Resultat Ortopedkliniken

Transkript

1 Resultat :7

2 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 212 Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 1% Samtliga patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik eller osteosyntes Antalet patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Tot K M Tot K M Tot K M ,3 % 65,6 % 68,4 % ,2 % 69,6 % 6,7 % Analys: Andelen patienter äldre än 65 år med cervikal höftfraktur som opererades med en primär höftplastik, halvplastik eller totalplastik, var under året 67 %. Detta är väl i nivå med de 63-7% som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling och över genomsnittet för landet. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 8 år och opereras med en primär halvplastik. Andelen primära plastiker var något lägre bland män. Detta förklaras huvudsakligen av att andelen odislocerade frakturer (bör behandlas med osteosyntes) detta år var högre hos män jämfört med hos kvinnor, 3% jämfört med 24%. En annan bidragande orsak var sannolikt en högre andel manliga patienter som inte bedömdes klara av en primär höftplastik. Det är väl känt från litteraturen att män med höftfrakturer generellt är både äldre och sjukare jämfört med de kvinnliga patienterna. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för primär höftplastikoperation vid cervikal höftfraktur. Höftledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 211 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 99,3 % Riksgenomsnittet: 93,8 % Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret Patientrapporterad hälsovinst (EQ-5D-indexvinst efter 1 år) Smärtlindring preoperativt/ postoperativt CStG Riket ,34,36,36-61/16 61/16-9-dagars mortalitet, ,6-6,9 9-dagars mortalitet, ,7 - Reoperation inom 2 år, ,2 1,2 % - Reoperation inom 2 år, ,3 % - 1,8 % 1-års protesöverlevnad - 94 % 94,8 % 94,8 % Analys: Klinikens resultat i Svenska höftregistret har kontinuerligt förbättrats den senaste 1-årsperioden både vid jämförelse med oss själva och med övriga kliniker i landet. År 212 har vi rapporterat 46 primära höftledsplastiker och 79 revisioner utbytes- eller reoperationer (211: 455 respektive 76). Samtliga förekommande såväl tidiga som sena komplikationer handläggs på kliniken. Andel reoperationer har nu några år varit rel. konstant. Klinikens 1-årsöverlevnad för proteser vid total höftledsplastik är nu 94 % vilket speglar riksgenomsnittet. Med våra volymer är vi till delar grund för att skapa detta riksmedelvärde. Via Svenska Höftprotesregistret ges återkoppling av våra resultat. Detta sker med ett års fördröjning. Aktuella siffror avser perioden t.o.m års överlevnad 95 % vilket är lika med snitt för riket. Reoperation inom 2 år ger ett mått på framför allt problem med luxationer och infektioner. Vi har där en tydlig sjunkande trend från 3 % till nu 1,2 % inom mätt 3-årsintervall 27-21) sedan 23. Rikssnitt är 2, % och vi klarar väl att jämföras med övriga kliniker i Stockholm. Generellt gäller för dessa jämförelser att man bör beakta var kliniks s.k. casemix d.v.s. vilket är vårt patientutval. Större kliniker med större resurser (Capio S:t Göran bl.a.) tar hand om successivt fler patienter med fler riskfaktorer, därmed måste man vara öppen för att komplikationer kan tendera att t.o.m. öka något över tiden. Risk för tidig reoperation inom 2 år är generellt låg, med sjunkande trend för kliniken, varje enskilt fall påverkar värdet och skillnad i delar av % kan därmed inte värderas meningsfullt. År 28 till 211 blev 1,3 % av patienterna reopererade inom 2 år jämfört 2,6 % år Således har c:a 15 av ca 1 3 patienter de senaste 3 åren behövt tidig reoperation, dessa utgörs till lika delar av infektioner och luxationer. Trenden mot 2 14 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Andelen primär höftplastik..., Höftledsplastik

3 212 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 färre tidiga reoperationer har varit tydlig men förefaller nu stabiliserad runt drygt 1 %. Lägre värden kan vara svåra att uppnå med samtidig trend av patienter med större co-morbiditet. Siktet inställt nedåt kvarstår emellertid. Statistiskt säkerställda riskfaktorer för tidig reoperation (primär artros) utgörs av underrespektive övervikt samt ASA-grupp 3. För sekundär artros är dessutom ålder över 8 år en klar riskfaktor. Tidig mortalitet är som väntat mycket låg, någon promille, och denna faktor kan svårligen analyseras. Likaså är värdet för patientrelaterad hälsovinst välkänd sedan flera år och ligger på samma väntade nivå vid jämförelse kliniker emellan. Detta värde kan användas vid jämförelse med andra operationer och värdering av nyttan av dessa. Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport 212 Täckningsgrad: 98,6% år 211 Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken Relativ revisionsrisk, inom 1 år - -,89,96 Rang Analys: Enligt egna data har ortopeden genomfört 349 operationer för 212 och vi räknar med att 1% inrapporteras till knäprotesregistret 212. Täckningsgraden för 211 beräknas till 98,6 % utifrån egna data. Verifierade siffror för 211 kommer i årsrapporten från knäprotesregistret 213. Det saknas idag on-line funktion varför registeruppgifter har inhämtats manuellt från registret. Den relativa revisionsrisken är.89. Under en analyserad 1-årsperiod har 74 av totala knäledproteser reviderats. I svenska knäprotesregistret ger det ranking 43 i riket. En successiv förskjutning av lättare fall från akutsjukhus till mindre elektiva enheter pågår i Stockholm efter införandet av vårdval höft- och knäproteser som ger en tyngre case-mix. Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: ca 1 % av operationerna registreras i registret. Patienten väljer själv huruvida de önskar delta med egenrapporterande data, detta innebär bl.a. att uppföljningsgraden för pre och postoperativa data ej uppnår 1%. 211 Antal op 67 Preop EQ5D diskbråck.24 (n=31) 1 års resultat EQ5D diskbråck.62 (n=34) 21 Antal op 58.5 (n=4).64 (n=34) Riket (n=1 575).71 (n=1 336) Riket (n=1 57).71 (n=1 383) Hälsovinst 1 år postop. diskbråck Andel patienter som anser sig nöjda med sin operation,diskbråck 56% 69% 76% 77% Analys ryggregistret och öppna jämförelser: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis. Även öppna jämförelser redovisar från 212 klinikvis resultat för patienter opererade åren Vi har bra resultat i diagnosgruppen diskbråck men sämre relativt resultat i diagnosgruppen spinal stenos. Vi tror att det till stor del beror på patientselektion, men uppföljningsprocenten är också så pass dålig att det blir svårt att dra några slutsatser. Dessutom har vi försökt att verifiera uppgifterna i öppna jämförelser med egna statistiksökningar i Swespine, och fått dålig överensstämmelse i resultaten, vilket ytterligare försvårar analysen. Vi har under 21 och 211 enligt våra egna analyser något sämre resultat på bensmärta efter diskbråck, men här har vi en uppföljningsfrekvens på bara ca 5% vilket omöjliggör analys. Swespine håller för närvarande på att bygga upp en central uppföljningsorganisation, som vi ämnar ansluta oss till under 213. Vi planerar under 213 med hjälp av statistisk kompetens att fördjupa analysen av vår data. Antalet knäkirurger begränsas till 4 och revisionsoperationerna utförs av utvalda operatörer som opererar tillsammans för att successivt öka vanan och förbättra operationsresultaten.. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport 212 avser data för 21, d.v.s. två års eftersläpning. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik, Ryggregistret 141

4 212 Översikt patientsäkerhetsarbete Antal anmälda avvikelser 162 År År 211 Händelse och riskanalyser År 21 1 Anmälningsärenden 2 År År År 212 Antal anmälda avvikelser En ökning av antalet avvikelser kan noteras, det tror vi är en effekt av klinikens konferens där inriktningen var patientsäkerhet där vi uppmanade till ökad avvikelserapportering. Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS År År År 212 Vi upplever att antalet allvarliga avvikelser under vårdtiden dock minskar i takt med ett ökat patientsäkerhetsmedvetande på kliniken. 142 Översikt patientsäkerhetsarbete

5 212 Avvikelserapportering Beskrivning: Avvikelsesystemet används för att rapportera avvikelser och upptäckta risker i verksamheten. En avvikelseanmälan innebär inte i sig att patienten fått några men. Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. Analys: En ökning av antalet avvikelser kan noteras, det tror vi är en effekt av klinikens konferens där inriktningen var patientsäkerhet där vi uppmanade till ökad avvikelserapportering. Den stora gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring. Klinikens läkemedelsavvikelser gäller till största delen felaktiga/bristfälliga ordinationer i patientjournalen. Avvikelserna används ofta vid arbetsplatsträffar som ett lärande och ett led i förbättringsarbetet. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. I de fall en avvikelse är av allvarligare grad initieras en händelseanalys. Vi även uppmanat personalen att skriva avvikelser i de fall vi sett brister i riskbedömningar kring omvårdnad på patienterna som ska utföras i samband med inläggning av alla patienter. Räknat i snitt så blir det 2 avvikelser per anställd/år. Genomförda händelseoch riskanalyser Datakälla: Lokalt register Analys: Under 211 har ortopedkliniken genomfört 2 händelseanalyser till följd av mer allvarliga avvikelser. Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner. Händelseanalyser ger en god möjlighet att kritiskt granska befintliga rutiner och genomföra förbättringar. Under 212 kommer klinikens fokus ligga på att arbeta med riskanalyser som ett förbättringsarbete och med fokus på patientsäkerhet. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen. Analys: Kliniken har under året haft anmälan enligt Lex Maria. Anmälningar till Patientförsäkringen (LÖF) LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken Antal beslut från LÖF Varav ersättningsbar skada Analys: Antal nyanmälda ärenden har ökat något i jämförelse med föregående år. Vi granskar våra inkomna ärenden för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och arbetar med att vidta åtgärder för att förhindra upprepning. En del av våra anmälningar är endast begäran av journalkopia gjord och inget läkarutlåtande. Vi får ingen återkoppling på dessa ärenden om taget beslut, därför blir aldrig siffran kring antal beslut likvärdig antal anmälda skador. Anmälningar till Socialstyrelsen Enskildas klagomål Beskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan till Socialstyrelsen. Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen, Enheten Enskildas Klagomål. Ortoped 212 SoS Ortoped 211 SoS CStG 21 SoS + HSAN Antal anmälningar absoluta tal 17,5 17 2,5 + 8 Analys: Antalet anmälningar till Socialstyrelsen är jämförbart med 211 års siffror för Socialstyrelsens ärenden. Många av årets anmälningar finns även som PaN ärenden, vilket ger ett visst dubbelarbete. Fokus ligger på organisatoriska och verksamhetsfrågor av både medicinsk och övrig karaktär. Vi upplever att antalet allvarliga avvikelser under vårdtiden dock minskar i takt med ett ökat patientsäkerhetsmedvetande på kliniken. Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, SoS 143

6 212 Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 145 medarbetare på. Svarsfrekvens 57,9 %. Datakälla: Indikator. Analys: beslutade att mäta patientsäkerhetskulturen hos medarbetarna inför vår konferens som vi hade hösten 211. Klinikkonferensen gick under temat patientsäkerhet. Under 2 dagar vid två olika tillfällen hade vi både föreläsningar och gemensamma gruppdiskussioner kring patientsäkerhet. Extern föreläsare var Michael Sjöö som är pilot och anestesiläkare. Under dagarna diskuterades blå, SBAR, avvikelserapportering, patientdatalagen, klinikens mål och vision. Vi har under året sett en ökning av avvikelserapporteringen bland medarbetarna som nu ligger på drygt 2 per anställd. Införandet av MEWS på alla patienter postoperativt har startat och kommer att utvecklas under år 213. Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation CStG Medel ortklin. SLL Medel ortklin. riket Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser 144 Patientsäkerhetskulturenkät

7

8 212 Översikt punktprevalenser MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 1 % % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete Vårdrelaterade infektioner 2 % 15 % 15,6 Andel VRI 1 % 5 % 8,3 9,7 VRI-diagnosen som ligger högst i andra mätningen är postoperativa sårinfektioner, pneumoni och UVI. % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Följsamhet till hygienrutiner 1 % % 8 % % 6 % % 4 % 32 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Handdesinfektion vid patientsäng Klädregler Basala hygienrutiner Vi kan tydligt se att det brister i att sprita händerna före vårdmomenten men det är god följsamhet gällande plastförkläde och att sprita händerna efter vårdmomentet. 146 Översikt punktprevalenser

9 212 Riskbedömingar 1 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % % 46 4 % 3 % 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. Förvärvade trycksår År 212 Fallriskbedömda Trycksårsbedömda Vi har under året haft utbildningstillfällen med samtlig personal kring riskidentifiering gällande bl.a. trycksår. Glädjande är att i de fall där trycksår identifierats har 1 % fått behandlande åtgärder, såsom luftmadrass eller annan åtgärd. 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4, 4 % 3 % 2, 2, 2 % 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 4,7 3,1 År 212 Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad 2-4 Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi arbetar aktivt med att förbättra resultaten och därmed ge en säker patientvård. Förebyggande åtgärder 1 1 % 96 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 43 4 % 3 % 2 % 1 1 % % År 21 År 211 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic År 212 Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. Andel patienter med fallförebyggande åtgärder Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna. Översikt punktprevalenser 147

10 212 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL`s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Under 212 uppmättes komplett MRSA-odlade kvartal 1 88,9 %, kvartal 2 1 %, kvartal 3 1 % och kvartal 4 85,7 %, därav den ackumulerade siffran 92 %. Målet är att 1 % av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Genomgång med all personal av sjukhusets gemensamma vårdprogram kring MRSA och separata informationsmöten av hygiensjuksköterskan sker fortlöpande. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Den vanligaste kategorin som man missat att inskrivningsodla är de patienter som vårdats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna eller har KAD sedan tidigare. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Andel patienter med VRI på kliniken var 9 % kvartal 1 och kvartal 3 21,7 %, av dessa var 19,6 % lokalt förvärvade. Detta blir en ackumelerad siffra på 15,6 % vilket är en betydlgt högre siffa mot förra året som var 9,6 % Vi når inte det nationella målet på <5 %. VRI-diagnosen som ligger högst i andra mätningen är postoperativa sårinfektioner, pneumoni och UVI. Under 212 har kliniken startat ett förbättringsarbete kring indikation, tidpunkt och metod för KAD-insättning (kvarliggande kateter) på vissa utvalda operationer. Även utbildning hos personalen kring risker för aspirationpneumonier vid måltidsintag postoperativt.arbetet fortskrider under 213. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka samt vecka Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 1 %, totalt 17/17 avdelningar Analys: I den observationsstudie som utfördes på sjukhuset gällande klädregler 212 var resultatet 96,7% respektive 1 % detta blir en ackumulerad siffra på 98,3%. Gällande basala hygienrutiner och följsamheten till korrekt användning av handskar och att sprita händerna före och efter vårdmomentet så kan vi tydligt se att det brister i att sprita händerna före vårdmomenten men det är god följsamhet gällande plastförkläde och att sprita händerna efter vårdmomentet. Där ligger siffrorna lägre 7 % respektive 33,3 %. Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 1 % Analys: Andel riskbedömda inom 24 timmar var under 212 var vid första mättillfället 52,8% respektive 65 %, detta blir en ackumulerad siffra på 57,1 % vilket är en likvärdig siffra mot föregående år som var 56 %, baserat på data vid två tillfällen 59 % respektive 52 %. Målet är att minst 7 % ska vara bedömda inom 24 timmar. Andel patienter med uppkomna trycksår grad 2-4 var 3,1 % jämfört med 211 som var %, vilket är siffror som vi inte är tillfreds med. Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi arbetar aktivt med att förbättra resultaten och därmed ge en säker patientvård. Vi har under året haft utbildningstillfällen med samtlig personal kring riskidentifiering gällande bl.a. trycksår. Glädjande är att i de fall där trycksår identifierats har 1 % fått behandlande 148 MRSA, VRI, Hygien, Trycksår

11 212 åtgärder, såsom luftmadrass eller annan åtgärd. Detta är ett resultat från satsning med förra årets internutbildning. Under året har kliniken lagt fokus på klinikens representanter i sårvårdsgruppen och de har genomfört utbildning av personalen vid ett flertal tillfällen rörande riskbedömningar och sårvård. Genom att personalen själva arbetar aktivt med förbättringsförslag och patientsäkerhet, t.ex. bedömningar och åtgärder för att förhindra trycksår, förbättras resultaten. Fallrisk Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och fallförebyggande åtgärder av riskpatienter. Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: I årets mätning kring fallrisk var siffran 91,4 % vilket är en likvärdig siffra från förra årets siffra 1 %. Gällande insatta fallförebyggande åtgärder var resultatet 71,4% vilket är en klar förbättring mot förra årets siffra som var 43 % Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna. Vi vet att åtgärder sätts in utan att det dokumenteras i journalen och vi har arbetat med det under året vi kommer fortsätta arbeta med detta under 213. Fallrisk 149

12 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Översikt patientfokuserad vård Patientärenden Ärenden till Patientnämnden Ärenden till patientvägledare Flest ärenden har vi inom området behandling. Vi har noterat att patienterna oftare ifrågasätter behandlingsalgoritmer. År 21 År 211 År 212 Patientenkät Indikator Öppenvården PUK 1 Riket SLL Ortklin Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd Rekommendera nytta Patientenkät Indikator Slutenvården PUK 1 Riket SLL Ortklin Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd Rekommendera nytta 15 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård

13 212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Andel nutritionsbedömda 1 % 9 % Fullständigt bedömda 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade operationer bedöms till nästan 1 %, men för de akuta patienterna är resultatet sämre. % År 21 År 211 År 212 Resultat Smärta 1 % 9 % Uppnådd andel dok. smärtskattningar 8 % Upplever smärta som ett problem 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År År År 212 VAS -3 i vila NRS -3 i vila Bra citat. Smärta är en indikation för ortopedisk kirurgi vilket innebär att i stort sett alla inneliggande patienter får smärtbehandling. Vi kommer att intensifiera arbetet med att förstå patientens subjektiva smärtupplevelse för att bättre kunna sätta in rätt smärtlindrande åtgärd. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 151

14 PATIENTFOKUSERAD VÅRD 212 Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Analys: En stor minskning av antalet ärenden som inkommer till sjukhusets patientvägledare noteras. Vi tar del av ärendena och arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga brister i verksamheten för att förhindra upprepning. Ärenden till Patientnämnden (PaN) Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar Behandling Bemötande Tillgänglighet Omvårdnad 3 Samverkan 1 1 Ekonomi Juridik 2 1 Information Administration 4 2 Rådgivning/hänvisning 3 Antal totalt Analys: Antalet anmälningar totalt till Patientnämnden har ökat. Vi får månatligen en sammanställning av inkomna ärenden från PaN. Vi har under året arbetat med informations och omvårdnadsfrågor, vilket gett ett bra resultat. Dessa analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Flest ärenden har vi inom området behandling. Vi har noterat att patienterna oftare ifrågasätter behandlingsalgoritmer. Vi intensifierar arbetet med att bättre kunna förklara bakomliggande orsaker till behandlingsbeslut. Vi tror att ökningen av ärenden är ett resultat av att HSAN inte längre finns. Patientenkät Beskrivning: Under våren 212 genomfördes en nationell patientenkät inom den somatiska öppen- och slutenvården i landets samtliga landsting. Nationell Patientenkät är ett samarbetsprojekt som omfattar samtliga landsting i Sverige. På Capio S:t Görans Sjukhus besvarade drygt 7 patienter enkäten. Tidsperiod: våren 212 Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. Drygt 15 enkäter skickades ut. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Svarsfrekvensen var 52,5%. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet),i intervallen -1 där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Analys: Den nationella enkäten visar ett mycket bra resultat och visar på att våra patienter är nöjda med den vård vi erbjuder. Vi har identifierat de områden som vi kommer att arbeta främst med under året 213,tillgänglighet och delaktighet. Bemötandefrågor och förtroendefrågor har varit i fokus på kliniken vilket avspeglar sig i resultatet. Vi har under året haft en konferens med inriktning på patientsäkerhet och delaktighet och upplever ett större engagemang hos medarbetarna efter den och vi kommer att arbeta vidare inom detta område under året. Genom att månatligen delge samtliga medarbetare resultatet av patientenkäten samt de förbättringsförslag och övriga kommentarer och tankar gällande vården som patienterna lämnar, hoppas vi öka medvetandet hos medarbetare om hur patienten upplever vården hos oss. Eftersom medarbetarna kontinuerligt blir uppdaterade med resultat och förbättringsförslag och kan se den förbättring som sker över tid, har detta även haft en positiv effekt på arbetsglädjen och lusten av att förbättra mötet med patienten. Nutrition Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: 59;1% av det totala antalet patienter, före exkludering av de som varit inneliggande < 24h. under punktprevalensdygnet, har nutritionsbedömts. 211 var siffran 58 %. Detta är ett marginellt bättre resultat än föregående år, men fortfarande en alltför låg siffra. Vi har under året haft utbildningsinsatser gäl- 152 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare, PaN, Patientenkät, Nutrition

15 212 PATIENTFOKUSERAD VÅRD lande nutrition och nutritionsbedömningar för att öka kunskapen hos personalen. Detta arbete kommer att fortgå under 213. Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade operationer bedöms till nästan 1 %, men för de akuta patienterna är resultatet sämre. Målet för år 212 var att 7 % blivit bedömda utifrån angivna parametrar men vi lyckades inte uppnå det. Vi kommer att intensifiera våra ansträngningar för att nå målet 213. Smärta - Punktprevalens Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning tillfrågas samtliga inneliggande patienter gällande smärtupplevelse och smärtskattning Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad av Smärtmottagningen. Täckningsgrad: 1 %. Analys: Smärta är en indikation för ortopedisk kirurgi vilket innebär att i stort sett alla inneliggande patienter får smärtbehandling. Vi kommer att intensifiera arbetet med att förstå patientens subjektiva smärtupplevelse för att bättre kunna sätta in rätt smärtlindrande åtgärd. Detta kommer att ske genom ett samarbete mellan en ortoped, anestesi och smärtkliniken genom att bl.a. utforma ett basalt smärtlindringsprogram. Vi kommer även att arbeta med patientselektion och specifika smärtlindringskoncept för särskild smärtsamma kirurgiska ingrepp. Dokumentation av postoperativ smärta Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande patienter som under vårdtiden genomgått en operation. Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen) Täckningsgrad: 1 %. Analys: Andelen dokumenterade smärtskattningar under år 212 var 8 % vilket är bekymrande låg siffra, året innan var det 38%. När vi diskuterar resultatet så framkommer det att sjuksköterskorna inte dokumenterar smärtskattningen i samma utsträckning som de utför den. Vi kommer att arbeta kring detta under året för att förbättra resultatet vid nästa mätning. Under året har kliniken arbetat med smärtkörkort och kommer att fortsätta med detta under 213, sammanlagt har 78% av klinikens sjuksköterskor tagit körkortet. Vi har fortlöpande möten på kliniken kring smärt frågor. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Smärta - Punktprevalens, Dokumentation av postoperativ smärta 153

16 EFFEKTIV VÅRD 212 Ledtid höftfraktur Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter som inkommit till sjukhuset på grund av höftfraktur och som opererats inom 24 timmar efter ankomst till akuten. Knivstart räknas som start för operationen. Datakälla: Rikshöft Datakvalitet/felkällor: Mycket hög datakvalitet. VG se analys. Täckningsgrad: 1% Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar efter ankomst, % CStG 212 CStG 211 CStG 21 T K M T K M T K M Andel opererade inom 24 h 82,6% 82,9% 81,7% 68,2% 71,1% 6,2% 57,% 57,% 57,% Analys: Det totala antalet patienter med höftfraktur var 667 vilket var närmast oförändrat jämfört med föregående år, 67. Andelen patienter opererade inom 24 timmar var under år 212 i genomsnitt 83 % vilket är en mycket tillfredställande nivå och en klar förbättring jämfört med år 211. Andelen opererade inom 36 timmar var 93 %. Tid till operation var i medel 19 timmar och mediantiden var 18 timmar vilket också är en klar förbättring jämfört med föregående år. Det kan också noteras att det inte föreligger några säkra skillnader mellan män och kvinnor avseende operation inom 24 timmar. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Vårt utvecklingsarbete har medfört klara förbättringar och andelen patienter med höftfraktur opererade inom 24 timmar ligger nu på en tillfredställande nivå. Vår målsättning är att på sikt nå minst 9%. 154 EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur