Från sjuan till nian. Läsåret Info om övergången till sjuan

Transkript

1 Från sjuan till nian Läsåret Info om övergången till sjuan 1

2 Hej! Innehåll Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9?... 3 Hur sker övergången till årskurs 7?... 4 Vad och hur studerar man i årskurserna 7 9?... 6 Praktiska frågor... 8 Elevbedömning... 9 Delaktighet och hållbar utveckling...10 Samarbete mellan hemmet och skolan...11 Mångsidigt stöd för inlärningen...12 Helsingfors grundskolor...13 Norra området...15 Östra området...15 Södra området...15 Västra området...15 Övriga skolor...15 Du har säkert funderat på hur det blir att börja i sjuan. I den här broschyren hittar du svar på en del av dina frågor. Det är mycket nytt som kommer in i skolarbetet när du börjar i sjuan; inte bara nya läroämnen utan också nya sätt att studera. Du har inte längre en klasslärare som undervisar i de flesta ämnena utan ämneslärare i varje ämne. Men du har ändå en egen klass och en klassföreståndare. Eleverna i sjuan förväntas vara mer självständiga och ta ett större ansvar än tidigare. Å andra sidan är det allt viktigare att kunna arbeta tillsammans med andra. Det talas mycket om glädjen i att lära sig. Skolarbetet får och ska också vara inspirerande, och det ska ges plats åt elevernas egna idéer. Sist i broschyren hittar du kontaktinformation för de svenska skolorna. Närmare upplysningar om alla praktiska frågor får du av skolan i ditt eget område och på skolans webbplats. Läs mera på webben bl.a. blanketter, ofta ställda frågor Helsingfors stads utbildningstjänster på kartan under rubriken Undervisning och utbildning > Sök skolor alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och stadievis Skolans webbplats läroplanen, språkutbudet, loven och arbets tiderna, föräldramöten, datum för lämplighetstest m.m. 2

3 Vad är nytt i skolan i årskurserna 7 9? Övergången till årskurs 7 kan kännas som en stor förändring, eftersom du får många nya lärare, nya läroämnen och nya sätt att studera. Mycket fortsätter ändå på samma sätt som tidigare. De nya läroämnena är huslig ekonomi, hälsokunskap och elevhandledning. Studieprogrammet kan ges en viss inriktning med tillvalsämnena i årskurserna 7 9. Läsåret är ofta indelat i perioder. Det innebär att man kan studera olika ämnen under olika perioder. Rektorn ansvarar för utformningen av undervisningsgrupperna och för elevernas scheman. Antalet lektioner är minst 30 timmar i veckan, dvs. fler än i de lägre årskurserna. Det förekommer inga håltimmar under skoldagen, dvs. tomma timmar mellan lektionerna. Olika lärare i varje ämne Från och med årskurs 7 undervisas du av ämneslärare eller lektorer och inte längre av en egen klasslärare. En klassföreståndare utses för varje klass. Vissa ämnen undervisas i separata ämnesrum. I början av höstterminen ordnar skolan gemensamma aktiviteter för eleverna i årskurs 7, så att det blir lättare att lära känna de nya kamraterna. Numera talar man om lärmiljöer i skolorna. Det betyder att man kan lära sig olika saker i olika situationer och på olika platser. Inlärningen påverkas förutom av den fysiska miljön också av elevens egna färdigheter och känslor samt interaktionen med läraren. De pedagogiska metoderna är också en del av lärmiljön. I undervisningen används nya pedagogiska hjälpmedel. I skolorna i Helsingfors används den webbaserade inlärningsplattformen Fronter. Du har en plats reserverad i din närskola Eleverna anvisas en närskola på basis av sin bostadsadress. För att de yngre barnen ska ha nära till skolan är skolnätet i Helsingfors planerat så att det finns många skolor med årskurserna 1 6 och färre med årskurserna 7 9. Det betyder att sexorna oftast får börja i en ny skola när de kommer till sjuan. Eleverna enhetliga grundskolor med årskurserna 1 9 behöver inte byta skola när de börjar i sjuan. Det finns också några privata och statliga skolor i Helsingfors. 3

4 Hur sker övergången till årskurs 7? Den 22 januari 2015 kl ordnar alla fyra skolor med årskurserna 7 9 var sitt informationsmöte om studierna i årskurserna 7 9. Själva anmälningen till årskurs sju äger rum onsdag den 4 februari 2015 kl i respektive skola. I början av år 2015 får eleverna i årskurs 6 ett meddelande där den egna närskolan anges samt en blankett för anmälningen. Inför anmälningen till sjuan fyller eleverna i blanketten tillsammans med sina föräldrar. Blanketten lämnas in vid anmälningen till sjuan. Klassläraren hjälper om det behövs. Eleverna i enhetliga grundskolor fortsätter i sjuan i sin egen skola. Eleverna antas enligt gemensamma antagningsprinciper för de svenska skolorna i Helsingfors. Intensifierad undervisning I vissa skolor i Helsingfors ordnas intensifierad undervisning i årskurserna 7 9. Antalet veckotimmar i det intensifierade ämnet är i allmänhet 1 2 timmar mer än det normala minimiantalet timmar i ämnet. Till den intensifierade undervisningen antas eleverna på basis av ett lämplighetstest. I den svenska utbildningen erbjuds intensifierad undervisning i musik, lämplighetstest ordnas (se under Åshöjdens grundskola). Särskilt stöd Om en elev redan har ett beslut om särskilt stöd ska beslutet utvärderas i årskurs 6. Detta sker genom en pedagogisk utredning som genom- Läs mera på webben förs multiprofessionellt i elevens nuvarande skola. Om eleven fortfarande behöver särskilt stöd eller om det föreslås att eleven ska få särskilt stöd, hörs eleven och hans eller hennes vårdnadshavare om arrangemangen kring det särskilda stödet i den nuvarande skolan. Besluten om särskilt stöd fattas vid Helsingfors utbildningsverk och skickas hem till vårdnadshavarna. bl.a. blanketter Helsingfors stads utbildningstjänster på kartan under rubriken Undervisning och utbildning > Sök skolor alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och stadievis Skolans webbplats läroplanen, språkutbudet, loven och arbetstiderna, föräldramöten, datum för lämplighetstest m.m. 4

5 Grunderna för elevantagningen Eleverna antas på de grunder för antagningen som utbildningsnämndens svenska sektion har fastställt och de finns på webbplatsen edu.hel.fi/ fransjuantillnian. Man kan också få dem av skolorna eller infodisken på utbildningsverket (e-post tfn ). Viktiga datum kl. 18 Skolorna med årskurserna 7 9 ordnar information för sexorna och deras vårdnadshavare Lämplighetstest i musik i Åshöjdens grundskola kl Lämplighetstest i latin i Grundskolan Norsen kl Sexorna anmäler sig till sjuan i respektive skola. 5

6 Vad och hur studerar man i årskurserna 7 9? Skolans läsår är indelat i 38 veckor, och en vecka består i regel av 30 lektioner. I skolan studerar man gemensamma ämnen och tillvalsämnen i enlighet med den riksomfattande timfördelningen. De gemensamma ämnena är desamma i alla skolor. Studieprogrammet kan ges en viss inriktning med tillvalsämnena. Alla läroämnen och timfördelningen i dessa i årskurserna 7 9 framgår av skolans egen läroplan. Läroämnen i årskurserna 7 9 modersmål och litteratur A-språket * B-språket matematik biologi och geografi fysik och kemi * hälsokunskap religion/livsåskådningskunskap historia och samhällslära musik bildkonst slöjd gymnastik * huslig ekonomi * elevhandledning tillvalsämnen * = nya ämnen i årskurs 7 Elevhandledning Varje lärare handleder eleven i skolgången, studiefärdigheterna, studierna i olika ämnen och ämnesvalen. Samarbetet med vårdnadshavarna är mycket viktigt. Elevhandledaren hjälper de unga att fundera på framtiden och de fortsatta studierna. I elevhandledningen ingår personlig handledning, handledning i små grupper, klasstimmar och perioder under vilka eleverna får bekanta sig med arbetslivet (s.k. PRAO). Språkstudier I årskurserna 7 9 studerar eleverna minst två språk. De kan också inleda studierna i ett nytt språk som tillvalsämne. Studierna i det här B2-språket inleds vanligtvis i åk 8. I de svenska skolorna kan man läsa engelska, tyska, franska och ryska som B-språk. Inom den svenska utbildningen kan man inleda studier i latin redan i årskurs 7 (B1-språk). Lämplighetstest för latinstudierna ordnas (se Grundskolan Norsen). 6

7 Språkutbudet framgår vid presentationen av skolorna längre fram i broschyren. Undervisningen kan börja om ett tillräckligt antal elever har valt språket i fråga. Svenska som andraspråk De elever vars kunskaper i svenska inte är på samma nivå som modersmålet, studerar ämnet modersmål och litteratur i form av i svenska som andraspråk. Nivån på elevens språkkunskaper bedöms i skolan, och skolan beslutar om barnet ska studera enligt lärokursen i svenska som andraspråk. Eleven deltar i undervisningen tills hans eller hennes kunskaper i svenska har nått modersmålsnivå på alla delområden (läsning, skrivning, tal, hörförståelse, grammatik och ordförråd). Undervisningen är inte stöd- eller specialundervisning. Hemspråksundervisning De som går i Helsingfors stads grundskolor erbjuds möjligheter att delta i frivillig hemspråksundervisning två timmar i veckan. Följande elever får delta i undervisningen: de som har ett annat modersmål än finska eller svenska de som har romani eller samiska som modersmål de som har flyttat tillbaka till Finland och har studerat utomlands på ett främmande språk. Läroplanen Varje skolas egen läroplan utgör grunden för verksamheten och undervisningen i skolan. Den beskriver hur man arbetar i skolan och vad skolan betonar i sitt arbete. Den innehåller verksamhetsidén och värderingarna, målen för och innehållet i läroämnena och ämneshelheterna samt arbetsmetoderna och bedömningsgrunderna. Anmälningsblanketter fås i skolan eller på edu.hel.fi/fransjuantillnian. Språkstudier i grundskolan A1-språket är det gemensamma språk som eleverna börjar studera i åk 3. A2-språket är det språk som eleven börjar studera i åk 4. B1-språket är ett språk som inleds i åk 7 (latin). B2-språket är ett frivilligt språk som inleds i åk 8. 7

8 Praktiska frågor Resekort för skolelever Om skolvägen för en elev i årskurserna 7 9 är minst tre kilometer från hemmet till den anvisade närskolan får eleven ett resekort för Helsingforsregionens trafik (HRT). Förmånen beviljas också elever som antagits till en skola på basis av ett lämplighetstest. Förmånen omfattar också de elever som deltar i hemspråksundervisning i en annan skola som ligger minst tre kilometer från den egna skolan. Resekortet beviljas bara elever som bor i Helsingfors. Skolans arbetstider och lov I Helsingfors är det utbildningsnämndens svenska sektion som beslutar om tidpunkterna för skolloven under läsåret och när terminerna inleds. Loven i skolorna kan variera något, eftersom skolans direktion har befogenhet att besluta om en enstaka (högst en dag) avvikelse från läsårets lov och arbetstider. Privata skolor och grundskolor som staden köper utbildningstjänster av kan själva bestämma när loven infaller. Skolan är elevens arbete, och frånvaro minskar den mängd undervisning som eleven får. Familjens semestrar bör förläggas till skolloven. Föräldrarna kan av särskilda orsaker anhålla Läs mera på webben om befrielse från skolgången, men eleven är läropliktig också under den tid som han eller hon är befriad från skolgången. Föräldrarna ska se till att barnet studerar det som har behandlats i skolan under frånvaron. På så sätt ser man till att frånvaron inte påverkar eleven och klassens arbete negativt. Ytterligare information på skolans webbplats och edu.hel.fi/sv > Läsårstiderna Försäkringar Helsingfors stad har försäkrat alla elever i grundskolan i händelse av olycksfall. Försäkringarna täcker inte elevernas personliga egendom. bl.a. blanketter, ofta ställda frågor Helsingfors stads utbildningstjänster på kartan under rubriken Undervisning och utbildning > Sök skolor alla skolor i Helsingfors alfabetiskt och stadievis Skolans webbplats läroplanen, språkutbudet, loven och arbetstiderna, föräldramöten, datum för lämplighetstest m.m. 8

9 Elevbedömning Bedömningen av eleven grundar sig på de mål som har ställts upp i läroplanen. När läraren gör sin bedömning är utgångspunkten den beskrivning av vad som avses med goda kunskaper som ingår i de nationella läroplansgrunderna. Bedömningen av eleven utgör en helhet, där det är viktigt att läraren utöver sifferbetyget ger mångsidig verbal respons. Bedömningens syfte är att styra inlärningen, att stödja elevens tillväxt, utveckling och inlärning att stärka elevens förmåga att lära sig. Skolan bestämmer hur ofta responsen ges En av undervisningens uppgifter är att utveckla elevens förmåga att utvärdera sig själv. Eleven handleds och uppmuntras till att sätta upp mål för sitt arbete, sin inlärning och samarbetsförmåga samt till att utvärdera sin inlärnings- och arbetsförmåga. I årskurs 7 kan elevbedömningen bestå av verbal bedömning, sifferbedömning eller en kombination av dessa i de gemensamma och valfria Studierna efter nian? På webbtjänsten Studieinfo.fi hittar du information om den gemensamma ansökan, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. På våren i årskurs 9 fyller du i den elektroniska ansökningsblanketten för gemensam ansökan i Studieinfo. Webbtjänsten utvecklas och kommer i ett senare skede att omfatta också andra alternativ efter grundskolan samt intervjuer och videosnuttar om studier och yrkesval. ämnena. I årskurserna 8 och 9 används sifferbedömning i de gemensamma ämnena. Valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. I slutet av läsåret ges ett läsårsbetyg som utgör lärarens bedömning av elevens framsteg och kunskaper. I skolans läroplan bestäms om omfattningen och formen för de bedömningar som ges under läsåret. Elevens självutvärdering ingår inte i det egentliga läsårsbetyget, men kan bifogas läsårsbetyget som en separat bilaga. Avgångsbetyget grunden till fortsatta studier I årskurs 9 söker eleven till fortsatta studier på basis av avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. På avgångsbetyget ges siffervitsord i de gemensamma ämnena, dvs. modersmålet och litteraturen, det andra inhemska språket, det första främmande språket, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi. De tillvalsämnen som bildar en enhetlig lärokurs på minst två årsveckotimmar bedöms med siffror. Det är viktigt att observera att lärokursen i vissa ämnen, till exempel musik, ofta slutförs helt och hållet redan i årskurs 7. Det betyg man får i ämnet är därför det betyg som kommer att finnas på avgångsbetyget. 9

10 Delaktighet och gemensamma frågor Helsingfors stads läroplan uppmuntrar eleverna att delta i planeringen och utvecklingen av skolans verksamhet, kultur och lärmiljöer. Delaktighet förbättrar skoltrivseln och inlärningsresultatet. Större delaktighet för eleverna får man genom kamratmedling vid konflikter mellan elever, miljöprogram och elevkårsverksamhet. Elevkårer verkar i alla skolor och en styrelse för elevkåren utses årligen. Alla skolor deltar i Krut, som ger Helsingforselever en möjlighet att påverka. Syftet med Krut är att öka barns och ungdomars deltaktighet. Skolorna sorterar avfall Grundskolorna i Helsingfors arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna använder sparsamt med energi, vatten och material och sorterar sitt avfall. Alla skolor i Helsingfors har inkluderat miljöprogram som en del av sin verksamhetsplan. Så gott som alla stadens grundskolor har en miljögrupp för eleverna som utvecklar skolans miljöarbete tillsammans med eleverna och lärarna. Närmare information 10

11 Samarbete mellan hemmet och skolan Redan i årskurserna 7 9 gör eleverna val som påverkar deras framtid. Det är mycket viktigt att vårdnadshavarna intresserar sig för barnens liv och skolgång och att de håller kontakt med skolan. Ett lyckat samarbete förutsätter ömsesidigt engagemang och förtroende. Principerna och handlingsmodellerna för samarbetet mellan hem och skola beskrivs i läroplanerna för varje skola. Dit hör bl.a. föräldramöten utvecklingssamtal kontakt genom det elektroniska Wilma-systemet Skolan kommer överens om verksamhetsformerna tillsammans med vårdnadshavarna. Samarbetet mellan hemmet och skolan är ömsesidigt. Skolan informerar om sådant som rör studierna och inlärningen. Skolan hoppas att föräldrarna aktivt deltar i hem och skola-samarbetet. Det är vårdnadshavarna som i första hand ansvarar för barnets fostran. Skolans uppgift är att stödja elevens uppväxt och inlärning i skolan. Det är vårdnadshavarens skyldighet att omedelbart meddela om barnet är frånvarande från skolan. Vårdnadshavarna ska se till att läroplikten uppfylls. Föräldrarnas egna nätverk och skolans direktion Föräldrarna får en chans att bekanta sig med varandra genom tillställningar som ordnas av skolan eller av klasskommittéer. De flesta skolor har också en föräldraförening som stöder hela skolans verksamhet. I alla skolor finns en direktion med representanter för föräldrarna. Det är Helsingfors utbildningsnämnds svenska sektion som utser medlemmarna över en period på fyra år. Direktionen beslutar om skolans verksamhetsplan, väljer de ordinarie lärarna, godkänner en användningsplan för budgeten och lägger fram ett förslag till läroplan för sektionens godkännande. Nyttiga länkar Mannerheims Barnskyddsförbund, Förbundet Hem och Skola Finlands föräldraförbund Väestöliitto (Befolkningsförbundet) Den regionala föreningen för föräldraföreningar i Helsingfors Helvary ry Tips för föräldrar Visa intresse för ditt barns skolgång. Stöd barnets starka sidor och berätta att du accepterar honom eller henne som människa, även om du inte alltid kan acceptera allt som han eller hon gör. Se till att ditt barn får tillräckligt med sömn, mat och motion. Reservera tid för gemensamma familjeaktiviteter. Var medveten om vad ditt barn gör på fritiden. Följ med barnets period-, termins- och läsårsbetyg. Lär vid behov känna föräldrarna till ditt barns vänner. Tveka inte att kontakta skolan om det är något du funderar över. Källa bl.a. Mannerheims barnskyddsförbund 11

12 Mångsidigt stöd för inlärningen I grundskolorna i Helsingfors har barnet möjlighet att få stöd i skolarbetet på många olika sätt. På ett allmänt plan stöds inlärningen bl.a. genom mångsidiga och varierande skoluppgifter arbete i flexibla undervisningsgrupper stödundervisning klubbverksamhet specialundervisning på deltid elevvårdstjänster Om man i samråd med vårdnadshavarna konstaterar att barnet behöver ytterligare stöd i inlärningen kan man göra upp en individuell läroplan där målen och medlen för barnets inlärnings beskrivs. Hemmets roll är viktig när det gäller att stödja barnets inlärning och utveckling. Barnets inlärning utvärderas och man diskuterar med vårdnadshavarna om stödet har varit tillräckligt. Om eleven är i behov av ytterligare stöd kan ett beslut om särskilt stöd bli aktuellt. Det särskilda stödet kan bestå av specialundervisning i den egna klassen, i en liten grupp eller en specialskola. Elevens välbefinnande Omsorgen om elevens välbefinnande och trygghet främjas av skolans elevvårdsgrupp. Till elevvårdgruppen hör i regel rektorn, hälsovårdaren, psykologen/kuratorn och specialläraren. Alla skolor har handlingsplaner för kriser och mobbning. Elevvårdsgruppen följer och stöder vid behov elevernas skolarbete och välbefinnande i samarbete med vårdnadshavarna. Vid enskilda fall tillsätts vid behov en särskild expertgrupp i samarbete med vårdnadshavarna. I alla skolor tillämpas något slags interaktionsfrämjande program, t.ex. KiVa skola. Närmare information Elevvårdstjänsterna Skolorna har tillgång till regelbundna tjänster av skolkurator, skolpsykolog, skolhälsovårdare och skolläkare. Elevvårdens tjänster är avgiftsfria. Skolpsykologen hjälper till att lösa problem med inlärning, koncentration och med känslolivsrelaterade frågor hjälper till med frågor gällande hemsituation och uppfostran Skolkuratorn hjälper till om barnet har problem med skolgången, kompisarna eller om det skett stora förändringar i barnets liv. hjälper till med frågor gällande hemsituation och uppfostran Skolhälsovårdaren Hälsovårdaren träffar eleverna varje år i samband med en hälsoundersökning Skolläkaren Skolläkaren gör en omfattande hälsoundersökning för alla elever i årskurs 8. 12

13 Skolorna presenteras I Helsingfors finns det såväl kommunala skolor som privata och statliga skolor. I den här broschyren presenteras stadens svenska skolor för årskurserna 7 9. Skolornas språkprogram kommer att ändras från Mer information om skolorna hittar du på deras webbplatser. Från och med läsåret är staden indelad i fyra svenska elevupptagningsområden. I varje område finns det en skola med årskurserna 7 9, där det finns en plats reserverad för de elever som bor i området. Eleverna kan också ansöka om plats i en annan skola. Elevupptagningområdena (från ) Norra området Årskurs Kottby lågstadieskola 6 Månsas lågstadieskola Staffansby lågstadieskola Åshöjdens grundskola Åshöjdens grundskola Åshöjdens grundskola Östra området Årskurs Botby grundskola Degerö lågstadieskola Nordsjö lågstadieskola Botby grundskola Botby grundskola Åshöjdens grundskola Östersundom skola Botby grundskola 13

14 Elevupptagningområdena (från ) Södra området (från ) Västra området Årskurs Årskurs Brändö lågstadieskola Cygnaeus lågstadieskola Drumsö lågstadieskola Grundskolan Norsen Grundskolan Norsen Grundskolan Norsen Hoplaxskolan Enheten i Haga (årskurserna 1 6) Enheten i Kårböle (årskurserna 1 6) Enheten i Munksnäs (årskurserna 1 6) Enheten i Sockenbacka (årskurserna 1 2) Kronohagens lågstadieskola Grundskolan Norsen Zacharias Topeliusskolan Hoplaxskolan Minervaskolan Grundskolan Norsen 14

15 Skola Kontaktinformation Språkutbud och intensifierad undervisning Åshöjdens grundskola Årskurserna 1 10 Botby grundskola Årskurserna 1 9 Grundskolan Norsen Årskurserna 7 9 specialklasser årskurserna 7 9 Grundskolan Norsen bildas då Högstadieskolan Lönkan och Högstadieskolan Svenska normallyceum slås samman Den nya skolan inleder verksamheten i tillfälliga lokaler vid Backåkersvägen 19 i Haga. Läsåret flyttar skolan till skolhuset vid Unionsgatan 2, som nu genomgår en renovering. Sturegatan 6 rektor Ellinor Hellman tfn ellinor.hellman@hel.fi Blomängsvägen 2 rektor Janika Wagner tfn janika.wagner@hel.fi (Unionsgatan 2) Tillfällig adress: Backåkersvägen 19 t.f. rektor Ann-Britt Bonns tfn ann-britt.bonns@hel.fi A1-språk: finska A2-språk: engelska, tyska B2-språk: från årskurs 8 tyska, franska, engelska Intensifierad undervisning i musik lämplighetstest A1-språk: finska A2-språk: engelska, tyska B2-språk: från årskurs 8 engelska, franska, tyska A1-språk: finska A2-språk: engelska, franska, tyska B1-språk: från årskurs 7 latin B2-språk: från årskurs 8 engelska, franska, tyska Undervisning i latin från sjuan lämplighetstest kl Hoplaxskolan Årskurserna 1 9 Solnavägen rektor Mia Förars-Pöytäniemi tfn mia.forars-poytaniemi@hel.fi A1-språk: finska A2-språk: engelska, franska B2-språk: från åk 8 9 engelska, franska, tyska, ryska Skola Rudolf Steiner skolan i Helsingfors The English School European Schooling Helsinki Lycée franco-finlandais Deutsche Schule Helsinki International School of Helsinki Suomalais-venäläinen koulu Kontaktinformation Specialiserade privata/ statliga skolor i Helsingfors 15

16 Utbildningsverkets infodisk tfn , öppet mån fre kl Tavastvägen 11 A, 3 vån., Helsingfors 53 PB 3000, Helsingfors stad edu.hel.fi/fransjuantillnian facebook.com/helsinginopetusvirasto koulublogit.fi Läs mer på webben Utgivare Helsingfors stads utbildningsverk, layout D3, foto Rhinoceros, tryckeri Kirjapaino Uusimaa, 12/2014. Informationen i broschyren kontrollerades i november Vi förbehåller oss rätten till ändringar. Aktuell information på på edu.hel.fi/fransjuantillnian och på skolornas webbplatser.