Läs merHelsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning
Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Tid 16:00-17:55 Plats Töysägatan 2 D Närvarande Ledamöter Harms-Aalto, Martina Apter, Ted Boldt, Hildur Horsma, Joakim Lindström, Nora Tyrväinen, Theo Fredlund, Maarit
Läs mer1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3.
1. LÄROPLANEN 1.2 Läroplanens innehåll 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA ANORDNAS 2.3 Anordnandet av den grundläggande utbildningen 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKA GENOMFÖRAS
Läs merInstruktioner till skolan
Instruktioner till skolan Detta bildspel är ett stöd för er i mötet med nyanlända elevers vårdnadshavare på ett föräldramöte eller välkomstmöte. Bildspelet innehåller 27 bilder med ett innehåll som nyanlända
Läs mer